Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS

Den sista fracken ... 04-02-18 13.25 Sida 12
spektivet blir arvtagarna och filantropin viktiga. Önskan om att livsverket
på något sätt ska leva vidare ger sig sannolikt också till känna.
Om det inte finns arvtagare som är lämpliga att driva verksamheten vidare
kan förmögenheten doneras till angelägna ändamål som forskning,
konst, hjälp åt nödställda eller till kyrkors utsmyckning. I den
mån förmögenheten doneras till produktiva verksamheter kan den bidra
till ytterligare ekonomisk tillväxt, nya förmögenheter, donationer
osv. Genom att förmögenheter överförs till välgörande ändamål kan de
också verka legitimerande av det kapitalistiska system som genererat
dem.
Oberoende av om viljan att ge kommer ur en sann önskan att dela
med sig, ur insikten om alltings förgänglighet eller ur rädsla för den yttersta
domen, så resulterar det i gåvor och donationer. Filantropi har
därför betydelse som värdegrund i samhället, och mer konkret för ekonomi,
välfärdens fördelning, kultur och vetenskap. Exempel finns i
många kulturer från antiken och framåt.
Under industrialismens barndom skapades många nya förmögenheter,
med åtföljande donationer till välgörande ändamål. Den förmögne
donatorn prisades för sin godhet, samtidigt som samhället pekade på
den lyckligt lottades skyldighet att dela med sig. Att lita till de förmögnas
välvilja upplevdes dock efter hand som otillfredsställande. Det blev
senare, särskilt i Nordeuropa, statens uppgift att ta ansvaret för inkomstomfördelning,
hälsovård, kultur, utbildning och forskning.
Under efterkrigstiden byggdes välfärdssamhället successivt ut och
följer numera individen från vaggan till pensionen. Verksamheten är
nästan uteslutande finansierad med skattemedel. Den svenska offentliga
sektorn sågs länge som garant för upprätthållande av en hög och
jämnt fördelad välfärd. Under 1990-talet började dock det svenska välfärdsbygget
att knaka i fogarna. Den offentliga sektorn tyngdes av åtaganden
på allt fler områden med krav på allt större insatser, samtidigt
som skatteunderlaget sviktade. 1990-talet kom att präglas av budgetunderskott,
statsfinansiell kris och betydande nedskärningar i den offentliga
sektorn. Den skattefinansierade välfärden sades vara vid vägs
ände, skattetaket var nått.
När skattetrycket pendlar mellan 50 och 54 procent av bnp är det
12