Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den sista <strong>fracken</strong> ... 04-02-18 13.25 Sida 69<br />
belstiftelsen 2002 uppgick till 111 miljoner kronor. Totalvärdet av utdelade<br />
medel i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 1993–2002 uppgick<br />
till 5,6 miljarder kronor. 7<br />
Slutsatser och reflektion<br />
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse <strong>har</strong> genom sin stödjande verksamhet<br />
spelat en central roll för svensk forskning i närmare etthundra<br />
år. Det finns en direkt koppling mellan Knut och Alice Wallenbergs<br />
donationer och framstående svenska forskarinsatser, där några kulminerat<br />
i Nobelpris. Det finansiella stödet <strong>har</strong> inte bara bidragit till en<br />
mycket hög kvalitet i den svenska forskarmiljön och kommit svensk industri<br />
till godo, utan också höjt Sveriges internationella anseende som<br />
forskarnation. Vi kan dessutom konstatera att stiftelseformen <strong>har</strong> underlättat<br />
ett vidmakthållande av vitala industriella och kommersiella<br />
intressen inom ramen för svenskt näringsliv.<br />
Samtidigt kan noteras att socialdemokratiska reger<strong>inga</strong>r från 1930talet<br />
och framåt hotat med inskränkn<strong>inga</strong>r i den begränsade skattskyldigheten,<br />
bland annat utifrån motivet att stiftelsebildning skulle vara<br />
ett sätt att tillgodose industriella och kommersiella intressen. Betänker<br />
vi att en allt större andel av forskning och forskarutbildning vid svenska<br />
universitet finansieras med hjälp av externa medel, främst avkastningen<br />
från olika stiftelser, är det rimligt att tro att staten i framtiden<br />
tv<strong>inga</strong>s inta en betydligt generösare attityd till privata donationer, såvida<br />
man inte <strong>har</strong> för avsikt att stärka basen för fakultetsfinansierad<br />
forskning. Statens försämrade finanser borde därför utgöra ett skäl för<br />
politiker att inta en mer pragmatisk hållning till stiftelseformen, i syfte<br />
att värna om en hög internationell nivå på den inhemska forskningen.<br />
Mycket tyder på att den privata donationsviljan är beroende av den<br />
begränsade skattskyldigheten. Risken med en inskränkning av skattebefrielsen<br />
är att presumtiva svenska donatorer väljer att bilda stiftelser<br />
i länder med relativt lägre skatt (skatteanpassning). Bildandet av utländska<br />
stiftelser knutna till familjerna Kamprad och Rausing visar på<br />
att en sådan tendens finns, även om utlandsetableringen, åtminstone i<br />
fallet med Kamprad, ytterst <strong>har</strong> att göra med sökandet efter ett allmänt<br />
69
Change language