Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den sista <strong>fracken</strong> ... 04-02-18 13.25 Sida 51<br />
joner kronor var detta den med bred marginal största forsknings- och<br />
utbildningsstiftelsen i Östergötland.<br />
Vi kan konstatera att forsknings- och utbildningskapitalet ökat i omfattning<br />
i regionen. Kapitalet som de nya stiftelserna – bildade mellan<br />
1978 och 2002 – bidrog med var ungefär dubbelt så stort som motsvarande<br />
för äldre stiftelser. Till merparten av ökningen <strong>har</strong> Stiftelsen<br />
Samverkan Universitet/Högskola och Näringsliv i Linköping bidragit.<br />
Men även en rad privata donationer <strong>har</strong> tillkommit den senaste perioden.<br />
Skälet till den kraftiga förstärkningen av donationsmedel till vetenskaplig<br />
forskning och högre utbildning i Östergötland är universitetets<br />
etablering och tillväxt.<br />
Slutsatser<br />
Svensk donationshistorik kännetecknas av ett antal expansiva faser, alla<br />
med grund i den samhällsekonomiska förändringen. Sekelskiftet<br />
1800/1900 betecknas allmänt som en mecenatepok med stor andel privata<br />
donationer från förmögenheter skapade under det industriella genombrottet.<br />
Efter mellankrigstidens konjunkturella bakslag följde från<br />
slutet av 1940-talet och två decennier framåt en stark tillväxtperiod,<br />
som genererade privata stiftelser baserade på entreprenörers förmögenheter.<br />
Andra donationer tillkom i samband med att ett storföretags vd<br />
eller styrelseordförande lämnade sin post i bolaget.<br />
Den offentliga sektorns expansion under tidig efterkrigstid medverkade<br />
till att många stiftelser övergav ambitionen att främja en bred<br />
uppsättning av filantropiska ändamål, för att istället bli mer renodlade,<br />
det vill säga inriktade på stöd till enbart utbildning och vetenskap. I<br />
fallet med flera privata allmännyttiga stiftelser kom denna normförskjutning<br />
till uttryck i att tyngdpunkten flyttades till forsknings- och<br />
utbildningsändamål. Forsknings- och utbildningsstiftelser bidrar idag<br />
med cirka en tiondel av anslagen till forskning och forskarutbildn<strong>inga</strong>r<br />
vid svenska universitet och högskolor. Den förhärskande politiska<br />
uppfattningen är dock alltjämt att finansiering av forskning och utbildning<br />
är statens ansvar.<br />
Bland gamla och nya forskningsstödjande stiftelser i Sverige åter-<br />
51