Bok SG i textstorlek 14 - Tro Bibeln

Om denna bok 

En trosuppbyggande uppenbarelse av Guds kraft och avsikt att 

använda allt för att utveckla oss och ge oss auktoritet för Hans syften. 

Lär dig att ta del av Guds kraft för att kunna vandra i Jesu fotspår, för 

dig själv såväl som för dina syskon i kommande dagar. Många 

exempel på tecken och under finns med. 

BESKRIVNING AV BOKEN 

Denna bok ger svar på många svåra frågor rörande Guds auktoritet 

och makt och varför saker och ting är som de är. 

Aposteln Paulus bad till Gud att han skulle sända en uppenbarelsens 

Ande så att vi skulle förstå hur rik på härlighet Hans arv är bland de 

heliga och hur oerhört stor Hans makt är i oss som tror (Ef.2:17-18). 

Denna uppenbarelse, med tillhörande tro, är vad denna bok handlar 

om. Jesus sa: ”Gå, som du tror skall det ske dig." (Matt.8:13) och 

"Som ni tror skall det ske med er." (Matt.9:29). 

Rätt tro är en ständig förutsättning för att kunna ta emot och för att 

kunna ge av de gåvor Gud utlovat. 

Det finns många frågor i vårt inre och många röster i världen som ger 

svar. 

På grund av detta kan vår vandring med Gud komma av sig och det 

blir svårt att uppfylla Hans syfte för oss. 

Rörande denna situation har Gud sagt: ”Vandrar två tillsammans utan 

att de kommit överens om det?” (Amos 3:3) 

Undervisningen i boken är i överensstämmelse med och har förtroende 

för vår allsmäktige Gud, som kärleksfullt låter allt samverka för det 

bästa (Rom.8:28) så att vi kan bli kärl (2 Tim.2:21) genom vilka Hans 

auktoritet och kraft kan strömma. 

I boken finns många spännande vittnesmål om Guds kraft uppenbarad 

i frälsning, helande, befrielse och försörjning av och genom Hans 

utvalda som har lärt sig att samarbeta med Honom. 

1

2 

För att kunna uppnå detta underbara resultat kommer vi att "fortsätta 

kampen för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga" 

(Jud.1:3), inte för vår tids tro som sedan länge avfallit. Kristna överlag 

tenderar att välja ut verser som stämmer överens med vad var och en 

vill tro, men märk att den sanning som "skall göra er fria" (Joh.8:32) 

kan endast erhållas genom erkännandet av samtliga verser för 

"summan av ditt ord är sanning" (Ps.119:160). 

Med kärlek från din tjänare i Kristus, 

David Eells 

ISBN: 0-9759941-3-1 Rev 2005 Faithful Publishing 

Översättning till svenska från "Sovereign God for Us and Through Us”. 

http://www.unleavenedbreadministries.org 

Översättning 2008: Svante Dahlman, Lennart Einald, Mikael Sjöberg, 

Johan Strandberg 

Ny redigering och korrigering 2009: Lennart Einald

3 

Kapitel 1 

Guds suveränitet och syfte med allt 

Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, 

för dem som är kallade efter hans beslut. (Rom.8:28). 

Tror vi verkligen att allting samverkar för att Guds goda syfte ska bli 

verklighet för Hans kallade? Våra reaktioner på livets omständigheter 

är en bra måttstock på detta. Att känna till Guds syften med allt ger 

stor frid. Vilket syfte talar Paulus om i denna vers? I nästa vers kan 

vi se att syftet är att forma så många söner som möjligt till Jesu 

Kristi avbild. (Rom.8:29) Ty dem som han i förväg har känt som 

sina har han också förutbestämt till att formas efter hans 

Sons bild, för att Sonen skulle vara den förstfödde bland 

många bröder. Gud har i förväg bestämt att Hans sanna barn skulle 

formas efter Jesu avbild. Detta har varit Guds syfte alltsedan 

världens skapelse, även innan människan skapades och föll, som vi 

kommer att se. 

Allting tjänar Gud för att manifestera Hans söner. Detta är 

orsaken till att Gud skapade denna värld. En del människor som inte 

förstår detta, tror att det kanske finns misslyckande i Guds plan. Men 

efter att ha studerat Guds suveränitet så kommer vi att upptäcka att 

det inte finns några fel alls i Hans system. Suveränitet betyder att 

utöva högsta möjliga och oberoende auktoritet. Även synden och 

djävulen tjänar Guds syfte, som vi kommer att se. Han kommer att 

ha söner att umgås med genom evigheten. Mot detta syfte kommer 

Han att få allting att arbeta tillsammans för det goda. Inte allt är 

gott, men allt samarbetar för det goda. Som min gode vän Ray 

Taylor sade så fyndigt: ”Vad lämnar ordet 'allt' utanför?” Att applicera 

denna sanning på våra liv ger oss en tankeställare. 

Gud måste vara både allsmäktig och allvetande för att kunna 

göra ett sådant påstående. Som vi kommer att se, så proklamerar 

Skriften att Gud har suverän kontroll över allt som har något att göra 

med ditt liv. Han faller aldrig av sin tron och, som vi kommer att se, 

så delar han aldrig tronen med djävulen. Den auktoritet som djävulen 

har är enligt Guds design och lagar. 

Allting tjänar Gud i det pågående skapandet av söner. 

(Ps.119:91) Enligt dina domslut består den än i dag, ty allting 

måste tjäna dig. Allting tjänar Gud i denna process, det goda och 

det onda, för att genomföra Hans plan. Gud skapade aldrig något 

som skulle kunna omintetgöra Hans plan, för Gud gör aldrig några 

misstag. Gud använder t o m det onda när Han genomför sin plan. 

3

4 

Du kanske har invändningar mot det påståendet. Förhoppningsvis 

ändrar du åsikt när vi tittar närmare på vad Skriften säger. Ondskan 

är ett redskap för en suverän Gud, för att rena oss och få oss att 

mogna. Utan ondska så finns det ingen som kan korsfästa oss, 

förfölja oss, och som kan fresta oss, så att vi har anledning att stå 

emot frestelserna och på så sätt bli renade. Gud har gjort allting, 

även de ogudaktiga för den dag då Hans folk behöver bli tuktade. 

(Ords.16:4) HERREN har gjort var sak för sitt särskilda syfte, 

även den ogudaktige för olyckans dag. Sex gånger i Bibelns 

historia har Gud rest upp ett stort rike som kommit emot hans folk 

efter att de avfallit, för att förfölja dem och få dem upp på korset. Vid 

varje tillfälle erkänner Bibeln att det är Gud som rest upp dessa 

vilddjur – det egyptiska, assyriska, babyloniska, medo-persiska, 

grekiska och det romerska – för syftet att komma emot Hans folk. 

Gud kommer snart att göra samma sak mot församlingen, för 

Uppenbarelseboken uppger att Han ska låta ännu två vilddjursriken 

träda fram. (Upp.17:10,11). 

Aposteln Paulus lärde sig förnöjsamhet. Han förstod att ingen 

kunde omintetgöra Guds plan för hans liv. Oro, rädsla eller otålighet 

kommer endast på grund av vår närsynta och omogna förståelse av 

Guds mästerliga plan för våra liv. Du kan föreställa dig hur värdefull 

en sådan stor apostel och evangelist som Paulus var för de heliga på 

hans tid. Men Paulus blev likafullt fängslad. (Fil.1:12) Jag vill att ni 

skall veta, bröder, att det som har hänt mig snarare har lett 

till framgång för evangeliet. (13)Så har hela pretoriet och alla 

andra kommit att förstå att det är för Kristi skull jag sitter 

fängslad. (14)Min fångenskap har gjort de flesta av bröderna 

övertygade i Herren, så att de vågar predika Guds ord ännu 

mer oförskräckt. Paulus hade en förståelse för att djävulen inte var 

upphovet till att han var fängslad eftersom detta var så värdefullt för 

Guds rike. Det tänkesätt som folk har idag är ungefär att: ”Djävulen 

gjorde säkert det här för att omintetgöra Guds plan.” Paulus säger 

inte att djävulen inte skulle ha haft sin hand med i situationen, men 

att djävulen likafullt inte kan omintetgöra Guds plan. Allting 

samverkar för det goda, individuellt och kollektivt. Individuellt var det 

för Paulus bästa och kollektivt för brödernas. Evangeliet gick ut tack 

vare att Paulus satt i fängelse. Det var i fängelset som Paulus skrev 

det mesta av Nya Testamentet. Guds Ord spreds mycket snabbare 

och till flera platser, därför att han satt i fängelse. Människorna blev 

också modigare att gå ut och predika Evangeliet. I de sista verserna 

av Filipperbrevet läser vi t.o.m. att några i Caesars hushåll blev 

omvända tack vare detta. 

4

5 

Ibland ser vi på omständigheterna i stället för på Ordet och tror 

att djävulen har blivit kapabel att sätta stopp för Guds plan. Gud 

skulle aldrig ha skapat djävulen om han hade haft förmåga att stoppa 

Hans plan. Här invänder någon förstås att Gud inte alls skapade 

djävulen, utan att han snarare var en ängel som föll. Men eftersom 

Gud är allvetande såsom Skriften säger att Han är, så visste Han på 

förhand att Hans ängel skulle bli djävulen. Han är också allsmäktig så 

Han kunde ha stoppat något som Han visste kunde ske. Därför är det 

faktiskt så att Han har skapat djävulen. Gud säger, (Jes.45:7) ”Jag 

danar ljuset och skapar mörkret, jag ger lycka och skapar 

olycka. Jag, HERREN, gör allt detta.” (Jes.54:16) ”Se, jag 

skapar smeden, som blåser upp kolelden och formar ett vapen 

genom sitt arbete. Jag skapar också fördärvaren till att 

förstöra. (17)Inget vapen som smids mot dig skall ha 

framgång...” Eftersom Gud skapade den onde fördärvaren, så har 

han uppenbarligen auktoritet att säga att han inte kan ha framgång 

mot oss. Den onde kan inte ha framgång för sitt eget syfte, utan 

endast för Guds goda syfte. Tror du att de tre hebréerna undrade hur 

deras Gud, som de hade varit så trogna mot, kunde i förväg 

bestämma att de blev kastade in i den brinnande ugnen? Ha tålamod 

med mig om du tror att ”att i förväg bestämma” är ett för starkt 

uttryck här. De där hebréerna fann att de måste gå igenom detta 

eldprov för att göra intryck på en hednisk kung genom kraften och 

den frälsande nåden hos Israels Gud. Han blev verkligen imponerad 

av att se att deras Gud uppenbarade sig genom att stå hos dem mitt 

i elden, utan att deras kroppar eller kläder brann upp. Det var bara 

deras rep brann av och lossnade. (Dan.3:25-27). Guds syfte med 

denna prövning var att göra intryck på kungen och att befria dem 

från träldom. Detta är ett exempel på eller en skuggbild av hans 

syfte med våra liv också. 

Alla dessa gammaltestamentliga berättelser och lagar är också 

liknelser (exempel eller skuggbilder) med djupare mening för oss. (1 

Kor.10:11) Det som hände dem tjänar som exempel och 

skrevs ner för att varna oss som har världens slut inpå oss. 

(Kol.2:16) Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker 

eller ifråga om högtid eller nymånad eller sabbat. (17) Allt 

detta är bara en skugga av det som skulle komma... 

En annan orsak till hebréernas prövning – som de inte kunde ha 

förutsett – var att kungen skulle komma att förkunna om Israels Gud 

för hela det babyloniska riket. (Dan.3:28-30) Nebukadnessar tog 

då till orda och sade: "Lovad vare Sadraks, Mesaks och Abed- 

Negos Gud, som sände sin ängel och räddade sina tjänare. De 

förtröstade så på honom att de överträdde kungens befallning 

5

6 

och vågade sina liv för att inte tvingas dyrka eller tillbe någon 

annan gud än sin egen Gud. (29) Härmed befaller jag nu att 

vem det vara må av alla folk och stammar och tungomål, som 

säger något ovärdigt om Sadraks, Mesaks och Abed-Negos 

Gud, han skall slitas i stycken, och hans hus skall göras till en 

sophög. För det finns ingen Gud som kan hjälpa så som han." 

(30) Därefter lät kungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego få stor 

ära och makt i Babels hövdingdöme. Wow, det fanns även en 

befordran invävd här för dem! 

Nebukadnessar började förkunna och lovprisa vår Gud för hela 

världen tack vare deras trofasta lydnad. (Dan.3:31-33) Kung 

Nebukadnessar till alla folk och stammar och tungomål som 

finns på hela jorden. Jag önskar er fred och framgång. (32) 

Jag finner för gott att härmed kungöra de tecken och under 

som den högste Guden har gjort med mig. (33) Stora är hans 

tecken, mäktiga hans under. Hans rike är ett evigt rike, hans 

välde varar från släkte till släkte. 

Efter att mederna och perserna erövrat det babyloniska riket 

blev Daniel använd av Gud till att förkunna om Honom för den 

generationen också. Han visste antagligen inte att genom att bli 

kastad åt lejonen på grund av sin trofasthet, så iscensatte Gud 

scenariot för detta mirakel vilket han, utan tvivel, hade bett för. Kung 

Darejaves såg att Daniel blev befriad från de hungriga lejonen och 

”man kunde inte upptäcka någon skada på honom, ty han 

hade förtröstat på sin Gud” (Dan.6:23). Sedan kastade han 

Daniels fiender åt lejonen i stället. Deras gud var inte kapabel att 

befria dem. Efteråt bestämde Darejaves att Daniels Gud var ”den 

levande Guden” och proklamerade Honom inför världen. 

(Dan.6:25-27) Därefter lät kung Darejaves skriva till sitt folk 

och stammar och tungomål som fanns på hela jorden: ”Jag 

önskar er fred och framgång! (26) Härmed befaller jag att 

man inom hela mitt rikes område skall bäva och frukta för 

Daniels Gud. Ty Han är den levande Guden som evigt förblir. 

Hans rike kan inte förgöras, Hans välde har inget slut. (27) 

Han befriar och räddar, Han gör tecken och under i himlen och 

på jorden, Han som har befriat Daniel ur lejonens våld.” 

Jag tror att Gud har visat mig att det kommer att ske en 

uppfyllelse av Daniels och de tre hebréernas historia i kommande 

dagar. Är du beredd på att prövningar och förföljelser från de 

ogudaktiga blir ett verktyg mot samma mål? Dessa fyra blev av med 

endast sina band till de ogudaktiga i deras eldprov. Med andra ord så 

erhöll de helgelse och befrielse. Inte allt kommer att erhållas på ett 

fysiskt sätt, men de rättfärdiga dör aldrig, de byter bara adress. Det 

6

7 

köttsliga sinnet förstår inte att Gud använder allting för sin plan. Men 

denna förståelse hjälper oss att samarbeta med Gud i våra 

individuella prövningar här och nu så att Kristi härlighet kan bli synlig 

i oss. (1 Pet.4:12) Mina älskade, var inte förvånade över den 

eld som ni måste gå igenom till er prövning, som om det 

hände er något oväntat. (13) Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi 

lidanden. Då skall ni också jubla och vara glada, när han 

uppenbarar sig i sin härlighet. (14) Saliga är ni, om ni hånas 

för Kristi namns skull, ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar 

över er. Observera att Gud tar åt sig äran till denna prövning för det 

goda syftet att pröva oss. 

Paulus förståelse för Guds suveränitet, att Hans goda plan ska 

bli fullbordad, gav honom en tillfredsställelse som de flesta kristna 

inte har idag. (Fil.4:11,12) Jag säger inte att jag har saknat 

något, för jag har lärt mig att vara nöjd med det jag har. (12) 

Jag kan leva enkelt och jag kan leva i överflöd. Med allt och 

med alla förhållanden är jag förtrogen. Jag kan vara mätt och 

jag kan vara hungrig, leva i överflöd och lida brist. Vad var 

hans hemlighet? Han visste svaret på denna fråga, ”Är Gud för oss, 

vem kan då vara emot oss?” (Rom.8:31) Han visste att Gud inte 

kunde falla från sin tron och att Han inte delade den med djävulen. 

Låt oss se på hemligheten till Paulus frid. (Fil.4:6) Gör er inga 

bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar 

genom åkallan och bön med tacksägelse. (7)Då skall Guds 

frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era 

tankar i Kristus Jesus. Parafras: ”Bekymra dig inte för någonting 

alls. Begär bara av Gud och tacka Honom och du kommer att vara 

omsluten av Hans frid.” Paulus förstod att Gud inte skulle tillåta 

någon situation som han skulle behöva vara orolig för. Han förstod 

att genom att helt enkelt begära, tro och tacka, så skulle han inte 

behöva uppleva en enda situation där Gud inte skulle möta hans 

behov. Det är därför som Paulus hade frid och var tillfreds i varje 

situation som han befann sig i. Observera att han föreslår att vi 

tackar för det som vi har bett om, även innan vi har tagit emot det. 

Det är på detta sätt som tron fungerar. (Mark.11:24) Därför säger 

jag er: Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så 

skall det vara ert. Försök att få detta att bli en vana för dig, ty det 

medför frid, tillfredsställelse och resultat. Många tar inte emot något 

därför att de aldrig stiger in i trons vila över att de har fått något. 

Frukta inte. Hur många gånger uppmanar Bibeln oss att inte 

frukta? Jag har hört någonstans att den uppmanar oss att inte frukta 

hela 365 gånger, en gång för varje dag under året. Endast Gud som 

är suverän skulle kunna säga följande: (Fil.4:4) Gläd er alltid i 

7

8 

Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. (Ef.5:20) Tacka alltid 

vår Gud och Fader för allt i vår Herre Jesu Kristi namn. Vad 

skulle vi ha för orsak att fröjda oss och att tacka för allt? Vi fröjdar 

oss därför att en allsmäktig Gud älskar oss och därför att Han alltid 

har allt under kontroll, även då vi går genom tuffa prövningar. Dessa 

verser ger inte djävulen någon ära. Har du märkt att i Skriften ger 

inte helgonen någon ära åt djävulen, vilket den genomsnittlige 

kristne gör idag? Det beror på att moderna kristna nonchalant tror på 

djävulen. Paulus ger all ära till Gud, för både gott och ont. Paulus 

säger: ”Tacka alltid vår Gud och Fader för allt” Jag har nyligen 

hört predikanter säga att det här talas om endast goda saker från 

Gud. Men så sägs det inte alls och Paulus menar det inte heller. Det 

finns endast ett sätt att definiera ”...alltid ... för allt” på. Att tacka 

Gud för allt betyder att allt sist och slutligen kommer från Honom. 

För den troende som är kallad enligt Hans syfte finns inget att vara 

orolig över. ”Allt” anknyter inte endast till det som är för handen, 

utan också till allt det som vi har i Kristus, nämligen hans löften. 

Tacka Gud för allt som Hans löften säger att vi har, även fastän vi 

inte ser det än. 

Gud har placerat oss i en kontrollerad omständighet, där Han vill 

att vi ska lära oss och växa. Jag är helt säker på att då lärjungarna 

var i båten som höll på att fyllas med vatten, så registrerade deras 

sinnen att det var fara å färde. Omständigheten var dock mycket 

mera kontrollerad än de förstod. Allt de såg var att båten höll på att 

fyllas med vatten. Därför blev de rädda och rusade fram till Jesus. 

Vad sade Jesus då han vaknade? (Mark.4:40) Han sade till dem: 

"Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro? Om Jesus var med i 

båten, så vad var de oroliga för? Jesus är hela tiden med i båten hos 

oss. Vad oroar vi oss för? Ha bara tro. Lärjungarna uppfattade fara. 

Jesus såg inte alls någon fara, eftersom han hade tro. Jesus var så 

lugn där han sov mitt i stormen. Tacka alltid för allt i Herren Jesu 

Kristi namn. (Ef.1:11) I honom har vi också fått vårt arv, 

förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja 

och sitt beslut. Det enda sätt på vilket Gud kan förutbestämma 

något är att utföra allt efter sin vilja. I annat fall kunde en upprorisk 

fri vilja spoliera Hans plan och vi skulle aldrig kunna lita på vad Han 

säger. Han tar inte hänsyn till några råd, utan endast till sin egen 

vilja, eftersom Han aldrig gör några misstag. Gud ser slutet ända från 

början. Han behöver aldrig backa och ta det på nytt. Gud tar inte in 

kunskap från sina sinnen liksom vi. Han har all kunskap. Gud gjorde 

en så bra plan från början, så han har aldrig behövt ändra på den. 

Allt som Gud gör, gör han enligt sin egen viljas beslut. Det finns 

inte en enda fullständigt fri vilja till i hans skapelse. Om det hade 

8

9 

funnits det, så skulle jorden ha varit en mycket farlig plats. En fri 

vilja är en vilja som är kapabel att göra vad den vill. Tack gode Gud 

att det endast är Hans goda, fria vilja som ”utför allt efter sin vilja 

och sitt beslut”, som har kontroll. 

Ingen av oss har en fullständigt fri vilja än. Vi stiger in i den fria 

viljan, som är Guds fria vilja. Innan vi kom till Kristus hade vi mindre 

fri vilja än vad vi har nu, eftersom vi tidigare var bundna av synd, 

men Jesus kom för att sätta fångarna fria. (Jes.61:1) ...Herrens, 

HERRENS Ande är över mig, ty HERREN har smort mig till att 

predika glädjens budskap för de ödmjuka. Han har sänt mig 

att förbinda dem som har ett förkrossat hjärta, att ropa ut 

frihet för de fångna och befrielse för de bundna. Vi var 

begränsade i alla riktningar. Vi är fortfarande begränsade från att gå i 

de riktningar som vi skulle vilja, men som Gud inte vill att vi ska gå. 

Vi är begränsade i förmåga, tänkesätt, kapacitet och natur. Det stora 

är att Sonen har kommit för att sätta oss fria. (Joh.8:36) Om nu 

Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria. Ju mer vi tar emot Hans 

vilja, desto mer fri vilja har vi, för Han gör vad Han vill göra. Då vi 

har Hans vilja, så gör vi vad vi vill göra. Det är en fri vilja. Gud är 

den ende i hela Skriften som kan göra vad Han vill, konstant. Det 

enda sättet för oss att ha denna fria vilja, är att ha Hans vilja i oss. 

Detta är orsaken till att vi studerar Skriften och vänder om eller 

ändrar oss. Om vi vill vara fria, så måste vi se vad Gud ser, vilket är 

att ha Hans förståelse och längtan i oss. Gud har den enda fria viljan 

och vi har bevis på det eftersom historien upprepar sig själv hela 

tiden. Det betyder att det finns endast ett intellekt som har kontroll 

över hela historien. Gud använder allas viljor, för att göra vad han vill 

göra. Gud har kärl till hedrande bruk och kärl till vanhedrande. 

Vi måste förstå hur Gud använder oss för att genomföra sin 

vilja. (Fil.2:13) Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och 

gärning, för att hans goda vilja skall ske. Gud förutbestämmer 

genom att använda vår vilja till att utföra sin egen vilja. Gud 

använder alla viljor för att göra sin vilja. Allting, hela skapelsen, 

tjänar Gud för att förbereda Hans söner att möta Honom. Hela 

skapelsen är den åker som Gud sår säden i, vilken bär fram frukt. 

Många tänker att om Gud skulle ha kontrollen, så skulle denna värld 

vara som glass. Glass är söt, men man kan inte driva upp växter i 

den. Vi behöver förmultning för att driva upp gröda. Gud använder 

denna värld som en lantbrukare använder åkern, att tillföra död till 

den yttre säden så att den inre säden kan ha liv. Gud skapade den 

här världen till att vara den ”mylla” som skulle kunna föra fram Hans 

söner. Guds plan är perfekt och den kommer inte att bli 

omintetgjord. En del omogna kristna tror att Gud misslyckades med 

9

10 

sin första plan och var tvungen att ta till plan ”B” då Adam föll. Inte 

en chans! Det är här som myllan kom in, som vi kommer att se 

senare. Gud är ännu i plan ”A”. Han har inte ens en plan ”B”, för Han 

gör aldrig några misstag. Gud bestämmer inte vad Han ska göra med 

utgångspunkt från vad vi gör. Om det vore fallet, så skulle det vara 

vi som regerade över Honom. En del säger att tro förändrar saker, 

men tro är ”inte av er själva, Guds gåva är det” (Ef.2:8) Tron 

som kommer från Honom fullbordar därför Hans vilja. 

Gud ”förkunnar från början vad som skall komma och 

långt i förväg det som inte har skett. Jag säger: Mitt beslut 

skall gå i fullbordan, allt vad jag vill kommer jag att göra” 

(Jes.46:10). Gud är aktivt involverad i allting för att göra det som 

Han önskar. Eftersom Han har talat ut allting redan på förhand, så 

måste det ske. (Jer.1:12) HERREN sade till mig: "Du har sett 

rätt. Jag skall vaka över mitt ord för att fullgöra det." Gud inte 

bara tillåter utan vidare; Han fullbordar det, då vi läser Skriften. Gud 

”verkar i er ... för att hans goda vilja skall ske.” Vi tycker om att 

använda ordet ”tillåta” för det är bekvämt för vår omogna förståelse. 

Skriften undervisar att Han verkar, Han gör, Han använder och Han 

fullbordar. 

(Ps.65:5) Salig är den som du utväljer och låter komma 

dig nära, han får bo i dina gårdar. Guds metod då han ska frälsa 

oss är att fylla oss med sin vilja. Om vi på något sätt missar en del 

av Hans frälsning, behöver vi gå till Honom och be Honom att fylla 

oss med sin vilja. Vi bekräftar att allting kommer från Honom, att all 

nåd kommer från Honom. Vår bön borde vara: ”Gud, fyll mig med 

dina begär, så ska jag göra det rätta.” (Ps.119:32) Jag vill löpa på 

dina budords väg, ty du tröstar mitt hjärta. (35) Led mig på 

dina budords stig, ty jag gläder mig åt den. (36) Vänd mitt 

hjärta till dina vittnesbörd. Bruden sa, ”Tag mig med dig! Låt 

oss skynda oss! (Höga v.1:4). (Eng: run after thee). När Gud drar 

oss, skall vi springa efter Honom. Om Han inte drar oss, så skyndar 

vi oss inte, eftersom frälsningen är av nåd eller välvilja. 

(Rom.10:20) Och Jesaja går så långt att han säger: ”Jag lät 

mig finnas av dem som inte sökte mig, jag uppenbarade mig 

för dem som inte frågade efter mig.” (Rom.3:10-12) Det står 

skrivet: Ingen rättfärdig finns, inte en enda, (11) ingen 

förståndig finns, ingen finns som söker Gud. (12) Alla har 

avvikit, alla har blivit fördärvade. Ingen finns som gör det 

goda, inte en enda. Alla var bundna i synd. En fördärvad natur 

söker inte Gud, som vi här har sett. (Joh.6:44) Ingen kan komma 

till mig, om inte Fadern som har sänt mig drar honom. 

10

11 

(Joh.15:16) Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och 

bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt…. 

Hur drar Gud oss? Han drar oss genom att fylla oss med en 

längtan att ändra oss, vända om och att komma till Honom. Bibeln 

säger att Gud medger omvändelse. (Apg.11:18) ... Så har Gud 

skänkt också åt hedningarna den omvändelse som ger liv. Om 

vi vänder om, så är det en gåva från Gud, likadant är det när det 

gäller nåd. Vi befinner oss i Guds rike tack vare Hans barmhärtighet 

och nåd. Vi vill ju göra framsteg i Hans rike, i högsta grad, men vi 

behöver ändå Hans barmhärtighet och nåd för att kunna vända om. 

Han vill bekräfta sin förmåga i våra liv i allt. Han vill att vi ska söka 

Honom i en strävan att göra allting rätt. Han verkar i oss både vilja 

och gärning för att Hans goda vilja ska ske. Om Gud inte gjorde det, 

skulle vi vara i en verkligt stor knipa. Jag har alltid beundrat kung 

David för hans nytestamentliga visdom och kunskap bland ett 

gammaltestamentligt folk. (1 Krön.29:10) David lovade HERREN 

inför hela församlingen. David sade: "Lovad vare du, HERRE, 

vår fader Israels Gud, från evighet till evighet! (11)Dig, 

HERRE, tillhör storhet och makt, härlighet och glans och 

majestät, ja, allt vad i himlen (inkluderat den andra himlen där 

Satans rike finns) och på jorden är. Ditt, o HERRE, är riket, och 

du har upphöjt dig till ett huvud över allt. Vem eller vad blir 

utelämnat i ordet ”allt”? Gud är alltid huvudet över allting. Han skulle 

aldrig tillåta att det var på något annat sätt. Idén att Gud alltid är i 

krig med djävulen och att vi aldrig vet vem som kommer att vinna är 

ett tänkesätt som endast omogna kristna har. Detta tillåter dem att 

utmana Gud med onda avsikter tills de växer upp och förstår hela 

den underbara planen. Gud vinner alltid. Gud kommer att få dem 

som är Hans och djävulen kommer också att få dem som är givna till 

honom. Detta är Guds plan. 

(1 Krön.29:12) Rikedom och ära kommer från dig, du 

råder över allt, och i din hand är kraft och makt. Det står i din 

hand att göra vad som helst, stort och starkt. Gud tycker om 

att använda ordet ”allt.” Då vi talar om Gud så måste vi använda 

ordet ”allt” väldigt ofta. Observera att Gud regerar och ger kraft åt 

alla. (1 Krön.29:13-14) Så tackar vi dig nu, vår Gud, och lovar 

ditt härliga namn. (14)Ty vad är väl jag, och vad är mitt folk, 

att vi själva skulle förmå att ge sådana frivilliga gåvor? (Vilka 

är vi att vi skulle ha denna vilja att tjäna Gud? David förstod Guds 

nåd, när Han gav dem vilja att offra till Gud på detta sätt.) Nej, från 

dig kommer allt, och ur din hand har vi gett det åt dig. Är det 

inte förunderligt att Gud ger oss belöning överhuvudtaget för det som 

Han ger oss? Paulus sa: ”...Vad äger du, som du inte har fått?” 

11

12 

(1 Kor.4:7) Det korrekta svaret är att vi inte har något alls som vi 

inte har fått från Gud och likafullt så kommer vi att bli belönade. 

Detta att vi inte har något att vara stolta över eller att skryta över 

borde verkligen göra oss ödmjuka. Vi har inget som skulle kunna få 

oss att döma eller se ner på någon annan, för allt vad vi har är från 

Gud av nåd. Det som han ger kan han ta tillbaka. Vi behöver vara 

noga med hur vi vandrar inför Gud. (1 Krön.29:15,16) Ty vi är 

främlingar hos dig och gäster som alla våra fäder. Som en 

skugga är våra dagar på jorden, och utan hopp. (16)HERRE, 

vår Gud, alla dessa gåvor som vi har skaffat för att bygga dig 

ett hus åt ditt heliga namn - från din hand har de kommit, och 

ditt är alltsammans. Allt som Gud ger tillhör Honom och ska 

användas till att tjäna Honom. 

Johannes döparen hade vila och frid, men han stred mot andar 

som kom emot honom, precis som vi. Dessa andar försökte få honom 

stridslysten och avundsjuk genom att använda hans egna lärjungar. 

(Joh.3:25-27) Då uppstod en tvist mellan några av Johannes 

lärjungar och en jude om reningen. (26) De gick till Johannes 

och sade: "Rabbi, han som var hos dig på andra sidan Jordan 

och som du vittnade om, han döper och alla går till honom." 

(27) Johannes svarade: "Ingen människa kan ta emot något 

utan att det ges henne från himlen.” Johannes förståelse gav 

honom total frid att det han hade fått var från Gud. Han sade till dem 

i vers 30: ”Han måste bli större och jag mindre.” Han hade en 

total frid över att fullborda den del som Gud hade gett honom. Han 

hade också en total frid över att han förlorade lärjungar till Jesus, för 

han förstod Guds suveränitet. Han t.o.m. pekade ut Jesus för en del 

av sina lärjungar då han sa: ”Se, Guds Lamm” med påföljd att de 

följde Honom. Johannes var varken stridslysten eller avundsjuk. Han 

bara visste att han var där för att fullborda det som Gud hade lagt i 

hans hand. En människa kan ta emot endast det som kommer från 

Gud. 

Samfundstänkandet (eller sekterianismen) är till sin egentliga 

natur avundsjuk och stridslysten. Ack, dessa predikanter, hur de 

fajtas om sina ”täppor”. Om de kan få sig själva att se tillräckligt bra 

ut och alla andra att se så dåliga ut som möjligt, vem vill då gå 

någon annanstans? Den verkligt dåliga sidoeffekten av detta är, att 

då deras tjänare lämnar dem, så går de tillbaka ut i världen utan 

något hopp om att det skulle finnas något bättre. 

I själva verket är det ju i stället så, att de som växer ur dessa 

system går till något som är bättre. Många gånger är vi oroliga över 

om vi är i Guds vilja eller inte. Vi är dock i Guds vilja mera än vi kan 

förstå beroende på Guds suveränitet. Vi kan missa målet i våra 

12

13 

förehavanden, men ändå vara där vi behöver vara i 

omständigheterna, tack vare att Gud kontrollerar vår omgivning. 

Gud placerar oss mitt i olika omständigheter för att korsfästa oss. 

Jesus sattes in i omständigheter där det syntes som om Gud gav 

onda människor makt över Honom. Gud ger makt åt onda människor 

för sina egna syften. Har du någon gång befunnit dig i en situation 

där Gud har gett makt åt människor över dig? Gud placerar oss där 

för att ödmjuka oss och för att föra oss fram till vårt kors. Då Han 

placerar oss i en sådan situation, måste vi kapitulera. Gud sade till 

Paulus att han inte borde motarbeta sådana plågoandar. De är bara 

smärtsamma törntaggar eller sporrar som Gud använder för att få 

oss att inrätta oss i ledet. 

(Joh.19:10) Pilatus sade till honom: "Svarar du mig inte? 

Vet du inte att jag har makt att frige dig och makt att 

korsfästa dig?" (11) Jesus svarade: "Du skulle inte ha någon 

makt över mig, om du inte hade fått den ovanifrån. Därför har 

den som utlämnat mig åt dig större skuld." Jesus hade frid mitt i 

denna situation tack vare att Han visste att Han var i Guds händer. 

Vår frid försvinner om vi tror att det förs en kamp mellan Gud och 

djävulen, för vi vet aldrig om vi är i Guds vilja eller i djävulens våld. 

Likväl är vi i Guds hand. Jesus visste att ingen kunde ha någon makt 

över Honom, om inte Gud gav den. (Ps.91:11,12) Ty han skall ge 

sina änglar befallning om dig att bevara dig på alla dina vägar. 

(12) De skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din 

fot mot någon sten. Detta gäller alla dem som ”...sitter under 

den Högstes beskydd...” (Ps.91:1) Vi har Guds änglar med oss. 

Det är omöjligt att ens stöta sin fot mot en sten, utan att Guds änglar 

är där för att beskydda oss. Det finns förresten inget sådant som en 

olycka. Olyckor är till för människor som tror på tur och inte på en 

allsmäktig Gud. Att skylla på ödet är att smita från vårt ansvar, 

eftersom vi skördar vad vi sår. (Gal.6:7) Bedra inte er själva. Gud 

bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda. 

Också detta visar en absolut suveränitet och rättvisa hos Gud. 

(Joh.3:27) ... Ingen människa kan ta emot något utan att 

det ges henne från himlen. Allting kommer primärt från Gud. Hur 

skulle Gud kunna vara vår Fader om Han lät oss ha en fri vilja att 

göra vad som helst utan straffpåföljder? Hur skulle Gud kunna vara 

vår Fader om Han gav djävulen fria händer med oss? Vi skulle aldrig 

göra så med våra egna barn. Det finns också något annat som denna 

förståelse hjälper oss med. Om allt vi ser är djävulen bakom vad som 

helst som sker, skulle vi aldrig ha någon orsak till att ångra oss eller 

välja en annan väg. Men om vi bakom djävulen ser Gud, så har vi 

däremot orsak att vända om. Detta är orsaken till att det är så viktigt 

13

14 

att vi förstår Guds suveränitet. Vi kan alltid se bakom djävulen och se 

Gud och undra varför Han tillät djävulen att göra på det här sättet. 

Job förstod mera än de flesta i Nya Testamentet om Guds 

suveränitet. (Job 2:10) Men han svarade henne: "Du talar som 

en dåraktig kvinna skulle tala. Om vi tar emot det goda av 

Gud, skall vi då inte också ta emot det onda?" Under allt detta 

syndade inte Job med sina läppar. Gud gjorde det mycket klart 

att Job inte syndade genom att säga att både gott och ont kommer 

från Gud. Djävulen gjorde själva gärningen, men Job gav ändå ingen 

ära åt honom. Djävulen är endast ett redskap. Vi måste se bakom 

redskapet, för att se Guds suveränitet. Om vi kan göra det, så har vi 

orsak att undra varför vi hamnar i olika svåra omständigheter eller 

situationer. Om vi finner något som behöver ändras, så kommer vi 

att vara motiverade att göra det. Vi kommer inte att vara 

motiverade, om vi endast ser djävulen. Då fortsätter vi bara på vår 

syndfulla väg och tänker att det är den elake gamle djävulen som är i 

farten. Det är så bekvämt för köttet att säga: ”Det är djävulen som 

gör detta, eftersom jag är så god,” hellre än, ”Det är Gud som gör 

det, därför att jag förtjänar det.” Jag hoppas att du nu har förstått. 

Det är Gud! 

Denna vers kom för mig då den första rymdskytteln 

exploderade. (Luk.13:4,5) Eller de arton som dödades när 

tornet i Siloam föll ner över dem, menar ni att de var större 

syndare än alla andra invånare i Jerusalem? (5)Nej, säger jag 

er, men om ni inte omvänder er, kommer ni alla att gå under 

på samma sätt. Det kanske är politiskt korrekt att beskylla de onda 

killarna för nationella katastrofer, men sanningen är att vi inte vill 

ångra oss. Vi ser Guds syfte uppfyllt i denna vers, då de förhärdade 

blir dömda. Gud förstörde allt på jorden genom syndafloden på Noas 

tid. Endast åtta personer ansågs rättfärdiga av Gud och blev räddade 

i arken. Är det annorlunda idag? (Matt.24:37) Ty som det var i 

Noas dagar, så skall det vara vid Människosonens återkomst. 

Gud förstörde Sodom Och Gomorra genom eld från himlen. Gud sade 

till Abraham att Han inte skulle förstöra dessa onda städer, om det 

fanns endast tio rättfärdiga människor där. Är förhållandet mellan 

antalet onda och goda annorlunda i våra dagar? (Luk.17:29,30) 

...men den dag då Lot gick ut från Sodom lät Gud eld och 

svavel regna från himlen och gjorde slut på dem alla. (30) På 

samma sätt skall det vara den dag då Människosonen 

uppenbarar sig. 

Jag säger inte att Gud inte sänder djävulen ibland, så att vi kan 

lära oss att övervinna det onda. Jag säger bara att Gud också sänder 

djävulen, så att Han kan aga oss då vi inte är i Guds vilja. Det vi 

14

15 

behöver göra är att se bakom djävulen, som endast är ett kärl till 

vanhedrande bruk och se Gud. Vi måste börja se Gud i allting. Han 

allena är allsmäktig. Om vi kan göra det, så kommer vi att hela tiden 

vara motiverade att vandra med Honom och lyda Honom. Jag kan 

höra någon ta anstöt av det här och säga att Gud inte skickar 

djävulen. Precis på samma sätt som Gud arbetar med ett kärl till 

hedrande bruk till både vilja och gärning, för att hans goda vilja 

skall ske (Fil.2:13), så verkar han också i ett kärl för vanhedrande 

bruk. (Rom.9:21) Har inte krukmakaren den rätten över leret 

att av samma klump göra ett kärl för hedrande användning 

och ett annat för mindre hedrande? Djävulen är huvudet över 

Guds vanhedrande kärl. Gud använder honom vare sig han vet om 

det eller inte. Han är en skapad varelse. Gud skulle inte ha varit så 

smart om Han hade gjort en varelse som kunde spöa eller överglänsa 

Honom eller klå upp Hans barn utan något syfte. 

(Matt.28:18) Då trädde Jesus fram och talade till dem och 

sade: "Jag har fått all makt (eng. authority eller auktoritet, 

översättarens anm.) i himlen och på jorden. Detta lämnar inte rum 

för någon auktoritet åt djävulen förutom den som han har blivit 

tilldelad. Jesus sa: ”All auktoritet,” inte: ”All makt.” Auktoritet har 

rätt att använda makt. Jesus hade rätt att använda all makt därför 

att Han hade all auktoritet. Jesus har auktoritet över djävulens makt 

och, som vi kommer att se i ett senare kapitel, auktoritet att använda 

djävulens makt. (1 Kor.11:12 och 2 Kor.5:18) ...men allt 

kommer från Gud. Wow! Denna lilla fras är använd två gånger i 

Nya Testamentet. Jag vågar påstå att om du framhåller denna 

ståndpunkt för de flesta kristna idag och de inte visste att den fanns i 

Skriften, så skulle de antagligen tillrättavisa dig. Har du någonsin 

hört folk säga att det här är djävulens verk eller det där är från Gud? 

Bibeln säger att allt kommer från Gud. Varför säger den det? Det 

låter inte riktigt rätt, eller hur? Problemet finns mellan våra öron. Vi 

vet att en del saker kommer från djävulen. Det är sant, men de är 

primärt från Gud ändå. Guds mål är att Hans plan blir fullbordad här 

på jorden, vilket inte är djävulens plan. 

(Joh.3:27) ...Ingen människa kan ta emot något utan att 

det ges henne från himlen. Det här stämmer verkligen inte alls 

med vad vi blivit lärda. De flesta av Guds folk har blivit absorberade 

av en undervisning som säger att en del saker är från Gud och andra 

saker inte. Denna lära har gått i arv genom människors traditioner. 

Varenda en av reformatorerna stred mot denna trosberövande lögn, 

inklusive sådana som Augustinus i Katolska Kyrkan. Vi behöver se 

Gud som den som sitter på tronen och som den som alltid regerar. 

15

16 

Först då är vi motiverade att frukta, respektera och tro på Honom när 

vi ser på omständigheterna i våra liv. 

Vi lär oss ingenting genom att skylla på djävulen eller på 

människor. Till exempel, i Jakobs brev 5:16 säger Herren: ”Bekänn 

alltså era synder för varandra och be för varandra, så att ni 

blir botade.” Anta nu att vi just hade skyllt på djävulen i stället för 

att se denna sjukdom som ett straff från Gud för våra synder. En del 

går igenom ett helt liv i sjukdom och dör därför att de aldrig ångrade 

sig. De såg nämligen aldrig någon orsak till det. De hade bara blivit 

förföljda av en ond djävul. (Gal.6:7) Bedra inte er själva. Gud 

bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda. 

Med andra ord så tar vi emot från Gud efter våra handlingar. Man 

kan säga att vi med andra ord sekundärt är med och skapar vår egen 

framtid. Genom ånger och tro är våra synder från vårt tidigare liv 

förlåtna och borttvättade, men om vi fortsätter i de synderna, så 

kommer vi att skörda det vi har sått. Det om något gör att vi börjar 

respektera och frukta Gud. 

(1 Kor.8:5,6) Ty även om det skulle finnas så kallade 

gudar, i himlen eller på jorden - det finns också många gudar 

och många herrar – (6) så har vi bara en Gud, Fadern, från 

vilken allting är och till vilken vi själva är, och en Herre, Jesus 

Kristus, genom vilken allting är och genom vilken vi själva är. 

Allting kommer från Fadern, genom Kristus. Allting! Varför är nu 

detta så svårt att förstå, fastän det uppenbarligen blir repeterat om 

och om igen igenom hela Bibeln? Omvänt finns det inget i Skriften 

som backar upp det vi har blivit lärda i de flesta av våra kyrkor. 

I över tre decennier har jag studerat Skriften och då har jag ofta 

stött på verser som jag anade hade något med Guds suveränitet att 

göra. Jag har då antecknat detta i marginalen i min Bibel. Jag har 

senare återvänt för att se hur den versen passar in med andra 

verser. Det blev på detta sätt mycket klart för mig att Gud alltid har 

kontroll, vilket gav mig frid och tro på Gud samt vila i mina 

omständigheter. Senare började jag läsa reformatorernas skrifter och 

blev chockad över att finna att de i allmänhet stämde överens med 

denna undervisning. Vem skulle ha kunnat tro något sådant? 

Läran som handlar om Guds suveränitet kallas allmänt för 

kalvinism. Hursomhelst, mycket av det som John Calvin undervisade 

om, gjorde Martin Luther och Augustinus innan honom. De flesta av 

reformatorerna lärde ut Guds suveränitet att dra till sig vem Han än 

valde genom att fylla dem med sin vilja. Arminianisterna å andra 

sidan undervisade att de som är bundna i synd är kapabla att göra 

gott, vilket är en omöjlighet. Arminianisterna beskyllde också 

felaktigt Calvin för att lära ut fatalism. Fatalism betyder helt enkelt 

16

17 

att: ”Det som sker det sker. Jag behöver inte oroa mig, för det som 

Gud bestämmer kommer att ske i alla fall. Jag behöver bara luta mig 

bakåt och se vad som kommer att ske.” Det här var dock inte alls 

vad reformatorerna lärde ut. Faktum är att nästan alla av dem lärde 

ut att Guds sätt att förutbestämma och få sin vilja att ske är genom 

din vilja att göra det. 

De som övervinner gör det därför att Guds nåd får dem att vilja 

göra vad Han vill. De förlorade har fått en trons gåva att komma till 

Gud. Som kristna kan vi ta emot Guds nåd att önska göra det rätta 

genom vår tro. Ett fatalistiskt tänkesätt förstör motivationen. 

Sanningen motiverar alltid till helighet. Ska vi manifestera vårt 

barnaskap så måste det ske genom en önskan att göra det. Vi 

kommer att nå dit, eftersom vi är övervinnare och inte för att vi 

tänkte: ”Nåja, jag är utvald och därför kommer jag att klara det.” 

Detta sorts tänkesätt är förhärskande i en del kalvinistiska 

församlingar. Kalvinister idag undervisar inte nödvändigtvis samma 

sak som Calvin gjorde. Calvins bok Institutes of the Christian Religion 

är en ingående uppenbarelse över Guds suveränitet. De som ber om 

Guds helighet kommer att bevisa att de blev utvalda. 

17

18 

Kapitel 2 

Guds suveränitet i skapandet av Skriften 

Framför allt skall ni veta att ingen profetia i Skriften har 

kommit till genom egen utläggning. Ty ingen profetia har 

burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den 

helige Ande har människor talat vad de fått från Gud. (2 

Pet.1:20,21) 

Det är ingen missuppfattning att Bibeln själv gör anspråk på att 

Gud är dess författare. Det är helt fantastiskt att Gud kunde ge 

perfekta tankar åt bristfälliga människor och ändå vara säker på att 

vad de skrev var och är perfekt inspirerat. (2 Tim.3:16) Hela 

Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till 

bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet. 

Han var så suverän i detta så det heter att Han använde sig av 

människors munnar. (Luk.1:70) ...så som han för länge sedan 

hade lovat genom sina heliga profeters mun. (Jer.1:9) Och 

HERREN räckte ut sin hand, rörde vid min mun och sade till 

mig: "Se, jag lägger mina ord i din mun.” Profeterna själva 

gjorde anspråk på detta genom att inleda sina ord med ”så säger 

Herren.” 

Jesus sade inte bara att Hans ord var från Gud, utan att de 

också skulle döma oss och att de är evigt liv. (Joh.12:48) Den som 

förkastar mig och inte tar emot mina ord, han har en domare 

över sig: det ord som jag har talat skall döma honom på den 

yttersta dagen. (49) Ty jag har inte talat av mig själv, utan 

Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag skall säga och 

tala. (50) Och jag vet att hans befallning är evigt liv. Vad jag 

talar, det talar jag så som Fadern har sagt mig. Jesus gav denna 

inspiration vidare till dem som Han sände. (Matt.10:40) Den som 

tar emot er tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot 

honom som har sänt mig. Nya Testamentets lärare och profeter 

såsom Paulus, gjorde anspråk på denna inspiration. (1 Kor.14:37) 

Om någon menar sig vara profet eller andligt utrustad, skall 

han inse att det jag skriver till er är Herrens bud. 

Kan den gudomliga inspirationen i Skriften bevisas? I denna bok 

vill jag berätta för er om några mirakler som har hänt mig, vilka inte 

har några rimliga förklaringar annat än den övernaturliga kraften från 

en levande, älskande Gud, som reagerar på vår tro på Skriften. 

Det mirakel som imponerat mest på mig är det som hände mig då en 

vän utmanade mig att läsa Skriften. Jag var inte alls övertygad om 

18

19 

att Gud hade skrivit den och jag var, trodde jag, relativt lycklig med 

att leva i synd. Jag tyckte om mina droger, alkohol, hobbies och jag 

var i allmänhet tillfreds med mig själv, utan någon lust att vare sig 

tjäna Gud eller att vara helig. Hur som helst så var jag nyfiken på 

den övernaturliga uppfyllelsen av tusentals år gamla profetior i 

Bibeln. Så, efter att aldrig förr ha haft något som helst intresse av 

läsning, började jag läsa. Jag visste inte vad som hände med mig, 

men detta var första gången jag faktiskt inte kunde lägga ifrån mig 

en bok. Jag läste varje gång jag hade en stund över och jag fann mig 

själv försumma allt det som jag tidigare hade gillat i världen. Snart 

ville jag verkligen lära känna Denne som hade skrivit denna bok och 

jag upptäckte att Han var Gud. 

