Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS

Den sista fracken ... 04-02-18 13.25 Sida 80
(dock inte undantagslös) att den som disponerar över ett skattepliktigt
belopp är skattskyldig för beloppet, även om han inte själv har tillgodogjort
sig det. 9 Om sålunda en arbetstagare avsäger sig en del av sin
lön och ber arbetsgivaren att skänka detta belopp till en angiven stiftelse,
blir han normalt sett skattskyldig för det donerade beloppet. Situationen
torde vara likartad när en aktieägare avstår från en utdelning.
10
En annan tänkbar grund för beskattning av ägare och anställda är
också att jämställa värdet av att arbetsgivaren gör en utbetalning av
medel till välgörande ändamål med andra förmåner, som till exempel
fria måltider eller teaterbiljetter. Tillfredsställelsen för den enskilde av
att medel donerats till välgörande ändamål kan säkert för många vara
större än vad som är fallet med exempelvis ”kick-off”-resor med kollegerna
eller andra förmåner som kan komma att inkomstbeskattas. Tillfredsställelsen
kan ha sin grund i välbehag över själva det faktum att
den välgörande stiftelsens verksamhet understöds eller genom den personliga
prestige en allmännyttig stiftelse eller donation i det egna namnet
kan tänkas skänka. 11
Ytterligare argument kan anges för att beskattning i vissa fall bör ske.
Det kan också hävdas att ett aktiebolag strängt taget inte kan sägas hysa
en äkta välvilja på samma sätt som en människa. Företag kan naturligtvis
ge till välgörande ändamål, men det är då egentligen fråga om
gåvor i goodwillsyfte (det vill säga att orsaken ytterst är att tjäna mer
pengar) eller om att tillfredsställa personliga preferenser hos personer
som har makt över bolaget. Det kunde mot denna bakgrund tänkas –
åtminstone teoretiskt – att till och med en arbetsgivares helt ensidiga
initiativ att skapa en välgörande allmännyttig stiftelse i en pensionerad
framstående medarbetares namn skulle kunna ge upphov till skatteplikt
för medarbetaren. Invändningar kan dock resas mot sådana argument.
Det brukar vara möjligt att med skatterättslig verkan avsäga
sig naturaförmåner, den förmånstyp som det är mest närliggande att
jämföra med i dessa fall. Vidare kan sägas att om lönen höjs får löntagaren
åtminstone en likviditetsförstärkning som mer än väl täcker skattekostnaden.
Dessutom är det allmänt sett tveksamt om det enligt gällande
rätt kan anses vara en skattepliktig förmån att en välgörande stif-
80