Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den sista <strong>fracken</strong> ... 04-02-18 13.25 Sida 62<br />
Skapare av välfärd<br />
Statsmakten hade länge en mycket liten del i finansieringen av svensk<br />
forskning och teknisk utveckling. Fram till mitten av 1940-talet lär statens<br />
utgifter på detta område varje år ha hamnat under en promille av<br />
bnp, att jämföra med dagens andel på cirka 1,1 procent av bnp. 4<br />
Dessutom fanns ingen egentlig forskningspolitik som höll samman insatserna.<br />
Universiteten var två – Uppsala och Lund. Därtill fanns<br />
högskola i Stockholm och Göteborg samt ett antal specialhögskolor<br />
och institut: Kungliga Tekniska Högskolan, Karolinska Institutet,<br />
Handelshögskolan i Stockholm, Handelshögskolan i Göteborg samt<br />
skogsbrukets och jordbrukets högskolor. Antalet professurer i landet<br />
1920 uppgick till knappt 300, för att öka med hundra under påföljande<br />
tjugofemårsperiod. Även antalet studenter var blygsamt, ungefär<br />
14 000 så sent som år 1945. Men behoven var också begränsade. Fram<br />
till 1800-talets slut gällde det att främst fylla statens behov av ämbetsoch<br />
tjänstemän: präster, domare, läkare och lärare. Därefter, som en<br />
följd av det industriella genombrottet, tillskapades specialhögskolor för<br />
att fylla det ökade behovet av högre utbildning inom teknik och ekonomi.<br />
Men den svenska forskningen och den tekniska utvecklingen stod<br />
och föll inte med tillgången på statliga medel. De vetenskapliga akademierna<br />
förfogade även över fonder som avkastade medel till forskning<br />
och utveckling. Dessutom fanns under mellankrigstiden ett antal<br />
svenska privata stiftelser vars ändamål var att främja framstående aktörer<br />
inom olika områden. Den privata svenska forskningsfinansieringen<br />
kompletterades inte sällan med medel från Rockefellerstiftelsen, som<br />
tidigt upptäckte potentialen hos Skandinaviens forskare. Efter att ha<br />
rest runt i Europa konstaterade Rockefellerstiftelsens utsände att de<br />
länder som undkommit första världskriget visserligen hade kunnat<br />
bygga upp laboratorier men att det saknades resurser för en utveckling<br />
till hela forskningsinstitutioner. I Sveriges fall noterades att många<br />
forskningsmiljöer kännetecknades av revirtänkande och nationell<br />
trångsynthet.<br />
Rockefellerstiftelsens tilldelning av medel under mellankrigstiden<br />
62
Change language