Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS

Den sista fracken ... 04-02-18 13.25 Sida 26
Tillväxteffekter
Att få en bättre utväxling på den kunskap som tas fram på universiteten
är en viktig, kanske avgörande, förutsättning för att nå en bestående
hög tillväxttakt. Baserat på fallstudier och en statistisk analys presenteras
i kapitel 5 stöd för att donationer kompletter den statliga
forskningsfinansieringen på ett sätt som sannolikt främjar ekonomisk
tillväxt. Här spelar filantroper med industriell och kommersiell erfarenhet,
det vill säga framstående entreprenörer och kapitalister, en viktig
roll. Ett gemensamt drag bland dessa ytterst framgångsrika donatorer
är viljan att göra banbrytande insatser eller att täcka områden som
de uppfattar som underfinansierade och som ofta ligger utanför den
huvudfåra som täcks av offentlig finansiering. Framstående forskning
med en mångfald i finansiering bidrar till att skapa ”entreprenöriella”
universitet med bättre fungerande länkar till industrin.
En kritik som kan riktas mot vår metod är selektiviteten. Vi illustrerar
donationernas betydelse genom att lyfta fram lysande exempel som
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Stanfords universitet. Visserligen
har vi också inkluderat betydligt mindre framstående universitet än
Stanford, men vi tar inte upp donationer med tvivelaktiga ändamål eller
sådana som förslösats av förvaltarna, och inte heller donationer som ges
för att förbättra ett skamfilat rykte. Hur ofta misslyckade donationer förekommer
är svårt att uttala sig om. I usa förefaller det inte vara något
stort problem, snarare är det undantag (Glaeser 2002). Ändamålen och
definitionen rörande allmännyttig verksamhet kan naturligtvis vara ifrågasatta,
särskilt när donationer riktas till andra områden än forskning.
Forskningspolitik och medelsfördelning
Ett argument mot privata donationer är att inriktningen styrs av donatorns
intressen och motiv och inte av samhällsintresse – demokratin
kräver att forskningens mål och finansiering utformas i politiskt sammansatta
organ. Områden som prioriteras växlar dock över tiden, vilket
bland annat illustreras av senare års satsningar på energi-, miljöoch
genusforskning. Här har myndigheter och politiker betydande
möjligheter att styra över forskningens inriktning. Dessutom finns all-
26