Ungefär vid denna tid märkte jag att drogerna som jag hade 

stoppat undan hade lämnats orörda och min nästan färdigställda 

Kawasaki Z-1 show-chopper fick ingen som helst uppmärksamhet. 

Detta var helt enkelt inte mitt gamla jag. Varken min ski-boat, 

racerbilen, husbilen, från början en skolbuss, eller vapensamlingen 

inte intresserade mig längre. Jag antingen sålde eller gav bort 

alltihop. Jag visste att Guds hand var över mig, för att uppenbara sig 

själv för mig. 

Då vi matar oss med Ordet, så fyller vi oss med Gud själv. Han är 

Ordet (Joh.1:1). Jag fann mig själv vilja lyda det som jag läste. Då 

Ordet sade att jag skulle låta döpa mig och bli fylld med den Helige 

Ande, så lydde jag. Jag upptäckte att synden rann av mig som vatten 

på en gås. Då min relativt nya TV kom i vägen gjorde jag mig av med 

den också. Jag respekterade Ordet mer än människor eller religion på 

grund av dess kraft att befria och välsigna. 

Kan den gudomliga inspirationen i Ordet bevisas vetenskapligt? 

Vetenskapen är ju observerbar och demonstrerbar. Mitt vittnesbörd 

är just det - ett vittnesbörd - för sådana som känner mig och för mig 

själv, men för dem som fortfarande är skeptiska vill jag berätta om 

ett annat mirakel. Ivan Panin var tvingad att lämna Ryssland under 

bolsjevikrevolutionen och kom till USA. Vid Harvard verkade han som 

vetenskapsman (professor och matematiker). Ett tag var han 

handledare åt Albert Einstein. Hans undervisning, hans tillgivenhet 

för Kristus och Skriften gav honom en viktig grund för hans arbete 

framöver. Han fann sitt livsverk i att vetenskapligt bevisa Skriftens 

gudomliga inspiration. Under femtio år offrade Dr.Panin mellan tolv 

och arton timmar per dag för detta arbete. Grunden för hans 

upptäckt, som han kallade ”Numerics” (den numeriska vetenskapen), 

var det Hebreiska Gamla Testamentet och Grekiska Nya Testamentet. 

Hebréerna och grekerna använde sina bokstäver också för siffror. 

Med andra ord så var hela Bibeln skriven med siffror också. Det som 

19

20 

Dr.Panin upptäckte var att då han använde siffror, så visade Bibelns 

sextiosex böcker upp ett mönster av siffror med inbördes delbarhet 

som inte fanns i några andra skrifter. Han undersökte omsorgsfullt 

andra hebreiska och grekiska skrifter och fann inga mönster. Detta 

inkluderade de apokrypiska böckerna som är lagda till den katolska 

och andra tidiga protestantiska Biblar, inklusive den första King 

James Version. 

Jag har läst Dr.Panins verk i många år och är mycket 

imponerad. Här nedan finns några exempel ur hans digra verk från 

en skrift med titeln Astounding New Discoveries 

(Häpnadsväckande nya upptäckter). Siffran 7 är den överlägset mest 

använda siffran i Bibelns grundtext och används i t.ex. 

Uppenbarelseboken mer än 50 gånger. Samma egenskaper uppvisar 

Bibelns övriga böcker. 

FÖRSTA MOSEBOKEN KAPITEL ETT, VERS ETT. 

”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.” 

• EGENSKAP ETT: Antalet hebreiska ord i denna vers är exakt 7. 

• EGENSKAP TVÅ: Antalet bokstäver i de 7 orden är exakt 28 eller 

fyra 7:or. 

• EGENSKAP TRE: De första 3 av dessa 7 hebreiska ord innehåller 

meningens subjekt och predikat. Dessa 3 ord är översatta - ”I 

begynnelsen skapade Gud.” Antalet bokstäver i dessa första 3 

hebreiska ord är exakt 14 eller två 7:or. De sista 4 av dessa 7 

ord innehåller meningens objekt. Dessa 4 ord är översatta - 

”himmel och jord.” Antalet bokstäver i dessa sista 4 hebreiska 

ord är 14 eller två 7:or. 

• EGENSKAP FYRA: Dessa sista 4 hebreiska ord innehåller 2 

objekt. Det första är ”himmel” och det andra är ”och jord.” 

Antalet bokstäver i det första objektet är exakt 7. Antalet 

bokstäver i det andra objektet är 7. 

• EGENSKAP FEM: De tre inledande orden i denna vers 

omfattande 7 ord är ”Gud” - subjektet – och ”himmel” och 

”jord” - objekten. Antalet bokstäver i dessa 3 hebreiska ord är 

exakt 14 eller två 7:or. Antalet bokstäver i de andra 4 orden av 

versen är 14 eller två 7:or. 

• EGENSKAP SEX: Det kortaste ordet finns i mitten. Antalet 

bokstäver i detta ord och ordet till vänster är exakt 7. 

• EGENSKAP SJU: Antalet bokstäver i det mellersta ordet och 

ordet till höger är exakt 7. 

20

21 

Dessa är endast några få exempel av de många numeriska fakta, 

som har upptäckts i strukturen av denna första vers bestående av 

endast 7 hebreiska ord. Dussintals av andra fenomenala matematiska 

egenskaper finns på ett märkligt sätt invävda i strukturen av denna 

vers. (Många fler egenskaper finns återgivna i den kompletta, 167 

sidor långa, utgåvan av Astounding New Discoveries från ca 1941, av 

Karl Sabiers, en av Panins studenter. En del senare versioner blev 

redigerade eller t.o.m. plagierade i ett försök att bevisa riktigheten 

hos undermåliga manuskript.) 

Alltså, enligt lagen om sannolikhet, för att 24 egenskaper ska 

finnas i ett avsnitt av en slump, så fordras en sannolikhet av endast 

ett på 191,581,231,380,566,414,401 – eller m.a.o. ett på ett hundra 

nittioen kvintiljoner, fem hundra åttioen kvadriljoner, två hundra 

trettioen triljoner, tre hundra åttio miljarder, fem hundra sextiosex 

miljoner, fyra hundra fjorton tusen, fyra hundra en. 

Många korta bibelpassager har så många som 70 eller 100 eller 

flera förunderliga matematiska egenskaper i textstrukturen. Om det 

finns endast 1 möjlighet på kvintiljoner att 24 egenskaper ska finnas 

tillsammans av en slump, vilken skulle i så fall sannolikheten vara att 

70 egenskaper ska finnas? 

Då sannolikheten är endast ett på tusen för att något skall hända 

av en slump, så anses redan det som mycket osannolikt att det skall 

hända alls. Om sannolikheten är endast ett på hundratals tusen så 

anses det som praktiskt taget omöjligt. Här är dock sannolikheten 

inte endast miljoner utan miljarder och triljoner och kvadriljoner och 

kvintiljoner, att bara 24 egenskaper ska infalla av en slump i ett 

avsnitt. Om det här inte skulle vara nog för att övertyga vilken 

förnuftig människa som helst, så finns det, utöver siffran 7, samband 

med siffrorna 8, 11, 13, 17, 19, 23, 37, 43 o.s.v., genom hela Ordet. 

Större samband kopplar ihop bok med bok; kopplar ihop Gamla 

Testamentet med Nya Testamentet och de visar dessutom den 

korrekta ordningsföljden mellan böckerna. Vad detta bevisar är att 

ett gudomligt, genialt intellekt skrev Bibeln, snarare än 33 enkla män 

med minimal utbildning, som bodde i skilda länder och som inte ens 

levde samtidigt, utan inom en tidsrymd av 1.600 år. Om det var 

människor som skrev Bibeln, så hade de behövt leva samtidigt och 

på samma plats och alla hade behövt vara matematiska genier. Till 

yttermera visso så hade var och en av dem behövt skriva sin bok sist 

med kunskap om det matematiska mönstret i alla de övriga 

böckerna. Det finns de som har försökt skriva en enkel numerisk text 

med några få egenskaper, med ett totalt misslyckande som resultat. 

Hebréerna hade extremt strikta regler för skrivarna som de måste 

följa vid kopierandet av de uråldriga manuskripten. Gud gjorde detta 

21

22 

genom dem för att bevara det perfekta mönstret i Skriften och så att 

vi skulle kunna ha det Guds Ord som är ”inandat” av Honom själv. 

Om en grekisk eller hebreisk bokstav blir lagd till, borttagen eller 

ändrad så bryts mönstret i den texten. 

Det största problemet vid publicerandet av Biblar idag är att 

bestämma vilka manuskript man ska använda. Det verkar vettigt att 

använda endast de äldsta manuskripten, vilka följaktligen är så nära 

originalet att sannolikheten för mänskliga fel är minimal. Att använda 

en kopia av en kopia av en kopia o.s.v. är inte alls bra. Likväl så har 

en del Biblar publicerats på detta sätt på grund av fördomar och i 

brist på tillgängliga ursprungliga manuskript. Det är kanske 

överflödigt att säga att de forntida manuskripten har visat sig vara de 

mest numeriska. Vad Gud har gjort genom de numeriska sambanden 

är att ge oss en metod som vi kan använda för att finna ut vilket 

manuskript som är mest tillförlitligt och var vart och ett av dem är 

riktigt eller felaktigt. ”Numerics” har gjort användandet av flera olika 

översättningar föråldrat. ”Numerics” gör det också möjligt att få reda 

på vilka översättningar som är de mest exakta. När Dr. Panin 

jämförde olika engelska Biblöversättningar fram till 

nittonhundratalets början fann han att the Revised Version, vilken 

reviderats något för amerikanerna och kallades för the American 

Standard Version, var klart överlägsen sina konkurrenter. Innan 

jag upptäckte Dr. Panins verk kom jag själv till denna slutsats när jag 

jämförde olika manuskript m.h.a. Vine's Expository Dictionary of New 

Testament Words. Jag vill dock påpeka att man i nästan alla 

bibelöversättningar finner den nödvändiga kunskapen för frälsning 

och helighet. En del kanske vill börja med någon lättläst översättning 

tills de fått lite mer kunskap, men för den som vill gå djupare och för 

undervisning så är det viktigt med exakthet. Av den anledningen 

arbetade Dr. Panin ihärdigt. Två enastående resultat av hans 

ansträngningar är de numeriskt korrekta Numeric English New 

Testament och Numeric Greek New Testament. Mina egna 

efterforskningar har gett vid handen att de är de mest exakta som 

finns att tillgå. 

Det finns ord eller ordgrupper eller verser som, när de adderas, får 

talvärden som tenderar att koppla ihop saker teologiskt och som 

ibland dyker upp i själva bibeltexten. Av den orsaken har en del 

kallat denna bibelvetenskap för ”teomatik” (Theomatics). Detta är 

också namnet på den första boken i ämnet skriven av Jerry Lucas och 

Del Washburn. Här är några exempel på deras upptäckter (med mina 

anmärkningar) som bevisar Guds suveräna design av Skriften. 

EXEMPEL: 

22

Om du adderar siffrorna i Jesus så får du 888. Det är delbart med 

111. Summan av siffrorna i Herren Gud i 1 Mos.3:9 är 111. 

Observera att delvärdet 111 kopplar ihop Jesus med Gud i Gamla 

Testamentet. 

Jesus = 888 eller 111 x 8 

Herren Gud = 888 eller 111x8 – i Upp.15:3 

Herren Jesus = 111x11 – i Upp.22:20 

Ordet = 111x2 

Nasare = 111x2 

Min älskade son = 111x14 

23 

En del gömda värden visar sig i grundtexten. 

GRUNDTEXT: (Upp.13:16)...vilddjurets tal...är sexhundrasextiosex. 

GÖMT I VÄRDENA 

(1 Pet.5:8) Motståndare=666 

(Joh.1:9) I världen=666 

(Upp.12:12) Stor vrede=666 

(Upp.18:3) Jordens köpmän=666 

(Upp.17:15) Där skökan tronar=666 

(Upp.13:6) Att häda Gud=666x3 

(Upp.16:13) Drakens gap=666x3 

(Upp.13:3) Hela jorden förundrade sig över vilddjuret=666x5 

(Upp.11:18) Och att fördärva dem som fördärvar 

jorden=666x5 

Observera att 666 binder ihop satan, de onda och världens rike. 

GRUNDTEXT: 

(Upp.14:1)...se, lammet...och med honom ett hundra 

fyrtiofyra tusen... 

GÖMT I VÄRDENA 

(Rom.11:7) De utvalda=144 

(Upp.14:12) Tron=144x7 

(Upp.22:17) Bruden=144x7 

(Upp.14:3) De ett hundra fyrtio fyra tusen=144x7 

(Luk.12:37) Saliga är de tjänare=144x7 

(Rom.9:11) Honom som kallar=144x10 

(Rom.14:4) Friköpt förstlingsfrukt=144x10 

(Upp.1:7) Molnen=144x10 (”se Han kommer med molnen”) 

[Dessa är uppenbarligen moln med vitklädda helgon.] 

Observera att 144 binder samman Guds rike av rättfärdiga 

utvalda. Å ena sidan identifierar ”666” dem som har namnet (på 

23

24 

grekiska:”karaktär och auktoritet”) på vilddjuret i sin panna i 

Upp.13:16-18. Å andra sidan identifierar ”144” dem som har namnet 

(på grekiska: ”karaktär och auktoritet”) på Jesus och Fadern i 

Upp.14.1. 

Jag hoppas att du har förstått idén. Dessa var några av de 

kortare fraserna. Observera att lärorna om vilddjuret, skökan och 

världen är ihopkopplade. Hela Bibeln är full av denna ihopkoppling av 

läror med gemensamma värden som 100, 144, 111, 153, 276, 666, 

700, 1000, 1500, o.s.v. Del Washburn fortsatte att forska och skrev 

efter den första boken flera böcker till i samma ämne, teomatik. 

Ett annat fantastiskt matematiskt bevis på att Gud har 

inspirerat Skriften har upptäckts. Det har populärt blivit kallat 

”bibelkoden”, som också är namnet på den första boken i ämnet av 

Michael Drosnin. Nedan finns ett axplock från denna bok. 

John Maynard Keynes, som var rektor vid universitetet i 

Cambridge, upptäckte några papper från 1696 skrivna av en tidigare 

rektor, nämligen Sir Isaac Newton. Keynes, som skrev Newtons 

biografi, rapporterade att de flesta av Newtons avhandlingar och 

skrifter inte alls handlade om matematik, gravitation eller 

solsystemet, utan om teologi.Han rapporterade att Newton trodde att 

det fanns en kod i Bibeln som registrerade den mänskliga historien, 

den gångna och den framtida. Newton hade flitigt sökt efter denna 

kod i många år innan han dog. Geniet från Vilna, en vis man på 

sjuttonhundratalet sa: ”Faktum är att allt som har skett, sker och 

kommer att ske ända intill tidens slut finns med i Torah, från det 

första ordet till det sista. Och detta inte endast i allmän bemärkelse. 

Ur t.ex. en människas liv finns allt registrerat från födelsen ända till 

slutet. Alla detaljer av olika slag finns med, varenda händelse 

individuellt. 

För mera än 55 år sedan, upptäckte Rabbi Weissmandel från 

Tjeckoslovakien att om han plockade ut var femtionde bokstav i 

början av första Mosebok så utkristalliserade sig ordet ”Torah”. Han 

fann detta fenomen också i resten av böckerna i Torah, nämligen alla 

fem Moseböckerna. Dr. Eliyahu Rips - en berömd israelisk 

matematiker - löste slutligen koden med hjälp av en dator, 

ett hjälpmedel som hans föregångare saknade. Hans upptäckter har 

bekräftats i vetenskapliga tidskrifter av erkända matematiker runtom 

i världen, bland annat vid Harvard, Yale och Hebreiska universitet där 

dr. Rips är docent i matematik.Han har benämnt denna kod för ”ELS” 

(equidistant letter sequences, på svenska ungefär bokstavsserier 

med konstant avstånd). 

Serierna kan hoppa över en eller flera tusen bokstäver och kan 

gå från höger till vänster eller vänster till höger i texten där samma 

24

25 

bokstav också kan bli använd fler gånger. Detta gör att vi får lager på 

lager på lager... med information i grundtexten av Skriften (Torah 

eller Moseböckerna). Naturligtvis kan också ord med några få 

bokstäver hittas på samma sätt i andra skrifter. Hur som helst så är 

sannolikheten för att orden, fraserna eller meningarna ska uppträda 

på samma sätt som i Skriften så liten att den går utöver allt förstånd. 

I Skriften går det nämligen att hitta ord, fraser eller meningar med 

en längd på överhoppningarna som korsar sig med andra ord, fraser 

eller meningar med en annan längd på överhoppningarna och dessa 

är dessutom kopplade till varandra på ett helt förbluffande sätt. Efter 

Michael Drosnins bok har många bibelkodsprogram blivit tillgängliga. 

Då folk har använt dessa program har mängder med upptäckter 

gjorts runtom i världen. Jag har också gjort upptäckter med mitt eget 

program. En vän till mig fann min frus och mitt namn tillsammans 

med vårt bröllopsdatum. En annan vän fann släktträdet för sin familj. 

Om relativt oviktiga saker har hittats, bara tänk hur mycket som 

verkligen finns där. Det är antagligen så att Geniet i Vilna hade rätt. 

Förutsägelser om framtiden är svårare att få eftersom man 

måste ha en idé över vad man ska söka efter med programmet. 

Drosnin fann mordet på Yitzhak Rabin tillsammans med årtalet ett år 

innan det faktiskt hände. Han varnade också premiärministern, men 

tyvärr blev dådet fullbordat under förutsagd tid. Senare hittades 

också mördarens namn. Han fann också följande två år på förhand: 

Shoemaker–Levy / kommer att kollidera med Jupiter / 8 th AV (16 

juli). 

En annan omständighet som man funnit är att grundtexten ofta 

är kopplad till koden man finner i den. Drosnin delgav ett exempel på 

detta i Daniel 12:4 där ”dator” är kodad i anslutning till ”göm dessa 

ord och försegla denna skrift till ändens tid.” Det är helt klart 

att informationen som är gömd i bibelkoden inte kunde bli 

uppenbarad förrän i ändens tid då datorer blev tillgängliga. Som 

bekräftelse på detta faktum så finns ”bibelkod” kodad i 5 Mos.12:11 

och ”förseglad inför Gud” i 5 Mos.12:12. 

Några av de övriga koderna som finns att läsa i hans bok är 

förintelsen, månlandningen, andra världskriget, Watergate och åtalet 

i anslutning till det, bröderna Wright och flygplan, Edison och 

glödlampa, båda Kennedymorden i anslutning med deras mördare, 

Bill Clintons inval, bombningen i Oklahoma City med Murrahbyggnaden 

och Timothy McVeigh, o.s.v. De flesta av dessa har getts 

med relevant information och ibland med datum. Dessutom finns 

varningar om framtida världskrig med kärnvapen, kometer och 

asteroider som träffar jorden, fruktansvärda jordbävningar, 

epidemier, ekonomisk kollaps, o.s.v. De flesta av dessa har getts 

25

26 

med relevant information och många gånger med datum. En del är 

varningar liksom Jona varnade Nineve, där utgången beror på hur 

människorna reagerar och en del är profetior som med säkerhet 

kommer att slå in. Koderna här ovanför har funnits i Torah i över 

3000 år. Ett ännu viktigare bevis på Guds fullkomlighet i 

inspirationen till Skriften är de hundratals profetior i grundtexten och 

de tusentals profetiorna genom symboler och skuggbilder i hela 

Bibeln som konstant visat sig vara sanna efter 2000-3000 år. Ingen 

spåman, kristallkula, fjärrskådare o.s.v. kan göra något sådant, vilket 

också framkommer i Daniels bok. Kung Nebukadnessar hade en dröm 

där framtiden för världens riken var gömd ända till ändens tid. Då 

djävulens falska profeter inte kunde uppenbara drömmen eller 

framtiden i den, så kunde Daniel det genom Guds Ande. Först 

förklarade han för kungen vilket misstag han gjorde genom att fråga 

dessa människor om framtiden. 

(Dan.2:27)...Den hemlighet som konungen vill veta, kan inga 

vise män, besvärjare, spåmän eller stjärntydare meddela 

konungen. Men det finns en Gud i himlen som kan uppenbara 

hemligheter och han har låtit konung Nebukadnessar veta vad 

som skall ske i kommande dagar. Endast en allsmäktig Gud 

kunde ge denna uppenbarelse om jordens historia till kungen. Det är 

bevisligen så att djävulen inte kan förutsäga framtiden genom sina 

profeter, för han har ingen myndighet över det som sker. Han kan 

förutsäga endast kortsiktigt vad han planerar att få till stånd, sådant 

som Gud har gett honom myndighet att utföra, men eftersom inte 

alla av hans planer är bemyndigade, så åstadkommer han många 

falska profetior. 

Många andra forskare har också nyligen funnit koder genom 

hela Bibeln. Namnet Jesus har t.ex. upptäckts genom hela Gamla 

Testamentet under profetior om den kommande Messias, attacken på 

World Trade Center med Osama Bin Ladens involvering, de 

stundande kärnvapenkrigen, Gulfkriget, Saddam Husseins 

missilattack på Israel, Yasser Arafat och hans krig med Israel, Enronkatastrofen 

och dess dominoeffekt, den kommande världsvalutan, 

Flight 587, Flight 800 som träffades av en missil, det kommande 

nationella ID-kortet, den framtida bombningen av USA av al Qaida 

och Bin Laden, den kommande kärnvapenattacken från terrorister, 

regeringens hemska beslut att beröva människor deras frihet, 

aborterna som framkallar Guds vrede, o.s.v. 

Den numeriska vetenskapen (Numerics), teomatiken och 

bibelkoden är några av de många olika slagen av gömda koder som 

man har funnit i Skriften. Jag är övertygad om att en kombination av 

dessa kommer att avslöja de största av mysterier. Till den som 

26

27 

tänker forska i bibelkoden i Nya Testamentet har jag ett gott råd: 

Använd Dr. Panins numeriskt korrekta Numeric Greek New Testament 

och du kommer att hitta fler och längre koder, eftersom böckernas 

inbördes ordning är korrekt och eftersom en enda bokstav extra, eller 

en bokstav som saknas, jämfört med originalet, gör att det 

numeriska mönstret i texten förstörs. 

Endast ett intellekt bortom vårt förstånd kunde ha designat dessa 

koder tillsammans med en komplett skrift. Kära vänner, om Gud har 

gjort Sitt Ord så imponerande exakt, tror du då att Han någonsin 

skulle vika från det? (Ps. 119:89) För evigt, HERRE, står ditt ord 

fast i himlen. (Ps. 89:35) Jag skall inte bryta mitt förbund, vad 

mina läppar har talat skall jag inte ändra. (Hebr. 6:18) 

...uttalanden, i vilka Gud omöjligt kan ljuga... Eftersom detta är 

sant och Gud har talat, så har Han bundit sitt handlande till sitt Ord. 

Hans Ord inte bara ställer villkoren för det eviga livet, utan det ställer 

också villkoren för välsignelse och förbannelse i vårt jordiska liv. Det 

finns inget som är viktigare än att studera Guds Ord. På så sätt kan 

vi lära oss att leva i Guds rike och genom att göra det undviker vi 

förbannelser och kan leva under välsignelser i stället. 

27

28 

Kapitel 3 

Guds suveränitet i världsordningen 

Kungens tankar är som vattenbäckar i HERRENS hand, han 

leder dem vart han vill. (Ords.21:1) 

För mig är det förunderligt att så många kristna idag kan vara 

så nonchalanta inför Guds suveränitet, fastän man stöter på den 

överallt i Guds Ord. Många förstår ändå Guds suveränitet. 

Även gestalterna i Gamla Testamentet förstod denna sanning. Vi 

skulle antagligen få till stånd en intressant diskussion i de flesta 

kyrkor om vi pratade om dessa saker där. Vi borde kunna prata om 

vad som helst av det som står i Skriften och ändå känna oss bra till 

mods. Om vi citerar Skriften och vi känner oss illa till mods, så är det 

för att det är något fel i vårt tänkesätt. 

På detta sätt kan vi veta om vi har en falsk lära och om så är fallet, 

behöver vi bli förnyade i vårt sinne. Det finns många verser som 

förbises i den moderna kyrkan, eftersom man känner sig obekväm 

inför dem i sitt köttsliga sinne. 

Det här är en av de verserna. (Dan.4:14) Så är det förordnat 

genom väktarna och så är det befallt i denna sak av de heliga, 

för att de levande skall veta att den Högste råder över 

människors riken och ger dem åt vem han vill. Ja, han 

upphöjer den ringaste bland människor att härska över dem. 

Hur kan det komma sig att folk inte förstår detta idag? Det finns så 

många kristna idag som är så politiskt inriktade i sitt tänkesätt att de 

genom att gadda ihop sig har en tendens att kunna välja någon till 

en tjänst i församlingen utan att Gud vill det. Vi måste vara 

försiktiga, så vi inte går arm i arm med de ogudaktiga. Då det gäller 

sanningen om den breda vägen, så finns det ingen ”moral majority” 

(en organisation i USA som fr.o.m. 1970-talet var en betydande 

politisk maktfaktor genom att blanda ihop politik och kristendom, 

översättarens anm.) i Guds rike. Det är genom Guds makt och inte 

genom människors förmåga, som saker sker i Guds rike. Genom hela 

historien har Gud rest upp de ringaste över de mäktigaste av riken. 

Gud har goda skäl att göra så. Detta var orsaken till att de ringaste 

människorna dömde Jesus och det är av precis samma orsak som vi 

behöver ha de ringaste människorna att regera över oss nu. Goda 

människor kommer inte att korsfästa dig, men utan kors så finns det 

ingen krona att få. 

På Bibelns tid då människor avföll från Gud, reste Han upp 

världsriken, ”vilddjur”, för att korsfästa dem och få dem att ångra 

28

29 

sig. Sex riken har rests upp – Egypten, Assyrien, Babylonien, Medo– 

Persien, Grekland och Rom – för att korsfästa Israel. Är det kanske 

ett misstag att ett stort rike ansåg det viktigt att underkuva ett litet? 

Historien och Guds Ord är tydliga. (Pred.1:9) Det som blivit gjort, 

kommer att göras igen och det som hänt, kommer att hända 

igen. Det finns inget nytt under solen. För att nu få en världsvid, 

avfallen kyrka att ångra sig, så reser Gud upp ett sjunde och ett 

åttonde världsrike som kommer att införliva avkomlingarna från alla 

de tidigare rikena. (Upp.17:11) 

Vi läser om Nebukadnessar, en man som var så stolt över det 

stora rike, som han trodde han hade byggt. (Dan.4:27-29) 

[Nebukadnessar] tog han till orda och sade: ”Se, detta är det 

stora Babel som jag har byggt upp till ett kungavälde genom 

min krafts styrka, min härlighet till ära!" (28) Medan ordet 

ännu var i kungens mun kom en röst från himlen: "Till dig, 

kung Nebukadnessar, skall det sägas: Ditt rike har tagits ifrån 

dig. (29) Du skall stötas ut från människorna och tvingas bo 

bland markens djur och äta gräs som en oxe. Så skall sju tider 

gå fram över dig, till dess att du har insett att den Högste 

råder över människors riken och ger dem åt vem han vill." 

Detta redskap av lera som själv tar äran för Guds verk, påminner mig 

om inställningen som Titanics ingenjörer hade, ”Vi bygger en båt som 

inte ens Gud skulle kunna sänka.” (Pred.5:1) Var inte för snar 

med din mun och låt inte ditt hjärta förhasta sig med att 

uttala något ord inför Gud. Ty Gud är i himlen och du är på 

jorden. Låt därför dina ord vara få. 

Guds suveränitet inger respekt. Då kung Nebukadnessar 

promenerade runt i sitt palats och skröt om sina bedrifter, 

förvandlade Herrens hans sinne så att han blev som en oxe i sju tider 

(år). Detta är en symbol för de sista sju åren av vedermödan, då Gud 

kommer att ge världens riken till ”Mysteriet Babylon” (Mystery 

Babylon, ett begrepp i USA som förknippas med en serie 

radioprogram på 1990-talet där det spekulerades om bl.a. ockultism, 

hemliga sällskap och den yttersta tiden, översättarens anm.) med 

vilddjurets sinne (Upp.17). I sju tider (år) åt den store och 

skrytsamme kungen gräs på fälten tills han fick uppenbarelsen att 

”den Högste råder över människors riken och ger dem åt vem 

han vill.” (Dan.4:22) Det första vi borde se här är att Gud gjorde 

denne högmodige man till kung och gav Guds upproriska folk i hans 

hand. Gud har upprepat denna vana genom historien. Gud varnade 

kungen i förväg om domen genom Daniel, för att få honom att ångra 

sig. Detta är ett användbart exempel på att det är säkrast att frukta 

Gud och inte försöka beröva Honom Hans ära. 

29

30 

(Dan.4:32) Alla som bor på jorden räknas för intet, (Det är 

inte världen som är viktig i Guds plan utan de som är födda 

ovanifrån.) han gör vad han vill med himlens här och med dem 

som bor på jorden. Ingen kan stå emot hans hand eller säga 

till honom: "Vad är det du gör?" Ingen kan fösa bort Guds hand 

och säga: ”Vad gör du?” Ingen kan stoppa Honom från att göra vad 

Han vill. Detta borde ge oss tro, vila och gudsfruktan. Eftersom Gud 

gör exakt vad Han vill, så varför tillsätter Han dessa onda människor 

över hela världen? Vi trodde ju att Gud ville göra tvärtom med 

världen. Uppenbarligen delar Han inte majoritetens mening här. Gud 

har inget intresse av att frälsa världen genom världspolitiken. Det har 

Han aldrig gjort förr heller. Det här är det tänkesätt som nonchalanta 

kristna har, som försöker hjälpa Gud ur ”knipan.” Deras plan är att 

alltid hålla fram kristna, så att de kan skapa gynnsamma lagar åt 

oss, så att vi aldrig behöver hamna i förföljelser, förtryck eller upp på 

korset. Problemet med detta är att djupt andliga män inte har någon 

lust att regera över människor. De längtar endast efter att tjäna 

Guds rike genom att fullfölja det stora uppdraget. (Mark.10:42,43) 

Då kallade Jesus dem till sig och sade: "Ni vet att de som 

anses vara folkens ledare uppträder som herrar över dem och 

folkens stormän härskar över dem. (43) Men så är det inte 

hos er, utan den som vill vara störst bland er skall vara de 

andras tjänare. (Grekiska: ”betjänt”). 

Politiska kristna kan jämföras med sådana som väljer att åtrå makt 

bland de ”stora”. Dessa människor och världen de regerar över tjänar 

bara Guds mäktiga plan att föra Hans söner in i mognad. (2 

Sam.7:14) Jag skall vara hans fader och han skall vara min 

son. Om han gör något orättfärdigt skall jag straffa honom 

med ris, så som människor brukar, och med plågor som 

drabbar människors barn. Politiska kristna skulle gärna ta bort 

Guds ris. Om de kristna kunde leva upp till sitt namn i stället för att 

gå dödens väg (Upp.3:1), så skulle människornas ris inte behövas. 

På tal om politik så är jag totalt neutral, för jag vill vara på Guds 

sida, inte människornas. Gud vill inte alltid tillsätta den gode 

kandidaten, som vi tror att Han skulle vilja. Han gjorde inte det med 

Clinton heller, eller hur? De flesta kristna skulle nog hålla med mig 

om det. Gud ville tillsätta en ogudaktig och ond man, eftersom en 

sådan är det enda som skulle kunna ge detta onda land det straff 

som det behöver. Gud valde Clinton. (Rom.13:1) Varje människa 

skall underordna sig den överhet hon har över sig. Ty det 

finns ingen överhet som inte är av Gud och den som finns är 

insatt av honom. Gud tillsatte inte Clinton, därför att Han hade 

förkärlek för honom som person, utan därför att det var vad vi 

30

31 

behövde. Det finns väl ingen far som föredrar att aga sitt barn utan 

hellre välsigna. Gud tillsatte Bush, därför att kristna bad Honom att 

göra det. På så sätt kan Han bevisa att Bush inte kan frälsa oss och 

inte rädda oss undan straff heller. 

Du kanske frågar: ”Är det Guds vilja att använda de kristnas 

röster för att tillsätta någon som Bill Clinton?” Svaret är nej, därför 

att om Gud använder kristna, så vill han använda dem som kärl till 

hedrande bruk. Skulle Han försöka hindra oss från att rösta då? Om 

Han önskar tillsätta någon som Clinton, så är svaret ja. När vill Han 

att vi ska rösta då? Det enkla svaret är: Då Han säger att vi ska göra 

det. (Rom.8:14) Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner. 

Han vill att vi ska rösta när Han vill göra något mycket ovanligt, som 

att tillsätta en bättre person. Gud vill alltid använda oss som kärl för 

hedrande bruk. Gud använder dem som vägrar att bli använda som 

kärl för hedrande bruk, som kärl för vanhedrande bruk istället. Gud 

använder de ogudaktiga för att tillsätta en ogudaktig person, om Han 

vill ha en sådan vald. 

Om du inte håller med mig om det, så håll åtminstone med om 

det här: ” Det finns ingen överhet som inte är av Gud och den 

som finns är insatt av Honom .” Detta skrevs då Herodes, Ceasar 

och Nero levde och det är sant även gällande Hitler och Stalin. 

Lyssna! Vi kan inte argumentera med Skriften om vi vill ha 

sanningen. Det här ger mig frid. Jag behöver inte oroa mig. Jag såg 

så många kristna som var oroliga, då de märkte att Clinton var på 

väg att bli vald. De tänkte felaktigt att det var deras ansvar att 

försäkra sig om att den rätte kandidaten blev invald, i stället för att 

helt enkelt bara lyda Gud. Jag behövde inte oroa mig över detta 

eftersom ju Gud regerar. Jag berättade för många innan Clintons 

första period att Gud tänkte tillsätta honom. Man sade till mig att 

Gud aldrig skulle kunna göra det. Nåja, Han överrumplade dem, eller 

hur? Gud regerar på jorden och i himlen och Han faller aldrig ner från 

sin tron. Det finns många som är lurade att tro att Guds plan är att 

regera över världen genom demokrati. I så fall vinner de som 

vandrar på ”den breda vägen.” Han regerar redan genom teokrati. 

Romarbrevet 9:21 framhåller klart och tydligt att Han har kärl till 

hedrande bruk och kärl till vanhedrande bruk. Gud har ett gott syfte 

med sina kärl som är för vanhedrande bruk, som vi kommer att se 

längre fram. Vem var det som dödade Jesus? Det var judarna, som 

identifierades som Guds folk, som skrek: ”Korsfäst Honom! Korsfäst 

Honom!” Låt mig visa dig vem som låg bakom. Vet du vad 

”Barabbas” betyder? Det betyder ”faderns son.” Barabbas var den 

kriminelle som representerade oss. Väljarna befriade Barabbas och 

krävde att Jesus skulle korsfästas. 

31

32 

(Apg.2:22,23) Israeliter, lyssna till dessa ord: Jesus från 

Nasaret var en man som Gud bekände sig till inför er genom 

kraftgärningar, under och tecken, som Gud genom honom 

utförde mitt ibland er, så som ni själva vet. (23) Efter Guds 

fastställda plan och beslut blev han utlämnad och med hjälp 

av dem som är utan lagen spikade ni fast honom på korset och 

dödade honom. Gud utelämnade Jesus till laglösa människor. Gud 

kunde inte använda män, som inte hade velat dräpa Lammet. Gud 

gav makt åt människor, som skulle genomföra det som Han hade 

bestämt. Vem var det som angav och slog herden? Det var inte bara 

Judas, Kaifas, Herodes, Pilatus, romarna eller judarna (väljarna). Vi 

måste se bakom dem alla. (Matt.26:31) Då sade Jesus till dem: 

"Denna natt skall ni alla överge mig. Ty det står skrivet: Jag 

skall slå herden och fåren i hjorden skall skingras.” Även fastän 

alla dessa kärl till vanhedrande bruk var skyldiga, så var de ändå 

bara sekundära viljor. Vi måste se bakom dem för att upptäcka Guds 

suveräna vilja. Gud sade ju att ”Jag skall slå herden.” Tack gode 

Gud att Hans plan inte var att nöja sig med detta. Det var nämligen 

nödvändigt med mycket mera ”korsfästande.” (Sak.13:7) Svärd, 

upp mot min herde, mot den man som står mig nära! säger 

HERREN Sebaot. Slå herden så att fåren skingras. Ty jag skall 

vända min hand mot de små. Gud är suverän och Hans plan är att 

korsfästa fåren, de små. Hur ska vi annars kunna förklara förföljelsen 

av de kristna genom hela historien och över hela världen? Om vi inte 

tar upp vårt kors och följer Jesus, kan vi inte vara Hans lärjungar. 

Naturligtvis skulle vi gilla att bli av med onda regeringar och vara 

accepterade av hela världen, så att vi kunde njuta av det goda livet, 

men ”alla som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus kommer att 

förföljas” (2 Tim.3:12). Om vi är Kristi lärjungar, kommer vi att bli 

förföljda. 

Jesus sa: ”Jag är vägen.” Vägen till vad? Vägen till himlen. Hur 

tar du dig dit? Samma väg som Jesus gick. Om Gud tänkte bära hand 

på sina små genom korsfästelse, skulle du då ta bort hans verktyg? 

Hur ska Gud kunna förverkliga sin plan utan ogudaktiga personer vid 

makten? Kan du se jorden, myllan och plantorna? Myllan dödar skalet 

på sädeskornen varefter de blir till plantor som bär frukt. Ibland 

tillåter Gud ett barnsligt tänkesätt. Om vi förstod en del av de här 

sakerna utan en bra grund att stå på, kunde vi frestas att anklaga 

Gud att göra onda saker, men Gud gör förstås aldrig något ont. Av 

denna orsak tillåter Gud babykristna att ha detta ”Gud är i krig med 

djävulen”-koncept. Men då de mognar och studerar Skriften borde de 

få kunskapen och förståelsen att Gud är suverän och aldrig gör några 

misstag. Han skapar söner. Han skapar och använder de ogudaktiga 

32

33 

för den onda dagen och de är nödvändiga för att få sönerna 

korsfästa. Framgång och frihet har gjort att vi tappat detta faktum ur 

sikte. 

(Matt.16:24,25) Jesus sade till sina lärjungar: "Om någon vill 

följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och 

följa mig. (25) Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men 

den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det. 

(Apg.4:27,28) Ja, de gaddade sig verkligen samman i 

denna stad mot din helige tjänare Jesus, som du har smort, 

Herodes och Pontius Pilatus tillsammans med hedningarna 

och Israels stammar,(28) för att utföra vad du i din makt och 

genom ditt beslut hade förutbestämt. Gud bestämde i förväg att 

dessa ogudaktiga män skulle korsfästa Jesus för vår frälsnings skull 

och Hans plan för oss är också att vi ska korsfästas. Inte 

nödvändigtvis fysiskt, men den gamla människan måste absolut dö 

för att den nya ska leva. 

Gud använder människor runt omkring oss för att korsfästa oss. 

Har du någonsin tänkt att: ”Jag behöver inte denna person i mitt liv?” 

Jo, du behöver faktiskt denna person för att bära frukt. Jobbiga 

människor används för att få ut det värsta ur oss, så att vi kan välja 

att antingen vandra i ljuset av Guds Ord och bli renade från denna 

korruption (1 Joh.1:7) eller att inte lyda och följaktligen inte bära 

frukt. Detta är hela orsaken till att den mest hatade befallningen i 

Bibeln finns där: Att inte stå emot de ogudaktiga. Vi är tillsagda att 

vara som får mitt ibland vargar (Matt.10:16) att inte stå emot de 

ogudaktiga och att vända den andra kinden åt den som slår oss 

(Matt.5:39) och att älska våra fiender (Matt.5:44) och att välsigna 

dem som förföljer oss (Rom.12:14) och att inte hämnas (Rom.12:19) 

för att nämna några få bibelställen. Dessa är neutrala handlingar från 

dem som lyder Jesus och förlåter från hjärtat. Gud överlämnar alla 

andra till plågoandar eller demoner. (Matt.18:34,35) Och i sin 

vrede överlämnade hans herre honom till fångvaktarna, tills 

han hade betalt allt vad han var skyldig. (35) Så skall också 

min himmelske Fader göra med er, om ni inte var och en av 

hjärtat förlåter sin broder. 

Då vi konfronteras med ogudaktiga och lyder dessa befallningar 

som innebär passiv lydnad, så kan vi uppleva att vi befinner oss i ett 

väldigt eldprov som bränner upp trä, hö och strå från vårt gamla liv. 

Varje gång som vårt kött reser sig upp på insidan och vi förnekar det, 

så dör det och vi får mera av guld, silver och ädla stenar i stället. Vi 

måste betrakta köttet, vårt gamla jag, som dött (Rom.6:6,11). Du 

kan misshandla, förolämpa eller råna en död man och han 

nonchalerar dig ändå. Sluta mata köttet och se hur snabbt det dör. Vi 

33

34 

borde se korsfästarna som Guds gåvor, även om de blir använda som 

kärl till vanhedrande bruk. Alla dessa ogudaktiga människor används 

till vad än Guds hand och rådslut i förväg har bestämt att hända. Med 

andra ord, Gud har inget som helst problem med någon enda av 

dem. De gör, varenda en, exakt det som de förväntas göra. Alla 

dessa upproriska människor fullbordar Guds vilja på ett perfekt sätt. 

Precis så som Han verkar i vilja och gärning enligt sin önskan i oss, 

så gör han i dem också. (Ords.16:9) Människans hjärta tänker ut 

sin väg, men HERREN är den som styr hennes steg. Bestäm vad 

du vill vara, men det spelar ingen roll vad du är, Gud kommer att 

använda dig i alla fall. Tyck synd om, förlåt och ha förbarmande med 

dem som används av Gud genom djävulen som kärl till vanhedrande 

bruk. En del av dem kommer att ångra sig genom dina böner och din 

tro. 

(Ps.75:5-8) Jag säger till de övermodiga: "Var inte 

övermodiga!" och till de ogudaktiga: "Upphöj inte hornet (din 

makt, kraft eller röst)! (6) Höj inte ert horn högt, tala inte 

trotsigt och fräckt. (7) Ty inte från öster eller väster och inte 

från öknen kommer upphöjelsen. (8) Nej, Gud är den som 

dömer, den ene böjer han ner, den andre reser han upp. 

Mycket har sagts om de osynliga krafter som manipulerar de lurade 

massorna för att få sin egen kandidat tillsatt och det finns en sanning 

i detta, men Gud är suveränt bakom allt för att verka sin egen vilja. 

Köttslig kraft, visdom, manipulation eller pengar gör ingen upphöjd. 

Det är inte människorna i sig som regerar i denna värld genom sina 

egna utfunderingar, utan det ser bara ut så för Guds syfte. Precis så 

som Gud suveränt tillsätter någon, så avsätter Han också. Han ger 

oss också tecken på denna kontroll. Alla Amerikas presidenter dog i 

tjänsten vart tjugonde år fram till Reagan. 1840: Willian Henry 

Harrison (dog i tjänst) 1860: Abraham Lincoln (mördades) 1880: 

James A. Garfield (mördades) 1900: William McKinley (mördades) 

1920: Warren G. Harding (dog i tjänst) 1940: Franklin D. Roosevelt 

(dog i tjänst) 1960: John F. Kennedy (mördades) 1980. Ronald 

Reagan (överlevde mordförsök) 2000: George W. Bush... Varför 

slutade detta uppenbara mönster med Reagan och är han den siste? 

Bara Gud vet. Jag tror att Gud använde tron och bönerna hos många 

kristna som kände till denna cykel för att sätta stopp för den. 

Tusenårssabbaten eller det egentliga år 6000 (september år 2001- 

2002) kan vara början på en ny uppgörelse med synd bland Guds 

folk. Enligt de exempel som finns så kommer domen andligt över 

dem som inte vilar från sina gärningar på Sabbaten. 

Två av de mest berömda av dessa presidenter, som levde med 100 

års mellanrum, hade paralleller som Gud uppenbarligen låg bakom: 

34

35 

• Abraham Lincoln valdes in i kongressen år 1846. John F Kennedy 

valdes in år 1946. 

• Abraham Lincoln valdes till president år 1860. John F Kennedy 

valdes 1960. 

• Båda två engagerade sig i medborgerliga rättigheter. Bägges 

hustrur förlorade barn när de bodde i Vita Huset. 

• Båda presidenterna sköts i huvudet. Båda presidenterna sköts på 

en fredag. 

• Båda efterträddes av sydstatare med namnet Johnson. 

• Andrew Johnson, som efterträdde Lincoln, föddes år 1808. Lyndon 

Johnson, som efterträdde Kennedy, föddes år 1908. 

• Bägge mördarna använde sina fulla namn (två förnamn och ett 

efternamn). 

• Bådas namn består av 15 bokstäver. 

• Lincoln sköts på en teater som hette ”Ford”. Kennedy sköts i en bil 

av märket ”Lincoln” tillverkad av Ford. 

• Booth och Oswald mördades före sina rättegångar. 

Tillfälligheter? Det kräver mindre tro att tro på en suverän Gud. 

(Ps.75:8) Nej, Gud är den som dömer, den ene böjer han 

ner, den andre reser han upp. Man kan inte alltid döma genom att 

se på omständigheterna om någon antingen är upprest eller nerböjd. 

Se på Job till exempel. Hans vänner trodde säkert att Gud böjde ner 

honom, men Han lyfte ju upp honom i stället och helgade honom och 

dubblerade det som han hade innan (Job 42:10). Josef är ett annat 

exempel på detta. Han såldes till slav av sina bröder. Han blev falskt 

anklagad av sin herres hustru och kastad i fängelse, allt som en 

förebild till Jesus. I alla hans prövningar upphöjde Gud honom över 

de andra. Farao upphöjde honom sedan högre än alla andra i hela 

Egypten. Endast farao själv var högre än han. Josef bekräftade att 

allt det onda som hans bröder hade gjort honom var för hans eget 

bästa. (1 Mos.50:20) Ni tänkte ont mot mig, men Gud har tänkt 

det till godo genom det som nu har skett för att bevara många 

människors liv. Då Gud slutligen har manifesterat sina söner 

kommer de att bli upphöjda och nyttan av ”vredens kärl” är slut. 

(Jes.10:24,25) Därför säger Herren, HERREN Sebaot så: Mitt 

folk, du som bor i Sion, frukta inte för Assur. Han skall slå dig 

med riset och höja sin stav mot dig, som man gjorde i 

Egypten. (25) Ty ännu en liten tid och förbittringen upphör 

och min vrede skall vända sig till deras fördärv. Då ska Guds 

utvalda regera genom Honom. (Ps.75:11) Alla de ogudaktigas 

horn (kraft) skall han hugga av, men den rättfärdiges horn 

skall bliva upphöjt. 

35

36 

Någon gjorde nyligen följande kommentar: ”Så att samla ihop 

alla dessa miljoner dollar för att stödja en kandidat är onödigt.” Gud 

står bakom det också, även för att tillsätta någon som Han vill. De 

som inte älskar Gud behöver en neutral orsak till varför saker 

händer. Har du någonsin sett en myrkoloni bakom glas? De håller 

genom sin instinkt på med sina egna uppgifter, utan att fatta att de 

är betraktade och i vårt fall prövade. Så länge som man endast ser 

det naturliga, så är Guds syfte med omständigheterna i en prövning 

klar. Det är Guds syfte att både Han och djävulen är osynliga intill 

slutet. Gud letar efter sådana som kommer att höja sig över 

vandringen i det synliga och mogna till en högre rang genom att leva 

av tro. Efter att en kandidat tillsatts spelar det ingen roll. Du kanske 

tänker att om du röstar på en god konservativ så kommer han att 

vara Guds tjänare. Han kommer alltid att fatta beslut, som vi kan lita 

på eftersom han är en ”gudsman.” Har inte Gud visat oss den falska 

slutledningen i detta? G.W. Bush har tagit bort fler civila rättigheter 

på grund av terrorism än Clinton någonsin gjorde. Man föredrar en 

kristen, vald av kristna, eftersom man tror att han skulle kunna 

gynna den kristna saken. Han gjorde några av de mest nonchalanta 

misstagen och dumma besluten och som åstadkom i det närmaste 

ingenting. Gud ger oss lärdomar, inte genom makt från det 

republikanska partiet eller av kraft från en valsedel. 

