Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS

Den sista fracken ... 04-02-18 13.25 Sida 57
Grundandet
Kapitalet i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse härrör från Knut Agathon
Wallenbergs framgångsrika år som grundare av industrier och ledande
bankman i Stockholm. Stiftelseurkunden är från 1917 medan
det formella beslutet om inrättandet av stiftelse togs 1918. I andra paragrafen
av de ursprungliga stadgarna redogörs för stiftelsens ändamål:
Stiftelsen har till ändamål att tillgodose religiösa, välgörande, sociala, vetenskapliga,
konstnärliga eller andra kulturella syften samt att främja handel,
industri och andra näringar inom landet. Intet af dessa syften har företräde
framför de andra.
Knut Agathon Wallenberg var son till Mina och André Oscar Wallenberg
och kom 1886 att efterträda sin far som verkställande direktör för
Stockholms Enskilda Bank, en bank som fadern grundat 1856. Sedan
K.A. Wallenberg lämnat över uppdraget till sin halvbror Marcus år 1911
övergick han till att bli bankens ordförande samt att ha fortsatt ansvar
för bankens utländska obligationsaffärer. Från 1914 och tre år framåt
var han svensk utrikesminister. Han återinträdde i bankens tjänst som
dess ordförande i samband med att regeringen Hammarskjöld avgick i
mars 1917. Fram till sin död 1938 innehade han ordförandeposten i en
rad bankanknutna bolag. Hans fru Alice Wallenberg avled 1956 i en ålder
av 98 år. Formellt sett var donationsperioden inte avslutad förrän
Alice Wallenberg gått ur tiden. Under tre decennier flyttade det barnlösa
paret successivt över huvuddelen av sina tillgångar på stiftelsen.
Alice Wallenberg kom från en etablerad norsk köpmannasläkt men
förde ingen förmögenhet med sig i boet. Det kapital som donerades
fram till 1956 byggde därför på den industriella och finansiella verksamhet
som K.A. Wallenberg bedrev.
K.A. Wallenberg beskrivs i litteraturen som en djärv och framgångsrik
kapitalist. Hans syn på banking präglades av krisen 1878–1879, som
var på väg att radera ut familjeimperiets tillgångar. Men tiderna förbättrades
och tack vare vinstgivande utländska obligationsaffärer kunde
banken konsolidera och öka sitt engagemang för inhemska industriella
satsningar. Efter sekelskiftet finansierades flera lönsamma ut-
57