Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS

Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS

27.07.2013 Views

Den sista fracken ... 04-02-18 13.25 Sida 52 finns allt från landets största stiftelser till små kommunala donationsfonder. Variationen är också stor i inriktningen på den forskning som främjas. Tendensen i den senaste periodens nybildade stiftelser är en dominans för vetenskapliga ändamål. Under de senaste tjugofem åren har dessutom en stark ökning av antalet privata och offentliga stiftelser ägt rum. Det framkommer dels i sammanställningen av Sveriges största allmännyttiga stiftelser (tabell 1), dels i studien av Östergötlands län (tabell 4). 19 Majoriteten av de nytillkomna stiftelserna har haft främjande av forskning och utbildning som huvudsakligt ändamål. Några av dem tillhör idag Sveriges största stiftelser. Trots tillskottet av fem nya stiftelser baserade på löntagarfondsmedel 1994 var andelen privata stiftelser bland de nytillkomna hög. I Östergötlands fall är det tydligt att etableringen av universitet spelat en avgörande roll i den starka ökningen av privat kapital som där ägt rum. Beträffande den geografiska spridningen finns en tydlig koncentration till Stockholm, i synnerhet beträffande de största stiftelserna. När det gäller forsknings- och utbildningsstiftelser är andelen högre i regioner med ett väletablerat universitet, främst Skåne län och Uppsala län. Studien visar även att forsknings- och utbildningskapitalet i Sveriges stiftelser till största delen baseras på privata donationer. Noter 1 Ett stort tack framförs till fil.mag. Mathias Forsberg för hjälp med insamling av data och bearbetning av statistik. 2 Wijkström (2001). 3 Olsson (1996). 4 Enligt till exempel Wijkström (2001) är kapitalet i svenska stiftelser betydligt större i förhållande till befolkningen än i usa, medan siffror från The Foundation Center tyder på ungefär samma nivåer. Beräkningar baserade på de data som används i Acs och Phillips (2002) studie samt The Foundation Center tyder dock på att donationsvolymen är cirka tio gånger större i usa. Se också Toepler och Feldman (2003). 5 Högskoleverkets årsrapport (2002) och scb (2003). Inklusive donationer från offentliga stiftelser uppgår volymen till cirka tre miljarder kronor. 52

Den sista <strong>fracken</strong> ... 04-02-18 13.25 Sida 52<br />

finns allt från landets största stiftelser till små kommunala donationsfonder.<br />

Variationen är också stor i inriktningen på den forskning<br />

som främjas. Tendensen i den senaste periodens nybildade stiftelser är<br />

en dominans för vetenskapliga ändamål. Under de senaste tjugofem<br />

åren <strong>har</strong> dessutom en stark ökning av antalet privata och offentliga stiftelser<br />

ägt rum. Det framkommer dels i sammanställningen av Sveriges<br />

största allmännyttiga stiftelser (tabell 1), dels i studien av Östergötlands<br />

län (tabell 4). 19 Majoriteten av de nytillkomna stiftelserna <strong>har</strong> haft<br />

främjande av forskning och utbildning som huvudsakligt ändamål.<br />

Några av dem tillhör idag Sveriges största stiftelser. Trots tillskottet av<br />

fem nya stiftelser baserade på löntagarfondsmedel 1994 var andelen privata<br />

stiftelser bland de nytillkomna hög. I Östergötlands fall är det tydligt<br />

att etableringen av universitet spelat en avgörande roll i den starka<br />

ökningen av privat kapital som där ägt rum.<br />

Beträffande den geografiska spridningen finns en tydlig koncentration<br />

till Stockholm, i synnerhet beträffande de största stiftelserna. När<br />

det gäller forsknings- och utbildningsstiftelser är andelen högre i<br />

regioner med ett väletablerat universitet, främst Skåne län och Uppsala<br />

län. Studien visar även att forsknings- och utbildningskapitalet i Sveriges<br />

stiftelser till största delen baseras på privata donationer.<br />

Noter<br />

1 Ett stort tack framförs till fil.mag. Mathias Forsberg för hjälp med insamling<br />

av data och bearbetning av statistik.<br />

2 Wijkström (2001).<br />

3 Olsson (1996).<br />

4 Enligt till exempel Wijkström (2001) är kapitalet i svenska stiftelser betydligt<br />

större i förhållande till befolkningen än i usa, medan siffror från The Foundation<br />

Center tyder på ungefär samma nivåer. Beräkn<strong>inga</strong>r baserade på de data<br />

som används i Acs och Phillips (2002) studie samt The Foundation Center tyder<br />

dock på att donationsvolymen är cirka tio gånger större i usa. Se också<br />

Toepler och Feldman (2003).<br />

5 Högskoleverkets årsrapport (2002) och scb (2003). Inklusive donationer från<br />

offentliga stiftelser uppgår volymen till cirka tre miljarder kronor.<br />

52

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!