Frågan är inte om Guds vilja blir gjord eller inte, för vem som än 

blir vald så kommer det som denne gör att vara Guds vilja. Detta 

kommer dock inte alltid att vara Hans önskan. Låt mig förklara: (2 

Pet.3:9) Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som 

en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte 

vill (eng. önskar eller wishing, översättarens anm.) att någon skall 

gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig. ”Önskar” i 

denna vers har blivit felaktigt översatt med ”vill” i en del 

översättningar (gäller även de svenska översättningarna både i 

Folkbibeln och 1917 års översättning, översättarens anm). Om Gud 

inte ville att någon enda skulle förgås, så tro mig, då hade ingen 

behövt förgås eftersom han ”utför allt efter sin vilja och sitt 

beslut” (Ef.1:11). Varje god förälder gör saker som de inte önskar 

göra, men som de ändå gör, för att lära sina barn. På samma sätt 

utför världshärskarna Guds vilja, men inte nödvändigtvis det som 

Han önskar. Det verkliga problemet är vem vi sätter vår tro och tillit 

till. Om vi tror att vi blint kan följa den gode konservative som vi 

hjälpte att bli invald i stället för Gud, så kommer vi att snubbla och 

falla på vår felplacerade tillit. Detta är förresten också Guds vilja. 

(Ords.21:1) Kungens tankar är som vattenbäckar i 

HERRENS hand, han leder dem vart han vill. Precis som en kanal 

36

37 

leder vattnet, så leder Herren kungars hjärtan. Om Han regerar över 

huvudet, så regerar Han över svansen också. Om Han regerar över 

en kung, så regerar Han över människorna också. Gud gör vad Han 

vill genom att leda hjärtan. Antingen leder Han deras hjärtan som 

kärl till vanhedrande bruk för vår skull eller också leder Han deras 

hjärtan till rättfärdighet. Han har gett oss en metod genom vilken vi 

kan vara Hans kärl för att göra detta. Om vi överger Hans väg för 

världens väg så kommer landet att vittra sönder. Om vi tror att vi 

kan styra vårt land genom politik, så är vi lurade. Vi kan inte politiskt 

tvinga onda människor att vara goda. Endast evangeliet har kraft att 

förvandla de ondas hjärtan. Det är Guds kraft som frälsar den som 

tror (Rom.1:16). Därför borde vi vara fokuserade på att lyda Herren 

och predika evangeliet för att förvandla denna nation. Jesus och 

apostlarna är våra exempel. De fokuserade på det andliga kriget och 

var inte lurade att brottas med kött och blod. Om vårt land blir 

omvänt, så är det för att människorna ångrar sig; då människorna 

ångrar sig så ger Gud dem en god regering. Eftersom Guds folk 

sällan ångrar sig utan bestraffning, så kommer vår nation att hata 

oss. (Matt.24:9) Då skall man utlämna er till att misshandlas 

och dödas, och ni kommer att bli hatade av alla folk för mitt 

namns skull. Vi får aldrig vara rädda för viljan eller konspirationerna 

hos människor eller regeringar. De arbetar alla för Hans namns skull. 

Gud förutbestämmer och gör allt enligt sin vilja. (Ps.103:19- 

22) HERREN har ställt sin tron i himlen, hans konungavälde 

omfattar allt. (20) Lova HERREN, ni hans änglar, ni starka 

hjältar som utför hans befallning, så snart ni hör ljudet av 

hans befallning. 

(21) Lova HERREN, ni alla hans härskaror, ni hans tjänare som 

uträttar hans vilja. (22) Lova HERREN, ni alla hans verk, 

överallt där hans välde är. Min själ, lova HERREN! Gud gör allt 

som ska göras. Med hjälp av många kärl genomför Han sin eviga 

skapelse, genom den siste Adam, Jesus Kristus. Vi behöver skilja på 

världens rike och Guds rike. Djävulen erbjöd Jesus auktoritet över 

alla riken på jorden (även vårt land!) som en frestelse, men Jesus 

stod emot honom (Luk.4:5). En del kristna står inte emot djävulen. 

De blir lurade att arbeta i och för fel rike. Politik är världens metod 

att regera över världen. Evangeliet är Guds enda metod att bygga 

Hans rike. Jesus sade: ”Mitt rike är inte av den här världen” 

(Joh.18:36). Ändå har Gud folk överallt. För att de ska kunna lyda 

det stora uppdraget så är de förbjudna att snärja in sig i affärer som 

hör till detta livet (2 Tim.2:4). Jesus sa: (20) ”Guds rike kommer 

inte så att man kan se det med ögonen. (21) Inte heller skall 

man kunna säga: Se, här är det, eller: Där är det. Ty se, Guds 

37

38 

rike är mitt ibland er.” (Luk.17:20,21) Med andra ord så kan man 

inte se Guds rike fysiskt. Det är invärtes i er; det är den andliga eller 

den pånyttfödda människan, den som kapitulerar inför Jesus som 

Kung. Många kristna bygger fysiska riken och tror att de är Guds 

riken. Många tillber Gud och landet och tror att deras land är Guds 

rike. Vi är här för att först söka Guds rike, men många söker och 

tjänar världen och köttet som förgår. Har du någonsin märkt hur 

kyrkan vanligtvis slänger sig in i vilken debatt som helst som har 

med deras patriotiska nationalism att göra? Till exempel så var de 

flesta kyrkorna i Tyskland under andra världskriget allierade med 

Hitler, medan våra kyrkor allierade sig patriotiskt med USA. Kristna 

gick ut för att döda kristna, medlemmar i sitt eget rike! (1 Pet.2:9) 

Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett 

heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans 

härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt 

underbara ljus. Vårt rike är ett släkte mitt bland alla släkten och en 

nation mitt bland alla nationer. Våra bröder och systrar har inga 

nationella band eller etniska uppdelningar så som världens människor 

har. Vi är en andlig ras och nation som är sänd till de köttsliga 

raserna och nationerna för att ”förkunna hans härliga gärningar”. 

Ska vi visa världen hur man dödar i Kristi namn? De förlorade som 

blir dödade kommer aldrig att få en andra chans till ett evigt liv. 

Följande utdrag ur Guds Ord torde ge svar på frågan: ”Alla som tar 

till svärd skall förgås med svärd”; ”Älska era fiender”; ”Stå 

inte emot den som är ond”; ”Se, jag sänder ut er som får mitt 

ibland vargar”; ”Välsigna dem som förföljer er; välsigna och 

förbanna inte”; ”Löna inte ont med ont”; ”Hämnas inte”; ”Men 

om din fiende är hungrig, så ge honom att äta, om han är 

törstig, ge honom att dricka”; och ”Övervinn det onda med det 

goda.” Guds folk är förvirrade över att vara medlemmar i fel rike. 

Om vi allierar oss själva med världen, så är vi Guds fiender! 

(Jak.4:1-4) Varifrån kommer strider och tvister ibland er? 

Kommer de inte från begären, som för krig i era lemmar? (2) 

Ni vill ha men får inget, ni dödar och är ivrare men kan inte 

vinna något. Ni kämpar och strider men har inget, därför att ni 

inte ber. (3) Ni ber men får inget, därför att ni ber illa - för att 

slösa bort allt på njutningar. (4) Ni trolösa, vet ni inte att 

vänskap med världen är fiendskap mot Gud? Den som vill vara 

världens vän blir Guds fiende. Religion eller patriotism är orsaken 

till de flesta krig, som sänder mängder med människor till helvetet. 

Vi är förbjudna att strida mot människor. Det är endast tillåtet att 

strida mot onda andar. (Ef.6:12) Ty vi strider inte mot kött och 

blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i 

38

39 

mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. I kommande 

dagar kommer Gud att öppna våra ögon för detta ”äktenskapsbrott” 

med världen. Hela världen, inklusive den avfallna kristenheten, 

kommer att gadda ihop sig mot Guds folk. Då detta händer får det de 

sanna kristna att förena sig bakom Kristus. (Matt.24:9) Då skall 

man utlämna er till att misshandlas och dödas och ni kommer 

att bli hatade av alla folk för mitt namns skull. Hela världen 

kommer att följa vilddjuret för att strida mot de heliga (Upp.13:7,8). 

Till dem säger Gud:”Om någon måste gå i fångenskap, skall han 

gå i fångenskap. Och om någon måste dödas med svärd, skall 

han dödas med svärd. Här visar sig de heligas uthållighet och 

tro (Upp.13:10). Många kommer att ha en annan åsikt om detta 

och som grund har de sitt eget resonemang i stället för Guds Ord. 

Jag har frågat: ”Om vi inte strider för vårt eget land, så vem gör det 

då?” Jo, de som går fram på den breda vägen, de som inte är 

lärjungar kommer att göra det och Gud kommer att använda dem 

också, om Han vill rädda deras och vårt land på det sättet. Vi kan och 

borde strida för vårt land på Guds sätt. (2 Kor.10:4) De vapen vi 

strider med är inte svaga utan har makt inför Gud att bryta 

ner fästen. På sidorna senare i boken kommer vi att förstå Guds 

kraft och de metoder som finns tillgängliga för oss för att strida mot 

de furstar och väldigheter som håller på att skövla jorden. 

39

40 

Kapitel 4 

Guds suveränitet över ondskan 

Jag danar ljuset och skapar mörkret, jag ger lycka och 

skapar olycka (American Standard Version = evil, ondska på 

svenska). Jag, HERREN, gör allt detta. (Jes.45:7) 

Vilken ”god” orsak kunde Gud möjligen ha till att skapa mörker 

och ondska? Ha tålamod och lita på att vi kommer att få en underbar 

förståelse av just detta genom de skriftställen som vi kommer att se 

på i detta kapitel. Låt oss bara först undersöka hur Gud utövar sin 

vilja över djävulen och i vilken utsträckning. (Jes.10:5) Ve över 

Assur, min vredes ris! Staven i hans hand är min förbittring! I 

denna vers kallar Gud Israels fiende för sitt ris och sin stav för att 

Israel skulle kunna bli tillrättavisade. I Psalm 23 använder Gud sitt ris 

och sin stav för att trösta David. Riset och staven var herdens 

verktyg. Herren, vår Herde, använder våra fiender som verktyg också 

för att tillrättavisa oss och hålla oss i ledet. (Jes.10:6,7) Jag sände 

honom mot ett gudlöst folk, mot min vredes folk (Israel). Jag 

befallde honom att plundra och ta byte och trampa ner dem 

som smuts på gatorna. Men så menade inte han, i sitt hjärta 

tänkte han inte så. Hans hjärta stod efter att förgöra att 

utrota många folk. Observera att assyrierna inte visste att de var 

sända av Gud för att fullborda Hans plan. Det var från deras hjärtan 

som tanken på att plundra och ta byte kom. Närhelst Gud använder 

kärl till vanhedrande bruk, så tillfredsställer de bara sin lust. Gud 

verkade i assyrierna till både vilja och gärning, för att Hans goda vilja 

skulle ske. Vi kommer att se att Gud gör så här med alla sina kärl till 

vanhedrande bruk. Han har ett syfte för de onda på jorden, i annat 

fall skulle han ha tagit bort dem för länge sedan. Efter att Gud har 

fullbordat syftet med dem, så kommer Han att skaffa bort dem. 

(Jes.10:12,13) Men när Herren har fullbordat allt sitt verk 

på Sions berg och i Jerusalem, skall jag ställa Assurs kung till 

svars för frukten av hans hjärtas övermod och hans stolta 

ögons högmod. Ty han säger: "Med min hands kraft har jag 

utfört detta ... Observera att kungen av Assyrien tänkte att han 

hade gjort detta genom sin egen förmåga. Som historien och denna 

vers visar, så är det så att då Gud har slutat använda de onda för att 

tukta sitt folk så förgör han dem. Gud har aldrig haft några 

intentioner att slutgiltigt göra sig av med de ogudaktiga, utan snarare 

att använda dem för att fullkomna sitt folk. Han befallde änglarna att 

låta ogräset växa tillsammans med vetet intill slutet och först 

därefter kommer Han för att sålla bort och förinta de ogudaktiga 

(Matt.13:41,42). Han förklarade att om ni ”rensar bort ogräset, kan 

40

41 

ni på samma gång rycka upp vetet.” (Matt.13:29). Om Gud tog bort 

ogräset, kunde vetet dö i brist på ”bestraffning.” 

(Jes.10:13) Ty han säger: "Med min hands kraft har jag 

utfört detta och genom min vishet. Assyrierna trodde att de vann 

genom sin visdom och styrka, men Gud hävdade att det var Han som 

använde dem som Sitt verktyg. (Jes.10:15) Skall yxan upphöja 

sig över honom som hugger med den eller sågen förhäva sig 

över honom som sätter den i rörelse? Som om käppen kunde 

svinga den som lyfter den eller staven lyfta den som inte är av 

trä! Detta är sättet på vilket Gud ser på denna armé; som ett stumt 

verktyg. Gud svingade yxan, riset och staven och fick sågen att röra 

sig. Med andra ord så lyfte Han upp verktygen för att arbeta på sin 

skapelse. Det är skrattretande att en människa ska försöka ta åt sig 

äran för detta, eller hur? Gud är suverän och allt annat är verktyg 

som används för att forma oss till kärl för att användas av Honom 

och vi behöver kapitulera för vår egen skull. Dessa verktyg är 

nödvändiga intill dess att de heliga har blivit Guds fullkomliga 

skapelser. Först därefter kommer Gud att lägga bort dem. Under 

tiden behöver vi inte frukta att djävulens syfte kommer att ha 

framgång. (Jes.54:16,17) Se, jag skapar smeden, som blåser 

upp kolelden och formar ett vapen genom sitt arbete. Jag 

skapar också fördärvaren till att förstöra. (17) Inget vapen 

som smids mot dig skall ha framgång ... Hur tröstande är det 

inte att veta att endast Guds syfte har framgång! 

Inte heller Satan sätts på plats förrän i slutet, då frestelserna 

och korsfästandet är över. (Upp.20:1-3) Och jag såg en ängel 

komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en 

stor kedja i handen. (2) Och han grep draken, den gamle 

ormen, det är Djävulen och Satan och band honom för tusen 

år.(3) Sedan kastade ängeln honom i avgrunden, stängde till 

den och förseglade den över honom, för att han inte längre 

skulle bedra folken, förrän de tusen åren har nått sitt slut. 

Därefter skall han släppas lös för en kort tid. En enda ängel 

hade inga som helst problem med att straffa Satan och kasta honom 

ner i avgrunden. Det var så lätt att Gud hade kunnat göra det för 

länge sedan, om Han hade velat. Enligt teologi i allmänhet skulle Gud 

ha varit tvungen att sända en armé av änglar för att fånga denne 

”tungviktare.” Trots allt så har han väl stått emot Gud i över 

sextusen år? Helt fel! Observera att efter tusen år friger Gud honom 

igen! Ger detta dig en aning om vem som frigav honom första 

gången i Edens lustgård? Blir han släppt lös för att göra Guds vilja 

eller för att motarbeta den? 

41

42 

(Upp.20:7-11) Och när de tusen åren har nått sitt slut 

skall Satan släppas ut ur sitt fängelse. (8) Och han skall gå ut 

för att bedra folken vid jordens fyra hörn, Gog och Magog och 

samla dem till striden och deras antal är som sanden i havet. 

(9) De drog upp över hela jordens vidd och omringade de 

heligas läger och den älskade staden. Men eld kom ner från 

himlen och förtärde dem. (10) Och djävulen som hade 

bedragit dem, kastades i sjön av eld och svavel ...(11) Och jag 

såg en stor vit tron ... Gud frigav djävulen, för att han skulle lura 

alla onda nationer att strida mot de heliga. Han gjorde detta så att 

Han kunde låta det regna ner eld över nationerna för att utplåna 

dem, precis i tid innan domen av de ogudaktiga inför den stora vita 

tronen. Gud behövde inte ens änglarna för att tillintetgöra djävulen 

med alla hans barn. Han kunde ha gjort detta redan i lustgården och 

besparat oss från prövningarna, men detta var inte Hans plan! Vem 

är det som kastar ner djävulen och hans änglar till jorden för att 

bedra nationerna och strida mot de heliga under vedermödan? 

(Upp.12:7-9) En strid uppstod i himlen: Mikael och hans 

änglar gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar 

stred, (8) men han var inte stark nog och det fanns inte 

längre någon plats för dem i himlen. (9) Och den store draken, 

den gamle ormen, som kallas Djävul och Satan, han som 

bedrar hela världen, kastades ner på jorden och hans änglar 

kastades ner med honom. Sedan stred djävulen mot de heliga 

genom vilddjuret. (Upp.13:7) Och åt vilddjuret gavs makt* att 

strida mot de heliga och att besegra dem och det fick makt* 

över alla stammar och folk och språk och folkslag. (* 

Översättarens anm: I engelska översättningar står det i stället 

authority eller auktoritet.) Om Gud tänkte kasta ner djävulen och 

hans änglar, så varför inte kasta ner dem direkt i den brinnande 

sjön? I stället skickade Gud dem till jorden där vi är! Gud behövde 

den upplagrade ondskan för att sålla ogräset från vetet och för att de 

heliga skulle mogna. Märk väl: ”Åt vilddjuret gavs” både auktoritet 

över nationerna och auktoritet att strida mot de heliga. Ni förstår, 

vänner, Gud gav auktoritet åt djävulen som uppehöll sig i vilddjuret 

och åt vilddjuret självt, för att pröva de heliga och för att korsfästa 

deras kött. 

(Jes.10:20) På den dagen skall kvarlevan av Israel och de 

räddade av Jakobs hus inte längre stödja sig vid honom som 

slog dem. I trohet skall de stödja sig på HERREN, Israels 

Helige. Ett av våra problem är att vi litar så mycket på köttet och 

världen. Vi litar på att Amerika ska försvara oss och ge oss social 

trygghet. Världen har vår kärlek, respekt, heder och fruktan, allt 

42

43 

detta som egentligen tillhör endast Gud. Han har dock en utväg ur 

detta. Gud sände Israels illegala älskare mot dem själva, så att de 

skulle lära sig vilka som var deras själars verkliga fiender. I detta fall 

visar Herren oss samma sak. Ett av Hans botemedel mot att älska 

saker, människor och världens tänkesätt är att vända allt detta emot 

oss. (Matt.24:9) ”... ni kommer att bli hatade av alla folk för 

mitt namns skull.” Det är nödvändigt att vi blir hatade av alla 

nationer, så att Guds namn kan bli manifesterat i oss. Guds folk hade 

det alltför bekvämt i Egypten, så Han vände egyptiernas hjärtan mot 

dem så att de började hata Hans folk (Ps.105:25). Då ”... frälste 

han dem från deras motståndares hand och återlöste dem från 

fiendens hand.” (Ps.106:10). Först vände Gud deras hjärtan mot 

Israel. Sedan befriade Han Israel ur deras hand vilket de var oerhört 

tacksamma för. 

(2 Sam.7:14) Jag skall vara hans fader och han skall vara 

min son. Om han gör något orättfärdigt skall jag straffa 

honom med ris, så som människor brukar och med plågor som 

drabbar människors barn. Guds syfte i skapandet av söner 

kommer att fullbordas genom att Han använder kärl till vanhedrande 

bruk, för att straffa sina söner för deras synder. Riset här är fysiska 

människor, arméer och nationer. Gud använder andliga makter och 

väldigheter för att motivera dessa kärl till vanhedrande bruk. Om jag 

skulle plocka upp en käpp för att slå min granne, så skulle du 

anklaga mig för att vara ond. Å andra sidan, om jag tar samma käpp 

och straffar mitt barn för medveten olydnad, så skulle du anse att det 

var en god sak. (Ords.23:13,14). Vad är skillnaden? Samma käpp 

användes ju, men syftet är det motsatta. Att anse Gud för ond då 

Han använder det onda, visar bara brist på förståelse för Hans syfte 

eller motiv. Gud kommer att använda det onda för goda syften. Gud 

är god och allt som Han gör är gott. Vi kan inte begränsa Gud genom 

ett egenrättfärdigt tänkande. 

Gud kommer att göra ett gott verk med hjälp av det onda. 

Faktum är att utan det onda så kan Gud inte göra detta verk. (1 

Tim.1:20) Bland dem är Hymeneus och Alexander, som jag har 

överlämnat åt Satan för att de skall tuktas så att de inte 

hädar. Ordet ”häda” här betyder ”att tala ont om.” Dessa män talade 

ont om antingen någon broder eller om sanningen och Paulus 

överlämnade dem åt Satan för Guds räkning, så att de skulle lära sig 

att inte häda. Satan lär oss mycket. I de flesta fall är det Satan och 

hans demoner som utför förbannelsen mot dem som syndar. 

Förbannelsen var uttalad och förutbestämd av Gud i 5 Moseboken, 

vers 28 för att motivera syndare att ångra sig. Satan frestar oss med 

lustar och då vi ger efter kan han legalt tilldela oss en förbannelse till 

43

44 

dess att vi ångrar oss. Då vi drar oss undan från blodets beskydd, så 

står Satan där och väntar. Det är inte Satans avsikt att lära oss 

någonting eller att straffa oss. Det är däremot Guds syfte. Satan är 

full av lust. Han hatar mänskligheten och längtar efter att skada den. 

Det är inte Satans önskan att lära oss någonting och inte heller att få 

oss att mogna eller att ge oss en förståelse av Gud. Likafullt får han 

just detta till stånd. 

Jesus sa: ”Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå” 

(Mark.3:24). Satans rike är splittrat, eftersom det han gör mot 

Guds folk får dem att ångra sig och mogna. Gud använder inte bara 

Satan, utan allting omkring oss för att få oss att mogna. Satan, 

härskaren över kärlen till vanhedrande bruk, är mycket betydelsefull i 

denna process. Han härskar över de onda andarna och sålunda även 

över onda människor. Gud åter härskar över Satan. Skriften säger: 

”Allt samverkar till det bästa.” Angående detta så är allt vad 

Satan gör för vårt bästa. Förstår han då vad han gör? Nej, det gör 

han inte. Angående lagen om sådd och skörd, så har han sått svek 

och därför är han lurad. Han är ute efter att ta människans position 

av auktoritet genom att fresta henne att synda. Satan är också en 

skapad varelse. Gud skapade aldrig någon varelse som skulle vara 

förmögen att hindra Hans vilja. Han skapade allting för syftet att föra 

Hans utvalda in i Jesu Kristi avbild. Det finns ett flertal metoder som 

Gud använder för att få de onda, Satan och demonerna dit Han vill. 

En metod är genom att föreslå i deras sinnen saker som Han vill ha 

utförda. Han verkar i dem, både vilja och gärning. Han befaller dem 

också eller ger dem tillåtelse att göra olika saker. 

(1 Kor.5:5) ... för att överlämna den mannen åt Satan till 

köttets fördärv, för att anden skall bli frälst på Herrens dag. 

Paulus talar med auktoritet över fiendens kraft och använder den för 

att bestraffa Guds upproriska barn. (Luk.10:19) Se, jag har gett 

er makt (i engelska Biblar auktoritet, översättarens anm) att 

trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens 

hela välde. ... Men gläd er inte så mycket över att andarna 

lyder er ... Jesus delegerade sin auktoritet åt sina lärjungar över 

fiendeandarnas kraft. Lärjungar har fått rättighet av Guds Ande att 

antingen använda deras kraft eller att förbjuda den. (Matt.18:18) 

Amen säger jag er: Allt vad ni binder (förbjuder) på jorden skall 

vara bundet (förbjudet) i himlen och allt vad ni löser (tillåter) på 

jorden skall vara löst (tillåtet) i himlen. Lärjungarna har auktoritet 

att antingen förbjuda eller tillåta. Genom att bli ledda av Guds Ande, 

så kan mogna kristna tillåta djävulens kraft för ett gott syfte ”så att 

anden skall bli frälst.” Observera villkoret som Paulus genom 

Anden lade på Satan, ”till köttets fördärv .” På det här sättet 

44

45 

utövar Gud sin suveränitet genom sina lärjungar. Då Jesus sände ut 

sina lärjungar för att göra lärjungar, så befallde Han dem att ge 

vidare samma auktoritet och befallningar som Han hade gett dem. 

(Matt.28:20)..och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. 

Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut. Om vi är Kristi 

lärjungar, (Grekiska: methetes, ”elever, efterföljare”) så har vi 

samma befallningar att följa. Jesus sade att Han skulle vara med dem 

”alla dagar intill tidens slut” för att göra detta. De första 

lärjungarna levde ju inte så länge. Därför är det uppenbart att Han 

här talar till alla lärjungar. 

I vår församling hade vi en kvinna, som regelbundet 

förolämpade de heliga. Jag älskade denna syster och hade endast 

hennes bästa i mitt hjärta. Efter mycken tillrättavisning så frågade 

jag Herren vad jag skulle ta mig till med henne. Han instruerade mig 

att ”överlämna henne åt Satan till hennes kötts fördärv.” Jag ville ju 

vara försiktig att inte döma över mina egna, så därför bad jag Gud 

att Han skulle bekräfta denna tillrättavisning genom ett tecken, vilket 

Han gjorde. Jag talade högt ut denna dom över henne och 

överlämnade henne åt Satan. Jag fick senare reda på att hon nästan 

ögonblickligen blev sjuk och att hon inte kunde ta sig upp ur sin 

säng. Senare berättade hon för mig att då hon låg där i sin egen 

avföring och sina spyor, så ropade hon till Gud om ett svar. Han 

berättade för henne att hon hade förolämpat Hans folk och att hon 

måste bekänna sina synder inför dem och be om förlåtelse. Hon 

beslöt att lyda. Gud befriade henne tillfälligt från hennes förskräckliga 

tillstånd, så att hon kunde lyda. Vid nästa möte bad hon församlingen 

om förlåtelse, vilken hon också fick ta emot. Genast då hon kommit 

hem kom eländet över henne igen. Hon ropade till Herren igen och 

frågade varför det hade blivit så här igen, fastän hon hade lytt. Hon 

fick ett svar och ringde upp mig. Hon berättade vad som hade hänt 

och sa: ”David, Herren sade att jag hade blivit överlämnad åt Satan.” 

Jag berättade för henne: ”Det är sant, jag gjorde detta enligt direktiv 

från Gud, men du har ju ångrat dig och därför ser jag ingen orsak till 

att du inte skulle kunna bli befriad. Du är fri i Jesu namn.” Herren 

helade henne och på grund av denna händelse fick hon en helt ny 

respekt för auktoriteten hos Guds tjänare. 

De moderna ”ministries” går från den ena ytterligheten till den 

andra. Antingen är Guds tjänare fullständigt kraftlösa på grund av 

upproriskhet eller så uppehåller de ett köttsligt herravälde liksom 

fariséerna. Precis så som en far eller mor har auktoritet i en familj för 

att straffa sina barn fysiskt, så har ledarskapet i kyrkan denna 

auktoritet på grund av Jesu kärlek till sina barn. Denna auktoritet är 

inte till för syftet att man av personliga skäl ska kunna vredgas över 

45

46 

eller hämnas på någon. Vi har den för att vi inte vill se att Guds folk 

kommer till slutet på sina liv utan att någonsin ha ångrat sina synder 

och därför hamnar i helvetet. Guds syfte måste kontinuerligt verka i 

en människas liv för att hon ska mogna och bli redo att möta Honom. 

Paulus överlämnade denne man till Satan i lydnad för Anden, av 

kärlek. En del oroar sig för risken till missbruk här, men ”Som 

sparven far sin kos och svalan flyger bort, så far en grundlös 

förbannelse förbi.” (Ords.26:2) 

(1 Kor.5:5) ... för att överlämna den mannen åt Satan till 


Denne man var tillsammans med sin fars hustru (antagligen 

styvmor). Paulus talade med de äldste i Korint och kom överens med 

dem att överlämna honom till Satan. Tror du att Satan tänker på att 

döda den köttsliga naturen hos folk för att frälsa deras ande? Köttet 

som är allierat med Satan, är en manifestation på hans egentliga 

natur. (Rom.8:7) Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det 

underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. Nej, det 

är Guds plan för Satan att genomföra en bestraffning. Det är Satans 

lust att göra det som han är tillåten att göra, att döda människor. 

Satan har fått makt över köttet. Minns du ormen i lustgården? Han 

var förbannad att kräla på sin buk och att äta jordens stoft. Vad 

menas med jordens stoft här? Det är det som vårt kött var gjort av. 

Satan har fått auktoritet över köttet. Jag pratar inte bara om 

kroppen, utan också om den köttsliga lusten och aptiten som 

tillfredsställer egot. Satans uppgift är att förtära den gamla 

människan, vilket han är mycket bra på, så att endast den andliga 

människan förblir. 

Gud överlämnar oss till Satan i allmänhet för bestraffning, då vi 

vandrar i medveten olydnad. I Matteus 18 har vi ett exempel på 

oförsonlighet. (Matt.18:34,35) Och i sin vrede överlämnade 

hans herre honom till fångvaktarna (eng. tormentors eller 

plågoandar/demoner, översättarens anm.) tills han hade betalt allt 

vad han var skyldig. Så skall också min himmelske Fader göra 

med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter sin broder. 

Detta är mycket vanligt. Om vi märker att vi har hamnat in i en 

förbannelse, borde vi rannsaka vårt samvete, för att se om det finns 

någon orsak till detta. I så fall finns det bara en utväg: Att vi ångrar 

oss. Jag sade ”om” för ibland tillåts Satan att komma emot oss, för 

att vår tro ska byggas upp och för att vår auktoritet över honom ska 

kunna bevisas. Gud använder en mycket ond djävul, för att göra ett 

mycket gott verk på fler än ett sätt. 

(2 Pet.2:9) Herren vet alltså att frälsa de gudfruktiga ur 

frestelsen och att hålla de orättfärdiga i förvar och straffa 

46

47 

dem fram till domens dag, (10) särskilt dem som i orent begär 

följer sin köttsliga natur och föraktar Herren... Gud tar äran av 

att hålla de upproriska under bestraffning. En del lever under 

bestraffning hela livet på grund av att de ”följer sin köttsliga natur.” 

Om vi inte förstår Guds suveränitet, så kommer vi många gånger att 

få uthärda mycket mera bestraffning. Vi behöver identifiera Guds 

syfte i allting. Han använder Satan, en av hans demoner eller de 

ogudaktiga människorna omkring oss för att straffa oss och för att vi 

ska ångra oss eller för att bygga upp vår tro genom prövningar. 

Många ser bara redskapet. De ser inte Gud bakom redskapet, vars 

syfte också blir fullbordat. De ser det endast som ett verk av Satan 

och inte av Gud. Satan försöker få oss att tro att orsaken till att han 

angriper oss är att vi är Guds goda barn. Gud åter försöker få oss att 

tro att då Satan attackerar oss, så är det för att Han älskar oss och 

bestraffar vår fallna natur och våra handlingar eller för att ge vår tro 

ett andligt träningspass. Om du bara ser Satan som kommer emot 

dig och inte Gud, så har du ingen motivation att ändra dig. Men om 

du däremot ser att det är Gud som sänder Satan mot dig, då blir du 

motiverad. (Joh.3:27) Ingen människa kan ta emot något utan 

att det ges henne från himlen. 

(Heb.2:2) ... varje överträdelse och olydnad fick sitt 

rättvisa straff. Allt du måste göra är att se på straffet. Då kan du 

avgöra om något du gjort är en överträdelse eller inte. En del 

människor har frågat mig om jag trodde att det var fel att göra detta 

eller detta. Se på straffet så kan du se om det är fel. Är det fel att, 

som ett sätt att koppla av, hänge sig åt starka drycker? Se på 

straffet; degenerationen av kropp och ande. Är det fel att röka? Se 

på straffet: Kronisk lungsjukdom (COPD), cancer och andra fysiska 

komplikationer. Folk som är bittra, arga och oförsonliga drabbas av 

cancer, ledinflammation och andra brister i immunförsvaret. Många 

med cancer eller ledinflammation har lagrat upp vrede och bitterhet i 

sina liv. Oro och bekymmer ger grogrund för sår i själen.. Du behöver 

inte fråga om något är synd, utan se bara på vad det gör med 

människor. Även om du inte vet någon vers som säger att något är 

en synd, så se på frukten av det. Se på vad som drabbar dig på 

grund av det. Gud har förutbestämt hela systemet med förbannelse 

att drabba dem som överträder. Oberoende av om Gud använder 

djävulen, hans demoner, ogudaktiga människor runtomkring dig, 

sjukdom eller vilken annan del av förbannelsen som helst, så gör Han 

det för att föra oss fram till ånger och omvändelse och för att bli 

fruktbärande. 

Gud använder onda andar för att ödmjuka oss och få oss att 

bära god frukt. Paulus är ett gott exempel. Han fördes upp till den 

47

48 

tredje himlen och tog emot underbara uppenbarelser som frestade 

honom att bli stolt. (2 Kor.12:7) Och för att jag inte skall bli 

högmodig på grund av dessa utomordentligt höga 

uppenbarelser, har jag fått en törntagg i köttet, en Satans 

ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva 

mig. Paulus säger att törntaggen var en Satans ängel som slog 

honom i ansiktet. Ordet slår i texten betyder ”att slå om och om 

igen.” Du kan se att denne onde ande gavs åt Paulus för att fullborda 

Guds syfte att ödmjuka honom. (2 Kor.12:8,9) Tre gånger bad 

jag att Herren skulle ta den ifrån mig, men han svarade mig: 

"Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet." 

Denne Satans ängel åstadkom ödmjukhet i Paulus liv som Gud 

kallade nåd. Då Paulus befann sig i ett tillstånd av personlig svaghet 

eller oförmåga att rädda sig själv, så fick han se Guds makt att 

frälsa. Så borde det också vara med oss. Skriften är full av exempel 

på där Gud målmedvetet förde sådana som Moses, Abraham, Josafat, 

Gideon och Lasarus till en punkt av mänsklig svaghet, så att Han 

kunde göra ett mirakel för att rädda dem och ingen skulle kunna få 

äran utom Han. Paulus förstod detta. (2 Kor.12.10) Så gläder jag 

mig över svaghet, misshandel och nöd, över förföljelser och 

ångest, eftersom det sker för Kristus. Ty när jag är svag, då är 

jag stark. ”Törntagg i köttet” är omnämnt fyra gånger i Skriften och 

inte en enda gång menas det en skröplighet. Detta ord ”svaghet” 

kommer från grekiskans astheneia och betyder ”brist på styrka.” King 

James Version översätter detta ord med ”skröplighet”, men samma 

grekiska ord är på många andra ställen (detta ställe medräknat) 

översatt med ”svaghet” (1 Kor.1:25; 2 Kor.11:29; 

2 Kor.12:9,10; 2 Kor.13:4) Samma grekiska ord astheneia i de 

följande två verserna visar oss att ”skröplighet” är en dålig 

översättning. (1 Kor.1:25) ... Guds svaghet är starkare än 

människor. Nu vet vi ju att Gud inte är skröplig eller sjuk, så detta 

ord måste följaktligen vara ”svaghet.” (2 Kor.13:4) Han korsfästes 

visserligen på grund av svaghet men lever genom Guds kraft. 

Så är vi också svaga i honom, men ni skall få leva tillsammans 

med honom i Guds kraft som ni skall få känna. Vi vet att Jesus 

Kristus inte blev korsfäst genom skröplighet utan svaghet. Han 

försvarade sig inte då Han fördes inför Pilatus och de judiska ledarna. 

Likaså är vi korsfästa då vi är svaga i oss själva medan vi litar på 

Gud. Han radar upp saker som skeppsbrott, fängelse, förföljelse från 

fiender och sår. Inte en enda gång nämner Paulus sjukdom. Poängen 

är att Gud använder onda änglar till att komma emot vår lust, för att 

ödmjuka oss, straffa oss och få oss att ångra oss. (2 Kor.12:8,9) 

Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den (Satans ängel eller 

48

49 

demon) ifrån mig, men han svarade mig: "Min nåd är nog för 

dig ... Gud försökte säga att Han skulle befria Paulus från de 

individuella slagen, men inte från Satans ängel. Just det här sade 

Paulus till Timoteus. (2 Tim.3:11) under de förföljelser och 

lidanden som drabbade mig i Antiokia, Ikonium och Lystra. 

Vilka förföljelser har jag inte fått utstå och ur alla har Herren 

räddat mig. (2 Tim.4:18) Herren skall också rädda mig från 

alla onda anslag. I detta ser vi Guds suveränitet både i att bestraffa 

och befria. Demonen var som ett dumt djur, som kunde användas för 

Guds syfte. (2 Thess.1:4) Därför berömmer vi oss i Guds 

församlingar av er, av er uthållighet och er tro under alla de 

förföljelser och lidanden som ni får utstå. Genom vem var det 

som Paulus fick uppleva förföljelse och uthärda lidande? Det var 

genom en ängel från Satan. I varje fall blev Paulus renad och helgad 

och hans tro befriade honom. Gud gör aldrig något för endast ett 

syfte. 

(2 Thess.1:5) Allt detta är ett bevis på Guds rättvisa dom 

att ni skall anses värdiga Guds rike som ni lider för. Ibland är 

det Guds metod att använda en ängel från Satan för att föra oss in i 

förföljelse och trångmål, vilket Paulus sade var en symbol på Guds 

dom för att göra oss redo för Hans rike. Oftast gör demonerna det 

här genom att ge en förbannelse. Allting, både förbannelserna och 

välsignelserna, samverkar för vårt bästa. Vi har rätt till befrielse från 

förbannelserna genom ett avtal. (Gal.3:13) Kristus friköpte oss 

från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt 

ställe... 

(Ps.78:43-51) då han gjorde sina tecken i Egypten och 

sina under på Soans mark. (44)Där förvandlade han deras 

strömmar till blod, så att de inte kunde dricka ur bäckarna. 

(45) Han sände flugsvärmar som åt dem och paddor som 

förstörde. (46) Han gav deras gröda åt larver och deras 

arbetes frukt åt gräshoppor. (47) Han slog deras vinstockar 

med hagel och deras fikonträd med hagelstenar. (48) Han 

utlämnade deras nötboskap åt hagel och deras fårhjordar åt 

blixten. (49) Han sände över dem sin vredesglöd, harm, vrede 

och nöd, en skara av olycksänglar. (50 ) Han gav fritt utlopp 

åt sin vrede, han skonade inte deras själ från döden utan 

prisgav deras liv åt pesten. (51) Han slog allt förstfött i 

Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor. Här ser vi att Gud 

sände straffdomar som Han kallade ”en skara av olycksänglar” för 

att straffa sitt folk och för att krossa deras fiender. Då Gud sände alla 

dessa straffdomar genom ”olycksänglar” så angrep de både 

egyptierna och israeliterna till att börja med, tills Hans folk var villigt 

49

50 

att lämna Egypten. Därefter gjorde Gud åtskillnad mellan Gosen och 

Egypten. Straffdomarna drabbade sedan bara egyptierna så att Guds 

folk skulle kunna befrias. När vi ångrar att vi bor i Egypten, så 

behöver vi inte leva under straffdomarna. 

(1 Mos.12:23) Ty HERREN skall gå fram för att slå 

Egypten. Men när han ser blodet på det övre dörrträet och på 

de båda dörrposterna skall han gå förbi dörren och inte tillåta 

fördärvaren att komma in i era hem och slå er. Observera att 

Herren lät fördärvaren gå förbi israeliternas dörrar, men slog 

egyptierna. Chefsängeln över avgrunden i Upp.9:11 var Apollyon (på 

grekiska) eller Abaddon (på hebreiska) och båda orden betyder 

”fördärvaren.” Dessa är endast två av de många namnen på 

djävulen. Han var kungsdemonen över döden, men Gud hade 

auktoritet över honom. Fördärvaren gick förbi vid midnatt, exakt då 

Gud hade sagt att han skulle göra det. Guds syfte med honom var att 

fördärva Guds fiender och vem som helst som inte tog del av 

lammet. Gud sade till dem att om de åt lammet skulle fördärvaren 

inte slå dem. Det är på det sättet vi kommer undan syndens och 

dödens förbannelse. Vi måste äta lammet, Jesus Kristus, Ordet. 

Fysiskt så är vi vad vi äter. Andligt så är vi vad vi äter på ett andligt 

sätt. Genom att konsumera och smälta Guds Ord så befrias vi från 

förbannelsen och manifesterar vårt barnaskap. 

Sanherib, kungen av det assyriska imperiet hade sänt sin 

förstörelsearmé mot Juda, men Gud lovade dem seger genom Jesaja. 

(Jes.37:7) Se, jag skall låta en ande verka i honom, så att han 

vänder tillbaka till sitt land, när han får höra ett rykte. Och jag 

skall låta honom falla för svärd i sitt eget land. Gud sände en 

demon till Sanherib som, då han därefter började höra röster, var 

rädd för att vara borta hemifrån. Många demonbesatta människor hör 

röster. Demonerna vill fördärva Guds folk. Ibland kan de inte välja 

vad de gör. Gud använde denna demon till att föra hem kungen, där 

han föll för svärd genom två av sina söner (Jes.37:38). 

Mary och jag bad för en vän att han skulle komma till Herren. 

Jag var mållös inför sättet som Herren gjorde detta på. Min vän tog 

emot en ande av fruktan och för en tid var han mycket rädd att han 

skulle förlora sin själ och hamna i helvetet. Denne var en man som 

inte hade något intresse av Jesus. Hans tankar och rädslor blev 

orimliga för honom, så i sitt sökande efter svar gick han till en präst 

eftersom det var hans bakgrund. Prästen gav honom ingen lindring. 

Som en sista utväg kom han till oss och vi visade honom vägen till 

frälsning utifrån Ordet och han blev frälst. Du invänder kanske att 

Gud inte ger fruktans ande till någon. Versen (Ps.111:10) skrevs för 

troende som kände och tjänade Gud. Gud gav min vän en fruktans 

50

51 

ande för att få honom att frukta evig fördömelse, så han började 

söka efter frälsning och fann den. (Ps.111:10) Att frukta HERREN 

är början till vishet ... 

En del pastorer som inte har levt rättfärdigt och ändå behåller 

auktoritet över Guds folk har blivit demonbesatta. Kung Saul var 

precis en sådan man. Gud kallade honom och smorde honom, men 

han gjorde uppror. (1 Sam.16:14) Men HERRENS Ande vek från 

Saul och en ond ande från HERREN plågade honom. Jag är 

säker på att de flesta skulle beskylla mig för irrläror, om de inte hade 

vetat om att detta finns i Ordet. Vi ser här en ond ande från Herren 

som plågade Saul, eftersom han inte ville lyda. (1 Sam.16:15,16) 

Sauls tjänare sade till honom: "Eftersom en ond ande från Gud 

plågar dig, (16) borde du, vår herre, säga till dina tjänare som 

står inför dig att de söker upp en man som är skicklig att spela 

harpa. När den onde anden från Gud kommer över dig, skall 

han spela och så skall det bli bättre med dig." De fann förstås 

David med sin harpa, som kunde ge tröst åt kungen. Är det inte 

otroligt? Gud sände en ond ande som plågade Saul och sedan sände 

Han David med sin harpa för att ge lite lättnad från tortyren. Han 

arbetar med oss från bägge hållen. 

Jag tjänade i en liten församling en gång då jag upptäckte att 

pastorn var demonbesatt. Han hade problem med kvinnor, pengar 

och oärlighet. Han berättade för mig att Gud hade talat till honom tre 

gånger att han var Saul och jag var David. Jag delade sanningar med 

honom som skulle kunna hjälpa honom att övervinna dessa demoner, 

men han var alltför egensinnig. Jag frågade Herren vad jag skulle 

göra med honom, eftersom han förorsakade att de troende i 

församlingen stapplade. Gud sa: ”Låt filistéerna ta honom.” 

Filistéerna var fiender till Guds folk och det var de som dödade Saul. 

Fienderna till Guds folk tog också bort denne man. Det slutade med 

att jag tog över tjänandet i den församlingen för en kort tid. Här var 

det Saul och David på nytt igen. Gud arbetade i denne man från 

bägge hållen. I Femte Mosebok, det 28:e kapitlet säger Gud om och 

om igen att Han skulle sända förbannelsen över de upproriska och nu 

vet vi att Han sände Jesus för att befria oss från förbannelsen. 

Gud vägrade att ge Bileam tillåtelse att förbanna Israels barn i 

Fjärde Mosebok. Efter att ha erbjudits mutor gick Bileam tillbaka till 

Gud i hopp om att Han hade ändrat sig. Då Gud såg det stolta, giriga 

hjärtat hos Bileam, så gav Han honom tillåtelse. Då Bileam gick, stod 

en Herrens ängel i vägen för honom med draget svärd för att döda 

honom. Bileam såg inte Herrens ängel, men hans åsna gjorde det och 

försökte varna honom. (2 Pet.2:16) Men han blev tillrättavisad 

för sitt brott. En stum åsna talade med människoröst och 

51

52 

förhindrade profetens vanvett. Gud väntade genom ängeln på att 

få döda Bileam, om han fortsatte och Gud försökte genom en åsna 

att resonera med honom, för att om möjligt stoppa honom. Gud gör 

så med oss alla. Vi konfronteras ständigt mellan olika val. Gud sätter 

oss i sådana situationer, för att vår själ ska göra ett val mellan vårt 

kött och vår ande. Vi är både Guds högsta och lägsta skapelse. Vi 

befinner oss mellan himlen och helvetet, mellan demonerna och 

änglarna, mellan Gud och djävulen. Vart vi än vänder oss så finns det 

ett beslut som ska fattas. Gud planerade det så här. Han säger till 

upproriska människor: ”Förbannelsen finns framför dig, gå inte. Men 

om du gör det så är det ditt eget fel och du kommer att bli 

bestraffad.” Samtidigt erbjuder Han nåd att fatta det rätta beslutet. 

Gud reste upp Gideon för att slå Israels fiender. Efter detta ville 

Gideon inte acceptera en position av auktoritet över Israel. Faktum är 

att han inte ville låta sin son ta en position av auktoritet över Israel 

medan han ännu levde (Dom.8:23). Gideon hade sjuttioen söner och 

en av dessa fick han genom en slavinna från Sikem. Denne son 

åtrådde auktoritet och ville bli Israels näste kung, så han planerade 

en konspiration tillsammans med männen i Sikem för att döda 

Gideons sjuttio söner. Alla utom Jotam mördades. Jotam profeterade 

följande för männen från Sikem efter att de hade genomfört denna 

fruktansvärda handling: (Dom.9:20) ... må då eld gå ut från 

Abimelek och förtära männen i Sikem och Millo och från 

männen i Sikem och Millo må eld gå ut och förtära Abimelek. 

Gud uttalade en förbannelse genom Jotam över de skyldiga parterna. 

(Dom.9:22-24) När Abimelek hade härskat över Israel i tre år, 

(23) sände Gud en ond ande mellan Abimelek och männen i 

Sikem, så att dessa avföll från Abimelek. (24) Detta skedde 

för att våldet mot Jerubbaals sjuttio söner skulle bli hämnat 

och för att deras blod skulle komma över deras bror Abimelek 

som dödade dem och över männen i Sikem, som hade hjälpt 

honom att döda sina bröder. Gud ville döma och förgöra denna 

onda allians, så Han sände en ond ande mellan dem för att splittra 

och erövra. Både Abimelek och männen från Sikem förgjordes på 

grund av denna onda ande. Gud använde ondska till att döma de 

skyldiga och till att befria sitt folk ur deras hand. 

En gång tjänade jag i en församling tillsammans med två andra 

pastorer. De här två personerna bedrövade mig, för de höll ideligen 

varandra om ryggen, till och med genom att komma överens om att 

inte samtycka med Guds Ord. Då jag gick hem en kväll efter att ha 

bevittnat hur de godkänt varandras fel inför församlingen, kände jag 

att Herren manade mig att be att Han skulle sända en ond ande 

mellan dessa två tjänare, för att bryta deras onda allians. Jag var 

52

53 

chockad. Nästa dag fick jag reda på att på exakt samma kväll som 

jag hade bett, så hade dessa två kommit ihop sig så till den grad att 

de hade gått skilda vägar. Gud använde detta för att bryta den onda 

alliansen mellan dessa två män. 

Gud använder denna metod genom hela Skriften. Låt mig dela 

ett annat exempel: (Upp.16:14) De är ondskefulla andar som 

gör tecken och de beger sig ut till kungarna i hela världen för 

att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora 

dag. Här samlar demonerna hela världen för att strida vid 

Harmagedon. Samma redogörelse i Sakarja säger att Gud samlade 

hela världen till strid. (Sak.14:2,3) Ty jag skall samla alla 

hednafolk till strid mot Jerusalem... (3) Sedan skall HERREN 

gå ut i strid mot dessa hednafolk, så som han stred förr på 

drabbningens dag. Så nu ser vi att Gud använder demonerna för 

att samla fienden mot sitt folk, bara så att Han ska kunna 

tillintetgöra dem och rädda sitt folk. Min vän kan du se att: ”Är Gud 

för oss, vem kan då vara emot oss” (Rom.8:31)? Å andra sidan, 

om Gud är emot oss, vem kan då vara för oss? 

