27.07.2013 Views

Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS

Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS

Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Den sista <strong>fracken</strong> ... 04-02-18 13.25 Sida 51<br />

joner kronor var detta den med bred marginal största forsknings- och<br />

utbildningsstiftelsen i Östergötland.<br />

Vi kan konstatera att forsknings- och utbildningskapitalet ökat i omfattning<br />

i regionen. Kapitalet som de nya stiftelserna – bildade mellan<br />

1978 och 2002 – bidrog med var ungefär dubbelt så stort som motsvarande<br />

för äldre stiftelser. Till merparten av ökningen <strong>har</strong> Stiftelsen<br />

Samverkan Universitet/Högskola och Näringsliv i Linköping bidragit.<br />

Men även en rad privata donationer <strong>har</strong> tillkommit den senaste perioden.<br />

Skälet till den kraftiga förstärkningen av donationsmedel till vetenskaplig<br />

forskning och högre utbildning i Östergötland är universitetets<br />

etablering och tillväxt.<br />

Slutsatser<br />

Svensk donationshistorik kännetecknas av ett antal expansiva faser, alla<br />

med grund i den samhällsekonomiska förändringen. Sekelskiftet<br />

1800/1900 betecknas allmänt som en mecenatepok med stor andel privata<br />

donationer från förmögenheter skapade under det industriella genombrottet.<br />

Efter mellankrigstidens konjunkturella bakslag följde från<br />

slutet av 1940-talet och två decennier framåt en stark tillväxtperiod,<br />

som genererade privata stiftelser baserade på entreprenörers förmögenheter.<br />

Andra donationer tillkom i samband med att ett storföretags vd<br />

eller styrelseordförande lämnade sin post i bolaget.<br />

Den offentliga sektorns expansion under tidig efterkrigstid medverkade<br />

till att många stiftelser övergav ambitionen att främja en bred<br />

uppsättning av filantropiska ändamål, för att istället bli mer renodlade,<br />

det vill säga inriktade på stöd till enbart utbildning och vetenskap. I<br />

fallet med flera privata allmännyttiga stiftelser kom denna normförskjutning<br />

till uttryck i att tyngdpunkten flyttades till forsknings- och<br />

utbildningsändamål. Forsknings- och utbildningsstiftelser bidrar idag<br />

med cirka en tiondel av anslagen till forskning och forskarutbildn<strong>inga</strong>r<br />

vid svenska universitet och högskolor. Den förhärskande politiska<br />

uppfattningen är dock alltjämt att finansiering av forskning och utbildning<br />

är statens ansvar.<br />

Bland gamla och nya forskningsstödjande stiftelser i Sverige åter-<br />

51

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!