Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS

Den sista fracken ... 04-02-18 13.25 Sida 13
svårt att möta efterfrågan på ökade offentliga insatser med skattehöjning.
Ytterligare skatteuttag från en redan hög nivå riskerar att leda till
att skattebaserna krymper eftersom individer då kan förväntas öka sin
fritid och arbetsutbudet minskar. Alternativt riskerar den svarta sektorn
att öka, eller så förlägger skattebetalarna sin verksamhet i länder
med lägre skatter. Detta kan ske i sådan omfattning att statens skatteintäkter
minskar, även om skattesatserna höjs.
Globaliseringen begränsar alltså nationalstatens skattemakt och domän.
Fri rörlighet av kapital, arbete och marknadsplats ger allt större
möjligheter för enskilda och företag att välja lokalisering utifrån beskattningssynpunkt.
Incitamentet att undvika skatt i Sverige är stort.
Avsevärda skatteinkomster från förmögna personer, höginkomsttagare
och vinstgivande företag går därför med all sannolikhet svenska staten
förbi (Eklund 1998). I praktiken innebär det att den offentliga sektorns
expansionsförmåga är obefintlig, vilket också nedskärningarna på olika
områden under 1990-talet bekräftar.
Kontrasten mellan statsmaktens ambitioner och dess finansiella möjligheter
framgår tydligt inom den högre utbildningen och forskningen.
Forskning och utvecklande av ny kunskap anses numera vara de viktigaste
faktorerna för att få igång ekonomisk tillväxt. Därför har regeringen
ambitionen att satsa på forskning. I realiteten har dock expansionen
avstannat. En effekt är att universitet och högskolor efter hand
blivit alltmer beroende av extern finansiering.
Den externa finansieringen består, i grova drag, av dels uppdragsforskning
som på kommersiella grunder beställs av näringsliv och förvaltning,
dels ideellt stöd till forskning och utbildning. Uppdragsforskningen
är styrd till tillämpningar och är oftast av kortsiktig natur.
Det ideella, icke-kommersiella stödet sker företrädesvis i form av donerade
forskningsbidrag och stipendier. Bidragsgivarna är stiftelser eller
andra icke-vinstdrivande organisationer, vissa offentliga men de allra
flesta privata. Det är de sistnämnda som står i fokus i denna bok.
Begränsningar i den offentliga finansieringen till universiteten gör
att man kan fråga sig om forskningen kommer att bli alltmer hänvisad
till donationer av välvilliga företag och förmögna privatpersoner. Är
inte det en tillbakagång? Kan forskning som krävs för ekonomisk till-
13