Efter att ha samlat nationerna till strid säger Herren att Han ska 

”gå ut i strid mot dessa hednafolk, så som han stred förr på 

drabbningens dag. I 2 Krön.20:17 sade Herren till Josafat: ”Men 

då är det inte ni som skall strida. Ni skall endast träda fram 

och stå stilla och ni skall få se HERRENS frälsning.” Han tänkte 

strida denna strid. Hans metod för krigföring är beskriven i följande 

verser: (2 Krön.20:22,23) Och när de började att sjunga och 

lova, lät HERREN ett angrepp komma bakifrån på Ammons 

barn och Moab och folket från Seirs bergsbygd, de som hade 

kommit mot Juda och de blev slagna. (23) Ammons barn och 

Moab reste sig upp mot folket från Seirs bergsbygd för att ge 

dem till spillo och förgöra dem och när de hade gjort slut på 

folket från Seir, hjälptes de åt att förgöra varandra. Jag 

brukade tänka att de väntade i bakhåll på varandra. Men då jag såg 

efter noggrannare i Skriften, så upptäckte jag att Gud lät ett angrepp 

komma bakifrån så att de angrep varandra. Demonerna som förde 

dem dit, väntade på att samla dem så att de kunde gå i bakhåll för 

varandra med misstänksamhet, girighet, vrede, rädsla o.s.v., vilket 

förorsakade att de förgjorde varandra. Han splittrade tre arméer, 

som kom som en, i tre delar och de tog kål på varandra. Eftersom 

Gud jämför detta med striden vid Harmagedon, så kommer han att 

förorsaka ett civilt krig mitt i den sista tidens vilddjursrike och det 

kommer att delas i ”kungen i Nordlandet”, ”kungen i Söderlandet” 

(Dan.11:40) och ”kungarna från Östern” (Upp.16:12) för att förgöra 

varandra och rädda Guds folk. Gud kontrollerar demoner och därför 

53

54 

kontrollerar Han också deras lydiga tjänare, människorna. Allt detta 

är för att få oss att ångra oss och för att förhärliga sig själv i våra och 

världens ögon. Allt detta borde vara en uppmuntran för vem som 

helst. 

Fastän Gud använder onda andar för att splittra, så använder 

Han också oss för att hindra deras verksamhet, då det är 

ändamålsenligt. Gud vill att vi ska motstå djävulen, att inte tillåta 

hans lögner om eller anklagelser av bröderna. Gud förväntar att vi är 

vaksamma och att vi prövar andarna hela tiden. Förmågan att kunna 

pröva med urskiljning får vi genom att sträva efter att bli ett kärl till 

hedrande bruk och genom att ha våra andliga sinnen tränade genom 

Ordet och tack vare det kunna skilja mellan gott och ont 

(Heb.5:13,14). Det är synd att inte fler av Guds folk hör från Herren 

idag. Många tror felaktigt att det är omöjligt att splittring av en 

kristen församling skulle kunna vara Guds vilja. Församlingen i 

Jerusalem skingrades på grund av förföljelse för att evangeliet skulle 

kunna spridas bättre. Israel gjorde uppror då de lydde under David 

och lämnade kvar endast Juda och Benjamin. Kung Rehabeam 

församlade sin armé, för att föra tillbaka upprorsmännen in i ”fållan”, 

men Herren talade till dem genom profeten. (1 Kon.12:24) Så 

säger HERREN: Ni skall inte dra upp för att strida mot era 

bröder, Israels barn. Vänd tillbaka hem, var och en till sitt, ty 

det som har skett har kommit från mig... Andra orsaker till 

splittring skulle kunna vara att församlingen är för stor för att kunna 

möta individernas behov eller att den är avfallen och styrd av 

människor vilket innebär att medlemmarna där i så fall inte kan växa 

upp i Kristus. Gud splittrade Babel eftersom deras sammanhållning 

var för det ondas syfte. Observera att det var språket som splittrade 

dem precis på samma sätt som samfunden splittras idag. Guds syfte 

för splittring är alltid gott, men människornas syfte är i allmänhet 

ont. Samfundstänkandet är den tendens som kristna har att dela in 

sig i sekter och samtidigt är det ett verk av köttet enligt Ordet 

(Gal.5:20; 1 Kor.1:10-13; 1 Kor.3:1-8; 1 Kor.11:17-19; 

Apg.20:29,30; Jud.16,19). Jesus bad att Hans lärjungar skulle vara 

ett liksom Han och Fadern var ett (Joh.17:21,22). Detta kan under 

vedermödan ske endast om de rättfärdiga ger upp sina sekter för att 

vara en flock med en Herde. (Joh.10:16). 

(2 Sam.24:1) Åter upptändes HERRENS vrede mot Israel 

och han uppeggade David mot dem och sade: "Gå och räkna 

Israel och Juda." Om Israel och David hade behagat Gud, så skulle 

Han inte ha gjort detta. Herren var vred på Israel och eggade upp 

David att göra något som skulle dra dom över dem. Fastän Gud 

eggade upp David, så lyssnade han till det som var emot Guds 

54

55 

principer och blev skyldig. ( 2 Sam.24:10) Men Davids samvete 

slog honom sedan han hade räknat folket och han sade till 

HERREN: "Jag har syndat svårt genom det jag har gjort... Gud 

sände en dom och 70,000 män miste sina liv i en epidemi. David gav 

ett offer på Araunas tröskplats där ängeln stod (i detta fall en god 

ängel), han som slog Guds folk. Vad var det som var så fel med att 

räkna Israel? Gud ville att Hans folk aldrig skulle räkna med sin egen 

styrka. Han ville i stället att de skulle räkna med Hans styrka. 

(Jer.17:5) Så säger HERREN: Förbannad är den man som 

förtröstar på människor och söker sin styrka i det som är kött 

och vars hjärta vänder sig bort från HERREN. Gud vill inte att vi 

ska räkna upp vad vi kan göra mot fienden. Han vill att vi ska gå i 

Hans styrka och lita på Hans Ord. 

Hur förmådde Gud David att räkna Israel? 

(1 Krön.21:1) Men Satan trädde upp mot Israel och 

uppeggade David till att räkna Israel. Vi kontrollerar först om 

detta är samma exempel som i 2 Sam.24:1 som vi citerade tidigare. 

På båda ställena, så ångrade David sig och offrade på tröskplatsen 

efter att 70,000 män hade blivit dödade av pesten, så med andra ord 

är det samma exempel. I 2 Sam.24 uppeggede Gud David mot 

Israel. Vid denna händelse var det Satan som stod upp mot Israel 

och eggade upp David att räkna sitt folk. Båda verserna är riktiga, så 

tydligen använde Gud Satan för att lägga ner i Davids hjärta att 

räkna Israel, för Gud ville straffa Israel. Satan var ”emot Israel.” 

Hans syfte var ont, men Guds var gott. Det är ingen skillnad vem 

som försöker få oss övertygade om att göra uppror mot Guds Ord; 

om vi gör uppror, så har vi fel. Det skulle kunna vara en pastor, en 

profet, ett samfund, en regering eller nära kristna vänner som talar, 

men vi är ändå ansvariga inför Ordet. 

(Rom.9:17,18) Skriften säger ju till farao: Just därför lät 

jag dig träda fram att jag på dig skulle visa min makt och att 

mitt namn skulle förkunnas över hela jorden. (18)Alltså är 

han barmhärtig mot vem han vill och vem han vill förhärdar 

han. Här är det svårt att fly från det faktum att Gud gjorde Farao 

envis för att göra sig själv känd och mäktig i människornas ögon. 

Gud vet att vi behöver upptäcka en stor Gud och Frälsare. De som 

nonchalant menar att de försvarar Guds rykte säger vanligtvis att 

farao förhärdade sitt eget hjärta först. (2 Mos.4:21) HERREN 

sade till Mose: "När du vänder åter till Egypten, se då till att 

du inför farao gör alla de under som jag har gett dig makt att 

utföra. Men jag skall göra honom hård till sinnes så att han 

inte släpper folket. (2 Mos.7:3) Jag skall förhärda faraos 

hjärta och göra många tecken och under i Egyptens land. Fem 

55

56 

gånger i 2 Mos. sade Gud att Han förhärdade faraos hjärta innan det 

förklaras att ”farao förhärdade sitt hjärta” (2 Mos.8:15). Gud 

sände Moses för att säga till farao att han skulle befria Hans folk. 

Sedan förhärdade Han faraos hjärta så att han vägrade att befria 

dem. För Israel innebar detta att en frigivning, som mänskligt sett 

verkade helt omöjlig. Guds kraft fullkomnas i vår svaghet 

(2 Kor.12:9). Gud gjorde det som de uppfattade som omöjligt, för att 

förhärliga sig själv i deras ögon. De behövde få veta att Han kunde 

rädda dem från vilka prövningar som helst i deras förestående 

ökenvandring. Gud och du är i majoritet i vilken situation som helst. 

Skulle inte detta ha varit nog, så förhärdade Gud faraos hjärta igen 

för att få honom att förfölja israeliterna ända till Röda Havet, där 

egyptierna förgjordes. (2 Mos.14:4) Och jag skall göra faraos 

hjärta hårt så att han förföljer dem. Jag skall förhärliga mig 

på farao och hela hans här... Till skillnad vad som sägs i filmerna 

så är detta den ende faraonen som hittats, som dött av drunkning. 

Allt detta var bara för att imponera på Israel över Guds kraft att 

befria. De skulle behöva allt detta i de prövningar som skulle komma. 

Har du någon gång blivit lite hård i ditt hjärta mot någon som 

haft makt över dig? Gå till Gud, inte till farao. Allt som Moses 

någonsin fick av farao var oförskämdhet. Har du reflekterat över ditt 

kött någon gång? Ser det starkare ut än din förmåga att lyda Gud? 

Det var Guds plan. Han vill visa oss sin makt att befria från synd. (2 

Kor.4:7) Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga 

kraften skall vara Guds och inte komma från oss. Gud vill inte 

ha någon konkurrens från vår egen förmåga. Han vill visa oss kraften 

av sin nåd genom tro på Honom. (Ords.26:2) Som sparven far sin 

kos och svalan flyger bort, så far en grundlös förbannelse 

förbi. Ingen förbannelse kan vila över oss utan att det finns en orsak 

till det. Synd och korruption är den mest troliga orsaken. Vems syfte 

uppfylls i en förbannelse? Guds! (4 Mos.23:8) Hur kan jag 

förbanna den som Gud ej förbannar? Hur kan jag fördöma den 

som HERREN ej fördömer? Vi är verkligen visa om vi söker efter 

orsaken, i stället för att se på förbannelsen eller på djävulen. Om vi 

tar itu med orsaken, så behöver vi inte leva med förbannelsen. 

Problemet är att folk inte vill ta itu med orsaken. De bara lever med 

förbannelsen och försöker genom mänskliga metoder bli kvitt den. 

Om en människa genom sina egna metoder kunde befria oss från 

förbannelsen som Gud sänt för att vi ska ångra oss, så skulle hon 

bara vara till skada. Men hur är det då om vi rannsakar vårt samvete 

och inte ser orsaken? Då är det mycket möjligt att vi behöver förnya 

vårt sinne med Ordet och kämpa trons goda kamp. Ibland sänder 

Herren Satan emot oss, så att vi ska kunna spöa honom. Jo, Gud gör 

56

57 

det för att bevisa för oss att Hans Ord är sant och att vi har 

auktoritet över fiendens makt. Guds ultimata syfte är att manifestera 

sin suveränitet genom oss, som vi kommer att få se. Gud vill att vi 

ska lära oss att kämpa en andlig kamp. Han ger oss också praktik 

ibland. Då Satan kommer emot oss genom demoner, ogudaktiga 

människor eller omständigheter så borde vi rannsaka våra samveten. 

Om vi inte hittar någon skuld genom medveten olydnad 

(Hebr.10:26), så borde vi utöva auktoriteten som Jesus gav oss mot 

Satan, för då kommer vi att vinna. Då vi kommer emot Satan så 

korsfäster vi också den gamla människan, för den gamla människan 

är skapad till Satans avbild. Då vi strider med Satan så strider mot 

jaget. Då vi vinner över Satan så vinner vi över jaget. Det här är en 

annan del av Guds underbara och perfekta plan. 

(Klag.3:37) Vem talade och det blev så, utan att Herren 

hade befallt det? Kan den onde kommendera något att ske utan att 

Herren har befallt det? Nej! Gud är suverän. Jesus sade att Hans ord 

inte var Hans utan Faderns (Joh.14:24). Vi vet att detta var sant, för 

det som Han sade det skedde också. Genom Guds nåd så har jag 

befallt helande, mirakler, försörjning och befrielser, som också har 

skett. Religiösa människor har berättat för mig att min tro var 

övertro eftersom vi inte kan veta Guds vilja. Jag har då tänkt: ”Vad 

skrattretande! Har jag kraft att göra dessa saker? Gud gjorde ju 

dem. Jag endast höll med Hans Ord.” Beviset på att jag var i 

överenskommelse med Gud är ju att det som jag befallde skedde. 

Om djävulen befaller något och det sker, är det då för att han är 

mäktigare än Gud? Inte enligt denna vers. Det är därför att Gud 

befallde det, vare sig djävulen visste om det eller ej. (Klag.3:38) 

Kommer inte från den Högstes mun både ont och gott? 

Varifrån kommer ont och gott? Gud säger att de kommer ur Den 

Högstes mun. Betyder det att Gud är ond? Nej, det betyder att vi 

förtjänar eller behöver tjänsten som det onda tillhandahåller. 

(Klag.3:39) Varför klagar en människa här i livet, när hon 

straffas för sin synd? Vi har blivit hjärntvättade att tro att 

människan i grunden är god och förtjänar gott, så därför är vi 

chockade då dåliga saker händer ”goda” människor. (Mark.10:18) 

Jesus sade till honom ... Ingen är god utom en och det är Gud. 

Från Guds mun kommer välsignelse och förbannelse, gott och ont. 

Det onda representerar här de svåra sakerna som händer ”goda” 

människor för att få dem att göra gott och för att stoppa dem från att 

fortsätta i synd. Vad ont som än drabbar dem ”som är kallade enligt 

Hans syfte” är för ett gott ändamål. Vi beskyller Satan för att han 

kommer emot oss, för vi är ju Guds barn, men vi borde i stället 

57

58 

rannsaka våra samveten och Ordet för att ta reda på om det är på 

grund av synd som Gud sänder Satan emot oss. 

Arminianism betyder att ha den felaktiga tron att alla har en fri 

vilja. Gud är den ende som har en fri vilja. Vi har en begränsad fri 

vilja. Den är begränsad av vår förmåga, vårt tänkesätt, natur, kropp 

och omständigheter. Om du har en fri vilja, så stoppa en fjäder i 

vardera örat och låt oss se om du kan lyfta från marken. Eller ännu 

bättre, låt oss se om du kan sluta att synda. Vi kan inte göra just 

någonting av det vi skulle vilja. Den ende som Bibeln ger en sådan 

förmåga till är Gud. (Ef.1:11) I honom har vi också fått vårt arv, 

förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja... 

Liksom denna vers så lär kalvinismen ut Guds suveränitet över val, 

förutbestämmande, ondska och allt möjligt annat. Den enda 

möjligheten att kunna göra vad vi vill är att få Guds vilja in i oss. 

(Fil.2:13) Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och 

gärning, för att hans goda vilja skall ske. Sedan kan vi göra vad 

vi vill, eftersom vi då vill samma sak som Han och det som Han vill 

det får Han också. 

Detta är sättet som Sonen befriar oss på; genom att ge oss en 

vilja att göra Hans vilja. Eftersom vi har vår egen vilja, så kommer vi 

att vara i strid med oss själva. (Gal.5:17) Ty köttet söker det som 

är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De 

två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. Vi 

har både Guds vilja och vår egen vilja i oss. De drar och sliter i 

varandra. Detta är inte frihet eller en fri vilja. Det betyder att det 

kommer att ”hindra er att göra det ni vill.” Vi hade inte ens en fri 

vilja att komma till Gud. (Joh.6:44) Ingen kan komma till mig, 

om inte Fadern som har sänt mig drar honom och jag skall 

låta honom uppstå på den yttersta dagen. Vi väljer inte att 

komma till Gud med mindre än att Han drar oss. Du kanske väljer att 

synda och så gör de allra flesta, men Gud kommer att välja tiden, 

platsen och omfattningen. (Ords.16:9) Människans hjärta tänker 

ut sin väg, men HERREN är den som styr hennes steg. Gud 

visar vägen för både Hans kärl till hedrande och vanhedrande bruk. 

Den enda orsaken till att vi väljer att gå i den riktning som Gud vill är 

nåden. (Joh.15:16) Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt 

er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt .... Jesus 

valde oss först och gav oss viljan att välja Honom på grund av vi 

oförtjänt fått del av Hans ynnest. Vi bär frukt på grund av gåvan i 

form av Hans vilja i oss. 

Herren skickar andar emot oss för att straffa oss och för att få 

oss att ångra och omvända oss. Då, efter att vi segrat, så har Han 

en fullständig förmåga att göra så att våra fiender har fred med oss. 

58

59 

(Ords.16:7) Om någons vägar behagar HERREN, gör han även 

hans fiender till vänner. Vi ser här att Gud har total kontroll över 

våra fiender. Han kan lägga in i deras hjärtan att hålla fred med oss 

då vi övervinner. Vi borde minnas detta då vi frestas att ta hand om 

våra fiender själva. Så vi ser att Gud använder våra fiender, då våra 

vägar inte behagar Honom. Gud skapade våra fiender just för detta 

syfte. (Ords.16:4) HERREN har gjort var sak för sitt särskilda 

syfte (i en del manuskript står det: för Hans eget syfte.) , även den 

ogudaktige för olyckans dag. Behöver jag säga att vi inte borde 

argumentera med Gud? Vi ser Guds suveräna hand i allt detta. Gud 

kan sända till oss de ogudaktiga på den onda dagen om våra vägar 

inte behagar Honom. Då vi övervinner kan Gud ge oss total frid mitt 

bland våra fiender. Då spelar det ingen roll om de så är ogudaktiga 

människor eller demoner. 

Borde vi med vårt klena förstånd överhuvud taget resonera om 

huruvida Gud hade fel då han gjorde de ogudaktiga? Han har ett svar 

på detta: (Rom.9:21) Har inte krukmakaren den rätten över 

leret att av samma klump göra ett kärl för hedrande 

användning och ett annat för mindre hedrande? (22) Men om 

nu Gud, fastän han ville visa sin vrede och göra sin makt känd, 

ändå med stort tålamod hade haft fördrag med vredens kärl, 

som var färdiga att förstöras ... Notera att de är kärl till 

vanhedrande bruk eller vrede, som är gjorda till att förstöras. (2 

Pet.2:12) Dessa människor är som oförnuftiga djur, av 

naturen födda till att fånga och döda. I exempel som detta måste 

vi ångra oss och ändra vårt tänkesätt till Guds om vi vill ha 

sanningen. Vi värderar uppenbarligen dessa onda vilddjur högre än 

Gud gör. Enligt Gud – och Han är den ende som räknas – är de 

ogudaktiga djur som är skapade till att förgöras efter att de har 

tjänat sitt syfte. (Ords.21:18) Den ogudaktige ges som lösen för 

den rättfärdige, den trolöse sätts i de rättsinnigas ställe. Ett 

lösen är ett pris som måste betalas för någons frihet. De ogudaktiga 

är ett pris som Gud betalar för att skapa söner som är fria från 

korruptionens band, så låt oss inte slösa bort deras offer. 

Då Josef avslöjade sig för sina bröder som kom från Kanaans 

land till Egypten, ångrade de sig inför honom för det sätt de hade 

behandlat honom på. Josef förstod orsaken till alla prövningar som 

han hade gått igenom. (1 Mos.50:20) Ni tänkte ont mot mig, 

men Gud har tänkt det till godo genom det som nu har skett 

för att bevara många människors liv. Josef erkände att Gud hade 

använt ondska för att föra honom till Egypten ” för att bevara 

många människors liv.” Israeliterna som kom ut från Kanaans land 

höll på att svälta ihjäl. Då de kom till Egypten så gav Josef dem mat, 

59

60 

han som hade blivit sänd dit på förhand på grund av sina bröder. Gud 

använde dem till att korsfästa Josef och förbereda honom som ett 

kärl till hedrande bruk. På grund av att Abraham fruktade för folket i 

landet så bad han Sara att hon skulle säga till alla att hon var hans 

syster. Han var rädd att de skulle kunna döda honom på grund av 

henne eftersom hon var så vacker. Kung Abimelek som trodde att 

Sara var Abrahams syster, tog henne till sin hustru. Gud hotade 

Abimelek genom att berätta för honom att om han inte gav tillbaka 

Abrahams hustru åt Abraham så skulle han vara en död man. 

Abimelek protesterade inför Gud. (1 Mos.20:4,5) Men Abimelek 

hade inte rört henne och han svarade: "Herre, vill du döda 

också rättfärdiga människor? (5) Har han inte själv sagt till 

mig: Hon är min syster? Och hon sade själv: Han är min bror. 

Med uppriktigt hjärta och rena händer har jag gjort detta." 

Abimelek erkände helt och fullt sitt hjärtas uppriktighet. (1 

Mos.20:6) Då sade Gud till honom i drömmen: "Ja, jag vet att 

du har gjort detta med uppriktigt hjärta och det var också jag 

som hindrade dig från att synda mot mig. Därför lät jag dig 

inte röra henne. Gud medgav hans uppriktighet, men gjorde 

anspråk på att få äran av det. Ibland tar vi åt oss äran själva 

eftersom vi inte förstår Guds välvilja. Gud lägger in i oss att göra 

rätt. Gud är kapabel att lägga uppriktighet i hedniska kungars 

hjärtan, för att förhindra dem från att synda mot Guds folk. 

Nyligen köpte jag en begagnad bil av en ”hedning”. Vi hade 

kommit överens om ett pris och tänkte avsluta affären nästa dag. Jag 

hade bett Gud om ett bättre pris. Nästa dag då jag gick för att 

avsluta affären, sade försäljaren att han skulle kunna sälja den till ett 

bättre pris, vilket jag endast hade pratat med Herren om. Endast Gud 

hade kunnat lägga på hans hjärta att föreslå ett billigare pris, 

speciellt eftersom vi ju redan hade kommit överens. Jag insåg att 

Gud hade gjort detta, eftersom det inte heller var naturligt för honom 

att göra så här. Gud är den som verkar i oss, både vilja och gärning, 

för att hans goda vilja ska ske också i dem. 

Herren sade till Petrus: (Luk.22:31) ”Simon, Simon, se, 

Satan har begärt att få sålla er som vete. (32) Men jag har 

bett för dig att din tro inte skall bli om intet. Och när du en 

gång har omvänt dig, så styrk dina bröder." Satan begärde att 

få sålla Petrus, men varför skulle Gud bry sig om vad han begärde 

om det inte skulle vara för vårt bästa? Om Petrus hade varit som de 

flesta andra människor, så skulle han ha frågat: ”Herre, varför gav 

du Satan tillåtelse att få tag på mig?” Säg endast: ”Nej, Satan, du får 

honom inte.” Men Jesus visste vad som var Guds vilja. 

60

61 

Guds syfte för Satan är att få det som tillhör honom i våra liv. 

Syftet med att sålla oss är att separera och ta bort det som du vill 

ha. Han behåller det som är hans. Herren sa: ”Denna världens 

furste kommer. I mig finns inget som hör till honom”. Jesus var 

ren; det fanns inget i Honom som tillhörde Satan. Satan sållar oss för 

att få det som tillhör honom. Gud vill ha endast det som blir kvar. 

Gud skulle ha kunnat förgöra honom redan i världens begynnelse, 

men Gud utsåg i förväg Satan för Sitt goda syfte. 

På samma sätt använde Gud assyrierna till att straffa Israel. 

(Jes.10:12) Men när Herren har fullbordat allt sitt verk på 

Sions berg och i Jerusalem, skall jag ställa Assurs kung till 

svars för frukten av hans hjärtas övermod och hans stolta 

ögons högmod. Då Gud har gjort hela sitt verk i sitt folk, gissa vad 

Han då kommer att göra med Satan, demonerna, de ogudaktiga, de 

falska profeterna och vilddjuren? Jovisst, så är det, den brinnande 

sjön... 

Jesus placerade fåren på sin högra sida och getterna på sin 

vänstra. (Matt.25:31) Detta är exakt hur Han använder de rättfärdiga 

och de ogudaktiga; som sin högra och sin vänstra hand. Hans högra 

hand är kärlen för hedrande bruk och Hans vänstra är kärlen för 

vanhedrande bruk. Satan är i själva verket en av Guds händer för att 

skapa söner. En närstående andlig broder delade en dröm med mig. 

Han såg en rad av heliga som kom inför Jesus i himlen. På Jesu 

vänstra sida stod Satan med en gammaldags kanon framför sig som 

pekade rakt mot den första personen i raden. Med stor iver ville 

Satan, med en tändare i sin hand, tända på stubinen till kanonen och 

utplåna dem. Jesu vänstra hand stod framför honom och stoppade 

honom. Från den drömmen kan du se att då Herren rör sin vänstra 

hand så rör sig Satan. 

Här är ett klart exempel på detta. (Job 1:8) Då sade HERREN 

till Åklagaren: "Har du lagt märke till min tjänare Job? Ty på 

jorden finns ingen som är så from och rättsinnig, ingen som så 

fruktar Gud och undviker det onda." Gud gjorde Satan 

uppmärksam på Job och skröt om honom. Det är precis som att vifta 

med en röd flagga framför en tjur. Satan ville inte höra det. Faktum 

är att Satan försöker bevisa precis det motsatta för Gud. Han är 

brödernas anklagare. Gud tvingade Satan på Job med hjälp av ett 

förslag. (Job 1:9,10) Åklagaren svarade HERREN: "Är det utan 

orsak som Job fruktar Gud? (10) Har du inte på allt sätt 

beskyddat honom och hans hus och allt vad han äger? Du har 

välsignat hans händers verk och hans boskapshjordar breder 

ut sig i landet. Satan medger att han inte hade kraft att komma åt 

Job på grund av Guds beskydd. Samma sak är sant då det gäller oss. 

61

62 

(Job 1:11,12) Men räck ut din hand och rör vid allt som han 

äger. Helt säkert kommer han då att förbanna dig rakt i 

ansiktet."(12) HERREN sade till Åklagaren: "Nåväl, allt vad 

han äger är i din hand, men du får inte räcka ut din hand mot 

honom själv." Satan gick då bort från HERRENS ansikte. Satan 

föreslog Gud att Han skulle ta bort beskyddet och räcka ut ”sin hand” 

mot Job för att pröva honom. Så varför ta bort beskyddet? Det höll 

inte Guds hand borta om du inte ser att Herrens vänstra hand var 

Satan! Gud bekräftar detta med att använda termen ”i din hand”. 

Satan var den som förde fram sabéerna, Guds eld, kaldéerna 

och den starka stormen från öknen mot Job och hans familj för att 

pröva honom. Se vad Job sade angående detta. (Job 1:21,22) Han 

sade: ”Naken kom jag ur min moders liv och naken skall jag 

vända tillbaka dit. Herren gav och Herren tog. Lovat vare 

Herrens namn!” (22 )Vid allt detta syndade inte Job, han kom 

inte med någon anklagelse mot Gud. Gud säger klart och tydligt 

här att Job inte syndade genom att förebrå Honom för allt det som 

hände honom. Herren gav med sin högra hand och tog med sin 

vänstra. En del människor skulle ha sagt att det var sabéerna, 

kaldéerna och elden som berövade Job allt. Någon annan skulle ha 

sett bakom dessa och sagt att det var Satan som gjorde det. Sedan 

skulle ännu någon ha sett lite längre bak och sagt att Gud gjorde det. 

Detta är precis vad Job gjorde. Det är så här vi måste göra om vi vill 

att Guds syfte ska fullbordas i våra liv. Vi måste se hela vägen 

tillbaka och upptäcka Guds syfte i våra liv. Job snubblade inte 

eftersom han förstod detta. Den som bara ser kärlet kommer att 

snubbla. Om vi bara ser ett ont kärl, så kommer det att sluta med att 

vi strider och brottas mot kött och blod. Även om Job var illa däran 

till kroppen, så hade han frid i sin ande tack vare att han såg Guds 

syfte. 

(Job 2:3) Herren sade till Åklagaren: ”Har du gett akt på 

min tjänare Job? Ty på jorden finns ingen som är så from och 

rättsinnig, ingen som så fruktar Gud och unviker det onda. 

Ännu står han fast i sin fromhet fastän du har upeggat mig 

mot honom för att utan skäl förgöra honom.” Gud verkar 

använda en omvänd psykologi mot Satan genom att låta honom tro 

att han påverkade Gud, då det i själva verket var precis tvärtom. Gud 

påverkade Job, men Satan var instrumentet. Det var Gud som 

pekade ut Job för Satan från början för att fullborda sitt eget syfte. 

(Job 2:4-6) Åklagaren svarade Herren: ”Hud för hud. Allt vad 

man äger ger man ju för att rädda sitt liv. (5) Men räck ut din 

hand och rör vid hans kött och ben. Helt säkert kommer han 

då att förbanna dig rakt i ansiktet.” (6) Herren sade till 

62

63 

Åklagaren: ”Nåväl, jag ger honom i din hand. Men du måste 

skona hans liv.” Gud dikterade alltid förutsättningarna för Satans 

tilltag liksom Han gör idag. (Job 2:9,10) Då sade hans hustru till 

honom: ”Står du ännu fast i din fromhet? Förbanna Gud och 

dö.” (10) Men han svarade henne : ”Du talar som en dåraktig 

kvinna skulle tala. Om vi tar emot det goda av Gud, skall vi då 

inte också ta emot det onda?” Under allt detta syndade inte 

Job med sina läppar. Gud ville göra detta klart för oss genom att 

använda två vittnen att det som Job sade var korrekt. Ska vi ta emot 

det goda ur Guds hand, men inte det onda? Job gav aldrig Satan 

någon ära. Han gav heller aldrig någon ära åt varken sabéerna, 

kaldéerna eller stormen från öknen. Han såg inte ens på det 

sekundära kärlet som Gud använde. Job såg endast på det primära 

syftet som Gud hade. 

Jesus undervisade oss att samarbeta med Guds syfte med 

korsfästandet i våra liv. Han sa: ”Stå inte emot den som är ond,” och 

syftade då på människor. Men, vi rekommenderas att ”motstå det 

onda” med syfte på onda andar. Vi borde aldrig låta oss övervinnas 

av eller brottas med kött och blod. Jesus gjorde inte det. (Jes.53:7) 

Han blev misshandlad men ödmjukade sig och öppnade inte 

sin mun. Lik ett lamm som förs bort till att slaktas, lik ett får 

som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin 

mun. Vi måste brottas med makter och väldigheter. Gud vill att vi 

ska se onda människor som fångar till Satan och förbannelsen, kärl 

som man måste tycka synd om. (Luk.23:34) Men Jesus sade: 

”Förlåt dem, ty de vet inte vad de gör. Gud vill att vi ska 

genomskåda de där onda kärlen och se Honom. Jesus hade frid 

eftersom Han trodde på suveräniteten hos vår Fader. Jesus visste 

varifrån all makt kom. (Joh.19:10) Pilatus sade till honom: 

”Svarar du mig inte? Vet du inte att jag har makt att frige dig 

och makt att korsfästa dig?” (11) Jesus svarade: ”Du skulle 

inte ha någon makt över mig om du inte hade hade fått den 

ovanifrån.” 

Elia tillrättavisade sina söner för deras avfällighet. (1 

Sam.2:24,25) Gör inte så, mina söner! Det är inget gott rykte 

jag hör, det som sprids bland Herrens folk... (25) Men de 

lyssnade inte till sin far, ty Herren ville döda dem. Herrens syfte 

har ett ultimatum. Många kommer inte att ångra sig, därför att det är 

i Herrens sinne att slå dem för deras ondskas skull. Vi skulle kunna få 

exakt samma behandling, men Gud gav oss nåd. (Ef.2:8) Ty av 

nåden är ni frälsta genom tron, Guds gåva är det , inte på 

grund av gärningar...Endast Gud ger trons gåva att tro och ångra 

sig. Vi måste gå till Gud; Han skänker tro och ånger. Sann förståelse 

63

64 

av frälsning genom oförtjänt nåd får oss att frukta Gud. En del 

människor värdesätter inte Guds gåva. Då tas den bort och ges till 

någon annan som förstår att värdesätta den. Judarna förlorade mot 

hedningarna. (Upp.3:11) Håll fast det du har så att ingen tar 

din krona. De egenrättfärdiga flirtar med katastrofen. (1 Kor.4:7) 

Vad skiljer dig från andra? Vad äger du som du inte har fått? 

Men om du har fått det, varför skryter du då, som om du inte 

hade fått det? Om vi äger lite mera än vår granne, så är det en 

gåva från Gud och inte en orsak till högmod. 

64

65 

Kapitel 5 

Guds suveränitet över tid och utkorelse 

Vad som förut skedde, det har jag för längesedan förkunnat. 

Av min mun var det förutsagt, jag hade låtit er höra om det. 

Plötsligt satte jag det i verket, och det inträffade. (Jes.48:3) 

Förutsäga betyder att berätta om framtiden i förväg. Det som 

världen kallar för förutsägelser, inträffar sällan. Det verkar som om 

de har en förvrängd syn på vad förutsägelse är. När Gud förutsäger 

framtiden, tillkännager Han den och utför den. Guds Ord visar inte 

bara framtiden utan ser också till att det som förutsagts inträffar 

Genom tron förstår vi att världen (grek. ages=tidsåldrar) har 

skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit 

till av något synligt. (Hebr.11:3) ”Fullbordat” i denna vers 

betyder ”att göra färdigt”. Historien under alla tidsåldrar var färdig 

innan begynnelsen. (Jes.48:4,5) Eftersom jag visste att du är 

hård, med en nacke av järn och en panna av koppar, (5) 

förkunnade jag det för längesedan. Innan det skedde lät jag 

dig höra om det, för att du inte skulle kunna säga: "Min avgud 

har gjort det, min skurna och gjutna gudabild har befallt det." 

Han är en”nitälskande Gud” (2 Mos.20:5) ( Eng.avundsjuk, 

svartsjuk). Han kommer inte att dela sin härlighet med egots avgud 

eller tillbedjan av det som människan gjort (Jes.42:8). Gud får sin 

härlighet genom att Hans gärningar omtalas hundratals eller 

tusentals år innan det händer. Hans verk stod färdiga sedan 

världens grund blev lagd. (Hebr.4:3). På grund av att Hans verk 

stod färdiga sedan världens grund blev lagd, kan ingen säga ”Min 

makt, min kraft, min gud har gjort detta.” 

Det är viktigt för Gud att vi vet att Han är suverän. Vår Gud har 

gjort något som ingen annan ”gud” har gjort; Han talar om hur 

framtiden skall bli på ett exakt sätt långt innan den har kommit. Det 

är svårt att leva det kristna livet utan att veta att Gud är suverän. 

Utan denna kunskap kommer vi inte att ha den frid, vila och 

gudsfruktan som vi behöver mitt i prövningarna. Vi kommer alltid att 

brottas med människor och omständigheter och förtrösta på vår egen 

styrka, i stället för att se Guds hand och förtrösta på Hans styrka. 

(Hos.4:6) Mitt folk går under i brist på kunskap. (Jes.46:8-10) 

Tänk på detta och fatta mod! Tag det till hjärtat, ni 

överträdare. (9) Kom ihåg det som har hänt i det förgångna, 

ty jag är Gud, och det finns ingen annan Gud, ingen som 

jag.(10) Jag förkunnar från början vad som skall komma och 

65

66 

långt i förväg det som inte har skett. Jag säger: Mitt beslut 

skall gå i fullbordan, allt vad jag vill kommer jag att göra. Gud 

gör allt vad Han vill, så att bara det Han har beslutat skall inträffa. 

Beviset för att Gud är den ende Guden, är att han tillkännager allt 

från början till slut. Det som alla djävulens spåmän, medier, siare och 

stjärnskådare har kommit fram till är bara en smula bättre än en 

slumpartad bild av framtiden, därför att deras herre inte är suverän. 

Djävulen har verkligen en fördel. Han känner till det profetiska Ordet 

bättre än vi gör och han förutsäger vad han planerar att göra, men 

Gud är suverän och kör ofta över honom. 

(Jes 46:11) Vad jag har talat, det låter jag ske, vad jag 

har beslutat, det sätter jag i verket. Gud har en mycket stark, 

egen vilja. Han har all rätt att ha det. Hans jag/ego är inte fördärvat, 

men det är vårt. Han ser till att det händer som Han vill, eftersom 

det är rätt. I texten talar Gud om Koresh, det Medo-persiska rikets 

hedniske kung. Gud reste upp Koresh för att förstöra Babylon för att 

på så sätt befria Sitt folk från fångenskap. Just då hade Koresh ingen 

aning om att Herren hade lagt denna önskan i honom för att få 

honom att göra exakt det Han ville. (Jes.44:28) Jag är den som 

säger om Koresh: "Han är min herde, han skall fullborda allt 

det jag vill. Han skall säga om Jerusalem: Det skall bli 

uppbyggt, och till templet: Din grund skall bli lagd på nytt." 

Hur kan Gud vara så säker på att en man som har varit en hednisk 

kung i hela sitt liv kommer att göra allting som behagar Honom? Vi 

ser här att ingenting eller inte någon kan stå emot Guds goda avsikt 

med Sitt folk. Gud är suverän när det gäller framtiden för de stora 

imperierna i världen, för att befria och förbereda Sitt folk. 

(Jes.45:1-4) Så säger HERREN till sin smorde, till Koresh 

som jag har fattat vid hans högra hand för att slå ner folken 

inför honom, lossa bältet från kungars höfter och öppna 

dörrar för honom, så att inga portar mer är stängda: (2) Själv 

skall jag gå framför dig, höjderna skall jag jämna ut. 

Kopparportarna skall jag spränga och järnbommarna skall jag 

bryta sönder. (3) Jag skall ge dig skatter som är dolda i 

mörkret och hemliga rikedomar, för att du skall inse att jag är 

HERREN, som kallar dig vid ditt namn, jag, Israels Gud. (4) 

För min tjänare Jakobs skull, för Israels skull, min utvalde, 

kallade jag dig vid namn. Jag gav dig ett ärenamn, fastän du 

inte kände mig. Floden Eufrat flöt genom staden Babylon. En av 

portarna som det här talas om fanns tvärs över floden Eufrat för att 

hålla fienden ute. Med Guds hjälp utförde Koresh en enorm bedrift 

genom att avleda Eufrat så att hans armé kunde komma in i staden 

under denna port. Efter det att de hade kommit in i staden, 

66

67 

upptäckte de att portarna vid varje flodbrink som ledde in i staden 

hade blivit lämnade olåsta (av Gud, versarna 1 och 2) och detta var 

underligt eftersom babylonierna var i krig. Efter det att Koresh hade 

erövrat Babylon, visade översteprästen honom dessa profetior, som 

hade skrivits om honom hundratals år innan han ens var född. 

Judarna säger att Koresh hade blivit mycket imponerad inför det 

faktum att se sitt namn och sina gärningar nedskrivna i profetian och 

började tro på Israels Gud. Gud förklarade klart och tydligt att Han 

skulle öppna dessa portar för Koresh för att Hans vilja skulle ske. 

Efter att ha hört dessa uppenbarelser, visste Koresh att Gud hade 

gjort detta möjligt för honom och att Gud hade planerat och förberett 

vägen för honom. 

Kristna ledare har gjort Gud blott och bart till en profet och gör 

gällande att Gud ser in i framtiden och sedan uppenbarar det. Varje 

förebild och exempel i Gamla Testamentet är fullbordad i Nya 

Testamentet för att bevisa att Gud sitter på tronen och att Ett Sinne 

råder över tiden och framtiden. Något oberäkneligt skulle kunna 

förändra allt. Enligt lagen om geometrisk talföljd, så åstadkommer en 

förändring i början en ofantlig förändring i slutet. Slumpen eller mer 

än en som har kontroll hade omöjligt fått det att hända som vi ser 

här. Arminianska tänkare lär att Gud förutbestämmer och förutsäger 

genom att se in i framtiden och berättar sedan för oss vad tärningen 

säger. ”Förutbestämma” (eng.predestine) betyder att ”bestämma 

utgången innan det händer”. ”Förutbestämma” (eng. fore-ordain) 

som är samma grekiska ord betyder ”att påbjuda en händelse innan 

den äger rum”. (Ef.1:4) …liksom han innan världens grund blev 

lagd har utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och 

fläckfria inför honom. (5) I sin kärlek har han genom Jesus 

Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, 

enligt sin vilja och sitt beslut, Du som har visat att du är en son 

genom att bära frukt har blivit utvald och dras till Gud. 

(Rom.8:29) Ty dem som han i förväg har känt som sina 

har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons 

bild, för att Sonen skulle vara den förstfödde bland många 

bröder. Gud kände till alla som skulle bli lika Jesus, men inte de 

avfallna. ”Att känna till innan” (sv. översättning: i förväg har känt) 

betyder inte här att Han såg in i framtiden och såg vad som skulle 

komma. ”Att känna till innan” betyder här ”att veta innan” och är inte 

förenat med handlingar eller händelser, utan personer. Gud kände 

dessa människor innan världens grund blev lagd, därför att Han inte 

bor i tiden. Gud vet vad Han skapar innan Han talar ut vad Han vill 

och det blir till precis som när vi tänker ut och formar någonting först 

i vårt sinne innan vi gör det. ”Kände” talar om en intim kunskap, 

67

68 

Adam kände Eva, till exempel. Jesus sade till dem som följde Honom, 

men som inte gjorde Faderns vilja, (Matt.7:23) Men då skall jag 

säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. (från världens 

grund blev lagd) Gå bort ifrån mig, ni laglösa! Till de oförståndiga 

jungfrurna utan Andens olja, sade Jesus ”Jag känner er inte”. De 

som Gud kände på ett intimt sätt har Han ”förutbestämt” innan 

skapelsen att bli förvandlade till Jesu avbild. Gud skapar oss genom 

trons gåva och Ordet i oss; Hans folk som går den smala vägen. 

Detta är nåd. 

(Rom.8:30) Och dem som han har förutbestämt har han 

också kallat. Och dem som han har kallat har han också 

förklarat rättfärdiga. Och dem som han har förklarat 

rättfärdiga har han också förhärligat. Detta betyder att alla som 

är utsedda i förväg kommer att bli kallade, rättfärdiggjorda och 

förhärligade. De kommer inte att avfalla utan kommer att bära Kristi 

frukt. Finns det andra som är kallade men inte förutbestämda? (2 

Tim.1:9) han som har frälst oss och kallat oss med en helig 

kallelse, Lägg märke till att bara de frälsta är kallade. Kallade 

kommer från det grekiska ordet kaleo, som betyder ”att inbjuda”. 

Kallade är en inbjudan som bara ges till Guds folk (ytterligare bevis: 

Heb.3:1; Hos.1:1; 1 Tim. 6:11,12; Matt.25:14; Rom.1:6,7) för att ta 

del av de himmelska tillgångarna i Kristus för att bära frukt. Dessa 

som bär frukt, 30-, 60- eller 100-falt är de som är utvalda eller 

utplockade. Om det visar sig att du vid skördetiden inte bär någon 

frukt eller rutten frukt eller omogen frukt, så kommer du inte att bli 

plockad. De kallade är Guds vingård. (Jes.5:7) De utvalda är en liten 

del av dem som bär frukt. (Jes.5:10) (Matt.22:14) ”Ty många är 

kallade, men få är utvalda." (Grek. eklektos, ”elect” utvald). 

De kallade kan falla, men de förutbestämda eller utvalda 

kommer inte att göra det. 

(Hos.11:1) När Israel var ung, fick jag honom kär, och ut ur 

Egypten kallade jag min son. (2) Men ju mer de har blivit 

kallade, desto mer har de dragit sig undan… 

Herren frälste dem som åt lammet och som blev döpta i Röda Havet. 

Han prövade dem sedan i vildmarken för att se vilka som skulle börja 

tro mitt i prövningarna och det var bara de som kom in Löfteslandet. 

Judas varnade de kallade för just denna sak. (Jud.1) Från Judas, 

Jesu Kristi tjänare och Jakobs bror, till dem som är kallade 

och älskade i Gud, vår Fader, och bevarade i Jesus Kristus. (5) 

Även om ni redan vet allt vill jag påminna er om hur Herren 

räddade sitt folk ur Egypten och sedan dödade dem som inte 

trodde. Lägg märke till att de kallade blev frälsta, men några 

fortsatte inte i tron och blev förgjorda. Gud letar inte efter vad vi 

68

69 

slappt kallar för ”kristna”, utan troende eller lärjungar, efter det att 

de blivit kallade. 

Jesus gav oss mycket tydliga exempel på sina tjänare som är 

kallade, men som inte kommer och deltar för att bära frukt. Jesus 

berättade en liknelse om en kung som hade en bröllopsfest för sin 

son. (Matt.22:3) Han sände ut sina tjänare för att kalla de 

inbjudna till bröllopet, Grek: kallade) men de ville inte komma. 

De hade många ursäkter (en gård, affärer etc.) (Matt.22:8) Sedan 

sade han till sina tjänare: Allt är klart för bröllopet, men de 

inbjudna var inte värdiga. Till och med så fanns det en som inte 

hade någon bröllopsdräkt, som innebär att ikläda sig Kristus 

(Rom.13:14) eller ikläda sig rättfärdighet (Upp.19:8) (Matt.22:13) 

Då sade kungen till tjänarna: Bind honom till händer och 

fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför! Där skall 

man gråta och skära tänder. (14) Ty många är kallade, men få 

är utvalda." Några få av de kallade är utvalda eller utkorade, 

eftersom de bär frukt. 

(Matt.25:14) Det kommer att bli som när en man skulle resa 

utomlands. Han kallade till sig sina tjänare (grek.”livegna”) och 

lämnade sin förmögenhet åt dem. En gav han fem talenter, en 

annan två och en tredje en talent - var och en efter hans 

förmåga. Sedan gav han sig i väg. Det framgår tydligt att den 

som åkte bort var Herren och Hans livegna var Hans folk. Två av 

dessa tjänare förde fram avkastning av talenten som getts dem. 

(Matt.25:20-22), men en hade grävt ner sitt pund i jorden (hade 

använt sin talent för det jordiska), (Matt.25:24,25). När Herren 

återvänder, kommer Han att säga ”Kasta ut den oduglige 

tjänaren i mörkret här utanför. Där skall man gråta och skära 

tänder.” 

Aposteln Paulus som säger om sig själv att han var kallad i 

Galaterbrevet 1:6, sade också I stället slår jag min kropp och 

tvingar den till lydnad, för att jag inte själv på något sätt skall 

komma till korta vid provet, när jag predikar för andra. (Grek 

”förkastad”) 

(1 Kor.9:27) Det finns många fler bevis på att de frälsta och de 

kallade kan falla. (2 Pet.1:9-11; 1 Tim.6:11,12; Hebr.3:1,6,12,14; 

Rom.11:1-7, 19-23). 

Min vän, du vet troligen att du är kallad, men är du utvald? Du 

måste vara noga i din trosvandring för att bevisa detta. (2 Pet.1:10) 

Var desto ivrigare, mina bröder, att göra er kallelse och 

utkorelse (utvald) fast. Gör ni det, (Kristi egenskaper i verserna 5- 

7) skall ni aldrig någonsin snubbla och falla. (11) Då skall ni få 

en fri och öppen ingång till vår Herre och Frälsare Jesu Kristi 

69

70 

eviga rike. Gud har gett oss allting på korset, som vi behöver för 

att bära frukt genom tron. (2 Pet.1:3) Ty allt som hör till liv och 

gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom 

kunskapen om honom, som har kallat oss genom sin härlighet 

och ära. Tron på löftena mitt i prövningarna kommer att ge oss 

frukten. (2 Pet.1:4) Genom dem har han gett oss sina dyrbara 

och mycket stora löften, för att ni i kraft av dem skall få del av 

gudomlig natur, sedan ni kommit undan det fördärv som på 

grund av begäret finns i världen. De kallade har kraften och 

tillfället. De kallade och utvalda eller utkorade använder kraften i tron 

och tar varje tillfälle i akt. De som slutligen kommer att vara med 

Herren är identifierade i dessa versar. (Upp.17:14) De skall strida 

mot Lammet, och Lammet skall besegra dem, tillsammans 

med de kallade, utvalda och troende, eftersom han är 

herrarnas Herre och konungarnas Konung." Lägg märke till att 

de kallade som är utvalda är trogna. Jag hittade inte på dessa versar; 

de är Guds Ord. De som har ögon och öron kommer att se och förstå, 

men resten kommer att urskulda sin religion och ignorera Skriften. 

Innan både tid och framtid, talade Gud på ett suveränt sätt om slutet 

från första början och förde fram dessa saker till dess tillvaro i tiden. 

Några kommer att sätta sig emot detta, ”Hur kunde Gud lova en 

sak till alla de kallade och sedan inte hålla det löftet till alla dem som 

inte bär frukt?” Varje löfte i Bibeln är värdelöst om inte någon 

vandrar i löftet i tro. Vår del i förbundet är tro; Guds del är kraft och 

frälsning. Vi kan bryta förbundet genom otro. (4 Mos.14:11) Och 

HERREN sade till Mose: "Hur länge skall detta folk förakta 

mig? Och hur länge skall de vägra tro på mig trots alla de 

tecken jag har gjort ibland dem? (12) Jag skall slå dem med 

pest och utrota (eng. disinherit=göra arvlös) dem, men dig vill 

jag göra till ett folk som är större och mäktigare än detta." 

Lägg märke till att Herren säger till Sitt eget folk att de som inte 

trodde skulle Han göra arvlösa. 

