Nr 2 - Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm

More documents

Recommendations

Info

Paus ofta Teknik och hjälpmedel som underlättar skolsituationen för barn med epilepsi är bra men viktigast är att det ges stunder för återhämtning i skolarbetet. Allt för att lätta på trycket på barnet och minska hjärntröttheten. – Hälften av barnen med epilepsi har problem med inlärning, säger specialläraren Barbro Bergman. Ω I höstas föreläste hon för föräldrar till barn med epilepsi. Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm hade arrangerat en temadag om epilepsi och dess påverkan på inlärning. Barbro Bergman föreläser för föräldrar om barns problem med inlärning. underlättar lärandet Barbro Bergman har undervisat många barn med förvärvade och medfödda hjärnskador. Epilepsi finns ofta med i bilden. Sedan 2001 har hon arbetat i team på BarnReHab Skåne i Lund. Utifrån neuropsykologiska tester av barnen undervisar hon dem sedan med testresultatet som utgångspunkt. Fyra hörnstenar Kunskapen om barnets speciella profil via testerna var till stor hjälp. Numera undervisar hon inte barn utan snarare föräldrar om pedagogik för barn med epilepsi. – I Sverige har omkring 10 500 barn Text: Renée Höglin Foto: Helena Lif under sjutton år epilepsi, säger hon. Det finns för få neuropsykologer som gör kvalificerade utredningar. För varje barn gäller det att hitta balansen mellan att kompensera och träna. Hennes arbete bygger på fyra hörn - stenar: • Mental uttröttbarhet/hjärntrötthet – ge tid för återhämtning, struktur, barnets dagsform • Långsam processhastighet – den tid det tar för hjärnan att bearbeta och sortera information • Minnet – främst korttidsminnet/arbetsminnet 16 synapsen 2/2011
• De exekutiva funktionerna – igångsättning, planering och genomförande, problemlösning, tidsuppfattning Brister i lärarutbildningen Varje lärare träffar på få barn med epilepsi under sin yrkeskarriär. – Det finns ingenting i lärarutbildningen om hur man undervisar barn med epilepsi, säger hon. Inte heller på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Föräldrar är experterna och kan påverka lärarna. För barn med epilepsi är det bra med lärare som använder raka, enkla meningar utan för många ord i satsen. Hon betonar att varje barn är unikt. Med ett neuropsykologiskt utlåtande är mycket vunnet. – Be en neuropsykolog tala med skolpersonal om både de psykologiska och de pedagogiska konsekvenserna av epilepsin. Paus ger tid för återhämtning Barn med epilepsi är ofta normalbegåvade men saknar reservkapacitet. De behöver återhämtning och tar längre tid på sig för att komma fram till svaret på en uppgift. – Har man ingen reservkapacitet är det återhämtning som gäller. Tar man paus för sent kan tiden för återhämtning förlängas väldigt mycket. Ett vanligt tidsintervall för ett arbetspass är 20–25 minuter. – Gör något som det enskilda barnet mår bra av: lyssna på musik, gå ut på skolgården, eller bara vila. En lagom paus är fem till tio minuter. Skapa en bra rytm En bättre rytm behövs kring barnet i skolan. Föräldrarna känner barnet bäst och kan komma med tips. Det är inte frågan om vanlig trötthet som botas av att man sover. Det här är hjärntrötthet eller mental uttröttbarhet. Graden av trötthet bestämmer vad man kan göra. En struktur behöver utvecklas med ett veckodagsschema som kombineras med strukturerade lektionsmoment i små delar. Barnets dagsform spelar in. – Man kan skapa en övergripande rytm för en lektion som kan tillämpas på de flesta lektionerna, menar Barbro Bergman. – Om hela skolveckan kräver mer är eleven uttröttad på fredagen. Det är inte bra om helgen går åt till återhämtning. – En förälder som ser att barnet har en dålig dag på morgonen med en dagsform som inte är på topp, kan skicka ett meddelande till läraren. Prov i omgångar Ofta är individanpassad studiegång lämpligt. Ett barn behöver paus. Att missa en dag är bättre än att missa en vecka. – Vilket är viktigast? Att barnet mår bra eller att uppfylla skolans krav? Senare finns komvux och folkhögskola. Barbro Bergman är en omtyckt föreläsare och speciallärare med stor erfarenhet. – Prov kan delas upp på flera tillfällen. Det är bättre än förlängd tid vid ett tillfälle. Ofta ser man att ett provresultat hos barn med epilepsi är bra i början av provet, sedan blir resultatet sämre och sämre. Alla behöver information Information om epilepsi en gång i en skola räcker inte. Minst en gång per stadium är det nödvändigt att föräldrar och någon yrkesexpert kommer och berättar om epilepsi. Lärare slutar, nya kommer, förhållanden ändras. Kamrater kan reagera när barnet som processar svaren långsamt svarar på den fråga som ställdes för en stund sedan. – Också bland klasskamraterna behövs information, säger Barbro Bergman. Det brukar medföra förståelse. – Med uttröttbarhet och långsam processhastighet hinner man inte lika mycket som andra. Läraren måste granska vad som kan tas bort, till exempel längre texter. Nivån sänks inte men man lägger in tid för återhämtning. Att tänka långsammare är inte alls det samma som att man har problem med förståelsen. Gör en plan Skolan ska göra en individuell utvecklingsplan och dokumentera allt. – Upprätta en plan några veckor, ha sedan utvärdering. Efter många anfall kanske takten ska sänkas mer, eller om det gått bra kan barnet ta ett skutt i utvecklingen. Korta perioder som kan utvärderas och är enkla att mäta är bra till att börja med. På raster sker mycket oplanerat. Barn med epilepsi kanske hellre stänger in sig på toaletten eller går till skolsköterskan för att orka med sin dag. – Har barnet problem med att orka lyssna kanske barnet ska slippa det och hellre få instuderingsfrågor. Kostar det för mycket energi att läsa finns datorer som läser, andra apparater och inlästa läromedel på Daisyspelare. Skaffa strategier Alla barn mår bra av att veta hur de lär sig på bästa sätt. Om läraren vet att ett barn inte riktigt orkar lyssna kan läraren ge information på andra sätt, exempelvis med staplar, kurvor och illustrationer. Ett svårt moment för många är tidsuppfattning. Hur lång tid behövs för en viss uppgift? Kan man träna tidsuppfattning? – Man kan skaffa strategier, säger Barbro Bergman. Mäta, klocka alla moment, göra timstockar i skolan med hjälp av lysdioder. Det är bra att medvetandegöra barnet så långt möjligt. Barnen glömmer ibland att ta initiativ. Då kan det räcka att läraren pekar och säger: ”Kan du börja?”. Barn som ofta kan svaren men som glömmer att räcka upp handen kan ha en bild på bänken som en påminnelse. π synapsen 2/2011 17
Page 1 and 2: Jasmine älskar att rida Respektlö
Page 3 and 4: Får Atlas behålla sitt gula tjän
Page 5 and 6: sihund Atlas. Det är inget bra utg
Page 7 and 8: nomföra, sjukhuset saknade resurse
Page 9 and 10: Teaterföreställning - komedin Tar
Page 11 and 12: Midsommarfirande på Skansen Fredag
Page 13 and 14: Ω Nu blir det inte något besök p
Page 15: Silvia, ledsagare, och Christina me
Page 19 and 20: Julmarknad på Skansen har blivit e
Page 21 and 22: gymnaster var med och instruerade v
Page 23 and 24: BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER

Nr 2 - Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?