För att inte någon skall tro att Gud inte kan lova något och 

sedan ta det tillbaka, när de inte vandrar i tro, så lägg märke till 

detta: (4 Mos.14:23) …av dem skall ingen få se det land som 

jag med ed har lovat deras fäder. Ingen av dem som har 

föraktat mig skall få se det. (30) Ingen av er skall komma in i 

det land som jag med upplyft hand lovade er att få bo i, ingen 

utom Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son. (34) Ni skall 

då få erfara att jag har tagit min hand ifrån er. (Hebr. ”ta 

tillbaka mitt löfte”). Om vi inte förenar tro med Guds löften, är de 

tomma. (Heb.4:2) Ty evangeliet har predikats för oss liksom 

för dem. (Guds folk) Men för dem blev ordet som de hörde inte 

70

71 

till någon nytta, eftersom det inte genom tron hade smält 

samman med dem som hörde det. Israeliterna som vandrade i 

synd blev arvlösa och utplånade ur Guds bok. (2 Mos.32:33) Men 

HERREN svarade Mose: "Den som har syndat mot mig, honom 

skall jag utplåna ur min bok. 

Detsamma är sant även för de kristna som inte övervinner 

synden. Lägg märke till att Herren säger till församlingen: (Upp.3:5) 

Den som segrar skall alltså bli klädd i vita kläder, och jag skall 

aldrig stryka ut hans namn ur livets bok,… De som inte 

övervinner kommer att stötas bort från Kristi kropp. (Upp.3:16) 

Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall, skall jag 

spy ut dig ur min mun. Guds folk Israel blev avbrutna på grund av 

otro och de kristna blev inympade, men om de inte vandrar i tro 

kommer även de att bli avbrutna. (Rom.11:20) Du har rätt, för 

sin otros skull bröts de bort, men du står kvar genom tron. Var 

inte högmodig utan lev i fruktan. (21) Ty om Gud inte skonade 

de naturliga grenarna skall han inte heller skona dig. (22) Se 

här Guds godhet och stränghet: hans stränghet mot dem som 

föll, hans godhet mot dig, om du blir kvar i hans godhet, 

annars blir också du borthuggen. (23) Men även de andra 

kommer att bli inympade, om de inte blir kvar i sin otro. Gud 

har ju makt att ympa in dem igen. De som fortfarande är 

inympade i slutet kallas för ”hela Israel”. (Rom.11:26) Och det är 

så hela Israel skall bli frälst, De som fortfarande finns med i livets 

bok och som fortfarande är inympade, är de utvalda (Grek. 

”utvalda”) (Rom.11:2) Gud har inte förskjutit sitt folk, som han 

tidigare har känt som sitt. (5) På samma sätt finns det också i 

denna tid en rest som Gud har utvalt av nåd. En rest är de som 

är kvar. Lägg märke till att de är förut kända av honom och utvalda. 

Den suveräne Guden kommer att ha dem som verkligen är Hans. 

Att bli kvar i Kristus är varest frälsningen finns. Somliga säger 

att Gud gav oss det eviga livets gåva, så Han kan inte ta den tillbaka. 

I Galaterbrevet 3:16 berättas det för oss. Nu gavs löftena åt 

Abraham och hans avkomma. Det heter inte: "och åt dina 

avkomlingar", som när man talar om många, utan som när det 

talas om en enda: och åt din avkomling som är Kristus. Så 

löftena gavs till Kristus och inte till oss personligen. Det enda sätt 

som löftena kan bli våra är att vi förblir i Kristus. Att förbli i Kristus är 

att bära frukt (Joh.15:1-16) och vandra som Han vandrade (1 

Joh.2:3-6) och att tro på samma lära som gavs oss av Jesus och 

apostlarna (1 Joh.2:24; Jud. 3; Matt 28:20) och att inte lägga till 

något eller dra ifrån något från Ordet (Upp.22:18,19) och att inte 

vandra i synd (1 Joh.3:5,6) och hålla hans befallningar ( 1 Joh.3:24) 

71

72 

Den enda platsen där vi kan åberopa det eviga livets gåva är i 

Kristus. Gud har gett oss evigt liv; och det livet är i hans Son. 

Gud behöver inte ta sin gåva tillbaka; Hans folk vandrar ut ur den. (1 

Kor.6:18)… All annan synd som en människa begår är utanför 

kroppen…. När du vandrar i uppsåtlig synd, förblir du inte i kroppen 

”…..och synd finns inte i honom. (6) Den som förblir i honom 

syndar inte. (1 Joh.3:5,6) Exempelvis är det så att otukt, andlig 

eller fysisk, gör Kristi lemmar till en skökas lemmar. (1 Kor. 6:15, 

18) Bara Kristus och de som förblir i Honom är utvalda. 

(Ef.1:4) ..liksom han innan världens grund blev lagd har 

utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria 

inför honom. Bara Kristus och de som förblir i Honom kommer till 

himlen. (Joh.3:13) Ingen har stigit upp till himlen utom han 

som kom ner från himlen, …. Mannat från himlen, Ordet Jesus 

Kristus, som bor i dem som älskar Honom, är frukten som Gud 

kommer att välja. Vid det här laget är jag säker på att vissa tänker: 

Jag håller inte måttet. Vi måste först förbli i Kristus i tro och 

acceptera det som Evangeliet talar om för oss Jag är korsfäst med 

Kristus, (20)”och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i 

mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron 

på Guds Son, som har älskat mig och utgett sig för mig.” 

(Gal.2:20) De som vandrar i tron på att de är döda för synden och 

att Kristus lever i dem, betraktas som rättfärdiga till dess att Gud 

använder tron till att manifestera rättfärdigheten i dem. (Gal.3:6) 

Han [Abraham] trodde Gud, och det räknades honom till 

rättfärdighet. Vi kommer att diskutera dessa goda nyheter och dess 

frukt mera ingående i senare kapitel. 

Gud vistas inte i tiden, utan i evigheten. Han ser början och 

slutet samtidigt och därför kan Han svara på bön innan vi ber. Vi 

behöver inte oroa oss för att vi har väntat för länge på att be, för Han 

kan ha svaret långt innan vi frågar. (Jes.65:24) Det skall ske att 

innan de ropar skall jag svara, medan de ännu talar skall jag 

höra. 

Jag hade en vän, som gick på den lokala yrkesskolan och han 

erbjöd sig att använda min trasiga tvättmaskin att träna på. Jag 

skulle bara behöva betala för reservdelarna. I tro sade jag till honom 

att göra jobbet. Han ringde mig efter några dagar och berättade för 

mig att han skulle lämna tillbaka den och att det kostade $90. Min fru 

och jag såg efter hur mycket vi hade och det var bara $40. I detta 

ögonblick fick jag en ingivelse. Jag pekade på brevlådan och sade att 

”$50 kommer i den brevlådan idag.” Med posten den dagen fanns ett 

brev från en broder i Maryland. (Jag hade absolut ingen kännedom i 

förväg om denna händelse.) Han skrev: ”Det är efter midnatt och jag 

72

73 

kan bara inte somna förrän jag lyder Gud och skriver ut denna check 

på $50.” Jag tittade på brevet, för att se vilken dag det var stämplat 

och upptäckte att brevet hade varit försvunnet i postens hantering i 

ungefär en månad! Helt tydligt och klart hade Gud hittat det just i 

rätt ögonblick. Han såg till att det skickades en månad innan jag 

uttalade dessa ord i tro. Han endast använde mig för att få det att 

hända, det som Han redan hade planerat. 

Jag frågade Gud om något tillfälle då Han kan ha ändrat på 

tiden för att åstadkomma något. För många år sedan gjorde en ung 

flicka ett misstag och ett test visade att hon var gravid. När jag bad 

över hennes situation, kom en tanke i mitt sinne och ut ur min mun. 

Jag bad Herren att göra så att hon aldrig blev gravid. Jag tror att 

detta inte kom från min mun, utan från Guds Ande. På grund av det 

sätt som denna bön kom fram, fick jag en bekräftelse från Herren att 

det var i enlighet med Guds vilja. Efter ytterligare test bekräftades 

det att hon inte var gravid. Jag vet inte vad Gud gjorde med babyn, 

men jag är säker på att Han tog hand om den bättre än flickan kunde 

ha gjort. Ingenting ligger bortom Guds förmåga att hjälpa oss, om 

det inte är bortom vår tro. 

Hur kan Gud ändra sig, när Han känner till och talar om slutet 

från början? Att ändra sig gör dig till en lögnare. (Jes.46:10) Jag 

förkunnar från början vad som skall komma och långt i förväg 

det som inte har skett. Jag säger: Mitt beslut skall gå i 

fullbordan, allt vad jag vill kommer jag att göra. Om Han ser 

allt från början, varför skulle Han någonsin ändra sig? Gud kommer 

inte att ändra på det som Han har skrivit i Sitt Ord. (Ps.119:89) För 

evigt, HERRE, står ditt ord fast i himmelen. Hans Ord liknas vid 

en klippa, orubblig och oföränderlig. Emellertid kan Gud ändra eller 

försena vad Han talar till dig personligen som en varning genom 

profeter, drömmar, syner eller sin Ande. När Ordet slutligen inträffar, 

fullbordas det som Bibeln säger det skulle göra. 

Gud gav oss ett exempel på detta i Jona bok. Jona säger "Om 

fyrtio dagar skall Nineve bli ödelagt." (Jon.3:4) Gud talade om 

för Jona att ”Predika för den det budskap jag ger dig." 

(Jon.3:2) och det gjorde han. Han var inte någon falsk profet. Gud 

skonade Nineve, Assyriens huvudstad, på grund av att de omvände 

sig. Detta förargade Jona därför att Assyrien var Israels dödliga 

fiende och profeterna hade redan profeterat att Assyrien skulle 

erövra det upproriska Israel. Han ville att de skulle bli förstörda, som 

han uppfattade det, för Israels skull. Jona visste att om han 

predikade för Nineve och om de omvände sig, så skulle Gud inte 

tillintetgöra dem, så därför flydde han. (Jon.4:1) Men Jona tog 

mycket illa vid sig, och han blev arg. (2) Och han bad till 

73

74 

HERREN och sade: "HERRE, var det inte det jag sade, medan 

jag ännu var i mitt land! Därför ville jag förekomma det 

genom att fly till Tarsis. Jag visste ju att du är en nådig och 

barmhärtig Gud, långmodig och stor i nåd och sådan att du 

ångrar det onda. Gud skonade Nineve omkring 752 f.Kr. så att 

Assyrien kunde erövra de tio norra stammarna i Israel omkring 720 

f.Kr. och sedan Juda omkring 701 f.Kr. Nineve föll slutligen omkring 

612 f.Kr. Gud visste innan Han hotade Nineve att Han tänkte skona 

dem för att använda dem till att tukta Israel. Från Nineves perspektiv 

förändrade de Guds sinne genom att omvända sig, men från Guds 

perspektiv förändrade Han Nineves sinne och fullbordade den plan 

som Han hade för dem från första början, vilket var att tukta Israel! 

Det hebreiska ordet för ”ångra” är här nacham vilket betyder ”att 

sucka” med innebörden ”att vara ledsen”. I sig själv betyder inte 

nacham att man inte tillät det onda eller att man ens ändrade sitt 

sinne, utan bara ledsnad. Som Fader måste Gud göra många saker 

som Han sörjer över. När Skriften talar om att Gud ångrar sig, är det 

ur vår synvinkel, därför att det verkar som om Han har ändrat sig 

och gjorde inte det Han hade hotat att göra. Som en förälder till fem 

barn, har jag gjort det många gånger. Skillnaden mellan Gud och oss 

är att Han planerar och ser förseningar och omvändelser från första 

början. (4 Mos.23:19) Gud är inte en människa, så att han 

skulle ljuga, inte en människoson, så att han skulle ångra sig. 

(1 Sam.15:29) Och den Härlige i Israel ljuger inte och ångrar 

sig inte. Ty han är inte en människa, så att han skulle kunna 

ångra sig." En annan sak som bevisar Guds suveränitet i tiden och i 

framtiden och att Gud planerar förseningar eller ”omvändelser” innan 

de har skett. Israel och USA har en unik egenart gemensamt. Båda 

två blev betrodda med Evangeliet i deras respektive tid. Från 887 

f.Kr. var Israel i krig vart sjuttonde år under en period av femton 

cykler fram till 631 f.Kr. USA har också varit i krig vart sjuttonde år 

under en period av femton cykler från och med bildandet av de 

tretton ursprungliga staterna fram till Grenada år 1983-84. För bägge 

nationerna gäller att det var inga krig under den sjätte och den 

tionde cykeln. De enda möjliga undantagen till denna parallell är att 

Israel tycks ha haft en ödeläggande svältperiod i den fjärde cykeln i 

stället för krig och det tycks inte finnas någon redogörelse för något 

krig under deras trettonde cykel. Cyklerna kan vara mera exakta 

utan att vi känner till det, men ingen sund person kan påstå att detta 

är en slump. Upprepningarna i historien visar klart att ett intellekt 

har kontrollen över det förgångna och framtiden. 

74

75 

Kapitel 6 

Guds suveränitet över fallet och frälsningen 

Ingen kan komma till mig, om inte Fadern som har sänt 

mig drar honom, och jag skall låta honom uppstå på den 

yttersta dagen (Joh.6:44) 

Somliga föräldrar känner stor skuld trots att de gjort så gott de 

har kunnat och ändå tycks barnen gå fel väg. Följande undervisning 

är inte emot dem som troget har tjänat Herren från sin ungdom utan 

snarare för dem som känner det som om Herren har gått förbi dem 

och deras barn. 

Vandra i tro när det gäller era vilsekomna barn och inte i 

åskådning. Tro på det du ber om, förvänta dig mirakler, men ha 

tålamod. Gud har en plan för dem som börjar för dem långt innan 

deras frälsning. Ta en stund och fundera djupt på denna tanke. Det 

kommer att befria dig från oro, strävan, fördömelse och allt arbete i 

egen kraft för att föra fram Guds vilja i dem. De kommer att bli 

tvungna att bli frälsta efter tider av nöd och misslyckande i världsliga 

förväntningar, precis som vi. Barn som är fostrade till att tro på 

Herren är ibland mycket självrättfärdiga. De tycker att de förtjänar 

det de har och förstår sig inte på nåden. De kommer också att bli 

tvungna att se sig själva som syndare för att bli den åker som kan ta 

emot Ordet och bära Jesu frukt. Gud frälser bara syndare. Vi har alla 

varit det. Detta är en nödvändig uppenbarelse för att kunna 

uppskatta frälsningens stora värde och bli frälsta genom oförtjänt 

favör. Jag kom ihåg min äldsta dotter när hon var tre år gammal. Då 

gick hon omkring till våra ofrälsta vänner och släktingar och sade 

”Gud tycker inte om det där”. Hon var snabb med att dela med sig av 

det vi hade lärt henne. Vi tänkte: ”Du din lilla farisée...” 

Vår himmelske Fader har haft många förlorade söner precis som 

Jesu liknelse visar, men det gör Honom inte till en dålig Fader 

(Luk.15:11-32). I denna liknelse framställs den ”gode” sonen, som 

aldrig lämnade hemmet, som självrättfärdig, dömande och 

obarmhärtig. Å andra sidan insåg den yngre sonen sin låga rang, 

eftersom han hade förslösat sitt arv på ett utsvävande leverne och 

kom till sin far mycket ödmjuk och sade ”Far, jag har syndat mot 

himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din 

son.” (Luk.15:21) Den en gång så upproriske sonen förstod nu 

barmhärtighet och nåd och kunde nu förstå detta mycket bättre. Sett 

ur profetisk synvinkel var den förstfödde sonen som aldrig lämnade 

Fadern de rättfärdiga i Israel, men de förstod inte nåden. Faderns 

75

76 

andre son, den yngre, som avföll under de mörka tidsåldrarna i 2000 

år är församlingen som i dessa dagar återvänder för att förstå Guds 

nåd. Fadern sade till dessa Skynda er att ta fram den bästa 

dräkten (rättfärdighetens klädnad) och klä honom i den och sätt 

en ring på hans hand (en symbol på auktoritet och på bruden) och 

skor på hans fötter. (vår vandring skilda från världen) 

(Luk.15:22) Den förlorade sonen kommer att få mer av allting än 

den förste sonen. 

Dessa som har varit syndare inser sitt behov av Gud, men 

många gånger gör de som är fostrade som Guds folk inte det. 

(Matt.21:28) Vad anser ni om detta? En man hade två söner. 

Han gick till den förste och sade: Min son, gå i dag och arbeta i 

min vingård. (29) Jag vill inte, svarade han, men ångrade sig 

sedan och gick. (30) Mannen vände sig då till den andre och 

sade samma sak. Han svarade: Ja, herre, men han gick inte. 

(31) Vilken av de båda gjorde som fadern ville?" De svarade: 

"Den förste." Jesus sade till dem: "Amen säger jag er: 

Publikaner och horor skall gå in i Guds rike men inte ni. (32) 

Ty Johannes kom till er på rättfärdighetens väg, men ni trodde 

inte på honom. Publikaner och horor trodde på honom. Och 

fastän ni såg det, ångrade ni er inte heller efteråt och trodde 

på honom. Många gånger är det så att det inte är sonen som säger 

att han skall gå och arbeta i Faderns vingård, som i verkligheten gör 

det, utan sonen är benägen att göra uppror. Denne upprorsmakare, 

som kommer att se sig själv som en syndare, gör jobbet, medan den 

andre sonen som simulerar sin rättfärdighet, inte gör det. Många 

karriärskristna är uttråkade i sitt arbete för Gud och distraheras av 

världens frestelser. Publikanerna och skökorna känner en sådan 

uppskattning över en plats i riket att de kastar sig med hela sitt 

hjärta in i det och är villiga att bli tjänare snarare än att bli 

betjänade. De förstår det stora värdet i nådens gåva, som har getts 

dem och förstår sin egen ovärdighet. 

I hedningarnas sista dagar kommer det att bli likadant som det 

var i judarnas sista dagar. Det finns många självrättfärdiga ”kristna” 

idag, som inte är den skapelse som Fadern önskar. De som blivit 

fostrade i församlingen, borde ödmjuka sig inför Guds Ord och inte 

inför religionen så att ingen annan människa tar deras krona. 

(Upp.3:11) Det verkar som om Jesus hade detta i sinnet när han 

berättade denna liknelse (Luk.18:9) För några som var säkra på 

att de själva var rättfärdiga och som föraktade andra, 

berättade Jesus också denna liknelse: (10) "Två män gick upp 

till templet för att be. Den ene var farisé och den andre 

publikan. (11) Farisén stod och bad för sig själv: Gud, jag 

76

77 

tackar dig för att jag inte är som andra människor, rånare, 

brottslingar, äktenskapsbrytare, eller som den där publikanen. 

(12) Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag 

tjänar. (13) Publikanen stod långt borta och vågade inte ens 

lyfta blicken mot himlen utan slog sig för bröstet och bad: 

Gud, var nådig mot mig, syndare. (14) Jag säger er: Han gick 

hem rättfärdig,(grek. räknad för rättfärdig) inte den andre. Ty 

var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den 

som ödmjukar sig skall bli upphöjd."Det självrättfärdiga barnet 

som har hållit alla de religiösa traditionerna blev inte förklarade som 

rättfärdiga, medan den stackars syndaren som ångrade sitt ovärdiga 

liv, blev det. 

Jesus talade om för fariséerna att Han inte hade kommit för att 

kalla rättfärdiga utan syndare. Han var efter dem som visste att de 

hade varit syndare för att de skulle bli Hans barn. Se noggrant på 

denna vers. (Rom.11:32) Ty Gud har gjort alla till fångar under 

olydnaden för att sedan förbarma sig över alla. Gud har ordnat 

det så att förlåtna syndare blir Hans söner. De som har varit olydiga 

uppskattar barmhärtighet och nåd väldigt mycket och blir inte så lätt 

stötta på Gud. Gud har utsatt oss för denna fallna skapelse för det 

syftet att vi skall bli en högre skapelse. (Rom.8:20) Skapelsen har 

ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan 

genom honom (Gud) som lade den därunder. Ändå finns det 

hopp (grek.fast förväntan) om (21) att också skapelsen skall 

befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till 

Guds barns härliga frihet. Guds barn kan bara skapas utifrån en 

fallen skapelse och Gud är den som utsatt dem för den för att 

ödmjuka dem. Skriften visar oss vår otrohet och ovärdighet så att vi 

skulle kunna få ett skäl att i sanning ångra oss. (Gal.3:22) Men nu 

har Skriften inneslutit allt under synd, för att det som var 

utlovat skulle ges genom tron på Jesus Kristus åt dem som 

tror. Gud valde oss att bli frälsta i Kristus till och med innan Adam 

föll.(Ef.1:4)… liksom han innan världens grund blev lagd har 

utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria 

inför honom. Han visste att vi skulle behöva en frälsare innan 

världen blev till och Adam föll. Han visste att fallet skulle inträffa och 

Han satte igång med skapelsen i alla fall. Utifrån detta kan du se att 

fallet fanns i Hans plan. Barn som får kristen fostran tar Honom ofta 

för given och förstår egentligen inte nåd. Gud har en plan för dem 

som medför att den nåd som de har tagit för given tillfälligtvis lyfts 

av. Frukta inte för detta eller vandra i åskådning utan tro på Gud för 

dem. 

77

78 

Petrus var en av Jesu små som Han fostrade till att bli Hans 

lärjunge. Han deklarerade helt självsäkert för Herren att han aldrig 

skulle försynda sig och förneka Honom utan skulle gå med Honom in 

i döden. (Matt.26:33-35). Gud hatar självsäkerhet, men älskar Gudsäkerhet. 

Så hur behandlar Gud denna synd? (1 Kor.10:12) Därför 

skall den som menar sig stå, se till att han inte faller. 

Misslyckande är den bästa behandlingen för självsäkerhet. 

(Luk.22:31-34) Simon, Simon, se, Satan har begärt att få sålla 

er som vete. (32) Men jag har bett för dig att din tro inte skall 

bli om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina 

bröder." (33) Då sade Petrus till honom: "Herre, med dig är 

jag beredd att gå både i fängelse och i döden." (34) Jesus 

svarade: "Jag säger dig, Petrus, tuppen skall inte gala i natt, 

förrän du tre gånger har förnekat att du känner mig." Jesus 

profeterade misslyckande för denne stolte man. Jesus, som hade 

auktoritet över Satan, förbjöd inte honom att sålla Petrus. Satan 

sållar för att få det som tillhör honom. I detta fall var det Petrus’ 

stolthet, självrättfärdighet och självsäkerhet. Det som föll igenom 

sållet var det som Gud önskade, en förödmjukad Petrus. Den sållade 

Petrus, som hade ”omvänt sig” eller blivit förvandlad, kunde nu 

”styrka sina bröder”. Innan detta misslyckande skulle han ha blivit 

en god farisée. 

(Luk.7:40) Då sade Jesus till honom: "Simon, jag har 

något att säga dig." Simon (fariséen , inte Petrus) svarade: 

"Mästare, säg det." – (41) "Två män stod i skuld hos en 

penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den 

andre femtio. (42) Eftersom de inte kunde betala, 

efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem 

kommer nu att älska honom mest?" (43) Simon svarade: "Den 

som fick mest efterskänkt, skulle jag tro." Jesus sade: "Du har 

rätt." (44) Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till 

Simon: "Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus, gav 

du mig inget vatten till mina fötter. Men hon har vätt mina 

fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. (45) Du gav 

mig inte någon hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon 

inte upphört att kyssa mina fötter. (46) Du smorde inte mitt 

huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. 

(47) Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina 

många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den 

som har fått litet förlåtet älskar litet." Stora syndare blir stora 

helgon, för det förstår värdet av nåd. 

Enligt de tidigare verserna, så vill Gud ha människor som får 

många synder förlåtna och blir frälsta av nåd så att de älskar och 

78

79 

uppskattar Honom mycket. Det är denna skapelse Han vill ha, inte 

Adam innan fallet. Skapelsen som utgår från den siste Adam, Jesus 

Kristus, är de som har fallit och sedan blir frälsta av nåd genom tro. 

Vi behöver inte bekymra oss över våra barn eller de vi älskar som blir 

syndare, utan ”Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets 

bekännelse, ty den som har gett oss löftet är trofast.” 

(Hebr.10:23) Vi måste så sanningens säd på ett behagfullt sätt utan 

att göra dem frustrerade. De kan inte bli övertygade utan nåd. Gud 

utför allt efter sin vilja och sitt beslut, (Ef.1:11) och "Ingen 

människa kan ta emot något utan att det ges henne från 

himlen. (Joh.3:27). Gud kommer att göra det i rätt tid och Han 

kommer att använda vår tro därför att ”tron är en övertygelse om 

det man hoppas, en visshet om det man inte ser”. (Hebr. 1:1) 

Vi kan se varför Gud inte frälser människor förrän de är lite äldre och 

har prövat världen och funnit att den inte ger något. Emellertid har 

du som troget tjänat Herren alltifrån din ungdom en stor förmån. 

Gud kan frälsa alla närhelst Han önskar. Det är viktigt att vi inte 

försöker att arbeta i egen kraft för att frälsa de förlorade utan först 

ärar Guds suveränitet med vår tro att Han skall göra det. (Joh.6:37) 

Alla som Fadern ger mig kommer till mig, och den som 

kommer till mig skall jag aldrig någonsin kasta ut. (44) Ingen 

kan komma till mig, om inte Fadern som har sänt mig drar 

honom. Fadern kommer att dra alla som Han utväljer till Kristus. 

Gud utväljer oss och ger oss en önskan att komma till Honom och 

bara efter det kan vi välja Honom. (Ps. 65:5) Salig är den som du 

utväljer och låter komma dig nära, han får bo i dina gårdar. 

Gud utväljer ibland den sämste i våra ögon sett. Om Gud kan frälsa 

Paulus och Maria Magdalena, som hade sju demoner, så kan Han 

frälsa dem vi har tro för. Minns du samtalet som Saulus hade när han 

hämndgirigt förföljde de heliga? (Apg.9:3-5) Men när han på sin 

resa närmade sig Damaskus, strålade plötsligt ett ljussken 

från himlen omkring honom. (4) Och han föll till marken och 

hörde en röst som sade till honom: "Saul, Saul, varför förföljer 

du mig?" (5) Han frågade: "Vem är du, Herre?" Rösten 

svarade: "Jag är Jesus, den som du förföljer.. En apa skulle ha 

blivit frälst med den upplevelsen, som helt och hållet var i enlighet 

med Guds omdömesförmåga. (discretion) Denne samme allsmäktige 

Gud säger ”Allt vad ni ber om i er bön skall ni få, när ni tror." 

(Matt.1:22) Gud använder trons gåva i oss för att manifestera 

frälsningen för dem som Han har utvalt från det att världens grund 

blev lagd. Bed och tacka Gud för deras frälsning. 

Jag kan höra någon säga: ”Härligt! Vi kan tro Gud om att frälsa 

djävulen; då kommer många problem att bli lösta.” Jag tror inte att 

79

80 

en sådan tro skulle hålla ut till slutet, eftersom tron är en gåva från 

Gud (Ef.2:8), att ge eller att ta och det finns inget prejudikat för en 

sådan begäran. Förutom det så behövs djävulen i detta jobb, som 

han inte kunnat utföra om han blev frälst. Det finns dock ett 

prejudikat för familje-frälsning. (Apg. 11:14;18:8) Paulus och Silas 

erbjöd fångvaktaren detta, (Apg.16:31) "Tro på Herren Jesus så 

blir du frälst, du och din familj." De trodde och blev frälsta. 

(34)…. han med hela sin familj hade kommit till tro på Gud. 

Petrus predikade detta, (Apg.2:39) ”Ty er gäller löftet och era 

barn och alla dem som är långt borta, så många som Herren 

vår Gud kallar." 

I 2 Mos.12:3 slaktades lammet för hela hushållet. Otroende 

familjemedlemmar är helgade genom din tro. (1 Kor.7:14) Ty 

mannen som inte tror är helgad genom sin hustru, och 

hustrun som inte tror är helgad genom sin troende man. 

Annars vore era barn orena, men nu är de heliga. 

Vissa protesterar mot att Gud skulle vara orättfärdig att utvälja 

några och inte andra. Vi är för sent ute; Han har gjort precis det. 

(Ps.147:19) Han har förkunnat sitt ord för Jakob, sina stadgar 

och bud för Israel. (20) Så har han inte gjort för något 

hednafolk, de känner inte hans domslut. Halleluja! Gud 

försökte inte att dela sitt första förbund med någon i världen förutom 

Israel. Det Nya Testamentet delar Han bara med det andliga Israel. 

(5 Mos.7:6) Ty du är ett heligt folk inför HERREN, din Gud. Dig 

har HERREN, din Gud, utvalt att vara hans egendomsfolk 

framför alla andra folk på jordens yta. (7) Det var inte för att 

ni var större än alla andra folk som HERREN fäste sig vid er 

och utvalde er, ni var tvärtom mindre än alla andra folk. Gud är 

inte bekymrad över skarorna, ty Han har utvalt de minsta. Han 

utväljer fortfarande det lilla andliga Israel på den smala vägen. 

Abraham är fader till det andliga Israel, församlingen: De som 

vandrar i samma gåva som Abraham vandrade i. (Gal.3:7) Därför 

skall ni veta att de som håller sig till tron, de är Abrahams 

barn. Paulus talade om för hednaförsamlingen i Rom att människor 

från alla nationer som tror på löftet var Abrahams barn. (Rom.4:16) 

”Därför heter det "av tro", för att det skulle vara av nåd och 

löftet stå fast för alla hans avkomlingar, inte bara för dem 

som hör till lagens folk (naturliga Israel) utan också för dem 

som har Abrahams tro, han som är allas vår fader. (17) Så 

står det skrivet: Till fader för många folk (hedningar) har jag 

satt dig, och det är han inför Gud som han trodde på, honom 

som gör de döda levande och kallar på det som inte är, som 

om det vore till. Det sanna, andliga Israel tror på löftena även nu. 

80

81 

(Rom.9:6-8) Ty Israel är inte alla som kommer från Israel, (7) 

och inte heller är alla Abrahams efterkommande hans barn. 

Nej, Isaks efterkommande skall räknas som dina barn. (8) Det 

vill säga: Guds barn är inte de som är barn genom naturlig 

härkomst, (naturliga Israel)men löftets barn räknas som hans 

efterkommande. De som tror löftena är pånyttfödda barn enligt 

löftena. Dessa är Abrahams säd. 

En andlig jude enligt Nya Testamentet är omskuren i hjärtat, 

inte i köttet. (Rom.2:28) Den är inte jude som är det till det 

yttre, och omskärelse är inte något som sker utvärtes på 

kroppen. (29) Den är jude som är det i sitt inre, (andligen) 

hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom 

bokstaven. En sådan får sitt beröm, inte av människor utan av 

Gud. Lägg märke till att en jude är nu inte jude i utvärtes måtto. En 

jude har nu fått sitt kött bortskuret från sitt hjärta genom den nya 

födelsen. (Gal.6:15) Det har ingen betydelse om man är 

omskuren eller oomskuren. Det som verkligen betyder något 

är en ny skapelse. (16) Frid och barmhärtighet över dem som 

följer denna regel, ja, över Guds Israel. Guds Israel är de som 

vandrar som nya skapelser. De förstockade fysiska judarna som 

tillber i synagogorna är inte judar förrän de är födda på nytt genom 

det Nya Testamentet. (Upp.2:9) Jag känner ditt lidande och din 

fattigdom, men du är rik. Jag vet hur du hånas av dem som 

kallar sig judar men inte är annat än en Satans synagoga.. 

(samma i Upp.3:9) Vi var inte judar, men är det nu i Anden. 

(Rom.9:25) Så säger han genom Hosea: Det folk som inte var 

mitt skall jag kalla mitt folk, och henne som jag inte älskade 

skall jag kalla min älskade. (26) Och på den plats där det 

sades till dem: Ni är inte mitt folk, där skall de kallas den 

levande Gudens barn. Vi var inte Hans folk, men är Guds älskade 

söner. 

(Rom.9:27) Men om Israel (naturliga eller fysiska) utropar 

Jesaja: Om än Israels barn vore talrika som havets sand, skall 

bara en rest bli frälst. En kvarleva av det naturliga Israel kommer 

att bli födda på nytt, den största delen efter det att de utvalda 

hedningarna blivit frälsta. (Rom.11:25)…förstockelse har kommit 

över en del av Israel och så skall det förbli, till dess att 

hedningarna i fullt antal har kommit in. ”En del” betyder här att 

linjen mellan hedningar och judar inte är någon skarp gränslinje. Det 

var det inte heller i under apostlagärningarnas tid. Judar blir frälsta 

nu också mer än någonsin förr. Detta är ett tecken att vi närmar oss 

slutet för hedningarnas tider. De flesta av judarna kommer att 

komma in efter hedningarna. Vi som inte sökte efter Gud blev givna 

81

82 

trons gåva för att bli det Nya Testamentets Israel, när det naturliga 

Israel vände Gud ryggen. (Rom.10:20) Och Jesaja går så långt 

att han säger: Jag lät mig finnas av dem som inte sökte mig, 

jag uppenbarade mig för dem som inte frågade efter mig. Gud 

uppenbarade sig själv för församlingen som varken kände eller sökte 

Honom. (21) Men om Israel säger han: Hela dagen har jag 

räckt ut mina händer mot ett olydigt och trotsigt folk. 

(Rom.11:7)… Jo, vad Israel (naturliga) strävar efter har det 

inte uppnått. De utvalda har nått det, men de andra har blivit 

förstockade. (Vi ser här att bara ett fåtal utvalda bland många i 

Israel som blev kallade accepterade Kristus och det Nya Testamentet. 

Resten blev förkastade.) (8) Det står skrivet: Gud har gett dem 

en likgiltighetens ande, ögon som inte ser och öron som inte 

hör, och detta ända till denna dag. Då som nu så är de utvalda, 

de som vandrar i tro bland de många som kallats, som blir den 

levande Gudens eviga folk. Paulus sade ”hela Israel” och de är de 

fysiska judar och hedningar som är en del av olivträdet genom tro, 

inte de som blev bortbrutna på grund av otro. (Rom.11:19-25) Alla 

har syndat och är värda tillintetgörelse. Har Gud fel när Han ger 

några barmhärtighet och nåd och andra rättvisa? Alla förtjänar 

rättvisa i stället för oförtjänt nåd. 

82

83 

Kapitel 7 

Guds suveränitet över villfarelse 

Är vårt evangelium dolt, så är det dolt för dem som går 

förlorade. (4) Ty den här tidsålderns gud har förblindat de 

otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från 

evangeliet om Kristi härlighet - han som är Guds avbild. (2 

Kor.4:3,4) 

Den här världens gud är Satan, men han styr den inte. Han 

kallas denna världens gud, därför att världen tillber och tjänar honom 

vare sig de vet om det eller ej. Var och en som tjänar sitt kötts 

lustar, tillber och tjänar Satan som sin gud. Han är fader till köttet, 

som också kallas den gamla människan. Gud erkänner aldrig Satan 

som suverän i Skriften. Jesus sa: ”All auktoritet i himlen och på 

jorden har getts till mig.” Satan binder de icke-troendes sinnen så 

att de inte förstår och ser ljuset från Evangeliet. Vi kan se i Skriften 

att Satan får sin auktoritet av Herren för att förblinda de icketroende. 

(1 Pet.5:8) Var nyktra och vaksamma. Er motståndare 

djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter 

vem han skall sluka.(9) Gör motstånd mot honom, orubbliga i 

tron,... Vi äger förmågan att stå emot Satan då vi vandrar i tro, men 

ordet ”må” här antyder att han har tillåtelse att sluka dem som inte 

gör det. Kristnas eller icke-kristnas otro ger tillåtelse åt Satan. Tron 

som står emot och binder Satan är en gåva från Gud (Ef.2:8). Satan 

har tillåtelse att sluka dem som inte har den gåvan. 

(Joh.12:35) Jesus sade till dem: "Ännu en kort tid är 

ljuset ibland er. Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret 

inte övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart 

han går. (Herren säger att för en tid kommer vi att få ta emot ljuset, 

men vi måste göra någonting med det medan vi har det så att 

mörkret inte övervinner oss.) ; Den som vandrar i mörkret vet 

inte vart han går. (36) Tro på ljuset, medan ni har ljuset, så 

att ni blir ljusets barn."(Om vi inte vandrar i ljuset nu, kommer det 

att lämna oss och mörkret kommer att tätna. Om vi missar tillfället 

så betyder det att vi har blivit prövade och misslyckats, om vi inte 

gör något med ljuset). När Jesus hade sagt detta drog han sig 

tillbaka och dolde sig för dem. (Jesus döljer sig för dem som inte 

värdesätter ljuset tillräckligt för att agera på det.) (38) Så 

uppfylldes profeten Jesajas ord: Herre, vem trodde vad som 

predikades för oss, och för vem var Herrens arm uppenbarad. 

(39) Alltså kunde de inte tro. Jesaja har också sagt: (40) ”Han 

83

84 

har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att 

de inte ser med sina ögon och förstår med sina hjärtan och 

vänder om och blir botade av mig.” Det är klart från Jes.6:9,10 

som citeras längre fram att ”Han” som förblindade deras ögon och 

förhärdade deras hjärtan är Herren. Israel hade ljuset en lång tid, 

men de bar inte dess frukt. Många kristna har ljuset, men agerar inte 

på det. De börjar i en skinande glans, men snart förhärdar 

bekymmer, rikedomens bedräglighet, prövningar och förföljelser 

deras hjärtan och tillåter mörkret att övervinna dem (Matt.13:19- 

23). Vi måste tro på och vandra i ljuset medan vi har det, så att 

Jesus inte drar sig undan och döljer sig för oss. 

(Jes.6:8) Och jag hörde HERRENS röst. Han sade: "Vem 

skall jag sända och vem vill vara vår budbärare?" Då sade jag: 

"Här är jag, sänd mig!" (9) Han sade: "Gå och säg till detta 

folk: Ni skall höra och höra, men inte förstå, och ni skall se 

och se, men inte begripa. (10) Förhärda detta folks hjärta, gör 

deras öron döva och deras ögon blinda, så att de inte ser med 

sina ögon, hör med sina öron eller förstår med sitt hjärta och 

vänder om och blir helade." Gud förblindar ögon och hjärtan 

genom djävulen. Gud gör oss ansvariga att vandra i ljuset av Hans 

Ord, då vi läser sanningarna där. (1 Joh.1:7) Men om vi vandrar i 

ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med 

varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. Att 

vandra i ljuset helgar oss. 

Gud har en metod att rensa kyrkan, som de flesta inte förstår. 

(2 Thess.2:3) Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste 

avfallet komma…(8)Sedan skall den laglöse öppet träda fram. 

Men honom kommer Herren Jesus att döda med sin muns 

anda och förgöra, när han visar sig vid sin ankomst. (9) Den 

laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, 

med lögnens alla tecken och under(10) och med all slags 

orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de 

inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli 

frälsta.(11) Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem 

så att de tror på lögnen (12) och blir dömda, alla dessa som 

inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten. Vi 

ser här att avfallet kommer genom Satans villfarelse. Gud sänder 

denna villfarelse till dem som inte älskar sanningen, så att de ska 

kunna dömas. Förresten, detta brev är adresserat till kyrkan. Endast 

kristna (om man använder termen fritt) kan avfalla. Vi har ett stort 

avfall redan idag, men en ännu större villfarelse är på väg. Innan 

Gud sänder en dom sänder Han först ”en kraftig villfarelse” för att 

rensa kyrkan. Vem kommer att tro på en lögn? Det är de ogudaktiga 

84

85 

och onda som kommer att göra det. (Ords.17:4) En ond människa 

lyssnar till onda tungor, en lögnare lånar sitt öra åt fördärvligt 

tal. (11) Upprorsmakaren vill blott ont, en grym budbärare 

skall sändas mot honom. De onda människorna kommer att bli 

utrensade genom villfarelse. Det kommer att bli allt klarare vad de 

är, på grund av att de kommer att köpa lögnen och avfalla. De 

rättfärdiga älskar Guds Ord och sanningen och kommer därför inte 

att bli bedragna. 

(1 Kor.11:19) Partier (grek. irrläror) måste finnas bland er, 

för att det skall visa sig vilka det är som håller provet. Det är 

nödvändigt att det finns irrläror bland oss så att de som är godkända 

av Gud kan kännas igen. Gud gör två saker med villfarelse och 

ondska: Han avslöjar både de onda och de sanna. Detta har varit 

Guds metod genom hela historien, att separera sitt folk från 

”ogräset”. Samma sorts människor dras till varandra. Gud kommer 

att samla ogräset i högar för att bränna det. 

Villfarelse är en av Guds metoder, för att pröva vem som ska 

anses värdig himmelriket. Kom ihåg att denna verksamhet från Satan 

kommer att ske genom kraft, tecken och lögnens under. Dessa är 

ersättningar till det äkta och används för att pacificera kyrkan, för att 

bekräfta lögnerna som har blivit predikade. Det äkta räknas upp som 

den Helige Andes gåvor i 1 Kor.12:4-11. Den Helige Andes gåvor är 

visdomens ord; kunskapens ord; tro; helanden; mirakler; profetior; 

att skilja mellan andar; olika slag av tungotal och uttydning av 

tungotal. För vår egen säkerhet borde vi lyda Paulus som sa: ”Lär er 

att inte gå utöver det som är skrivet.” Hur så många kan tro att 

en del av sådant som vi har sett hända i kyrkorna idag är skriftenliga 

manifestationer av den Helige Ande, ja, det är mer än jag kan förstå. 

Då vi ser till värdet av dessa fåniga tecken vad gäller frälsning, 

helande, befrielse eller försörjning, så är utan all jämförelse. 

(5 Mos.13:1) Om en profet eller en som har drömsyner 

träder fram hos dig och han ger dig något tecken eller under, 

(2) och sedan detta tecken eller under som han talat med dig 

om inträffar och han då säger: "Låt oss följa andra gudar, 

gudar som du inte känner, och låt oss tjäna dem", Här har vi en 

falsk profet som talar om ett tecken som inte sker. Ingen falsk profet 

kan kommendera något och få det att ske utan att Gud säger det. 

(Klag.3:37) Vem talade och det blev så, utan att Herren hade 

befallt det? Här är det klart att Gud prövar sitt folk med falska 

påståenden. Denne profet säger: ”Låt oss följa efter andra 

gudar.” Detta är inte så ovanligt som vi kunde tro. Egentligen så är 

det hebreiska ordet för ”gudar” här samma ord som används överallt 

i Gamla Testamentet för vår Gud, ”Elohim.” I detta fall så pratar han 

85

86 

om en falsk elohim. Det finns många falska elohim, för alla som har 

en Jesus efter sin egen smak och inte Bibelns Jesus, har en falsk 

elohim. (5 Mos.13:3) …då skall du inte lyssna på den profetens 

ord eller på den som har drömsyner, ty HERREN, er Gud, 

prövar er för att finna om ni älskar HERREN, er Gud, av hela 

ert hjärta och hela er själ. Falska profeter prövar oss inför Gud 

genom villfarelse. Gud säger att det är nödvändigt för oss att bli 

testade genom villfarelse för att se om vi älskar Honom. De som 

älskar Honom kommer inte att köpa lögnen. (5 Mos.8:2) Kom ihåg 

hur HERREN, din Gud, i fyrtio år ledde dig hela vägen i öknen 

för att ödmjuka dig och pröva dig och så lära känna vad som 

var i ditt hjärta, om du skulle hålla hans bud eller inte. Detta är 

hela poängen. En profetia, dröm, vision, undervisning eller vad som 

helst som vi tar emot och som inte är i överensstämmelse med 

Herrens befallningar, är ett test från Gud, för att se om vi är värdiga 

riket. 

(Hes.14:1) Några av de äldste i Israel kom till mig och 

satte sig ner framför mig. (2) Då kom HERRENS ord till mig. 

Han sade: (3) "Du människobarn, dessa män har låtit sina 

eländiga avgudar få insteg i sina hjärtan och har ställt upp 

framför sig sådant som förleder dem till synd. Skulle jag 

verkligen låta sådana fråga mig till råds? En avgud är vad som 

helst som kräver mer av vår kärlek, tid eller pengar än Gud; den 

mest onda av dessa avgudar är min egen vilja. Borde vi alls fråga om 

Herrens ledning, om det enda vi vill är vad vi själva vill? Det är farligt 

att fråga Herren med själviska motiv. Vi kanske tillfredsställer vårt 

kött, men förlorar välsignelsen. (Hes.14:4) Säg därför till dem: Så 

säger Herren, HERREN: Var och en av Israels hus som släpper 

in eländiga avgudar i sitt hjärta och ställer upp framför sig det 

som förleder honom till synd och sedan kommer till profeten, 

honom skall jag, HERREN, ge svar efter vad han förtjänar för 

sina många avgudars skull. 

Gud är inte vår Gud och vi är inte Hans tjänare om vår vilja är 

viktigare än Hans vilja. Innan vi frågar Gud så borde vi fråga oss 

själva om vi skulle vara lika villiga att gå i motsatt riktning om Han 

ger ett sådant svar. Om svaret är nej, så har vi en avgud. Vi borde 

göra upp med våra avgudar först. (Ef.5:5) Ni skall veta att ingen 

otuktig eller oren eller girig - en sådan är en avgudadyrkare - 

skall ärva Kristi och Guds rike. Det grekiska ordet för ”girig” 

betyder ”att begära mer.” En person som begär mer än nödvändigt 

är en avgudadyrkare. Ordet ”avgudadyrkare” kommer från två ord; 

eidolo, som betyder ”det som syns” och latres som betyder ”en 

tjänare till.” De som konstant begär mer är tjänare till det som syns 

86

87 

(fysiska saker), inte till Herren. Dessa saker kan vara vad som helst 

– egendom, ett jobb, en religion eller människor för att nämna några 

få. Människor kan tjäna sig själva. De kan vara sina egna avgudar 

liksom fördärvets son som sitter i Guds tempel och gör sig själv till 

gud. Judas som Jesus kallade fördärvets son satt tillsammans med 

lärjungarna, som var Guds tempel. Han var sin egen avgud, för han 

ville endast behaga sig själv. Det finns många Judas idag. (2 

Mos.20:3) Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. Vad 

som helst som är viktigare för oss än Herren kommer att bedra oss 

om vi inte avstår från det. 

(Hes.14:7,8) Ty om någon av Israels hus eller av 

främlingarna som bor i Israel viker bort från mig och ger rum 

för avgudar i hjärtat och ställer upp framför sig det som 

förleder till synd, och sedan kommer till profeten för att fråga 

mig, honom skall jag, HERREN, själv svara. (8) Jag skall vända 

mitt ansikte mot den mannen och göra honom till ett tecken 

och till ett ordspråk och utrota honom ur mitt folk. Och ni skall 

inse att jag är HERREN. Sådana som är skilda från Gud på grund 

av sina avgudar kommer att få svar i enlighet med lustarna i sina 

egna hjärtan. Gud kommer att ge dem ett svar som inte är ett riktigt 

svar, för Han kommer att svara enligt deras lustar. Kom ihåg vad 

Gud sa: ”..honom, skall jag, Herren själv, svara.” Herrens svar 

må komma genom en avfallen profet, en religion, en tanke, en dröm, 

ett ord eller en lära, men det kommer att bedra. Detta kan medföra 

straff eller till och med avfall som vi ser i vers åtta. 

(Hes.14:9) Om profeten är förledd och ger svar, så har 

jag, HERREN, låtit den profeten bli förledd. Jag skall räcka ut 

min hand mot honom och utrota honom ur mitt folk Israel. En 

äkta profet som har avgudar eller en falsk profet kan bli förförd av ett 

falskt ord från Gud, som vi kommer att få se. (2 Thess.2:11) 

Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror 

på lögnen. Herren sänder det falska ordet, därför att människorna 

inte älskar Honom utan världen. (1 Joh.2:15) ... Om någon älskar 

världen, finns inte Faderns kärlek i honom..Vi är här för att 

bevisa vem det är som älskar Gud. 

Gud kommer att rena sin kyrka i dessa dagar på grund av att 

det finns så många avgudar i den. Religion kan vara en avgud. Om 

Guds Ord säger en sak och vi tror på vår religion som säger något 

annat, så är vår religion en ”babylonisk” avgud. Gud kommer då att 

sända en villfarelse. Vi kan se hur den kan vara en alltmer urartande 

väg att färdas på. Ju mer vi tror på religion i stället för Gud, desto 

mera villfarelse kommer in. Ingenting annat än Guds Ord borde få 

beröra oss. (Rom.3:4) Nej, aldrig! Låt det stå fast att Gud är 

87

88 

sann och varje människa en lögnare. Det står ju skrivet: ”För 

att du skall få rätt i dina ord och vinna, när man går till rätta 

med dig.” Då vi instämmer med Gud mitt i domen, så kommer vi att 

segra. Dessa är de människor som Gud räknar som rättfärdiga. Då vi 

tar emot en profetia, vision, dröm, uppenbarelse eller ett ord som 

instämmer med Guds Ord, så ska vi prisa Herren för Ordet ger inte 

särskilt många specifika befallningar. Det berättar inte för oss var 

Gud vill att vi ska bo eller arbeta eller vem Han vill att vi ska gifta oss 

med. Det ger oss principer, så att vi ska kunna få reda på Herrens 

verkliga vilja inom alla områden. Vi kanske åtrår något så mycket att 

vi hör ”Herrens Ord.” Vi kan bli överbevisade att detta är vad Herren 

vill att vi ska göra för att senare upptäcka att vi missat Gud. Vi måste 

vara försiktiga, därför att om våra begär inte först är i enlighet med 

Herrens vilja, så kan vi bli vilseledda. 

Låt oss än en gång se på Bileams situation, men nu från en 

annan synvinkel. Israels barn befann sig på Moabs slättland. Balak, 

kungen i Moab var mycket förskräcklig i Israels ögon. Han samlade 

ihop de äldste från Midjan och Moab. De beslöt att de skulle leja 

Bileam att förbanna dessa människor. Balak sade till Bileam: …Ty 

jag vet att den du välsignar är välsignad, och den du 

förbannar är förbannad." (4 Mos.22:6). Han insåg inte att det 

inte var Bileam utan Gud som räknades i denna situation, för 

”Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så 

far en oförtjänt förbannelse förbi.” (Ords.26:2) Om Bileam 

skulle ha talat Herrens Ord, så skulle det ha skett. ”Profeten” Bileam 

gick till Herren med ett löfte om belöning i sitt hjärta och en begäran 

om att förbanna Israel på sina läppar. (4 Mos.22:12) Men Gud 

sade till Bileam: "Du skall inte gå med dem. Du skall inte 

förbanna detta folk, ty det är välsignat." (13) När Bileam steg 

upp på morgonen, sade han till Balaks hövdingar: "Gå hem till 

ert land, för HERREN tillåter mig inte att följa med er." 

Balak gav inte upp. Han sände ännu förskräckligare hövdingar 

som erbjöd Bileam en mycket stor heder och därtill vad han än ville 

ha. Bileam beslöt att fråga Herren igen, eftersom detta lät som ett 

verkligt gott erbjudande. (4 Mos.22:19,20) Men stanna också ni 

kvar här över natten, så att jag får reda på vad HERREN mer 

har att säga mig." (20) Om natten kom Gud till Bileam och 

sade till honom: "Om männen har kommit för att kalla på dig, 

så stå upp och följ med dem. Men du skall endast göra det 

som jag säger dig." Bileam gillade inte Guds ”nej” så Han gav 

honom ett ”ja” för att ta kål på hans giriga egenvilja. (21) Och 

Bileam steg upp på morgonen, sadlade sin åsninna och följde 

med Moabs hövdingar. (22) Men då han nu följde med dem 

88

89 

upptändes Guds vrede, och HERRENS ängel ställde sig på 

vägen för att hindra honom. Bileam red på sin åsninna och två 

av hans tjänare var med honom. Observera att Gud var vred över 

att han gjorde tvärt emot det första ordet som Gud talade till honom. 

Åsnan som förde Bileam till hans belöning, såg ängeln med draget 

svärd som stod i vägen och stannade och räddade därmed Bileams 

liv. Bileam, ännu omedveten om ängeln, var rasande och slog åsnan. 

Då öppnade Gud åsnans mun för att tala förstånd med Bileam. Han 

var så förblindad av den eventuella belöningen att han inte insåg att 

en åsna, som verkade vara förståndigare än han, höll på att 

argumentera med honom. (4 Mos.22:32) HERRENS ängel sade 

till honom: "Varför har du dessa tre gånger slagit din åsninna? 

Se, jag har gått ut för att hindra dig, ty jag ser att den här 

vägen leder till fördärvet. På grund av Bileams egenvilja gav 

Herren honom det som han ville höra och sade till honom att gå och 

berätta det som han hade fått höra. Men då Bileam gav sig iväg stod 

en Herrens ängel och väntade för att döda honom. 

Bileam fick följande uppenbarelse genom detta: (4 Mos.23:19) 

Gud är inte en människa, så att han skulle ljuga, inte en 

människoson, så att han skulle ångra sig. Säger han något 

utan att göra det, talar han något utan att fullborda det? Gud 

behöver aldrig ändra sig. Han är Gud och gör inga misstag. Ur vårt 

perspektiv så ändrar Gud sig, för Han varnar oss eller ger löften som 

är beroende av våra reaktioner. Bileam ville verkligen att Gud skulle 

ändra sitt Ord. Har vi kanske någon gång varit i en sådan situation 

också? Det är en farlig plats att vara på om vi vill ha ett rakt svar av 

Gud. Gud kan sända villfarelse som leder till korsfästelse av köttet 

eller i allvarligare fall förtappelse som t.ex. ett svärd i vår väg. 

(Jer.4:10) Men jag sade: O, Herre, HERRE, hur svårt bedrog du 

inte detta folk och Jerusalem när du sade: "Det skall gå er 

väl." Svärdet är ju nära att ta våra liv! (Jud. v. 11) Ve dem! De 

har slagit in på Kains väg, de har mot betalning störtat sig i 

Bileams villfarelse, de har gjort uppror som Kora och gått 

under. Vi kan bli engagerade av våra själviska önskningar. Bileam 

ville att Gud skulle säga ”ja” till honom och vägrade att höra Guds 

”nej” så därför sade Gud ”ja.” Var försiktig med hur mycket du vill ha 

något från Gud. Han vill att vi ska kapitulera inför Honom, att vi ska 

åtrå det som Han vill och att ”ta Honom på Ordet.” Låt inte din 

köttsliga människa luras av röster som talar tvärt emot vad Ordet 

redan har talat. Gud kommer nämligen i så fall att sända villfarelse. 

(2 Thess.2:11,12) Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över 

dem så att de tror på lögnen (12) och blir dömda, alla dessa 

som inte har trott på sanningen utan njutit av 

89

90 

orättfärdigheten. Många är de som har adopterat vilseledande 

läror, som blidkar deras själviska önskningar, som till exempel 

materialistisk framgång hellre än offer; ovillkorlig evig säkerhet så 

man kan leva efter köttet utan att behöva frukta för Guds varningar; 

uppryckande utan rening genom vedermöda; evigt liv utan 

lärjungaskap och helighet och så vidare. Guds folk har rättfärdigat 

precis allt för att stilla sitt kött, såsom obibliska skilsmässor, aborter, 

dryckenskap, droger, lögn, stöld o.s.v. Att tillfredsställa köttet är 

villfarelse. Satan och hans tjänare är angelägna att berätta för oss 

vad köttet vill höra. (2 Kor.11:14) Och det är inget att förvåna 

sig över. Satan själv gör sig lik en ljusets ängel. (15) Därför är 

det inte underligt att också hans tjänare uppträder som 

tjänare åt rättfärdigheten. Men de kommer att få det slut som 

de förtjänar. 

Bileam lärde sig en läxa tillfälligt. (4 Mos.22:18) Bileam 

svarade Balaks tjänare: "Även om Balak skulle ge mig så 

mycket silver och guld som hans palats rymmer, kan jag inte 

överträda HERRENS, min Guds, befallning, vare sig i smått 

eller stort. Dessa var sanningens ord som kom från ett svekfullt 

hjärta. Bileam var fortfarande girig och skulle eventuellt kunna ge 

efter för mutor igen. Det slutade med att han undervisade Balak om 

hur man ska kasta en ”snubbelsten” framför Israels barn genom att 

lära dem att äta mat som offrats till avgudar och att utöva otukt 

(Upp.2:14). Bileam kunde inte förbanna Israels barn på grund av 

deras position inför Gud. Därför lärde Bileam Balak att fresta Israel 

att gå till en plats där Gud skulle kunna förbanna dem. Detta är exakt 

vad som hände. Gud visste vad Bileam höll på med. Israel testades, 

men underkändes. 

Efter att David syndat med Batseba tillskansade hans egen son 

Absalom riket och David blev tvungen att fly för sitt liv. Absalom 

ärvde två ledare efter David. (2 Sam.16:23) På den tiden 

ansågs ett råd som Ahitofel gav lika mycket värt som om man 

hade frågat Gud till råds. Så mycket värderades hans råd av 

både David och Absalom. Så rådet som Ahitofel gav till Absalom 

var gott, precis som om det hade kommit från Gud. (2 Sam.17:1) 

Ahitofel sade till Absalom: "Låt mig välja ut tolvtusen män, så 

skall jag bryta upp och förfölja David i natt. (2) Jag skall 

komma över honom medan han är utmattad och modlös och 

göra honom skräckslagen, och allt hans folk kommer då att 

fly. Bara kungen skall jag döda. Han ville fånga David med en 

liten och snabb specialstyrka innan David hade nått alltför långt ut i 

öknen. 

90

91 

Efter att de hade fått detta råd av Ahitofel kallade Absalom till 

sig Husaj, den andre rådgivaren. Husaj var lojal mot David i 

hemlighet. Han rådde kungen att samla ihop hela Israel och fånga 

David och folket som var tillsammans med honom och slå varenda en 

av dem. Husaj visste att det skulle ta ett tag att samla ihop Israels 

folk, så under tiden sände han ett meddelande till David att snabbt 

fly ut i öknen där han kunde vara trygg. (2 Sam.17:14) Då sade 

Absalom och alla Israels män: "Arkiten Husajs råd är bättre 

än Ahitofels råd." Ty HERREN hade ordnat det så att Ahitofels 

goda råd gjordes om intet, för att HERREN skulle bringa 

olycka över Absalom. Med Guds hjälp enades alla män i Israel om 

att anta det dåliga rådet, vilket hjälpte David att fly och kostade 

Absalom hans hustru. 

Följ aldrig den stora massan som bekänner sig till en religion. 

De följer ett ledarskap som har tillskansat sig auktoritet. Då Herren 

vill döma någon så kan Han ge mängder av dåliga råd och leda denne 

att följa dem. I dessa dagar lyssnar många till dåliga råd från sina 

avfallna ledare, vilket leder till att de kommer att bli dömda. Tio av 

Israels tolv stammar tillbad vilddjurets tecken, guldkalven, på deras 

ledarskaps inrådan (1 Kon.12:25-32). Så här är det också idag bland 

dem som bekänner sig vara Guds folk, eftersom historien alltid 

upprepar sig själv. (Ord.1:9) De flesta av dem som är kristna endast 

till namnet kommer att ta vilddjurets märke, men de sanna 

lärjungarna kommer inte att göra det. De kommer inte att bli 

bedragna, eftersom de älskar sanningen. 

Ahab, den onde kungen över Israels tio avfallna norra stammar 

försökte övertala Josafat, kungen av Juda, att alliera sig med honom 

för att anfalla syrierna vid Ramot i Gilead. Denna historia kan 

tillämpas idag och visar hur det går om man bildar en allians med 

ondska och bedrägeri.(1 Kung.22:5,6) Men Josafat sade till 

Israels kung: "Fråga dock först HERREN om detta!"(6) Då 

samlade Israels kung profeterna, omkring fyrahundra män, 

och frågade dem: "Skall jag dra ut mot Ramot i Gilead för att 

belägra det, eller skall jag låta bli?" De svarade: "Drag dit 

upp. HERREN skall ge det i konungens hand." 

Kom ihåg att dessa fyrahundra män inte var Baals profeter som 

dödades i 1 Kon.18 av Elia. Sedan tog Herrens profeter över. Vi ska 

se att dessa Herrens profeter hörde till Ahab. Så han samlade ihop 

dessa fyrahundra ”ja-sägare” och hörde sig för hos dem om de var 

med på att gå ut i strid mot araméerna. (1 Kung.22:6) ... De 

svarade: »Drag ditupp. Herren skall ge det i konungens 

hand.» (Josafat kände sig ännu olustig på grund av att Herren lade 

detta på hans hjärta för att varna honom.) (7) Men Josafat sade: 

91

92 

"Finns det inte längre någon HERRENS profet här, så att vi kan 

fråga genom honom?" (8) Israels kung svarade Josafat: "Här 

finns ännu en man, Mika, Jimlas son. Genom honom kan vi 

fråga HERREN. Men jag hatar honom, för han profeterar aldrig 

lycka åt mig utan bara olycka." Josafat sade: "Konungen skall 

inte säga så." (9) Då kallade Israels kung till sig en hovman 

och sade: "Hämta genast hit Mika, Jimlas son." (10) Israels 

kung och Josafat, Juda kung, satt nu var och en på sin tron på 

en tröskplats vid ingången till Samarias port klädda i sina 

skrudar, medan alla profeterna profeterade inför dem. (11) 

Sidkia, Kenaanas son gjorde sig horn av järn och sade: "Så 

säger HERREN: Med dessa skall du stånga araméerna, så att 

de förgörs." (12) Alla profeterna profeterade på samma sätt 

och sade: "Drag upp mot Ramot i Gilead, så skall du ha 

framgång. HERREN skall ge det i konungens hand." (13) 

Budbäraren som hade gått för att hämta Mika sade till honom: 

"Hör på! Profeterna lovar med en mun lycka åt kungen. Låt 

det du säger stämma överens med vad de har sagt och lova 

också du lycka." (Det är frestande att samtycka med majoritetens 

samstämmighet.) (14) Men Mika svarade: "Så sant HERREN 

lever, det HERREN talar till mig skall jag säga honom." (15) 

När han kom till kungen, frågade kungen honom: "Mika, skall 

vi dra ut mot Ramot i Gilead för att belägra det, eller skall vi 

låta bli?" Han svarade honom: "Drag dit upp, så skall du ha 

framgång. HERREN skall ge det i konungens hand." 

Du måste inse att Mikas ord ”Drag ditupp, så skall du bliva 

lyckosam” var från Herren. Mika gav ett löfte att vad Herren sa, det 

skulle han säga. Gud befallde kungen genom Mika att dra upp och ha 

framgång för detta var det svar som kung Ahab ville ha. Liksom 

Bileam så fick han det svar han ville ha. Gud är suverän över 

villfarelse, men ingen är oskyldig då man är vilseledd. (16) Men 

kungen sade till honom: "Hur många gånger skall jag behöva 

ta ed av dig att du bara skall tala sanning till mig i HERRENS 

namn?" (17) Då sade han: (Mika) "Jag såg hela Israel skingrat 

på bergen, som får utan herde. Och HERREN sade: Dessa har 

inte någon herre. Låt dem vända tillbaka hem i frid, var och en 

till sitt." (En sann profet som inte var motiverad av vinst 

profeterade om Ahabs död och om att de skulle förlora striden.) (18) 

Då sade Israels kung till Josafat: "Sade jag inte till dig att han 

aldrig profeterar lycka åt mig, utan bara olycka?" (19) Mika 

sade: "Hör alltså HERRENS ord: Jag såg HERREN sitta på sin 

tron och himlens hela härskara stod hos honom på hans högra 

sida och på hans vänstra. 

92

93 

I Job 1:6 var Guds söner samlade inför Herren och Satan stod 

mitt ibland dem. Vad gjorde han där egentligen? Det står här att: 

”himlens hela härskara ... på hans högra sida och på hans 

vänstra.” Vem var det som Herren samlade på sin vänstra sida? Jo, 

det var getterna och de ogudaktiga (Matt.25:33). (1 Kung.22:20) 

Och HERREN sade: Vem vill locka Ahab att dra upp mot Ramot 

i Gilead, så att han stupar där? (Herren frågade efter en ande som 

skulle förvilla Ahab.) Då sade den ene si och den andre så. (21) 

Då kom en ande fram och ställde sig inför HERREN och sade: 

Jag skall locka honom till det. HERREN frågade honom: Hur 

då? (22) Han svarade: Jag skall gå ut och bli en lögnens ande i 

alla hans profeters mun. Observera att anden sade ”hans” 

profeter, inte ”dina” profeter.) Då sade HERREN: Försök locka 

honom till det, och du skall också lyckas. Gå ut och gör så! 

(23) Och se, nu har HERREN lagt en lögnens ande i alla dessa 

dina profeters mun,… Observera ”dina profeter”. Dessa profeter 

tillhörde Ahab mer än de tillhörde Herren. 

Det avfallna ledarskapet i de norra tio stammarna var förvillade 

av Gud så att de skulle ledas in i en strid som de inte kunde vinna. 

Här är fyra hundra av Herrens profeter som profeterar genom en 

lögnens ande. Troligtvis var det Ahab som försörjde dem och de ville 

ha hans ynnest. Det var fyrahundra falska profeter mot en sann, 

precis samma förhållande som vi har idag. De älskade ersättningen 

som de skulle få genom att göra fel saker. Vad är det som motiverar 

en kristen att samtycka med sin religion eller pastor om den eller han 

inte samtycker med Guds Ord? Jo, det är avguderiet som förvillar 

deras hjärtan. 

Vi måste vara sanna mot Herren och inte bli påverkade av 

respekten för människor. Jag var gästpredikant i en församling en 

gång där pastorn skulle tala före mig. Han gick av och an på 

plattformen och delade en del saker med församlingen. Plötsligt gick 

han fram till mig och frågade: ”Inte sant, David?” Jag svarade 

försiktigt: ”Nej” och skakade på huvudet. Pastorn sade samma sak 

igen, men gick sedan iväg och fortsatte att predika. Senare gick han 

fram till mig igen och samma sak hände. Slutligen så kunde en man 

som satt bredvid mig inte hålla sig längre utan frågade: ”Svarade du 

verkligen 'nej'?” Jag svarade: ”Ja, och om han inte vill ha min 

uppfattning som jag anser är sann, så borde han inte ha frågat.” 

Efter mötet kom pastorn och frågade vad som var fel. Jag berättade 

för honom att hans uppfattningar var felaktiga och att sanningen var 

den och den i enlighet med Ordet. Jag bad honom också att inte 

ställa fler frågor till mig i mötet. Nåja, han kastade inte ut mig, utan 

istället stannade jag för att undervisa där en hel del för en tid efteråt. 

93

94 

Ahab litade inte på sina fyrahundra profeter, men fruktade för 

en annan profet. 

(1 Kung.22:30) Och Israels kung sade till Josafat: "Jag skall 

dra ut i striden förklädd, men klä dig du i dina egna kläder." 

Så förklädde sig Israels kung, när han drog ut i striden. (34) 

Men en man, som spände sin båge och sköt på måfå, träffade 

Israels kung i en fog på rustningen. Det hände sig att denne 

arameiske man sköt i riktning mot fienden och träffade Ahab mitt i en 

fog på rustningen. Vi kan inte lura Gud. Jag vet inte vem som var 

enfaldigast; mannen som spände bågen eller Ahab som trodde att 

han kunde gömma sig undan Guds vrede genom att byta kläder. Det 

finns flera goda sensmoraler till denna historia. Den första är att du 

inte kan gå på majoritetens val. Här var ett fall med fyrahundra mot 

en och majoriteten hade fel. Genom historien har majoriteten av vad 

som har blivit kallat Guds folk haft fel. Det andra är att du måste se 

noggrant på dina motiv då du frågar Herren. Om dina motiv är orena, 

så kommer du att få ett svar som ditt kött vill ha. I detta fall så fick 

Ahab det svar han ville ha och blev dödad. Josafat blev straffad och 

miste nästan sitt liv genom att alliera sig med en ond kung. Han 

lärde inte sin läxa utan allierade sig med Ahabs onde efterträdare och 

miste sina befästningar och sitt liv. (2 Krön.20:35-21:1). Vi kan bli 

vilseledda genom att vilja ha våra egna önskningar eller genom att 

följa majoriteten. Det behöver inte vara en profet som talar till oss. 

Herren kan ge oss en dröm, vision eller lära som vilseleder oss eller 

så kan det vara en människa vi respekterar som gör det. Gud kan 

svara oss i enlighet med våra avgudar rakt i ansiktet på oss. 

Då Jerobeam var kung över de norra tio stammarna, så var han 

rädd att hans folk skulle gå och tillbe i templet i Jerusalem och som 

ett resultat av detta, stanna och tjäna kungen av Juda. Han beslöt att 

han skulle resa altare åt människorna i Betel och Dan. Jerobeam 

tillverkade sedan två guldkalvar och kallade dem Elohim på hebreiska 

(1 Kung.12:28). Han satte vår Guds namn på sin egen skapelse. 

Aron gjorde samma sak då Israel kom ut ur Egypten. Han byggde en 

guldkalv och kallade den YHWH och Elohim på hebreiska. De avfälliga 

religionerna undervisar en Jesus efter deras egen skapelse, inte 

Bibelns Jesus. Paulus kallade honom ”en annan Jesus” (2 

Kor.11:4). Jerobeam och hans folk tjänade en annan Jesus. 

Guldkalven var den egyptiska guden Apis som kallades för skaparen. 

Med andra ord så tillbad de den gud som de kände i världen innan de 

åt Lammet och kom ut från Egypten. Många ”kristna” tillber en jesus 

som är acceptabel för världen och för köttet. Men han är inte den 

sanne Guden utan en bedragare. Jerobeam och hans avfällingar 

tillsatte också präster (tjänare) som inte var leviter (1 Kung.12:31). 

94

95 

Detta säger mig att i tio av de tolv stammarna var tjänarna inte 

utsedda i förväg därtill av Gud, utan de var istället avfälliga. Detta är 

exakt vad som händer i kyrkan idag. Av tolv spanare gav tio en ond 

rapport och de dog i öknen, eftersom de fick församlingen att tala 

emot Herren (4 Mos.14:36-38) 

Gud sände en ung profet för att profetera mot altaret i Betel. På 

hebreiska betyder ”Betel” ”Guds hus.” Naturligtvis så kallade de det 

för ”Guds hus,” men det var ett falskt Guds hus eftersom det äkta 

huset fanns i Jerusalem. På den tiden stod kungen vid altaret och 

offrade rökelse inför folket. Då profeten profeterade mot altaret 

räckte kungen ut armen och pekade med sin hand mot profeten och 

befallde sina män att gripa honom. Precis i det ögonblicket blev 

kungens hand förlamad och han kunde inte dra den tillbaka. Altaret 

rasade samman och askan vällde ut vilket profeten profeterade skulle 

hända. Detta symboliserade uppenbarligen att Gud inte accepterade 

deras offer på denna avfallna plats. Kungen bad profeten att hela 

hans hand, så profeten bad och Herren helade kungens hand. Som 

ett resultat av detta ville kungen bjuda hem profeten för att belöna 

honom. Profeten avböjde eftersom han var befalld av Herren att 

varken äta bröd eller dricka vatten på den platsen (1 Kon.13:8,9). 

Vad var det för en plats? Det var den plats där Guds folk var avfälliga 

och att deras ledare inte var utsedda av Gud. Det var ett avfälligt 

religiöst system. 

Vi får inte äta deras bröd! Detta representerar att ta del av en 

falsk jesus eftersom Han var livets bröd (Joh.6:48). Jesus är också 

Ordet (Joh.1:1). Jesus sade att vi skulle akta oss för fariséernas 

surdeg. Surdeg förändrar brödet (Ordet) så att det blir mer 

acceptabelt för köttet. Inte heller ska vi dricka deras vatten vilket 

representerar en falsk ande formad av ett falskt ord. Jesus befaller 

oss att komma till Honom och dricka av det levande vattnet från 

Anden genom Skriften. (Joh.7:37) På den sista dagen, den 

största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon törstar, 

så kom till mig och drick! (38) Den som tror på mig, ur hans 

innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som 

Skriften säger.” (39) Detta sade han om Anden, som de skulle 

få som trodde på honom. Utan detta så är varje Jesus som vi 

möjligen känner en annan jesus. 

Profeten var lydig och lämnade de där avfälliga människorna. I 

denna stad, Betel, fanns en äldre profet som hade hört vad den unge 

profeten gjorde. Han sadlade sin åsna och hann upp honom. (1 

Kung.13:15 Då sade han till honom: "Kom med mig hem och 

ät med mig." (16) Men han svarade: "Jag kan inte vända 

tillbaka och följa med dig, och jag vill inte äta eller dricka med 

95

96 

dig här på platsen. (17) Ty genom sitt ord har HERREN sagt 

till mig: Du skall varken äta eller dricka där. Du skall inte 

heller gå tillbaka samma väg som du har gått dit." (18) Han 

sade till honom: "Jag är också profet som du, och en ängel har 

talat till mig på HERRENS befallning och sagt: För honom 

tillbaka med dig hem och ge honom bröd att äta och vatten att 

dricka." Men han ljög för honom. (19) Då vände han tillbaka 

med honom och åt och drack i hans hus. Den unge profeten 

trodde felaktigt att Gud hade ändrat sitt Ord som hade blivit givet åt 

honom från början och han åt och drack således av det avfallna 

ordet. Jud.1:3 befaller oss att nitiskt hålla fast vid tron som en gång 

gavs till de heliga. Idag talar många om, som inte har någon biblisk 

grund, att efter apostlarna ändrade Gud det som Han kallar ett 

”evigt förbund.” Denna lögn har berövat kyrkan dess kraft genom 

att ersätta Jesus med en guldkalv. Daniel och hans tre vänner skulle 

inte ha kunnat befläcka sig med babylonisk mat (Dan.1:5-16). Efter 

att ha vägrat äta babylonisk mat sades det om dem att de hade tio 

gånger högre visdom och förståelse än de som åt babylonisk mat. 

(Dan.1:17-21). De var också de enda som inte böjde sig för 

vilddjurets märke (Dan.3:12,18), Babylons version av guldkalven. 

Den unge profeten blev lurad in i ett modernt evangelium. (1 

Kung.13:20) Men medan de satt till bords, kom HERRENS ord 

till profeten som hade fört honom tillbaka. (21) Han ropade 

till gudsmannen som hade kommit från Juda: "Så säger 

HERREN: Därför att du har varit upprorisk mot HERRENS ord 

och inte lytt den befallning som HERREN, din Gud, har gett 

dig, (22) utan vänt tillbaka och ätit och druckit på den plats 

där han hade förbjudit dig att äta och dricka, därför skall din 

döda kropp inte komma i dina fäders grav." Herren prövade den 

unge profeten; men det sades om honom att han ”inte lytt den 

befallning” som Herren hade gett, vilket var det samma som att ta 

del av avfallen andlig mat. Han miste sitt liv på den platsen som så 

många idag. Den gamle Gudsprofeten ljög för personlig vinning. Den 

platsen hade förorenat (leavened = syrat) honom och han var nu en 

falsk ”profit”. 

Vi måste respektera Guds Ord så mycket, att ingenting kan få 

oss på villovägar så att vi följer en annan Jesus. Vi måste vara 

vaksamma, för även ett kärl till hedrande bruk kan bli använt som ett 

kärl till vanhedrande bruk för att pröva oss. Då den unge profeten 

återvände mötte honom ett lejon på vägen och dödade honom. (1 

Kung.13:26) Därför har HERREN gett honom i lejonets våld, 

och det har rivit honom och dödat honom enligt det ord som 

HERREN talat till honom." Lejonet gavs tillåtelse av Gud att döda 

96

97 

den som åt av den avfallna andliga maten. (1 Pet.5:8) Er 

motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och 

söker efter vem han skall sluka. Djävulen måste ha Guds tillåtelse 

att sluka honom. Han är förutbestämd till att sluka avfällingar. 

Påföljden för den unge profetens avfällighet var att han inte kunde 

”komma i [sina] fäders grav.” Detta betydde på ett andligt sätt 

att han inte blev förenad med sina fäder i döden och därför kunde 

han inte bli delaktig i de rättfärdigas uppståndelse. Den som tar del 

av ett falskt ord från en falsk Jesus kommer att mista sitt liv genom 

djävulen och kommer inte att vara med vid de rättfärdigas 

uppståndelse. (Upp.22:18) För var och en som hör profetians 

ord i denna bok betygar jag: Om någon lägger något till dessa 

ord skall Gud på honom lägga de plågor som det är skrivet om 

i denna bok. (19) Och om någon tar bort något från de ord 

som står i denna profetias bok, skall Gud ta ifrån honom hans 

del i livets träd och i den heliga staden, som det står skrivet 

om i denna bok. (Gal.1:8) Men om det än vore vi själva eller 

en ängel från himlen som predikade evangelium för er i strid 

med vad vi har predikat, så skall han vara under förbannelse. 

Herren prövade aposteln Paulus genom sin Ande. (Apg.19:21) 

När detta var slutfört bestämde sig Paulus för att genom 

Makedonien och Akaja resa till Jerusalem. Han sade: "Och när 

jag har varit där måste jag också besöka Rom." Paulus 

bestämde sig i Anden att han skulle fara till Jerusalem och sedan till 

Rom. Han kunde ha fått uppenbarelsen endast av Gud eftersom det 

skulle ske i framtiden. (Apg.20:22) Och se, bunden i anden 

beger jag mig upp till Jerusalem utan att veta vad som 

kommer att möta mig där. (23) Jag vet bara att den helige 

Ande i stad efter stad vittnar att bojor och lidanden väntar 

mig. Det var den Helige Ande som berättade för Paulus att han skulle 

fara till Jerusalem där han kunde förvänta sig att bli bunden och 

hamna i trångmål. 

(Apg.21:4) Vi sökte upp lärjungarna och stannade där i 

sju dagar. Genom Anden sade de till Paulus att han inte skulle 

fara upp till Jerusalem. Observera här att detta var precis tvärt 

emot vad den Helige Ande tre gånger innan hade sagt att Paulus 

skulle göra. Jag tror att Paulus blev prövad av Anden för att se vem 

han skulle lyssna på. Andra lärjungar erbjöd honom ett nytt ord. Han 

fick tillfälle att lyda sitt kött och undvika det andliga korset, precis 

som i Bileams och den unge profetens fall. (Apg.21:10) När vi 

hade varit där i flera dagar, kom en profet vid namn Agabus 

ner från Judeen. (11) Han kom nu till oss, tog Paulus bälte 

och band sina fötter och händer och sade: "Så säger den 

97

98 

helige Ande: Den man som äger detta bälte kommer judarna i 

Jerusalem att binda så här och utlämna åt hedningarna." Efter 

att ha blivit tillsagd av Anden igen att gå till Jerusalem, så blev han 

nu prövad genom mänsklig känslosamhet. (12) När vi hörde det, 

bad både vi och de som bodde på platsen Paulus att han inte 

skulle fara upp till Jerusalem. (13) Då svarade han: "Varför 

gråter ni och får mitt hjärta att brista? Jag är beredd inte bara 

att låta mig bindas utan också att dö i Jerusalem för Herren 

Jesu namns skull." (14) När han inte kunde övertalas, lugnade 

vi oss och sade: "Ske Herrens vilja." Paulus blev prövad genom 

mänsklig känslosamhet och profetia och övervann. Han lydde det 

som Herren sade till honom, vilket ju är det allra viktigaste. 

Herren kommer att pröva oss genom sin Ande, för att se om vi 

kommer att tro på vad Han har sagt oss. Åt Abraham föddes en säd 

som länge hade lovats honom, Isak. Gud lovade att ingå ett förbund 

med Isak och hans säd efter honom (1 Mos.17:19), en säd som Gud 

sade skulle bli så talrik som himmelens stjärnor. (1 Mos.15:5). (1 

Mos.15:6) Och Abram trodde på HERREN, och han räknade 

honom det till rättfärdighet. Detta var inte nog för Gud; Abrahams 

tro måste prövas. Efter många års väntan i tro föddes så Isak. Då 

sattes han på ett ännu större prov. (1 Mos.22:1) En tid 

därefter satte Gud Abraham på prov. Han sade till honom: 

"Abraham!" Han svarade: "Ja, här är jag." (2) Då sade han: 

"Tag din son Isak, din ende son, som du älskar, och gå till 

Moria land och offra honom där som brännoffer på ett berg 

som jag skall visa dig." (Heb.11:17) I tron bar Abraham fram 

Isak som offer, när han blev satt på prov. Ja, sin ende son bar 

han fram som offer, fastän han hade fått löftena. (18) Och till 

honom hade Gud sagt: Genom Isak skall du få dina 

efterkommande. (19) Abraham räknade med att Gud hade 

makt till och med att uppväcka från de döda. Därifrån fick han 

honom också tillbaka, bildligt talat. Abraham trodde på Guds 

ursprungliga löfte till den grad att han tänkte, att även om han 

offrade Isak, så kunde Gud resa upp honom från döden och fullfölja 

löftet. Vi behöver tro de ursprungliga löftena över allt annat som vi 

ser och hör. Gud kommer att pröva oss genom religion, pastorer eller 

välmenande vänner. Vi prövas genom yttre omständigheter, men vi 

frestas av våra egna lustar och inte av Gud (Jak.1:12). Gud väntade 

till sista sekunden innan Abraham skulle sticka kniven i Isak och 

stoppade honom och sade: ”Jag vet nu att du fruktar Gud.” Det 

finns inget bevis på att vi tror på Guds löften förrän vi blir prövade. 

Herren gav sedan en vädur åt Abraham som hade fastnat med 

hornen i ett snår, i stället för Isak, Abrahams säd. Detta var förstås 

98

99 

ett tecken på Jesus som dog i stället för all Abrahams säd, oss som 

tror medräknade. 

Jag bad en gång att Gud skulle ge mig en ny bil, vilket Han 

gjorde sex månader senare. Efter ytterligare ett år eller så sade Han 

att jag skulle sälja den. Jag var lite bedrövad över detta och skulle 

hellre ha sålt min andra bil, som var mindre. Jag hade ju fem barn. 

Jag lydde Gud och satte min bil till försäljning genom 

tidningsannonser till ett hyggligt marknadspris. Efter att ha 

annonserat ut den ett par månader, så frågade jag Herren varför det 

inte dök upp några köpare om Han nu ville att jag skulle sälja den. 

Han sa: ”Jag ville att du skulle offra den liksom Abraham offrade 

Isak.” Jag sa: ”Men Herre, Abraham offrade ju inte Isak.” Då insåg 

jag att Herren prövade mig på samma sätt som Abraham, för att se 

om jag skulle offra något som var viktigt för mig. Sedan sade Gud att 

jag skulle sälja min mindre bil i stället, som jag för tillfället inte 

behövde. Jag var lättad. 

Gud kommer att säga till vår ande vad Han vill att vi ska göra. 

Drömmar, visioner, uppenbarelser eller ord från människor kommer 

att samtycka med vår ande, men inte med vårt kött. Då Gud vill ha 

oss att ta upp ett kors så kommer vi att bli satta på prov att inte göra 

det. Vi kan också bli frestade att gå före Herren. En broder hade en 

vision som han trodde var från Gud. Jag upplevde att det var ett 

prov. I visionen berättade Herren för honom att han skulle sälja allt 

vad han ägde och gå ut på missionsfältet. Många andra kom tillbaka 

från missionsfältet sårade, därför att de var utsända av en religion 

och inte av Gud. Vi funderade över om detta var ett sant ord från 

Gud eller ett prov. Jag ställde honom några frågor. Det uppdagades 

då att han var rädd att gå, men att han inte ville missa Gud och att 

han saknade tro. Jag visste att denne broder var där hos oss för att 

bli matad med Ordet och bli förberedd för tjänst, men jag visste 

också att han inte var redo än. Jag rådde honom att be, men om Gud 

inte talade in i hans ande att gå ut, så skulle han nonchalera det. 

Tack gode Gud att han gjorde så. Vi borde inte göra någonting om vi 

är osäkra på Guds direktiv. Vi borde inte bli ledda av profetior eller 

av drömmar och visioner om de inte stämmer överens med vår egen 

ande. Om de däremot stämmer överens med vår ande, är de 

underbara bekräftelser och direktiv på det som vi i så fall står inför. 

Vi måste bli ledda av Guds Ande. 

Om Gud lägger någonting bibliskt i vår ande så borde vi aldrig 

låta någon prata oss ur det. Petrus användes för att pröva Jesus just 

på detta sätt. Jesus sade till lärjungarna att han skulle dö i Jerusalem 

och Petrus tillrättavisade Honom. (Matt.16:22) Då tog Petrus 

honom åt sidan och började motsäga honom: "Gud är nådig 

99

100 

mot dig, Herre. Detta skall aldrig hända dig." (23) Men Jesus 

vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort ifrån mig, Satan! 

Du vill få mig på fall. Vad du tänker är inte Guds tankar utan 

människotankar." Jesus visste att Han skulle bli frestad av Satan 

genom Petrus att göra enligt sin egen köttsliga vilja. 

100

101 

Kapitel 8 

Guds suveränitet över sjukdom, 

död och förbannelse 

Se nu, jag, jag är Gud, det finns ingen Gud vid sidan av 

mig. Jag dödar och jag gör levande, jag slår och jag helar. 

Ingen kan rädda ur min hand. (5 Mos.32:39) 

Vår Gud sårar och dödar! Känns inte det obehagligt? För många 

människor känns det mycket obehagligt. De flesta har en känsla av 

att det bara är Satan eller människor som sårar och dödar. Men de är 

bara redskap; bara Gud har all auktoritet i himlen och på jorden. Gud 

gör alla dessa saker, därför att han är en rättvis domare. Gud arbetar 

sannerligen med oss från bägge hållen. Han sände förbannelsen för 

att omvända oss från synden och han sände Frälsaren för att befria 

dem som syndar. Han säger ”Jag dödar, och jag gör levande; jag 

slår och jag helar.” Detta motiverar oss att behaga, frukta och lyda 

Honom. 

När Gud sänder förbannelsen för att ge ånger och omvändelse, 

kan då människan befrias från den utan ånger och omvändelse? 

Detta är det som syndaren önskar, välsignelse utan ånger och 

omvändelse. Människan har använt hela sin uppfinningsförmåga för 

att försöka kringgå omvändelsen, men de har alla kommit tillbaka för 

att förbanna honom. Är vi starkare än Gud? ”När jag vill göra 

något, vem kan då avvända det?” Detta är tvärtemot världens 

villfarelse, men det är Guds syfte för världen att bli bedragen när det 

gäller detta . Vi kan inte få någon ut från en förbannelse förutom 

genom Evangeliet. Ibland är Gud barmhärtig, men vi kan inte 

garantera att Gud befriar dessa som inte vandrar under blodet. Dessa 

tjänare som är överens med Gud kommer att erbjuda Hans gåvor i 

helande, befrielse och försörjning till dem som är i linje med Guds 

välsignelser genom omvändelse, tro och rättfärdighet. 

Gud, genom Paulus, överlämnade en man till Satan för att få 

honom att omvända sig. 

(1 Kor. 5:5) …för att överlämna den mannen åt Satan till 


Vare sig vi förstår det eller inte är syftet när Gud lämnar över någon 

till Satan eller hans demoner, gott. De tuktar och orsakar att denne 

någon beräknar syndens höga pris. Det är viktigt att vi förstår att det 

är Gud som har det yttersta ansvaret. Om det inte är så, är det bäst 

att vi börjar frukta djävulen. Om djävulen någonsin har auktoriteten 

101

102 

att göra det han vill göra, har vi orsak att frukta honom, men Jesus 

förbjuder det. (Luk.12:4) Jag vill visa er vem ni skall frukta. 

Frukta honom som har makt att döda och sedan kasta i 

Gehenna. Ja, jag säger er: Honom skall ni frukta. Vi skall inte 

frukta de kärl Gud använder. Bara Gud har auktoritet att kasta någon 

i helvetet, efter det han har dödat. Har vi någonsin hört uttrycket, 

”Gud kastar ingen i helvetet”. Det finns en smula sanning till det. 

Demonerna må kasta i helvetet, men Herren har auktoriteten. Vi är 

befallda att frukta endast Honom. Skälet till att Gud talar om för dem 

som följer honom att ”inte vara oroliga” är att Han alltid har 

kontrollen. 

Gud har aldrig fel. Människor skyller Gud för att någon som vi 

har kär, dör eller när någon annan tragedi inträffar, men Han har 

alltid rätt i det Han gör. Vi måste inse att Gud har bundit sig själv till 

Sitt Ord. (Ps.119:89) För evigt, HERRE, står ditt ord fast i 

himlen. När Han en gång har sagt någonting, måste Han stå vid sitt 

Ord eller också är Han en lögnare och bryter sitt Ord. Om Han 

uppställer vissa villkor i Ordet för att de skall gagna oss, så måste vi 

uppfylla dessa villkor. (Rom.1:16) Det är en Guds kraft som 

frälser var och en som tror, Kan vi förvänta att Gud försörjer oss 

utan att tro Hans Ord? Många otroende ”kristna” får utstå många 

umbäranden, därför att de inte har gått med på villkoren. Sedan 

säger de: ”Det kan inte ha varit Guds vilja att befria, hela eller 

välsigna mig.” Jesus sade aldrig att skälet till att de inte fick detta, 

var att det inte var Guds vilja. Han sade ”På grund av er otro”; 

Såsom du tror, så skall det ske dig.”; ”Din tro har botat dig”; 

och Ske dig efter din tro”. I sin egen hemstad kunde inte Jesus 

göra så många stora gärningar på grund av deras otro. (Matt.13:58; 

Mark.6:5) 

Om vi har ett problem, så måste vi skylla oss själva. (Gal.6:7) 

Bedra inte er själva. Gud bedrar man inte: Det människan sår 

skall hon också skörda. (Matt.7:2) Ty med den dom ni dömer 

med, skall ni bli dömda, och med det mått ni mäter med, (ger 

ut) skall det mätas uppåt er. Om vi levde i oförlåtenhet och ändå 

bad Gud att hela vår kropp, skulle då inte Gud vara tvungen att bryta 

sitt Ord för att hela oss? (Matt.6:15) Men om ni inte förlåter 

människorna, skall inte heller er Fader förlåta era 

överträdelser. (Jak.5:16) Bekänn alltså era synder för 

varandra och be för varandra, så att ni blir botade. Kan vi 

förvänta oss att Gud ger, när vi inte först ger? (Luk.6:38) Ge, och 

ni skall få. Vad Gud gör är rätt och rättfärdigt. De som börjar tro på 

Guds suveränitet och Guds goda syfte ifrågasätter inte Gud. De tror 

att Gud har kontrollen och förtröstar på Honom. Om vi tar tag i 

102

103 

orsaken, kommer vi inte att bli tvungna att ha att göra med 

förbannelsen. 

Varför är det så att djävulen nämns så sällan i Skriften, men att 

han ändå så ofta finns på kristnas läppar? De säger hela tiden att 

djävulen gjorde det och det. Han är bara en ängel (Grek. budbärare), 

men världen och den köttsliga församlingen har gjort honom till en 

gud, ”denna världens gud”. Han är en skapad varelse som 

används för att se till att Guds syften blir utförda. Genom sin död tog 

Jesus ”dödens makt” (Heb.2:14) från djävulen för dem som 

tror.Han hade aldrig auktoriteten över döden. Auktoritet är rätten att 

använda sin makt. (1 Sam.2:6) HERREN dödar och gör levande, 

han för ner i dödsriket och upp därifrån. Död och liv ligger i 

Herrens hand, inte i någon annans. Men återigen, det upphäver inte 

vårt ansvar. (Ords.18:21) Tungan har makt över död och liv. Vi 

behöver vara försiktiga att hålla med om vad Guds Ord säger, så att 

vi inte faller under förbannelsen. (Upp.22:18,19) (4 Mos.14:28)… 

jag skall göra med er så som ni själva har sagt inför mig. 

(Matt.12:37 Efter dina ord skall du frias, och efter dina ord 

skall du fällas." Gud reagerar på det sätt som vi reagerar på Hans 

Ord. Allting lyder under det Ord som Gud har talat, även Hans egen 

vilja. (Ps.138:2) ty du har gjort ditt ord stort, utöver allt vad 

ditt namn hade sagt oss. Gud sätter Sitt Ord först, som en norm 

att förlita sig på, till och med utöver Sitt eget namn, som på 

hebreiska betyder ”karaktär och auktoritet”. Gud vill att vi skall veta 

att Han sätter Sitt Ord över varje önskan eller syfte som vi skulle 

kunna tänka oss att Han har. Men Hans Ord är Hans önskan och 

syfte. 

(1 Sam.2:7) HERREN gör fattig och han gör rik, han 

ödmjukar och han upphöjer. 

Många kristna tror att det är bara genom sin egen visdom eller bara 

genom hårt arbete som de kan ha framgång. Vi uppfostras från tidig 

ålder till att du skall få ett framgångsrikt liv, och att du måste leta 

reda på vilka möjligheter världen har för att bli ”framgångsrik”. Men 

Gud säger: Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så 

skall ni få allt det andra också. (Matt. 6:33) Om vi söker världen 

först, kommer vi att få klara oss utan riket, men om vi söker riket 

först, kommer våra behov att bli täckta. (Fil. 4:19) Så skall min 

Gud, efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus ge er 

allt vad ni behöver. Gud kommer att fylla alla våra behov för att 

främja Hans vilja och rike i våra liv. Han kommer också att göra 

detta för oss medan vi gynnar Hans rike i andra människors liv. 

Genom Guds nåd gjorde jag detta, när Gud sade till mig ”Du 

skall aldrig arbeta för människor igen.” Herren visade mig att jag 

103

104 

skulle arbeta för Hans rike i Pensacola, Florida. Eftersom jag inte 

hade någon möjlighet att köpa ett hus eller en bil och eftersom jag 

hade varit utan låneskuld i många år, så bad jag Herren ge dessa 

saker till mig. Inom sex månader hade Han gett mig det jag bett om, 

men han fick mig att ge bort det hus och den bil jag hade. Han har 

sörjt för oss allt sedan dess. Så förstå detta: Jag tror Gud vill förse 

oss med allt vi behöver. Vem gav mat åt och hade omsorg om 

lärjungarnas hustrur och barn, när de följde Jesus under 3½ år och 

även framgent? Paulus sade att de hade hustrur i 1 Kor.9:5 och där 

det fanns hustrur fanns det även barn på den tiden. 

Framgång i Guds rike är inte samma sak som framgång i 

världen.(Ords.13:7) Den ene vill anses rik men har ingenting, 

den andre vill anses fattig men äger mycket. Vi har inte blivit 

satta här för att bli rika eller för att göra den gamla människan 

framgångsrik. Vi har blivit satta hit för att göra den andliga 

människan framgångsrik. Jesus och lärjungarna är våra förebilder. 

De hade inte kärlek till de världsliga tingen. (1 Joh.2:15) Oberoende 

av hur mycket de framgångsteologiska människorna vill göra Jesus 

rik på grund av Hans sömlösa mantel eller genom att försöka trycka 

igenom en kamel genom ett nålsöga, så kan inte det göras på ett 

ärligt sätt. Herren ger auktoritet till djävulen för att fresta oss med 

rikedomar. (Matt. 4:1) Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen 

för att frestas av djävulen (8) Därefter tog djävulen honom 

upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i 

världen och deras härlighet. (9) Och han sade: "Allt detta vill 

jag ge dig, om du faller ner och tillber mig." 

Djävulen erbjöd Jesus allting i hela världen om Han ville tjäna 

honom. (Matt.6:24) Ingen kan tjäna två herrar. Antingen 

kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller 

kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. 

Ni kan inte tjäna både Gud och mammon. Detta är Guds sätt att 

ta reda på vem som älskar Honom och gallrar på så sätt ut Sin hjord. 

De som använder tro för att bli rika ber om att bli bedragna. I 1 

Tim.6:5-11 anbefalls den troende att vara nöjd med mat och kläder 

och att fly kärleken till pengar som leder bort från tron med frestelser 

som leder till många dåraktiga och smärtsamma begär. Den rike 

lägger upp förråd av någon annans mat och förnödenheter i sin 

egenkärlek. Enligt Gud finns det tillräckligt med mat på jorden för att 

mätta alla. (Pred.5:11) När ägodelarna förökas är det många 

som äter av dem. Vilken nytta har ägaren av dem utom att 

hans ögon får se dem? Svältande människor kommer att peka 

finger på domens dag. Gud sände förbannelser för att motivera 

104

105 

människor att omvända sig och lyda Honom. Här är den del av 

förbannelsen som visar vem som sände den. 

(5 Mos.28:15) Men om du inte lyder HERRENS, din Guds, 

röst och inte håller fast vid och följer alla hans bud och 

stadgar som jag i dag ger dig, så skall alla dessa förbannelser 

komma över dig och nå fram till dig.(20) HERREN skall sända 

över dig förbannelse, förvirring och straff i allt vad du gör och 

företar dig, till dess du förgörs och snabbt förgås för dina 

onda gärningars skull, eftersom du har övergett mig. 

(21) HERREN skall låta pesten drabba dig, till dess han har 

utrotat dig ur det land dit du nu kommer för att ta det i 

besittning. (22) HERREN skall slå dig med tärande sjukdom, 

feber och hetta, med brand och svärd, med sot och rost. Detta 

skall förfölja dig till dess du förgås. (24) Damm och stoft skall 

vara det regn HERREN ger åt ditt land. Från himlen skall det 

komma ner över dig, till dess att du förgörs. (25) HERREN 

skall låta dig bli slagen inför dina fiender. På en väg skall du 

dra ut mot dem, men på sju vägar skall du fly för dem, och du 

skall bli ett avskräckande exempel för alla riken på jorden. 

(27) HERREN skall slå dig med Egyptens utslag och bölder, 

med skabb och skorv, så att du inte kan botas. (28) HERREN 

skall slå dig med vanvett, blindhet och sinnesförvirring. (35) 

HERREN skall slå dig med svåra bölder på knän och ben, ja, 

från fotbladet ända till hjässan, så att du inte skall kunna 

botas. 

(36) HERREN skall föra dig och den kung som du sätter över 

dig bort till ett folk som varken du eller dina fäder har känt, 

och där skall du tjäna andra gudar, gudar av trä och sten. 

Notera att Herren kommer att sända förbannelsen. Varför är det 

så att den köttsliga församlingen säger att Gud inte gör dessa saker? 

Varför och hur gör Gud detta? (47) Eftersom du inte tjänade 

HERREN, din Gud, med glädje och av hjärtans lust, medan du 

hade överflöd på allt, (48) skall du komma att tjäna fiender 

som HERREN skall sända mot dig,…. Gud använder fiender för att 

utföra förbannelsen mot de upproriska. Det är svart eller vitt. Om vi 

inte tjänar Gud, tjänar vi våra fiender, som Herren sänder. Herren 

sänder förbannelsen och fiender för att tukta oss. Det är den rollen 

som djävulen, demonerna och de ogudaktiga spelar. Det är Herren 

som tar åt sig äran, så att vi vet att vi måste frukta Herren och tjäna 

Honom med glädje och med tacksamma hjärtan, på grund av ett 

överflöd av allt. 

Somliga kanske tänker att deras särskilda förbannelse inte är 

uppräknad i 5 Mos.28 och är därför inte under Herrens välde. (5 

105

106 

Mos.28:61) Också många andra sjukdomar och plågor, som 

inte är nerskrivna i denna lagbok, skall HERREN låta komma 

över dig till dess att du går under. OJOJ! (Ords.3:7) Håll dig 

inte själv för vis, frukta HERREN och fly det onda. De som 

fruktar Gud och omvänder sig har varje rättighet att åberopa Jesu 

offer för befrielse från förbannelsen. (Gal.3:13) Kristus friköpte 

oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt 

ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är 

upphängd på trä. (14) Vi friköptes, för att den välsignelse 

Abraham fått skulle i Jesus Kristus komma till hedningarna 

och för att vi genom tron skulle få den utlovade Anden. Vad är 

Abrahams välsignelse? (1 Mos.24:1) HERREN hade välsignat 

honom i allt. Pris ske Gud! Hela den förbannelse som vi skulle ha 

haft blev lagd på Jesus. Allt vi behöver göra är att ångra oss och tro. 

Vi har blivit välsignade i allt. 

(4 Mos.14:11) Och HERREN sade till Mose: "Hur länge 

skall detta folk förakta mig? Och hur länge skall de vägra tro 

på mig trots alla de tecken jag har gjort ibland dem? (12) Jag 

skall slå dem med pest och utrota (eng disinherit=göra arvlös) 

dem, men dig vill jag göra till ett folk som är större och 

mäktigare än detta." Det saknas inga exempel på att Gud gör 

detta. Under Noas dagar gjorde Gud just detta och återbefolkade Sin 

jord med Noas söner. Vår text handlar om det tillfälle, när de tolv 

spejarna gick in i Kanaans land. Gud hade lovat Kanaans land till Sitt 

folk. Det var ”Löfteslandet”. De tio spejarna kom tillbaka med en 

dålig rapport: De skulle inte kunna inta landet från kanaanéerna. 

Detta förargade Gud, därför att Han hade talat om för dem att Han 

hade gett dem deras land. 

Kanaans land är en ”förebild” på vår kropp. Både landet och vår 

kropp är gjorda av jord (mull). (1 Kor.3:9) 9 Ty vi är Guds 

medarbetare, och ni är en Guds åker,(Grek. ”plöjd mark”) en 

Guds byggnad. Gud vill ha Kristi frukt, den andliga människan, att 

växa upp på Hans åker. Gud varnar dem som har tagit del av Hans 

Ande och Ord att inte avfalla som en åker som inte bär frukt. 

(Heb.6:7) Ty en åker som dricker regnet (Ande och Ord) som 

ofta faller på den och som ger god gröda åt dem som den 

brukas för, den åkern får välsignelse från Gud. (8) Men bär 

den törnen och tistlar är den värdelös, och förbannelsen är 

inte långt borta. Slutet blir att den bränns av. Gud förbannar 

den åker som inte bär frukt. För de som är födda på nytt, har Gud 

gett denna åker (kropp) att bli totalt kontrollerad av den andliga 

människan. Gud sände israeliten, den andliga, pånyttfödda 

människan att inta Löfteslandet från kanaanéerna, som representerar 

106

107 

köttets begär, den gamla människan. Namnen på de folk som bodde i 

Kanaan beskriver i hebreiskan köttets begär. (1 Mos.10:15-18) Deras 

kungar representerar de andevärldens furstar och väldigheter som 

regerar över köttet. 

Idag kommer tio av tolv Guds tjänare (andliga ledare och 

pastorer) med en dålig rapport: Att vi inte förmår att inta detta land. 

De lär ut att vi borde vara tillfredställda med att vara förlåtna, men 

att vi inte kan förvänta oss att bli helgade från köttets begär, för att 

kunna regera över detta land. I denna förebild säger Gud klart och 

tydligt till oss att ta upp Andens svärd, som är Hans Ord (Hebr.4:12), 

för att döda den gamla människan som bor i vårt land, ta över hans 

hus och odla vår egen gröda (Andens frukt). (2 Kor.7:1) 1 Då vi 

alltså har dessa löften, (Andens svärd) mina älskade, så låt oss 

rena oss från all besmittelse från kött och ande och i 

gudsfruktan fullborda vår helgelse. Gud skulle inte säga att vi 

skulle göra någonting som vi inte kunde klara av genom tron på 

Honom. (Gal.2:20) och nu lever inte längre jag, (den gamla 

människan eller kanaanéen) utan Kristus lever i mig. (den nya 

människan eller israeliten). För dem som inte tror på den goda 

rapporten kommer Gud att ”slå med pest och utrota dem”. 

Josua och Kaleb trodde att Löfteslandet var deras och att de 

kunde inta det från kanaanéerna. (4 Mos.14:9) Men var inte 

upproriska mot HERREN och frukta inte för folket i landet, för 

de skall bli som en munsbit för oss. Deras beskydd har vikit 

ifrån dem, men HERREN är med oss. Frukta inte för dem." Den 

gamla människan är som en munsbit för den nya människan. Den 

andliga människan växer, när han uppslukar den gamla människan. 

Eftersom de ockuperar samma territorium, måste den gamla 

människan dö så att den andliga människan kan leva och växa. 

Herren har tagit bort beskyddet från den gamla människan, för dem 

som tror. 

(Jos.1:3) Varje plats där ni sätter er fot har jag gett er, 

som jag lovade Mose. Guds Ord är alltså en förebild på 

Löfteslandet. Varje löfte som vi står på, kommer Gud att ge till oss. 

Jag är ingen samfundsmänniska, men jag har delat Ordet i dessa 

kyrkor. Jag har fått klart för mig att varje samfund tror på en del av 

Ordet; det som ger den utlovade förmånen. Medlemmarna i dessa 

samfund ges mer och mer av Ordet och följaktligen får möjlighet att 

ta emot mer och mer av dess förmåner. Idag är mycket av det vi hör 

i kyrkorna dåliga rapporter. Deras budskap går ut på att vi inte kan 

tro på att Gud vill hela, förse, helga eller befria från förbannelsen, 

därför att vi inte kan veta Hans vilja. Till dem säger jag: ”Gå in i 

107

108 

Ordet och hitta Hans vilja så att du inte blir utan den.” Gud säger i 

Sin suveränitet ”till er har Jag gett det.” 

(1 Mos.7:4) Ty om sju dagar skall jag låta det regna på 

jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter, och jag skall utplåna 

från jorden alla varelser som jag har gjort." Vad föranledde Gud 

att förstöra hela jorden? (1 Mos.6:12) Gud såg på jorden, och se, 

den var fördärvad, eftersom alla människor levde i fördärv på 

jorden. Så är det i våra dagar. 

(Matt.24:37) Ty som det var i Noas dagar, så skall det vara vid 

Människosonens återkomst. Om vi idag säger att det är Gud som 

orsakar den förstörelse som kommer, så skulle människor bli 

förnärmade. Tills vårt sinne är förnyat genom Ordet, anser vi att 

människan i grunden är god och att hon inte förtjänar en sådan 

behandling. Gud kommer att bevisa att detta är en vanföreställning. 

Gud ser människan som ett vilddjur (beast). Människan är 

uppenbarligen kapabel att göra saker som inte ens djuren kan. I 

motsats till vad avfälliga teologer säger, har människan inget 

företräde framför djuren. (Pred.3:18) Jag tänkte: För 

människornas skull sker detta, för att Gud skall pröva dem 

och för att de skall se att de i sig själva är som djuren. (19) 

…..Alla har de samma livsande. Ja, människorna har inget att 

komma med framför djuren. Notera att den fallna människan är 

en ande med djuren. Somliga säger att djuren inte har någon ande, 

men det är också falskt. (Pred.3:21) Vem vet om människornas 

ande stiger uppåt eller om djurens ande far ner under jorden? 

Som du kan se, så går inte alla djur ner och alla människor går inte 

upp. ”Andedräkt” i dessa versar är på hebreiska ordet för djurens 

ande. 

(1 Mos.7:22; Ps.104:29,30). Man säger att människan är en högre 

skapelse därför att hon har en själ och att djuren inte har det. Lögn! 

(1 Mos.1:30) Men åt alla djur på jorden, åt alla fåglar under 

himlen och åt allt som krälar på jorden, åt allt som har liv 

(Hebr. ”själ”) ger jag alla gröna örter till föda." [se också: Job 

12:10; 3 Mos.17:11] 

Gud säger att den fallna (ungenerated) människan inte är högre 

än ett djur. (Ef. 2:3) Bland dem var vi alla en gång, när vi följde 

våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av 

naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra. Innan vi kände 

Gud, så var enda fördelen med oss att vi utgjorde en bra jord för Gud 

att så Sitt utsäde i. Vår jord är inte bättre än människan bredvid oss. 

(Rom.9:21) Har inte krukmakaren den rätten över leret att av 

samma klump göra ett kärl för hedrande användning och ett 

annat för mindre hedrande? Personligen frågar vi ”Gud, varför 

108

109 

skulle du utvälja mig?” Det är uteslutande en utkorelse. Vi tänker 

”Det måste vara något annorlunda med mig.” Nåja, kanske några 

saker. (1 Kor.1:27-29) Nej, det som för världen var 

dåraktigt har Gud utvalt,… och det som för världen var svagt 

har Gud utvalt,… (28) och det som för världen var oansenligt 

och föraktat, ja, det som inte var till, har Gud utvalt … (29) för 

att ingen människa skall berömma sig inför Gud. Vår gamla 

människa är inte bättre än den hedniska gamla människan, som 

aldrig kommer att känna Gud och som kommer att förkasta Honom 

hela sitt liv. Gud valde vår gamla människa till att bli en 

surrogatmamma för Hans andliga säd som Han sår i oss genom sitt 

Ord från ovan. Detta är den gamla köttsliga människans 

huvudsakliga värde för Gud. Gud vill inte ha den köttsliga gamla 

människan, utan frukten som blir född i honom. (1 Kor.15:50)… 

att kött och blod inte kan ärva Guds rike… (Joh.3:3) Jesus 

svarade: "Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född 

på nytt (grek. ”från ovan”) kan inte se Guds rike." 

Herren tillintetgjorde hela mänskligheten utom Noa och sju 

andra! (1 Mos.6:8) Men Noa hade funnit nåd inför HERRENS 

ögon. Detta betyder att han inte hade gjort sig förtjänt av Guds 

frälsning. Det är bara dem som har funnit nåd genom tro och som 

frambringar frukt som bygger Jesu ark. Egyptens plågor var förebild 

till de domar under vedermödan som skall övergå världen. Vid 

uttåget ur Egypten så var det bara de som åt hela påsklammet, som 

var en förebild på Kristus, som undgick domen. (2 Mos.12:9-11, 

29-31) Ni skall inte lämna kvar något av köttet till morgonen.” 

” huvud, (sinne) fötter (vandring) och innanmäte” (hjärta), 

måste ätas upp. De som införlivar allt vad Kristus är och gör i tro på 

löftena undgår syndens och dödens dom. (2 Mos.12:23) Ty 

HERREN skall gå fram för att slå Egypten. Men när han ser 

blodet på det övre dörrträet och på de båda dörrposterna skall 

han gå förbi dörren och inte tillåta fördärvaren att komma in i 

era hem och slå er. Tvärtemot vad människor vanligtvis tror, var 

det Herren som gick förbi israeliterna som levde under blodet. Det 

var Han som slog egyptierna. Fördärvaren var i Hans tyglar. Denna 

berättelses moral är gudsfruktan och att leva under blodet i tro. 

(Ps.91:1) Den som sitter under den Högstes beskydd och vilar 

under den Allsmäktiges skugga. 

(Ps.111:10) Att frukta HERREN är början till vishet. Om vi 

är lydiga, så behöver vi inte frukta. Fruktan är bara ett medel att nå 

målet. När vi är olydiga med flit, behöver vi frukta Gud. Synder 

begångna av okunnighet (Rom.5:13; 7:8,9) och för att du misslyckas 

är under blodet. Men vi kan inte åberopa Jesu offers förmåner om vi 

109

110 

vandrar i uppsåtlig synd. (Heb.10:26) Men om vi syndar med 

vett och vilja sedan vi fått kunskap om sanningen, finns det 

inte längre något offer för synder, (27) utan en fruktansvärd 

väntan på domen och en förtärande eld, som skall uppsluka 

motståndarna. Jesus bar alla synder. Han bar också straffet för alla 

synder, utom när du är olydig med flit. Notera att det finns ”inte 

längre något offer” för den synden. Vi borde ha ”en fruktansvärd 

väntan på domen”. Många har fått en är i ljuset, så har vi 

gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss 

från all synd. Blodet renar den som vandrar i Ordets ljus, inte i den 

uppsåtliga syndens mörker. 

För uppsåtlig olydnad, blir vi utlovade säker dom. Vi betalar 

priset för denna synd här och nu, som vi kan läsa i följande versar. 

(Matt 18:34) Och i sin vrede överlämnade hans herre honom 

till fångvaktarna,(eng tormentors =plågoandar) tills han hade 

betalt allt vad han var skyldig.(35) Så skall också min 

himmelske Fader göra med er, om ni inte var och en av hjärtat 

förlåter sin broder." Gud kommer att använda demoner för att få 

oss att betala för den synd som begås med vilje.(Matt.5:25) Var 

angelägen om att göra upp med din motpart när du är med 

honom på vägen, så att din motpart inte överlämnar dig till 

domaren och domaren överlämnar dig till fångvaktaren och du 

blir kastad i fängelse. (26) Amen säger jag dig: Du slipper inte 

ut därifrån, förrän du har betalat till sista öret. Fängelset är här 

ett andligt slaveri i synden och förbannelsen, som utförs av demoner. 

Jesus kom för att ”ropa ut frihet för de fångna och befrielse för 

de bundna (Jes.61:1). Uppsåtlig synd kastar oss tillbaka in i den 

fångenskap som Jesus befriat oss ifrån. 

David begick en uppsåtlig synd med Batseeba. När han ångrade 

sig, sade profeten Natan "Så har också HERREN förlåtit dig din 

synd.”, men han sade också, ”Så skall nu aldrig svärdet vika 

från ditt hus,”. Med andra ord: Jag förlåter dig, men du måste ta 

straffet. Det visade sig vara sant, för David förlorade tre söner och 

mycket folk. Hans egen son Absalom vann sympati hos folket och 

eftertraktade riket. David fick fly för sitt liv. Vi agar inte våra barn för 

misslyckanden eller misstag, utan om de är uppsåtligt olydiga. Paulus 

säger Ja, det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som 

jag inte vill, det gör jag. Men om jag gör det jag inte vill, då är 

det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig. 

(Rom.7:19,20) Paulus svek Gud i en synd som hans vilja var emot. 

Lägg märke till att han hatade synden och han blev inte förklarad 

skyldig; den gamla syndanaturen var skyldig. När vi är emot synden, 

så ställer Gud sig på vår sida mot synden. Han ställer sig på den 

110

111 

andliga människans sida emot den gamla människan. I detta läge 

ropade Paulus ut till Herren (24) Jag arma människa! Vem skall 

frälsa mig från denna dödens kropp? Sedan accepterar han Guds 

löfte om befrielse genom tron. (25) Gud vare tack, Jesus Kristus, 

vår Herre! Jesus bar syndens förbannelse för personer som, likt 

Paulus, är ångerfulla. 

(Luk.14:33) På samma sätt kan ingen av er vara min 

lärjunge, om han inte avstår från allt han äger. Jesus sade inte 

att vi måste sälja allt vi äger, men vi måste ge upp allt vi har. Det är 

inte samma sak. Vi måste ge upp ägandeskapet. Vi äger ingenting 

längre och bestämmer inte heller över våra rättigheter, vår vilja eller 

vår egendom; vi är förvaltare. Vår förpliktelse till Gud behöver vara 

total. Vi behöver lägga allting i Guds hand och låta Honom tala om 

för oss vad vi skall göra med det. Jag tror det är vad berättelsen om 

Ananias och Safira handlar om. (Apg.5:1) En man som hette 

Ananias sålde tillsammans med sin hustru Safira en 

egendom.(2) Med sin hustrus vetskap tog han undan något av 

köpesumman och bar fram en del och lade för apostlarnas 

fötter. (3) Då sade Petrus: "Ananias, varför har Satan uppfyllt 

ditt hjärta, så att du ljög mot den helige Ande och tog undan 

en del av pengarna för jorden? (4) Var inte egendomen din så 

länge du hade den kvar? Och när den var såld, var inte 

pengarna dina? Varför har du i ditt hjärta bestämt dig för att 

göra något sådant? Du har ljugit, inte bara för människor utan 

för Gud." I en tid när församlingen gav upp all lyx för att möta 

behovet hos sina bröder, handlade dessa två som om de också gav 

upp allt. De trodde att de ljög för människor, men de ljög för Herren. 

(Matt.25:40) Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta 

bröder, det har ni gjort mot mig. Deras förpliktelse mot kroppen 

var inte det som de ville att människorna skulle tro. Som ett resultat 

av detta, dödade Gud dem. (Apg.5:5) När Ananias hörde de 

orden föll han ner och dog, och stor fruktan kom över alla som 

hörde det. Sedan kom Safira in. Petrus sade till henne: "Varför 

har ni kommit överens om att fresta Herrens Ande? Se, de 

män som har begravt din man står vid dörren, och de skall 

också bära bort dig."(10) Och plötsligt föll hon ner död vid 

hans fötter. Gud talade ut ett profetiskt ord genom Petrus, som gav 

auktoritet till Satan att döda dem. 

Jag är övertygad om att detta händer idag också. Eftersom 

människor bara ser naturliga orsaker till att någon dör, tror de inte 

att Gud är ansvarig och fruktar därför inte. Gud använder naturliga 

metoder. Vem vet vad som dödade Ananias och Safira? Kanske dog 

de av hjärtattack. Somliga blir sjuka i församlingen idag och dör av 

111

112 

samma orsak: Brist på ärlig förpliktelse till Gud och Kristi kropp. 

Deras synd förorenar kroppen. Deras död kanske inte är lika 

dramatisk som Ananias och Safiras. På den tiden ärade och 

försvarade Gud en ren församling, men så är det inte idag. Mycket 

ogräs kommer in i församlingen, precis det som Jesus sade skulle 

hända. ”Församling” (Gr: ekklesia = de utkallade, övers. anm) 

betyder ”de utkallade”. Det är inte en byggnad full med oengagerade 

människor. En stor fruktan kom över församlingen på Ananias tid. De 

såg Guds hand på hycklarna som falskeligen försökte förena sig med 

dem som var avskilda från världen. (11) Och stor fruktan kom 

över hela församlingen och över alla andra som hörde detta. 

Även de förlorade fruktade Gud och Hans folk. De hade tillräcklig 

respekt för att inte förena sig med dem utan kristen överlåtelse. 

(13) Av de andra vågade ingen sluta sig till dem, men folket 

uppskattade dem. (14) Och ännu fler kom till tro på Herren, 

en skara av både män och kvinnor. Församlingen kommer 

återigen att bli helig genom vedermödan. Gud kommer att försvara 

henne från de köttsliga föroreningarna. Många kommer att ansluta 

sig till Herren. 

Somliga som kom tillsammans för att äta Herrens måltid i 

Korint, hade inte respekt för kroppen, utan levde efter sina köttsliga 

begär. De åt sig mätta av brödet och drack sig druckna av vinet, 

medan de fattiga bröderna fick vara utan. (1 Kor.11:20-22) Paulus 

måste påminna dem om att detta inte bara var en ceremoni. (1 

Kor.11:26) Ty så ofta ni äter detta bröd och dricker av denna 

bägare, förkunnar (förevisar) ni Herrens död till dess han 

kommer. När vi äter brödet och dricker vinet, säger vi: ”Vi tar del av 

Jesu kropp och Jesu blod. Vi tar del av Hans död och liv”. När de 

påstod sig vara under denna förpliktelse, men deras giriga handlingar 

bevisade motsatsen, lät Gud domen falla över dem. (27) Den som 

därför äter brödet eller dricker Herrens bägare på ett ovärdigt 

sätt, han syndar mot Herrens kropp och blod. (28) Var och en 

skall pröva sig själv (undersöka) och så äta av brödet och 

dricka av bägaren. (29) Ty den som äter och dricker utan att 

urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig. 

(30) Därför finns det många svaga och sjuka bland er, och 

ganska många är insomnade. (dog) De blev tuktade och några 

dog. De var i sanning inget exempel på Herrens död, eftersom deras 

kött på ett så tydligt sätt fortfarande levde. De tog ingen hänsyn 

varken till Kristi kropp eller sitt eget samvete. (31) Om vi gick till 

rätta med oss själva, skulle vi inte bli dömda. (32) Men när vi 

döms fostras vi av Herren, för att vi inte skall bli fördömda 

tillsammans med världen. De flesta församlingar anser sjukdom 

112

113 

och dödsplågor vara från djävulen hellre än att se det som Herrens 

tuktan och därför har de ingen anledning att ångra sig. 

Gud har lika stor förmåga att försvara dem som är lydiga. Han 

förberedde en andlig ark i Sion, när fienden kom in som en flod och 

erövrade Israel och Juda. (2 Kon.18:11,12) Precis det som skedde 

med Noa, så undkom en kvarleva för att återbefolka Guds land. (2 

Kon.19:30) Och de räddade av Juda hus som blivit kvar, 

(kvarleva) skall på nytt skjuta rot nertill och bära frukt upptill. 

(31) Ty från Jerusalem skall en kvarleva gå ut, de räddade 

från Sions berg. HERRENS nitälskan skall göra detta. De som 

var i denna ark var skyddade från det framrusande flodvattnet. Det 

som blivit gjort, kommer att göras igen och det som hänt, kommer 

att hända igen. (Pred. 1:9) Historien måste upprepas, så kom in i 

arkens trygghet. (35) Samma natt gick HERRENS ängel ut och 

slog 185.000 i assyriernas läger, och när man steg upp tidigt 

följande morgon, se, då låg där fullt av döda kroppar. Herren 

dödade 185.000 som inte kände Honom. Det är inte ens lika många 

som i en storstad idag. Oklahoma City sörjde över 200 människor; en 

stad som har en befolkning på över 500.000. Vi ser detta som en 

fruktansvärd sak och det är det. Men Herren har rätt när Han gör 

detta, lika rätt som under Noas tid. De som fanns i Murrah building i 

Oklahoma City och de som fanns i World Trade Center Towers i New 

York och som förblev i Kristi ark kunde inte dö. De bytte bara 

adresser! Himlen är ingen dålig plats, gott folk! De människorna är 

lyckliga i Jesu armar. (Ps.116:15) Dyrbar i HERRENS ögon är 

hans frommas död. Det fanns de som undgick katastrofen fysiskt 

precis som de som var på Sion eller i arken. De blev varnade att inte 

gå dit eller lyckades fly på ett mirakulöst sätt. Detta kommer att 

hända för många, som inte är under förbannelsen, genom tron på 

löftena. 

Många har haft drömmar och syner om städer och nationer som 

blivit utsatta för ett atombombsanfall. Över sexton miljoner 

människor bor i New York med omnejd, för att ta ett exempel. Många 

kommer att en dag bli dödade i det första verkliga världskriget. 

(Jer.25:32) Så säger HERREN Sebaot: Se, en ofärd går ut från 

folk till folk och en väldig storm stiger upp från jordens 

yttersta ände. (33) De som på den dagen blir slagna av 

HERREN skall ligga från jordens ena ände till den andra. Man 

skall inte hålla dödsklagan efter dem, inte samla upp och 

begrava dem, utan de skall bli gödsel på marken. Lägg märke 

till att det är Gud som tar åt sig äran att rena jorden från de 

ogudaktiga. 

113

114 

(Upp.5:1) Och jag såg i högra handen på honom som satt 

på tronen en bokrulle med skrift både på insidan och utsidan, 

förseglad med sju sigill. (2) Och jag såg en väldig ängel som 

ropade med hög röst: "Vem är värdig att öppna bokrullen och 

bryta dess sigill?" Dessa sigill är domens sigill som kommer att 

utplåna den största delen av mänskligheten. (3) Men ingen i 

himlen eller på jorden eller under jorden kunde öppna 

bokrullen eller se in i den. (4) Och jag grät bittert över att det 

inte fanns någon som var värdig att öppna bokrullen eller se 

in i den. (5) Men en av de äldste sade till mig: "Gråt inte! Se, 

lejonet av Juda stam, Davids rotskott, har segrat, och han kan 

öppna bokrullen och bryta dess sju sigill." 

Uppenbarelseboken profeterar om domar som kommer att döda 

en fjärdedel av mänskligheten (Upp.6:8) och senare en tredjedel av 

mänskligheten (Upp.9:15,18) och ännu senare hela mänskligheten 

(Upp.20:7-9,15) I Uppenbarelseboken 5 grät Johannes över att ingen 

befanns värdig att öppna bokrullen. Sedan berättades det för honom 

att Jesus, Lejonet av Juda stam, hade övervunnit och befanns värdig 

att öppna bokrullen. Varför är det så viktigt att döda så många? Det 

är på grund av hur världen har behandlat Guds folk. (Upp.6:9) När 

Lammet bröt det femte sigillet, såg jag under altaret deras 

själar som hade blivit slaktade för Guds ords skull och för det 

vittnesbörd som de hade. (10) De ropade med hög röst: 

"Herre, du som är helig och sannfärdig, hur länge skall det 

dröja innan du dömer jordens invånare och utkräver hämnd 

för vårt blod?" Vid denna tid kommer jorden att bli polariserad och 

det kommer att bli en hämningslös förföljelse mot de kristna. De 

heliga själva kommer att vädja till Gud att utplåna det världsvida 

vilddjuret, som kommer att föra krig mot Hans folk. 

I 1 Samuelsboken 4 var israeliterna och filistéerna i krig. Herren 

visade mig att detta är en förebild på våra liv. Filistéerna 

representerar den köttsliga människan och israeliterna den andliga 

människan. Dessa två människotyper är i krig med varandra hela 

tiden. (Gal.5:17) Ty köttet söker det som är emot Anden och 

Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot 

varandra för att hindra er att göra det ni vill. I 1 Samuelsboken 

4:11 stal filistéerna Förbundsarken. Israeliten är den rättmätige 

ägaren till Förbundsarken. Om vi är frälsta, finns ”Förbundsarken” i 

vår ande, därför att inuti vår ande finns Guds närvaro. I detta krig 

stal filistéerna Arken. De fem filisteiska furstarna försökte ställa 

Arken i var och en av de fem största städerna. I varje stad till vilken 

de tog Arken föll Guds förbannelse över människorna och de fick 

bölder och dog. När vår köttsliga människa tar Arken dit hon vill i 

114

115 

stället för dit den andliga människan skulle ta den, så kommer Guds 

dom att falla över oss. Vi kan till och med dö! Detta är dödens och 

syndens förbannelse. (1 Sam.5:6) HERRENS hand var tung över 

asdoditerna. Han ställde till förödelse bland dem genom att 

han i Asdod och tillhörande områden slog dem med bölder. Det 

är Guds hand och Hans förbannelse som Han använder för att få oss 

att vända om från vår egen väg i stället för att följa Arken. Överallt 

som den köttsliga människan tog Arken, var Guds förbannelse 

uppenbar. ”De trolösas väg är alltid hård” 

(Rom.8:13) Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. 

Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni 

leva. (14) Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner. När 

Arken leder oss, är vi söner och när vi leder den utsätts vi för 

förbannelse. Arken ledde Israel genom öknen, precis som vi skall bli 

ledda genom denna världen. Gud använder både morots- och 

käppmetoden. De fem filisteiska furstarna representerar de fem 

sinnena som regerar över den köttsliga människan. När vi vandrar 

efter köttet, gör vi det som våra köttsliga sinnen säger i stället för att 

använda våra andliga sinnen. (2 Kor.5:7) Ty vi lever här i tro, 

utan att se. Bibeln säger att mognad är att genom övning har fått 

sinnet skärpt till att skilja mellan gott och ont. (Hebr.5:14) Det 

är det som Jesus kallar att ha ögon att se med och öron att höra 

med. Det finns syskon i himmelriket som är i olika åldrar. När du kom 

till Herren, var du så ivrig att veta mer om Honom. Det var Gud när 

du vaknade och Gud när du gick och la dig. Det var Gud som fanns i 

ditt sinne hela dagen. Har jag inte rätt? Den intensiva önskan att lära 

känna och tjäna Gud är aldrig menad att lämna oss. Det är att 

vandra efter Anden. Ditt intresse är Gud. I denna förebild fick 

förbannelsen över den köttsliga människan för att hon tagit över 

anden, till följd att filistéerna ångrade sig. (1 Sam.5:10) Då sände 

de Guds ark till Ekron. Men när Guds ark kom till Ekron, 

ropade ekroniterna: "De har flyttat Israels Guds ark till oss för 

att döda oss och vårt folk." (11) De sände bud och samlade 

alla filistéernas furstar och sade: "Sänd bort Israels Guds ark, 

så att den får komma tillbaka till sin plats igen och inte dödar 

oss och vårt folk." Ty en dödlig förvirring hade uppstått i hela 

staden. Guds hand låg mycket tung över den. (12) De av 

invånarna som inte dog blev slagna med bölder, och ropet 

från staden steg upp mot himlen. Notera att ”Guds hand” var 

emot den köttsliga människan som tog auktoriteten över Arken. Vi är 

Guds tempel. Vi skall inte ta Guds tempel dit Han inte vill att vi skall 

gå eller göra med det som vi vill. De sände tillbaka Arken med ett 

115

116 

syndoffer för de fem furstarna och de köttsliga människor som de 

regerade över. Då lyftes förbannelsen bort. 

Kommer du ihåg när vi såg hur Gud använde Satan för att få 

David att räkna Israel? (2 Sam.24:1) Åter upptändes 

HERRENS vrede mot Israel, och han uppeggade David mot 

dem och sade: "Gå och räkna Israel och Juda. Då bestraffades 

de av Gud för sin synd, som Han uppeggade David att göra. (15) 

HERREN sände då pest i Israel, från morgonen intill den 

bestämda tiden, och sjuttiotusen personer av folket dog, från 

Dan ända till Beer-Sheba. Kristna har trott att om man sätter en 

god människa till att regera över dem, så skulle det hålla dem borta 

från domen. När Gud blev vred över Israel, uppeggade Han David, 

”en man efter Sitt eget hjärta”, för att föra dem fram till platsen för 

domen: Gud dödade 70.000 israeliter. Det finns ingen möjlighet att 

isolera oss från domen om vi behöver den. Om Gud kan använda en 

god människa, tänk då på vad Han kan göra med det avfallna 

ledarskapet i församlingen nu! Ledarskapet i detta land (författaren 

menar USA, men det är likadant i de nordiska länderna, övers. anm) 

finns här för att föra oss in i straffdomen. De söver människorna med 

talet om framgång, att alla skall flyga iväg (Jesu tillkommelse, 

rapture) och en-gång-frälst-alltid-frälst läran. De är här för att hålla 

människorna lugna tills de ”faller över kanten” och aldrig blir Jesu 

lärjungar. Alla dessa som är vilseledda av dessa ledare kommer att 

vara utan ursäkt, därför att de hade Boken. Om vi förtröstar på 

människor, är vi illa ute. 

Gud dömer dem som tar åt sig äran för det som Han har gjort. 

(Apg.12:21) På utsatt dag klädde sig Herodes i kunglig skrud 

och satte sig på tronen och höll ett tal till dem. 

(22) Då ropade folket: "En guds röst är detta, inte en 

människas!" (23) Genast slog en Herrens ängel honom, därför 

att han inte gav Gud äran, och han blev uppäten av maskar 

och dog. När jag mediterade över dessa versar, kom jag till den 

slutsatsen att våra prioriteringar är totalförvrängda. Herodes hade 

dödat Johannes Döparen och Jakob och nu förföljde han 

församlingen. Gud dödade inte Herodes på grund av dessa till synes 

goda skäl. Herodes dödades för att han tog åt sig den ära som 

rätteligen tillhörde Gud. Guds syfte blev uppfyllt genom dessa som 

dog och blev förföljda. Gud blir inte vred, när Hans syfte blir uppfyllt. 

Jesus sade att vi måste förlora våra liv, för att vinna våra liv. Detta 

att förlora sitt gamla liv kan vara att dö till köttet under tiden vi lever 

eller att dö till köttet, när vi dör den fysiska döden. (Ps.116:15) 

Dyrbar i HERRENS ögon är hans frommas död. Gud kommer inte 

att gråta över köttets död i Hans heliga. Han kommer att fröjda sig 

116

117 

över att nu ha fullkomlig gemenskap med dem i riket därför att deras 

kött är dött. Jesus använde uttrycket ”gå in i livet” (Matt.18:8) när 

det gällde de heligas död. Det är så dumt att fråga Gud när vi inte 

ser den stora bilden som Han gör. (Jes.57:1) Den rättfärdige går 

under, men ingen bryr sig om det. Fromma människor rycks 

bort, utan att någon inser att den rättfärdige tas bort för att 

slippa ondskan. (2) Han går in i friden. De som vandrar sin 

väg rakt fram kommer till vila på sina läger. 

Den viktigaste döden för oss är den köttsliga människans död, 

som är Guds fiende (Rom. 8:7). Den andliga människan befrias från 

sina bojor, när hon dör. Gud lät Herodes leva medan han korsfäste 

Sina heligas kött. Han dödade honom därför att han förhärligade sig 

själv i stället för Gud. Döden är å andra sidan fienden till den andliga 

människan medan vi lever. De som är födda på nytt, men vandrar 

efter köttet, kommer andligt sett att vara ”dubbelt döda, 

uppryckta med rötterna” (Jud. 1:12) Du måste födas två gånger 

för att dö två gånger. Dessa människor gör så att ” de själva på 

nytt korsfäster Guds Son” (Heb.6:6) i sitt avfall. Hur kan vi 

korsfästa Jesus igen? Det står ”de själva”. Inuti är den andliga 

människan ”Kristus i dig”. Kristus dödas i oss när vi ger liv åt den 

köttsliga människan genom att lyda honom. (Rom.8:13) Om ni 

lever efter köttet kommer ni att dö. Vilken människa (den 

köttsliga eller andliga) vi än lyder så kommer den att bli styrkt. Har 

du någon gång hört historien om den svarta och vita hunden? Om du 

matar den vita hunden (anden), piskar han den svarta hunden 

(köttet), men matar du den svarta hunden (köttet), så piskar han 

den vita hunden (anden). 

Medan Paulus predikade för landshövingen, gick en falsk profet 

som kallades för Elymas emot honom. (Apg.13:9) Saulus som 

även kallades Paulus, uppfylldes då av den helige Ande och 

spände ögonen i honom (10) och sade: "Du djävulens son, full 

av allt slags svek och bedrägeri, du fiende till allt som är rätt, 

skall du aldrig upphöra att förvränga Herrens raka vägar? 

(11) Se, nu kommer Herrens hand över dig, och du skall bli 

blind en tid och inte kunna se solen." I samma ögonblick föll 

ett totalt mörker över honom, och han gick omkring och sökte 

efter någon som kunde leda honom. (12) När landshövdingen 

såg det som hände, kom han till tro, slagen med häpnad över 

Herrens lära. Landshövdingen tog emot ”Herrens lära” genom att 

se Elymas bli slagen med blindhet för att han stod emot evangeliet. 

Vi får ingen undervisning från Herren, om vi tror att djävulen är 

ansvarig. ”Herrens hand” kom över Elymas. Denna undervisning 

117

118 

övertygade landshövdingen att inte själv stå emot evangeliet eller de 

som fanns under hans auktoritet och evangeliet hade framgång. 

Vem gör människor stumma eller döva eller blinda? Gud valde 

ut Mose som enligt hans egen uppfattning inte var en talför man. 

Men Gud försäkrade honom att det var Han som hade skapat hans 

mun och att Han skulle se till att det fungerade. (2 Mos.4:11) 

HERREN sade till honom: "Vem har gett människan munnen 

och vem gör henne stum eller döv, seende eller blind? Är det 

inte jag, HERREN? Gud tar åt sig äran att göra människor stumma, 

döva, seende och blinda. Om vi håller till en stund i dessa 

skriftställen, så slutar det med att vi inte bara har en annorlunda 

Gud, utan att det också är nödvändigt att frukta Honom. Om man 

tänker på det sättet, blir Guds folk mer hårdnackade eller förhärdade 

mot Guds tuktan. Slutligen ruinerar falska lärare och förbannelsen 

deras liv. 

Om du eller någon du känner har en av dessa defekter och 

frestas att bli arg på Gud på grund av denna uppenbarelse, så kom 

ihåg att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa. Vi har 

alla saker vi måste övervinna; dessa saker kan göra oss både 

ödmjuka och starka. Vissa har andliga svårigheter medan andra har 

fysiska svårigheter. Muskler får styrka genom motstånd. Genom att 

övervinna dessa förbannelser i tro kommer de att göra oss starka. Vi 

måste övervinna tanken på att det är Guds vilja att behålla dessa 

defekter. Gud skapade Moses mun och Han kunde få den att tala. 

(Ps.34:20) Den rättfärdige måste lida mycket, men HERREN 

räddar honom ur allt. Vi måste ha samma Jesus som vi ser i Ordet. 

(Heb.13:8) Jesus Kristus är densamme i går och i dag och i 

evighet. Jesus helade dessa defekter i evangelierna och Han helar 

dem idag. Min fru och jag blev båda helade från defekter i våra ögon. 

Åtskilliga i vår församling bär inte längre glasögon. 

(3 Mos.14:33) HERREN sade till Mose och Aron: (34) När 

ni kommer in i Kanaans land, som jag ger er till arvedel, och 

jag låter något hus i landet ni får till arvedel bli angripet av 

spetälska, (35) skall husets ägare anmäla det för prästen och 

säga: "Det ser ut som om mitt hus är angripet av spetälska." I 

3 Moseboken 14:49-53 gjordes ett försoningsoffer för det spetälska 

huset, som är samma försoningsoffer som utfördes för en människa 

med spetälska enligt 3 Moseboken 14:4-7. Det låter oss förstå att 

huset symboliserar den naturliga människan som vi bor i. Skriften lär 

oss på andra ställen att människor behöver försoning eller ett 

täckelse över synden, som symboliseras av spetälska. Spetälskan 

förstör en människa lika mycket som synden. Husets ägare var 

tvungen att tillkalla en präst för att inspektera huset. De infekterade 

118

119 

stenarna togs bort och blev kastade på en oren plats utanför staden. 

Nya stenar sattes in och hela huset skrapades och rappades 

(versarna 40-42). Huset inspekterades sedan på nytt. Om spetälskan 

hade spritt sig ändå, revs slutligen huset ner och alla stenarna blev 

bortkastade (vers 45). Låter det som någonting Gud skulle kunna 

göra med de trolösa som har tagits över av synden? Först måste vi 

bekänna synden i vårt hus och ta itu med den. Sedan behöver de 

dåliga stenarna bli ersatta med de nya stenarna. Slutligen skrapades 

putsen bort både på in- och utsidan för att vara säker på att det inte 

fanns något spår kvar av spetälska. Vi behöver göra likadant. (2 

Kor.7:1) Då vi alltså har dessa löften, mina älskade, så låt oss 

rena oss från all besmittelse från kött och ande och i 

gudsfruktan fullborda vår helgelse. 

Syndens skrapavfall blev bortkastat på en oren plats utanför 

staden. Prästen inspekterade senare huset på nytt igen och fann 

spetälska (synd) i hela huset. Det enda sättet att bli av spetälskan 

(synden) helt och hållet var att förstöra hela huset och slänga 

resterna på en oren plats utanför staden. Några självklara versar 

kom till mig. (Upp.22:14) Saliga är de som tvättar sina kläder. 

De skall få rätt till livets träd och få komma in i staden genom 

dess portar. (15) Men utanför är hundarna och trollkarlarna, 

de otuktiga och mördarna, avgudadyrkarna och alla som 

älskar lögn och far med osanning. (Matt.7:26) Men den som 

hör dessa mina ord och inte handlar efter dem, han liknar en 

dåre som byggde sitt hus på sanden. (27) Regnet öste ner, 

störtfloden kom och vindarna blåste och slog mot det huset, 

och det föll samman, och dess fall var stort." Detta är Guds plan 

att pröva vem som kommer att bli räknad som värdig riket. De som 

helt och fullt tror på Ordet kommer att använda det för att bli 

helgade och kommer att hålla Hans befallningar. 

(Matt.13:37) Han svarade: "Den som sår den goda säden 

är Människosonen. (38) Åkern är världen. Den goda säden är 

rikets barn, ogräset är den ondes barn. Vi liknas vid säd som sås 

i världen. Denna jordens mylla representerar förruttnelse och ändå är 

det Jesu omsorgsfullt plöjda mylla som är skapad för att döda 

sädeskornets skal så att livet inuti kan komma fram. All mylla är 

involverad i Guds plan, inklusive de ogudaktiga. De som förolämpar 

oss och förföljer oss är en del av denna mylla. Även människor som 

avfaller är en del av Guds plan, därför att de är exempel och utgör en 

varning för de rättfärdiga. 

(Klag.3:25) HERREN är god mot dem som väntar på 

honom, mot den själ som söker honom. (26) Det är gott att i 

stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Vi borde tålmodigt vänta 

119

120 

under många kritiska situationers mylla, för den tid kommer när 

Herren kommer att rädda oss, om vi vandrar i tro. (27) Det är gott 

för en man att bära ett ok i sin ungdom. När vi är unga i Herren, 

tenderar vi att handla mera impulsivt i stället för att tålmodigt utstå 

okets börda av förruttnelsens mylla runt omkring oss. (28) Må han 

sitta ensam och tyst, när han lägger bördor på honom. Låt oss 

inte kämpa med myllan. Gud har satt en ok på oss för att säden skall 

bära frukt. (29) Må han sänka sin mun i stoftet; kanske finns 

det ännu hopp. Låt oss tala ödmjukt med andra ord, så att det 

kanske finns hopp om befrielse från förruttnelsens ok runt omkring 

oss. (30) Må han vända kinden till åt den som slår honom och 

låta sig mättas med smälek. Många samarbetar inte med Guds 

plan; de är olydiga mot Guds befallningar ”stå inte emot någon 

som är ond” och ”vänd den andra kinden till”. 

Detta är en del av Guds plan, att ödmjuka oss och korsfästa den 

gamla naturen i oss. Detta är en del av oket. (31) Ty Herren 

förkastar inte för evigt. Det finns tider när det tycks som om 

Herren har glömt oss. Ja, men vi vill inte att Han skall gräva upp oss 

förrän vi skjuter skott. 

(Klag.3:32) Om han än bedrövar, förbarmar han sig efter 

sin stora nåd. (33) Ty det är inte av hjärtat han plågar eller 

bedrövar människors barn. Gud finner inget behag i att döma de 

ogudaktiga eller att tukta sina barn. Gud gör många saker som 

smärtar Honom, men Han gör dem för att nå fram till det nödvändiga 

slutet. När vi ser att Gud tar åt sig äran för alla dessa saker, tänk då 

inte att Gud är hård. Om vi gör det, är det för att vår förståelse ännu 

inte är fullständig. 

Han har inget behag i att skapa de ogudaktiga eller att 

tillintetgöra dem, men Han tar åt sig äran för båda delarna. 

(Ords.16:4) Herren har gjort var sak för sitt särskilda syfte, 

även den ogudaktige för olyckans dag. De ogudaktiga är 

nödvändiga exempel på Guds rättfärdiga dom och för att tukta de 

utvalda ”på ondskans dag”. För Gud är det lilla antalet rättfärdiga 

mycket mer värt än en hel värld full med ogudaktiga. Bibeln säger att 

”De ogudaktiga är en lösen för de rättfärdiga”. En lösen är det 

pris man måste betala för någons frihet. Gud har bestämt att 

skapelsen av de ogudaktiga är det pris som måste betalas för att föra 

de rättfärdiga ut ur fångenskapen. (Matt.24:9) Då skall man 

utlämna er till att misshandlas och dödas och ni kommer att 

bli hatade av alla folk för mitt namns skull. Vi blir hatade så att 

Herrens namn (grek. ”karaktär och auktoritet”) måtte bli uppenbarat 

i oss. Detta är exakt det som Gud gjorde mot egyptiernas hjärtan för 

att skilja Israel från dem. (Ps.105:25) Han förvandlade deras 

120

121 

hjärtan, så att de hatade hans folk och handlade svekfullt mot 

hans tjänare. Gud vill vara orsak till att världen hatar oss för ”hans 

namns skull”. Guds natur är uppenbarad i dem som är skilda från 

världen genom vedermödan. När han är färdig med detta verk i vårt 

liv, befriar Han oss. (Ps.106:10) Han frälste dem från sina 

motståndares hand och återlöste dem från fiendens hand. 

(Job 5:17) Se, salig är den människa som Gud agar, 

förkasta inte den Allsmäktiges tuktan. (18) Ty han sargar och 

han förbinder, han slår och hans händer helar. Vår Gud är 

suverän, intimt förbunden med vår fostran. Han har inte lämnat oss 

till ondskans ”fria vilja”. Han ser till att allting samverkar till det bästa 

för oss. Han tillrättavisar oss genom att ge oss sår eller för att göra 

oss ömma och detta kommer från hans älskande händer och efter att 

ha blivit tillrättavisade kommer Han att förbinda våra sår och hela 

oss. Lycklig är den människa som får en lätt tillrättavisning genom 

Guds Ord i stället för genom tuktan. (Ords.29:19) Blott ord 

fostrar ingen slav, trots att han förstår fogar han sig inte. De 

dåraktiga kommer inte att bli tillrättavisade och de kommer att 

fortsätta att bringa fördärv över sig själva. Gud måste vända oss om 

under våra korta liv, innan vi ödelägger oss själva och andra. På 

grund av brist på ånger måste många sorgligt nog tas bort. Gud 

sände förbannelsen och Gud sände Jesus för att befria oss från den. 

Detta är den älskande Faderns två händer. (Ps.90:3) Du låter 

människorna vända åter till stoft, du säger: ”Vänd åter, ni 

människors barn!” 

Många församlingar undervisar att Gud använder sår och domar 

för att göra människor ödmjuka, men där tar det stopp. De lämnar 

den stackars tuktade personen utan hopp om befrielse. Vilken far 

tuktar sitt barn utan att sluta? Och om han gör det, är det för att det 

inte finns någon ånger. (Ps.34:18) När de rättfärdiga ropar hör 

Herren, Han räddar dem ur all nöd. (19) Herren är nära dem 

som har ett förkrossat hjärta och frälsar dem som har en 

bedrövad ande. (20) Den rättfärdige måste lida mycket, men 

Herren räddar honom ur allt. Om vi tror att Herren befriar oss 

från alla problem, är vi i detta hänseende rättfärdiggjorda och 

förklarade rättfärdiga. 

Rättfärdiggörelse eller rättfärdighet är genom tro. (Rom.4:3) 

Ty vad säger Skriften? Abraham trodde Gud och det räknades 

honom till rättfärdighet. Abraham trodde att Gud skulle ge honom 

en son. Hade det något med frälsning att göra? Nej! Gud kallade 

honom rättfärdig därför att han trodde på Hans löfte. Så var det. Gud 

rättfärdigar eller räknar oss som rättfärdiga för att vi tror på Hans 

löften. Människor har bundit denna rättfärdiggörelse bara till den 

121

122 

initiala frälsningen hellre än till den fortsatta befrielsen av vår själ 

från tankar som förstör. Vi behöver bli rättfärdiggjorda inom alla 

områden i vårt liv, vilket är just det som löftena omfattar. 

Rättfärdiggörelse när det gäller ett löfte är nödvändigt för att det 

skall infrias. (Rom.4:18) Där allt hopp var ute, trodde han och 

hoppades han att han skulle bli fader till många folk…. 

(20) Han tvivlade inte i otro på Guds löfte utan blev i stället 

starkare i tron och Gud gav honom äran. (21) Han var 

övertygad om att vad Gud lovat, det var han också mäktig att 

hålla. (22) Därför ”räknades det honom till rättfärdighet”. Vad 

Gud hade lovat, det trodde Abraham och blev berättigad till det han 

trodde. Gud talade genom Elisabet till Maria. 

(Luk.1:45) Salig är du som trodde, ty det som Herren sagt 

till dig skall gå i uppfyllelse. Inget av löftena kommer att gå i 

uppfyllelse om vi inte tror på dem. Rättfärdiggörelsen måste komma 

först. (Rom.5:1) Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, 

har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. (2) Genom 

honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och 

vi jublar i hoppet om Guds härlighet. Tron på löftena ger oss 

tillträde till nåd för frälsning, helande, försörjning eller befrielse från 

förbannelsen. Närhelst vi står i nåden, är vi där för att vi har blivit 

rättfärdiga genom vår tro. När vi är överens med Guds Ord, även 

innan vi ser att det händer, kallar Gud oss för rättfärdiggjorda eller 

rättfärdiga och vi får de rättfärdigas välsignelse. (Gal.3:13) Kristus 

friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en 

förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: ”Förbannad är var 

och en som är upphängd på trä.” (14) Vi friköptes, för att den 

välsignelse Abraham fått skulle i Jesus Kristus komma till 

hedningarna och för att vi genom tron skulle få den utlovade 

Anden. Det ärar inte Gud, när vi bär den förbannelse som Han säger 

blev lagd på Jesus. Det förargar Gud att många på ett självrättfärdigt 

sätt bär en förbannelse på grund av falsk ödmjukhet; Jesus utstod då 

deras förbannelse i onödan. De som har sann ödmjukhet, tror på 

löftena. 

(2 Mos.15:26) Han sade: ”Om du hör Herrens, din Guds, 

röst och noga lyssnar till Hans bud och håller alla Hans 

stadgar, så skall jag inte lägga på dig någon av de sjukdomar 

som jag lade på egyptierna, ty jag är Herren, din läkare. 

Förutsättningen för gudomlig hälsa är att vara ödmjuk inför Guds 

Ord. Gud tar åt sig äran för de plågor egyptierna får och även de som 

israeliterna får. Ändå säger stora delar av kristenheten att sjukdom 

inte kommer från Gud. De har en Gud som bara har en hand, 

välsignelsens hand. De resonerar som så att ”Jesus gick omkring 

122

123 

och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld, ty 

Gud var med honom” (Apg.10:38), vilket är sant. Djävulen har en 

laglig rätt att förtrycka syndaren och de kristna som inte tror, men 

Jesus har en laglig rätt att befria den troende som ångrar sig. 

Förbannelsen är till för att motivera oss att lyssna till Guds Ord och 

att lyda befallningarna. Vi kan inte välja och vraka bland 

bibelversarna om vi vill ha sanningen. Vi behöver tro dem allihop och 

passa ihop dem. 

Gud delar med oss vad det innebär att var en god Fader. Hans 

tuffa sätt att älska, för med sig smärta för köttet, vilket får oss 

beräkna kostnaden innan det är för sent. (Ords.22:15) Oförstånd 

vidlåder barnets hjärta, fostrans ris driver det bort. 

(Ords.13:24) Den som spar riset hatar sin son, den som älskar 

honom fostrar honom i tid. (Ords.23:14) När du slår honom 

med riset räddar du hans själ från dödsriket. ”Han” i versen 

(Ords. 13:24) kan vara Gud eller vi. Den som undviker att tukta sina 

barn ”hatar” dem. Den tuktande förbannelsen är Guds kärlek till 

oss. När vi är köttsliga, blir vi inte motiverade av kärlek och när vi är 

okunniga blir vi inte motiverade av fruktan. Om smärta är det enda 

som kan motivera oss att sluta synda och börja tro, så är det det 

som är nödvändigt, om man har i beaktande att alternativet är 

fördömelse. 

När Jesus fick hör att Lasarus hade dött, sade han ”Denna 

sjukdom skall inte sluta med döden. Den är till Guds ära, så 

att Guds Son blir förhärligad genom den. (Joh. 11:4) Gud gör 

alltid saker för mer en orsaks skull. Det primära syftet med 

Lasarus´död var att ”förhärliga Gud”, så att man fick se Guds 

gärningar. Vi ser det rätta syftet mitt framför näsan på oss, men Gud 

har andra, högre motiv. (Joh.9:1) När Jesu kom gående fick han 

se en man som var blind från födelsen. (2) Hans lärjungar 

frågade: ”Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans 

föräldrar, eftersom han föddes blind?” De misstänkte en speciell 

synd som dessa människor hade gjort, som orsakade att denne man 

föddes blind. Vet du vad de religiösa ledarna sade till denne man 

efter det att han hade blivit helad? (34) De svarade: ”Du är helt 

och hållet född i synd, och du undervisar oss!” Trodde de att 

bara för att de var fariséer och sadducceér, så var de inte födda i 

synd? Nej, så arroganta var de inte. 

Vad var det som var annorlunda med denne man som 

föranledde dem att säga: ”Du är helt och hållet född i synd”? 

Paulus skriver ”Alla har syndat och är i saknad av härligheten 

från Gud.” Tror du att det skulle kunna ha någonting att göra med 

en synd som de visste var vanlig när någon föddes blind? Det skulle 

123

124 

kunna vara så att de trodde att det var en könssjukdom som 

orsakade blindheten, eftersom det var vanligt. Så här står det i 

Zondervan Encyclopedia of the Bible: ”Blindhet vid födseln, som det 

talas om i Bibeln, orsakades förmodligen av opthalmia neonatorum 

(ögongonorré). Detta har varit det huvudsakliga skälet till infantil 

blindhet i hundratals år.” Lyssna på vad Jesus sa: (3) ”Det är 

varken han eller hans föräldrar som har syndat, utan detta har 

skett för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom.” 

Jesus sade inte att denne man eller hans föräldrar var den första 

syndfria familjen på jorden, för ”ingen rättfärdig finns, inte en 

enda.” Guds primära skäl för att mannen var blind var inte på grund 

av hans synder, utan för att människorna skulle se Guds under. 

Jesus befallde en lam man att ta upp sin säng och gå. 

(Joh.5:14) Senare träffade Jesus honom på tempelplatsen och 

sade till honom: "Se, du har blivit frisk. Synda inte mer, så att 

inte något värre drabbar dig." Det låter ju som Jesus trodde att 

den sjukdomen eller förbannelsen skulle drabba dig om du inte hade 

någon synd. Hur kan syndens förbannelse (5 Mos.28) drabba 

en människa som inte är någon syndare? 

Somliga skulle kunna säga emot genom att ta Job som ett 

exempel. Han hade väl inte syndat eftersom Gud kallade honom 

”[en] from och rättsinnig, ingen som så fruktar Gud och 

undviker det onda." (Job 1:8) Job förnekade också att han var 

skyldig till någon utvärtes omoralisk handling, vilket var sant. Hans 

tre vänner hade fel när de anklagade honom, ”därför att de inte 

fann något svar och ändå dömde Job skyldig (Job 32:3) Gud 

tillrättavisade dem för att de inte talade sanning och befallde dem att 

offra (Job 42:7-9) 

Den fjärde mannen, Elihu, talade till Job i sex kapitel och blev 

aldrig tillrättavisad av Gud (Job 32-27). Hans bedömning av Job var 

att därför att denne menade sig ha rätt mot Gud (Job 32:2) 

Gud själv höll med om detta när Han talade med Job. (Job 40:3) 

Vill du göra min rätt om intet, vill du döma mig skyldig för att 

själv stå rättfärdig? Gud tillrättavisade Job i fyra kapitel (Job 38- 

41), ”eftersom han i sina egna ögon var rättfärdig” (32:1). 

Hur rimmar Jobs självrättfärdighet med Guds första omdöme 

om honom som en rättskaffens man? I tro talade Gud om Job på 

grund av den oförvitliga ställning han uppnått genom blodsoffer. 

(Rom.4:17) …[Gud] som gör de döda levande och kallar på 

det som inte är, som om det vore till. Han som från början 

förkunnar vad som skall komma (Jes.46:10) Gud talar tro om oss 

som Sitt sätt att skapa. När vi vandrar i det ljus vi har, kallar Gud oss 

rättfärdiga på grund av Jesu blod. Job vandrade i det ljus han hade; 

124

125 

det som han inte visste var under blodet. Genom nöd avslöjar Gud 

fula saker om oss själva som vi inte visste fanns. När vi bekänner och 

avstår från dem, renas vi och vi kan fortsätta att stå upprätta med 

Honom (1 Joh.1-7-9) Job befriades från sin natur genom tuktan. 

Guds syfte med att använda förbannelsen som tuktan är att 

förhärliga oss i Sina ögon. 

Gud använder förbannelsen för att förhärliga Sig själv och Hans Son i 

våra ögon. Jesus dröjde två dagar, när det berättades för Honom att 

Lasarus var sjuk. (Joh.11:4) Jesus hörde det och sade: "Denna 

sjukdom skall inte sluta med döden. Den är till Guds ära, så 

att Guds Son blir förhärligad genom den." (6) När Jesus nu 

hörde att Lasarus var sjuk, stannade han två dagar där han 

befann sig. Jesus anlände sent (Joh.11:39) för att utföra Guds 

syfte. (Joh.11:40) "Har jag inte sagt dig att om du tror, skall 

du få se Guds härlighet?" Undret förhärligade Gud, som förde 

med sig att många började tro på Jesus (Joh.11:43-45). 

125

126 

Kapitel 9 

Guds suveränitet över tecken, slump och bekräftelser 

Fariséerna och sadducéerna kom fram och ville snärja 

Jesus och begärde att han skulle visa dem ett tecken från 

himlen. (2) Men han svarade dem: "På kvällen säger ni: Det 

blir vackert väder, för himlen är röd, (3) och på morgonen: I 

dag blir det oväder, för himlen är röd och mulen. Himlens 

utseende förstår ni att tyda, men tidernas tecken kan ni inte 

tyda. (4) Ett ont och trolöst släkte begär ett tecken, men det 

skall inte få något annat tecken än Jonas tecken." (Matt.16:1- 

4) 

En rätt stor del av kristenheten tror att det är fel att begära 

tecken av Gud. Orsaken är att de inte själva tror på tecken. I Matteus 

16:1-4 ger Jesus inte svar åt vem som helst, utan åt ett ”ont och 

trolöst släkte”. De såg de tecken och under Han gjorde och ändå 

ville de ha ett annat tecken som visade att Han var den Han sade att 

Han var. Så han gav dem Jonas tecken. Vilket tecken skulle 

överhuvudtaget ha tillfredsställt dem? De tillrättavisade Jesus och 

påstod att Hans tecken var av Beelsebul. Samma sorts människor 

säger likadant ännu idag. Den blinde mannen som inte hade någon 

doktorsgrad, men som hade blivit helad av Jesus, gav dem ett 

förnuftigt svar. (Joh.9:30) ... Han svarade: "Ja, det är det som 

är så märkligt. Ni vet inte varifrån han är, och han har öppnat 

mina ögon! (31) Vi vet att Gud inte lyssnar till syndare, men 

om någon är gudfruktig och gör hans vilja, då lyssnar han till 

honom. (32) Aldrig någonsin har man hört att någon har 

öppnat ögonen på en som var född blind. (33) Om den 

mannen inte vore från Gud, kunde han ingenting göra." (34) 

De svarade: "Du är helt och hållet född i synd, och du 

undervisar oss!" Och de drev bort honom. På samma sätt är det 

med de tecken som Jesus gör idag genom sina lärjungar! Enligt 

denna berättelse så gör lydiga – av Gud sända - tjänare under. 

Uppriktiga hjärtan överallt inser att tecken är från Gud för att 

bekräfta Hans sanna Ord. (Joh.3:1) Bland fariséerna fanns en 

man som hette Nikodemus, en av judarnas rådsherrar. (2) 

Han kom till Jesus om natten och sade: "Rabbi, vi vet att det 

är från Gud du har kommit som lärare, ty ingen kan göra 

sådana tecken som du gör, om inte Gud är med 

honom."Nikodemus erkände att tecknen i form av helanden, 

befrielser, försörjning och mirakler som Jesus gjorde bevisade att 

Han kom från Gud. Då Jesus skulle lämna dem sade han till 

126

127 

lärjungarna hur de skulle identifiera dem som trodde på evangeliet. 

(Mark.16:15) Och han sade till dem: "Gå ut i hela världen och 

predika evangelium för hela skapelsen. (16) Den som tror och 

blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli 

fördömd. (17) Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt 

namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya 

tungor. (18) De skall ta ormar i händerna, och om de dricker 

något dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga 

händerna på sjuka, och de skall bli friska." Observera att Jesus 

inte talade om lärjungarnas tecken i första hand, utan snarare om 

tecken gjorda av dem som skulle komma till tro på deras vittnesbörd. 

Det var först senare som Han talade om de tecken som hade gjorts 

av Hans första lärjungar. (20) Och de gick ut och predikade 

överallt, och Herren verkade tillsammans med dem och 

bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det. Eftersom 

många inte har någon erfarenhet av att deras ord har blivit 

bekräftade genom tecken, så tenderar dessa att ändra Jesu lära till 

ett modernt evangelium, som bekräftar att deras nya metoder är 

sanna. (Hebr.13:8) Jesus Kristus är densamme i går och i dag 

och i evighet. Gud bekräftar ännu sitt Ord genom tecken gjorda av 

dem som tror det sanna evangeliet. Om vi ändrar Ordet, så kommer 

vi inte att få se några tecken eftersom Gud bekräftar sitt Ord, inte 

vårt. Jesus är den ende som kan ge oss kriteriet på en troende. 

(Joh.14:12) ... Den som tror på mig skall utföra de gärningar 

som jag gör, och större än dessa skall han göra, ty jag går till 

Fadern. Det enda kriteriet för att tecken skall ske, är att verkligen 

tro på Bibelns Jesus. 

En del som tar avstånd från den övernaturliga delen av 

lärjungaskapet, tar också avstånd från tecken. (Jes.7:10) HERREN 

talade åter till Ahas och sade: (11) "Begär ett tecken från 

HERREN, din Gud. Begär det nerifrån djupet eller uppifrån 

höjden." (12) Men Ahas svarade: "Jag vill inte begära något, 

jag vill inte fresta HERREN." (13) Då sade Jesaja: "Lyssna nu, 

ni av Davids hus: Är det inte nog att ni vill trötta ut 

människor? Vill ni också trötta ut min Gud? (14) Därför skall 

Herren själv ge er ett tecken: Se, jungfrun skall bli havande 

och föda en son och hon skall ge honom namnet Immanuel. 

Den onde Ahas ursäkt för olydnad mot Herren angående ett tecken 

var att han inte ville fresta Herren. Låter det befängt? Inte mer än 

idag! Det finns de som säger att du inte ska be Herren om ett tecken 

eftersom det kan ”trötta ut [min] Gud.” Genom hela Bibeln begär 

människor tecken av Gud och får dem. Gud vill att vi ska ha rätt 

direktiv och att vi ska bekräfta Hans ord för dem som hör på oss. 

127

128 

Jag vill tala mera om tecken genom helanden, befrielser, 

mirakler och försörjning i ett senare kapitel. Just nu skulle jag vilja ta 

upp tecken i form av kunskap, visdom, varning och direktiv för oss. I 

Apostlagärningarna 2:17 berättas det att i de sista dagarna ska Guds 

Ande ge profetior, drömmar och visioner. Job 33:14-18 säger att Gud 

talar genom drömmar och visioner till människor med öppna öron; 

bekräftar instruktioner de fått; drar dem bort från felaktiga syften; 

befriar dem från högmod; bevarar deras själar från helvetet och 

förhindrar dem från att förgås genom svärd, men de bryr sig inte om 

det. I hög grad ignoreras dessa tecken och bekräftelser även idag. 

Ibland är drömmar och visioner bokstavliga. Ibland är de liknelser 

som behöver tydas i ljuset av Skriften. Josef, Daniel och Jakob, för 

att nämna några få, var goda exempel på män som Gud använde för 

att tyda dessa tecken. 

Det finns fem tecken som getts genom drömmar i Matteus 1 och 

2 där Gud talade för att ge visdom, direktiv, varningar och för att 

fullborda en profetia. En ängel berättade för Josef i en dröm att inte 

vara rädd för att ta Maria till hustru. Tecknet i form av en stjärna 

ledde de vise männen till Jesus. De varnades sedan i en dröm att inte 

återvända till Herodes som ville veta var Jesus fanns, så att han 

kunde döda Honom. Josef blev efter det varnad av en ängel i en 

dröm att ta med sig Jesus och fly till Egypten. Senare berättade en 

ängel i en dröm var han skulle bosätta sig, för att den profetia skulle 

fullbordas där Jesus kallas för nasaré. 

Nya Testamentet är fyllt med denna typ av tecken och 

lärjungarna agerade på dem som direktiv från Gud. (Apg.16:9) På 

natten såg Paulus en syn. En man från Makedonien stod där 

och bad honom: "Kom över till Makedonien och hjälp oss!" 

(10) När han hade sett denna syn, försökte vi genast ta oss 

till Makedonien, eftersom vi förstod att Gud hade kallat oss att 

predika evangeliet för dem. Lärjungarna såg i en syn då de var 

uppe på berget hur Jesus blev förhärligad. Sakarias såg Gabriel i en 

syn. Änglar uppenbarade sig för kvinnorna i en syn och sade till dem 

att Jesus levde. Paulus blev ledd till Herren genom en syn (liksom 

många i våra dagar). En syn ledde Ananias till Paulus för att hela 

honom och fylla honom med den Helige Ande. I en syn såg Paulus att 

Ananias kom till honom. En ängel uppenbarade sig för Kornelius i en 

syn och sände honom till Petrus för att han skulle få undervisning om 

frälsningen. Under tiden fick Petrus en syn som han tolkade som att 

hedningarna kunde bli frälsta. Herren tröstade Paulus i en syn som 

uppmanade honom att inte frukta utan predika frimodigt, eftersom 

resultatet skulle bli att många skulle komma till tro. Johannes fick en 

syn om att en väckelse var på väg. 

128

129 

Då jag var en mycket ung lärjunge, ställde jag en fråga till 

Herren om olika syn på uppryckandet. Jag var i mitt vardagsrum med 

Skriften framför mig och bad till Gud om förståelse. Jag hade 

problem med att passa ihop olika bibelställen som tycktes vara olika, 

fastän de behandlade samma sak. Plötsligt genomströmmades jag av 

förståelse, vilket jag senare fick veta var kunskapens ord. Alla 

bibelställen passade plötsligt ihop med varandra. Jag hoppade upp 

och rusade ut i köket, ivrig att berätta för min fru om vad som hänt. 

Jag hade aldrig tidigare fått en sådan övernaturlig uppenbarelse, så 

därför bad jag att Herren skulle ge mig ett tecken. Det tecken jag 

bad om var att Han skulle sända någon som skulle berätta exakt 

samma sak som Han hade visat mig. 

I en veckas tid berättade jag för mina vänner i den lokala 

församlingen om min uppenbarelse. Jag fick höra mer än en gång att 

jag hade missat Gud. Sedan dök en pastor upp på ett 

skolevenemang, som församlingen hade på en fredagskväll. Några av 

de mera ”mogna” bröderna tog pastorn åt sidan och försökte 

omvända honom till deras tänkesätt. Jag gick hem därifrån den 

kvällen utan att veta vad som hade hänt, men blev senare kontaktad 

av bröderna som berättade, att denne pastor hade sagt dem exakt 

samma sak som jag hade försökt säga dem. 

Jag bjöd hem pastorn (jag fick reda på att han heter Bolivar) 

tillsammans med några av bröderna. Då Bolivar hörde mitt namn, 

blev han ivrig att berätta hur han hade hittat fram till vår församling. 

Då han var i Opelousas i Louisiana fick han en vision, där han såg en 

vägskylt på Route 61. På skylten stod det: ”Tre mil till tre 'L:s'.” Han 

fann Route 61 på en karta och följde den till Baton Rouge där jag 

bodde, men han förstod ännu inte visionens innebörd. Han tittade i 

telefonkatalogen för att hitta en församling som han kunde besöka. 

Fastän vår församling var hans sista alternativ på grund av den 

trångsynta sekterianismen som rådde där, så kände han sig manad 

att gå dit. I vår stad finns det många kyrkor, men han hittade ändå 

dit denna fredagskväll. Efter att han fått reda på att mitt namn var 

Eells (ibland uttalat som ”L:s”) och att vi var tre i vår familj då, 

beslöt han att han skulle kontrollera bilens trippmätare. Han 

upptäckte att det var exakt tre mil från Route 61 till min uppfart! En 

suverän Gud kan få dig vart Han än vill ha dig. Bolivar delade samma 

uppenbarelse som Herren hade gett mig en vecka tidigare. Observera 

att bekräftelsen gavs genom ett bokstavligt tecken. 

Det fanns tre bröder på bibelstudiet den dagen som sökte efter 

en bekräftelse på var sin uppenbarelse, mig själv inräknad. Don 

Robertson, en nära vän från min ungdom och den som en gång hade 

vittnat för mig, var där. Han fick en vision några år innan, där han 

129

130 

såg en mörkhyad man, klädd på ett speciellt sätt, som satt framför 

honom och berättade sanningen om uppryckandet för honom. Då han 

kom in den dagen så kände han igen Bolivar som den mannen. Han 

var dessutom klädd exakt så som i hans syn. Herren sa: ”Där är han, 

sitt ner och lyssna.” En annan vän, Skip Chenevert, hade en 

uppenbarelse om Guds söner som Bolivar också bekräftade. Vidare så 

berättade han för Mary och mig att vi en dag skulle flytta till Florida, 

vilket vi också gjorde. 

Lotten är ett mycket viktigt tecken i Skriften. Det kan vara ett 

mycket användbart redskap, då man ska be Herren om en 

bekräftelse, ledning eller för att skapa fred mellan människor. Du kan 

vara säker på att lottkastning inte är något verktyg för spådom, inte 

heller kan den användas till någonting annat än för rättfärdiga syften. 

Anta att du anser att du vet Herrens vilja i någon sak och någon 

annan också anser att han vet, men ändå tycker ni tvärt emot 

varandra. Då är lotten ett bra sätt att bestämma vad som är det 

riktiga. (Ords.18:18) Lotten stillar trätor och skiljer mellan 

mäktiga män. Min äldsta dotter och en annan mans dotter hade 

hamnat i bråk, då de var barn. Mannen och hans dotter beskyllde 

min dotter för något. Min dotter sade tvärt emot den andra flickan, så 

jag ville ha reda på vad som egentligen var sant. Jag kastade lott och 

Herren berättade för mig mycket tydligt att mannen hade fel och att 

hans dotter ljög, vilket slutligen visade sig vara sanningen. 

En del säger att det idag inte alls är andligt att kasta lott. Vad är 

andligt med att vara tvärt emot varandra då? Om du till exempel är 

tillsammans med en grupp människor och de inte litar på vad du 

försöker säga, men du litar på Herren och ni måste fatta ett beslut; 

då kan lottkastning avgöra. Men lotten kan också ha fel. Vi såg i 

Hesekiel 14 att Gud skulle kunna vilseleda någon som först ställer 

upp en avgud framför sig och sedan frågar om råd av Herren. Om du 

har ett hemligt motiv, så spelar det ingen roll om svaret kommer från 

en profet, Guds Ord, dina egna funderingar eller lotten; du tigger 

ändå bara om att bli vilseledd. Ångra dig och överlämna din väg åt 

Herren och gå först därefter och fråga Honom. 

I Tredje Mosebok 16 hittar vi lagen om den årliga 

försoningsdagen. Prästen skulle ta två getter och sedan kasta lott, för 

att se vilken av dem som skulle offras och vilken som skulle bli 

syndabock och släppas fri. I detta fall användes två stenar, en svart 

och en vit. Den vita kallades ”Herrens lott,” och den svarta ”Asasels 

(syndabockens) lott.” I detta fall talas det faktiskt om Herren och 

oss. Syndabocken var offret för vår synd, så att vi skulle kunna 

sättas fria. Översteprästen skulle ur sin väska ta ut en sten, som 

130

131 

antingen kunde vara svart eller vit. Detta tecken skulle visa vad som 

skulle hända med geten, som stod framför översteprästen. 

Låt mig berätta lite ur historien för dig. Enligt Talmud (judarnas 

stora efterbibliska skriftsamling) så fanns det en överstepräst 240 år 

före Jesus som kallades för Simon den Rättfärdige. Han var känd för 

att vara en trogen och rättskaffens överstepräst. Han påbörjade sin 

tjänst 240 år innan Jesus föddes och fortsatte i fyrtio år. Då han 

räckte in handen i sin väska så drog han fram ”Herrens lott” varje 

gång, fyrtio år i rad. Detta kom att bli känt som ett tecken på Guds 

godkännande för deras offer. Simon bar också ett karmosinrött snöre 

in i det allra heligaste i fyrtio år. Varje gång som Simon bar snöret in 

i det allra heligaste så blev det vitt. Detta symboliserade reningen 

genom blodet. 

Simon hade också en syn varje gång han var på väg in i det 

allra heligaste. Han såg en man klädd i vitt som gick in tillsammans 

med honom. Sedan, då han kom ut, såg han en syn där en man kom 

ut tillsammans med honom. Den sista dagen av Simons tjänst så gick 

en svartklädd man in tillsammans med honom, men kom inte ut igen. 

Simon själv tolkade helt riktigt att detta betydde att han skulle dö. 

Han dog också samma dag. Efter det fanns det inga tecken i 200 år. 

Lotten föll, såsom man kunde vänta sig, ganska jämt fördelad på 

Herrens lott och Asasels lott. Så fortsatte det ända till tiden för Jesu 

korsfästelse. Fyrtio år efter korsfästelsen blev templet förstört. Under 

den fyrtioårsperioden drog översteprästen varje gång fram den 

svarta stenen. Detta tyddes förstås som ett tecken på Guds ogillande 

av deras offer. Då de förkastade Jesus, så förkastade Gud deras 

offer. Sannolikheten att detta med den vita och den svarta stenen 

skulle ske fyrtio år i rad var 1 på 1 triljon, 100 miljarder. Detta 

tecken bevisade dels Guds suveränitet i Nya Testamentet, dels att 

Jesus var Messias. 

Många människor tror idag på sådant som tur, slumpen, 

hasardspel 

eller ödet eftersom de inte tror på Guds suveränitet. Det finns inget 

sådant utan det är bara fantasifoster. Ibland är det en illusion från en 

demonande. (Gal.6:7) Bedra inte er själva. Gud bedrar man 

inte: det människan sår skall hon också skörda. (Joh.3:27) 

Johannes svarade: "Ingen människa kan ta emot något utan 

att det ges henne från himlen. Vi skapar i själva verket vår egen 

framtid genom att antingen tro på Guds löften eller misstror dem och 

sår vår egen säd och bärgar en skörd, god eller dålig. 

(Ords.16:3) Lotten kastas i knät, men avgörandet 

kommer alltid från HERREN. Herren bestämmer hur lotten ska 

utfalla. Det spelar ingen roll hur du genomför det, om du använder 

131

132 

stenar eller mynt eller begär tecken av Gud, men på detta sätt ber du 

Gud om ledning genom tro. Om du bara tror, så kommer Gud att ge 

dig ett svar. Jag har bevisat detta gång på gång också i mitt eget liv. 

Ska våra liv ledas på detta sätt? Nej, jag tror att vi borde lära oss att 

lyssna till den Helige Ande, men låt oss inse fakta; vi är inte alltid 

säkra på vad vi hör och skulle gärna vilja ha en bekräftelse. 

Det fanns också andra tecken i anknytning till Talmud (judarnas 

stora efterbibliska skriftsamling) som inträffade inom en 

fyrtioårsperiod efter Jesu korsfästelse. Den västra lampan i menoran 

som fanns i det heliga slocknade varje kväll. Det var livsviktigt för 

prästerna att försäkra sig om att menoran aldrig skulle slockna, för 

den var ju en symbol för Israels liv. Det fanns kärl som fyllde på 

menoran, vilket skulle säkerställa att olja aldrig skulle fattas i den. 

Prästens uppgift var att se till att menoran aldrig skulle kunna 

slockna. Det förutsattes att Guds folks ljus aldrig skulle slockna, men 

det gjorde det lika fullt varje kväll i fyrtio års tid. Sannolikheten för 

att något liknande ska hända är så försvinnande liten att det går 

utanför allt förnuft. Detta var ett tydligt tecken på att Gud förkastade 

Israel. Dörren till det allra heligaste kunde också öppnas till synes 

helt av sig själv varje kväll, trots att prästerna bemödade sig om att 

hålla den stängd. Detta var ett tecken från Gud till oss att vi nu 

kunde träda in i det allra heligaste (Guds närvaro) genom tron på 

Jesus Kristus (Hebr.10:19,20). Ett annat tecken som bevisade detta 

är att förhänget framför det allra heligaste rämnade mitt itu då Jesus 

korsfästes. (Matt.27:51). Det fanns inget skäl till att prästerna skulle 

ha gett en falsk rapport angående detta, eftersom det säkert inte var 

något gott tecken för dem. Gud är som sagt suverän då det gäller 

tecken. 

Kan du föreställa dig att Gud har sådan kontroll att Han kunde 

låta lotten välja ut en lagöverträdare från ett skepp fullt med 

människor? I första kapitlet av Jona gjorde Jona uppror och flydde 

från Herren. Då han befann sig på ett skepp uppstod en stark storm 

och männen ombord var fruktansvärt rädda att det skulle sjunka. 

(Jon.1:7) De sade till varandra: "Låt oss kasta lott, så att vi 

får veta vem som har dragit denna olycka över oss." Och när 

de kastade lott, föll lotten på Jona. Hur stor är sannolikheten att 

lotten skulle falla på Jona på det där skeppet? Den är minimal! Gud 

är suverän och dessa hedningar visste det bättre än de flesta kristna 

idag. Måhända de inte visste vilken Gud de bad till, men de visste att 

vem Han än var, så var Han suverän. De visste att någon på skeppet 

vållade en förbannelse som drabbade alla och de trodde att lotten 

skulle uppenbara vem det var. Deras visdom får församlingen att 

skämmas. Gud befallde genom Paulus att korintierna skulle utesluta 

132

133 

de ogudaktiga människorna ur församlingen av samma orsak. (1 

Kor.5). 

I flera år hade Mary och jag tagit emot visioner och drömmar 

om att flytta från Baton Rouge nära Louisiana till Pensacola i Florida. 

En gång då vi hade talat om detta gick jag inför Herren och frågade: 

”När kommer dessa visioner och drömmar att slå in?” Jag tog min 

Bibel och öppnade den. Då jag tittade ner så föll min blick 

ögonblickligen på Habackuk 2:3 där det står: Ty ännu måste synen 

vänta på sin tid, men den skyndar mot sin fullbordan och 

ljuger inte. Om den dröjer, vänta på den, ty den kommer helt 

visst, den skall inte utebli. Detta var Guds tecken till oss. Det var 

specifikt in i minsta detalj. Vid den tiden var Mary och jag otåliga och 

undrade när vi skulle få flytta. Vi tittade nästan aldrig på TV, men nu 

gick jag fram till den och knäppte på den. Vi kom in mitt i ett 

program med Charles Stanley som just då sade följande: ”De som 

väntar på Herren.” Vi visste att de orden var ett tecken till oss att vi 

skulle ha tålamod. Sedan tog jag den lilla asken med mannakorn. Jag 

plockade upp en lapp och utan att se vad där stod räckte jag den åt 

Mary och sa: ”De som väntar på Herren.” Det var tre bekräftelser i 

rad. Herren ville att vi skulle vila och vänta, för Han skulle genomföra 

det i sin tid. Om vi tror på Guds suveränitet att tala genom tecken 

och bekräftelser, så kan Han ge oss en otroligt fantastisk frid mitt i 

prövningarna! 

Mary hade en dröm då hon var gravid. I drömmen såg hon en 

stor pojke och en liten flicka. Då hon höll på att vakna sade en röst: 

”Justin Joseph och Jennifer Joy.” Vi trodde med säkerhet att vi skulle 

få tvillingar. Då det var dags, födde Mary en normalstor pojke på 3,6 

kg i vårt hem, men ingen flicka. Detta förvånade oss, eftersom vi 

var vana vid att få våra drömmar besannade. Marys funderingar var 

att drömmen skulle fullbordas senare genom att vi skulle få tvillingar. 

Jag sa: ”Nej Mary, detta är Justin Joseph. Han var större i din dröm 

eftersom han var den som föddes först och Jennifer Joy var mindre 

eftersom hon föds senare.” Hon blev inte alls övertygad och vi 

behövde få veta vad vi skulle ha pojken att heta. Jag tog tre stycken 

kvarts dollars mynt ur min ficka. Jag sade till henne: ”Låt oss be att 

Gud ger oss ett tecken. Jag kommer att singla slant med dessa mynt 

och det kommer att bli krona för alla, för den här pojken är Justin.” 

Efter att vi bett en bön singlade jag slant med mynten och det blev 

krona för alla. Hon var ännu inte övertygad. Jag sa: ”Jag kommer nu 

att göra om det igen och det kommer än en gång att bli krona för 

alla.” Jag gjorde det och det blev krona för alla mynten igen. Hon sa: 

”Ja, jag vet inte David.” Jag sa: ”OK, jag ska göra det ännu en gång, 

men efter det får vi inte fresta Herren mera.” Jo, du gissade rätt! Det 

133

134 

blev krona för alla. Hur stor är sannolikheten för krona nio gånger i 

rad? Mary var nu övertygad. (Ords.18:18) Lotten stillar trätor 

och skiljer mellan mäktiga män. Två år och tre månader senare 

föddes en liten flicka, Jennifer Joy. Justin Joseph betyder ”rättvis 

utvidgare” och Jennifer Joy betyder ”ren glädje.” Deras namn som de 

fått av Herren passar deras läggning perfekt. 

Jennifers födelse var ett tecken på Guds tidtabell för vår 

flyttning till Pensacola. Ungefär fem år innan hon föddes hade Mary 

en dröm där vi gick omkring i ett hus i Pensacola och jag hade en 

flickbaby i min famn. (Detta var perfekt fullbordat vid tiden för 

flyttningen.) I drömmen visste hon också att riksvägen mellan Baton 

Rouge och Pensacola var byggd. Denna sträcka av vägen hade varit 

under byggnad irriterande länge, men var klar vid tiden för 

flyttningen. Värdet av dessa tecken, att veta att man är exakt i Guds 

vilja, kan inte mätas. Utan respekt för bibliska tecken går kristna 

många gånger sina egna vägar till deras egen skada. Ordet säger 

inte när eller vart man ska flytta, vem man ska gifta sig med eller var 

man ska arbeta, men det demonstrerar de tecken som Gud använder 

för att ge oss sådana direktiv. 

Då Jennifer var ungefär sexton månader gammal, visste vi att vi 

snart skulle flytta till Pensacola, för hon var nu lika stor som i 

drömmen. Vid denna tid bad jag några bröder att komma överens 

med mig att be om ett hus och en bil i Pensacola. Vi gjorde detta i 

enlighet med Ordet. (Matt.18:19) Vidare säger jag er: Om två av 

er här på jorden kommer överens om att be om något, vad det 

än är, så skall de få det av min Fader i himlen. En vecka efter 

denna bön i tro körde min fru Mary och min dotter Deborah längs 

Florida Boulevard i Baton Rouge med vårt ”bilskrälle” till bil. Florida 

Boulevard är understruket eftersom detta var ett tecken på, att 

denna bil spelade en viktig roll i att sätta oss på motorvägen till 

Florida. De hade stannat vid ett rödljus bakom en Cadillac. En man i 

en Lincoln tittade på omgivningarna och körde in i bakänden på vår 

Toyota, vilken i sin tur åkte in i Cadillacen framför. Det resulterade i 

att vår bil blev totalkvaddad samtidigt som Mary och Deborah 

skadades lindrigt. Under tiden som man försökte få ut dem ur bilen 

med ett specialverktyg, kom en man och sade till Mary: ”Var inte 

orolig, han är bra försäkrad,” vilket hon tyckte var underligt. Mannen 

som körde Lincolnen var mycket ångerfull. Han berättade för henne 

att han var direktör för ett stort varuhusbolag och att hans företag 

var självförsäkrat. Han hade en 100/300/100 -försäkring på sin bil. 

($100,000 / $300,000 / $100,000) Han berättade för oss att han 

skulle tala till vår fördel med sina försäkringsrepresentanter. Hur stor 

är sannolikheten att bli påkörd av någon som han? Från 

134

135 

försäkringsbolagets sida var man mycket generösa mot oss, som du 

kanske har förstått. Gud valde denna metod för att svara på min bön 

om ett hus och en bil. De ersatte den kvaddade bilen med en bättre. 

Med förlikningspengarna kunde vi byta ut vår stora familjebil till en 

ny och köpa vårt hus och allt detta med skattefria pengar. Denna 

uppgörelse sammanfaller också med en annan historia. 

Rick Knight, en vän från Baton Rouge, hade en dröm ungefär 

fem år innan krocken. Han hade varit borta från trakten en tid och 

hade kommit på besök till vår granne Bruce. I drömmen sade Bruce 

till honom att han skulle titta mot vårt hus. Då han gjorde det så såg 

han en flyttbil backa upp på vår infart. Vi var på väg att flytta till 

Pensacola. Då han kom över för att hjälpa oss att lasta flyttbilen så 

visade jag honom några papper på vilka det stod ordet ”pension”. Jag 

sade till honom: ”Jag ska aldrig mer arbeta för någon människa.” 

Anden övertygade mig om att Ricks dröm var sann då jag hörde 

den. Jag berättade följaktligen för människorna där jag jobbade att 

jag tänkte gå i pension och flytta till Pensacola. Naturligtvis påstod 

alla där att det inte fanns en chans att man skulle erbjuda mig 

pension vid min ålder, 37 år. De hade alla fel. Exxon beslöt att 

ersätta några av sina arbetare som hade dyra förmåner med 

kontraktsanställda. De erbjöd pension åt alla som hade arbetat hos 

dem i över femton år. Efter att jag fått reda på detta erbjudande 

behövde jag inte fundera länge över detta, eftersom jag hade fått 

mina tecken. Flera av människorna där kom och relaterade till det 

som jag hade sagt dem; att detta skulle hända. Det var ett 

vittnesbörd för dem att Gud kan berätta om framtiden för oss. 

Vi hade inte sett Rick på några år, men just det veckoslutet då 

vi skulle flytta, dök han upp hemma hos Bruce. Bruce pekade mot 

vårt hus. Det som Rick såg var vad han hade sett i drömmen; vi hade 

en flyttbil uppbackad på vår infart. Samtidigt som Rick hjälpte oss att 

lasta flyttbilen så berättade jag för honom om pensionen. Jag skulle 

få ett avgångsvederlag för ett år och en liten pension då jag nått 

pensionsålder, om Exxon ännu var på fötter och Herren dröja så 

länge. Det årets utbetalning kom samtidigt som de första två 

avbetalningarna från försäkringsbolaget för den kvaddade bilen. 

Detta var tillräckligt för att både betala vårt hus i Pensacola och att 

leva på i ett år. Den andra utbetalningen kom efter att vi hade gett 

vår bil till en mission i Pensacola, vilket innebar att vi kunde köpa oss 

en ny bil. Drömmen som Rick hade haft blev med andra ord 

fullständigt besannad. 

Du kanske tänker: ”Hur kan han över huvud taget klara sig på 

en sådan pension så att han aldrig skulle behöva arbeta för någon 

människa?” Några månader innan vi flyttade från Baton Rouge gav 

135

136 

Herren mig ett annat tecken. I en syn stod jag plötsligt framför en 

enorm plats, som jag tror representerade det nya Jerusalem. En 

väldig dörr öppnades och Herren stod där, klädd som en Kung. Han 

bjöd mig att komma in och visade ett torn timrat av stockar och som 

avsmalnade uppåt. Överst fanns en plats som man kunde stå på. Han 

visade mig att detta torn representerade min tjänst. Han visade mig 

också lönebok med en viss summa per månad. Han sa: ”Jag vill att 

du ska ha detta,” syftande på tornet och pengarna. Vi har levt på ett 

snitt av detta belopp per månad sedan 1986 och pengarna har på ett 

helt mirakulöst sätt kommit från många skilda håll. Vi har upplevt 

både feta och magra månader, allt för att bli prövade. Under ett helt 

år har det i alla fall blivit ett genomsnitt per månad exakt så som 

Herren hade visat oss. Vi har varit tvungna att vandra i tro för att få 

det. Detta tecken gav mig tro att Gud skulle fylla mina behov utan 

några synliga möjligheter till försörjning. 

Efter detta blev jag i en annan syn förd högt upp över Baton 

Rouge där jag bodde. Då jag tittade i riktning mot Florida såg jag 

mitt torn i Pensacola. Några månader senare hade Gud på ett 

mirakulöst sätt köpt oss ett hus och en bil i Pensacola, Florida, där vi 

nu bor. Herren gav mig en del insikter i vad tornet betydde. De skilda 

stockarna är de heliga, som liknas vid träd på många ställen i Bibeln. 

I hörnen där de var sammanfogade, bildades kors. Guds folk som 

kommer tillsammans i enhet bärande sina egna kors skapar ett torn 

där de är skyddade från sina fiender. Israeliterna byggde liknande 

torn i sina städer för att skydda sig från fiender. Ibland byggdes de 

mitt bland fårhjordarna och kallades då för herdetorn (Dom.9:46,51). 

(Ords.18:10) HERRENS namn är ett starkt torn, den 

rättfärdige skyndar dit och får skydd. Sanningen bygger av oss 

ett torn med Jesu karaktär och auktoritet för att försvara oss mot 

fiender. Mycket svåra tider och många fiender är på kommande. Gå 

in i skydd bakom de höga murarna av det andliga Sion, 

”Herdetornet” (Mik.4:8). 

Jag har många gånger erfarit att Herren har använt lotten som 

ett tecken för att bevisa Guds suveränitet och direktiv till andra. En 

gång frågade jag Herren vad jag skulle göra med mitt ”mobile home” 

då vi visste att vi skulle flytta till Pensacola. Mary frågade mig om vi 

kunde sälja den. Då jag bad över detta uppmanade Herren mig att ge 

den till ett kristet par som vi kände; Mike och Karen Burley från 

Houston, Texas. Då jag kontaktade dem fick jag reda på att de precis 

hade förlorat sina jobb och sin bostadsförmån. Jag berättade för Mary 

vad Herren hade sagt mig, men hon var inte riktigt säker. Jag ville 

att Herren skulle bekräfta för Mary att det verkligen var Guds direktiv 

att vi skulle ge bort vårt hem. För att hon skulle få frid i sitt sinne 

136

137 

angående detta så föreslog jag att vi skulle begära ett tecken av 

Herren. Jag bad Herren att han skulle bekräfta detta beslut med 

krona sex gånger i rad och precis så blev det. Hur stor är 

sannolikheten för detta? Mary blev också övertygad. Utan att berätta 

för Mike och Karen vad Herren hade sagt, så bjöd jag in dem att bo 

tillsammans med oss tillfälligt. Mary påminde mig om att Karen hade 

haft en dröm några år tidigare som handlade om oss. I hennes dröm 

hade vi flyttat från orten och återvänt en tid senare och upptäckt, att 

någon annan bodde i vårt hem. Vi tänkte inte på att fråga henne då, 

om hon visste vem det var. Då de flyttat in så påminde jag dem om 

drömmen. Jag sade till Karen: ”Jag tror att jag vet vem det var som 

bodde i vårt hem. Det var ni, inte sant?” Karen sa: ”Ja, det var vi.” 

(Hon var vis nog att inte säga det då hon berättade om drömmen 

första gången, eftersom hon inte ville att det skulle bli en 

självuppfyllande profetia.) Jag sa: ”Nåja, då är det ert hem.” De var 

förstås överlyckliga över att se hur Gud hade försörjt dem, till och 

med innan behovet hade uppstått. Några månader senare gav Gud 

oss hem och bil i Pensacola. Händelserna efter lottkastningen 

bevisade förvisso både tecknets tillförlitlighet och Guds suveränitet. 

Du borde testa det någon gång. Jag försöker inte säga dig att du ska 

låta lotten leda ditt liv, utan jag talar här om bekräftelser och 

anvisningar. Då ett tecken överensstämmer med din ande, så lär det 

dig att vara mera trygg över att det är Herren som talar till dig. Vi 

behöver inte få krona sex gånger i rad som bevis. Ju tryggare vi blir 

desto mindre bevis behöver vi att det är Gud som talar. 

Israels barn lät lotten bestämma vilken del av det förlovade 

landet var och en av deras stammar skulle få. Genom lotten 

bestämde de också vem som skulle gå först ut i strid. Lotten lämnade 

inget rum för diskussioner. Det finns tider då detta är nödvändigt, för 

inte ens andliga människor kommer alltid överens, inte heller kan du 

få dem att tro dig alla gånger. I 1 Sam.10:1 blev Saul smord till kung 

i hemlighet av Samuel. Senare var han tvungen att bevisa detta 

direktiv från Gud för folket. (1 Sam.10:19) Men i dag har ni 

förkastat er Gud, som räddade er ur alla era olyckor och 

svårigheter, och ni har sagt till honom: Sätt en kung över oss. 

Så träd nu fram inför HERREN efter era stammar och era 

släkter." (20) Därefter lät Samuel alla Israels stammar gå 

fram. Då träffades Benjamins stam av lotten. (21) När han 

sedan lät släkt efter släkt i Benjamins stam gå fram, träffades 

Matris släkt av lotten. Därpå träffades Saul, Kish son, av 

lotten, men när de sökte efter honom, kunde de inte finna 

honom. Lotten minskade ner antalet till endast en som dessutom 

redan var smord till kung. Av hela Israel blev endast Saul kvar. Vi ser 

137

138 

samme suveräne Gud i Nya Testamentet. Det finns inget sådant som 

slump. Varför sade Samuel inte bara: ”Herren sade till mig att det är 

Saul som är kung och jag har redan smort honom?” Varför blev inte 

Saul smord av Samuel inför andra också, så att de hade vetat det? 

Gud ville inte att det skulle bli någon diskussion eller splittring i Israel 

angående valet av kung. Efter allt som blev sagt och gjort och efter 

att Saul avföll och gjorde dumma misstag, så ville inte Gud att folket 

skulle beskylla Samuel för att ha valt fel. De enda som inte 

respekterade lotten kallades ”onda män.” (1 Sam.10:27) Men 

några onda män sade: "Hur skall den där kunna rädda oss?" 

Jonatan bad om ett tecken av Herren. (1 Sam.14:6) Jonatan 

sade till sin vapenbärare: "Kom, så går vi över till dessa 

oomskurnas (filistéernas) förpost. Kanske skall HERREN göra 

något för oss. För ingenting hindrar HERREN att ge seger 

genom få lika väl som genom många." (7) Hans vapenbärare 

svarade: "Gör allt du har i sinnet. Gå du! Jag följer dig vart du 

vill." (8) Då sade Jonatan: "Bra, vi skall gå över till männen 

där och visa oss för dem. (9) Om de säger till oss: "Stå stilla, 

till dess vi kommer fram till er", då skall vi stanna där vi är 

och inte klättra upp till dem. (10) Men om de säger: "Kom upp 

hit till oss", då skall vi gå dit upp, för då har HERREN gett dem 

i vår hand. Detta skall vara tecknet för oss." Jonatan hade tro 

för att Herren skulle hedra hans tecken och lägga dessa tankar och 

ord in i filistéerna. Han trodde inte heller att djävulen kunde ge 

honom ett felaktigt svar. Gud är trofast och vill att vi ska begära 

tecken av Honom så att Han kan bevisa sig själv för oss och ge oss 

seger över våra fiender. Jonatan fick tecknet som han hade begärt 

och visste att Gud hade gett filistéerna i hans hand. Så fort som 

Jonatan hade utplånat filistéer på en yta av ungefär ett tunnland, så 

blev det en jordbävning som förorsakade att resten flydde. Under det 

att filistéerna flydde, utnyttjade Saul situationen och dödade så 

många som möjligt av dem. (1 Sam.14:24) ... Fastän 

Israels män den dagen hade drivits hårt, band Saul folket med 

följande ed: "Förbannad vare den man som äter något innan 

kvällen kommer och jag har tagit hämnd på mina fiender." 

Ingen bland folket smakade då någon mat. Jonatan som var 

ovetande om eden använde staven som han hade i sin hand att ta 

honung med och åt. Efteråt berättade de andra om eden för honom. 

(1 Sam.14:36) Saul sade: "Låt oss i natt dra ner och 

förfölja filistéerna och plundra dem ända tills det blir ljust i 

morgon, och låt oss inte lämna en enda av dem kvar." De 

svarade: "Gör det du anser vara rätt." Men prästen sade: "Låt 

oss träda fram hit till Gud." (37) Då frågade Saul Gud: "Skall 

138

139 

jag dra ner och förfölja filistéerna? Vill du då ge dem i Israels 

hand?" Men han gav honom inte något svar den dagen. Jag har 

märkt att Herren inte alltid vill svara oss. Job måste uthärda en 

fruktansvärd prövning, utan att få något svar av Herren förrän 

alldeles på slutet. Han måste lita på Herren. Ibland vill Herren att vi 

ska ge Honom en utväg. Ett enkelt ja eller nej skulle kanske inte ha 

varit det helt rätta svaret. Det rätta svaret hade kanske varit ett: ”Ja, 

men inte nu,” eller ett: ”Nej, inte nu, men senare.”Jag upplevde att 

Herren visade mig att jag skulle använda två mynt en gång då jag 

skulle singla slant. Jag antar att orsaken var att jag skulle kunna få 

krona på båda för ett ”ja” och klave på båda för ett ”nej” och en 

krona och en klave som betyder: ”Jag vill inte svara dig just nu eller 

på detta sätt” Jag kände alltid i mitt hjärta, då Gud ville ha denna 

utväg. Den gången då jag kastade lott om vårt hem använde jag två 

mynt och varje gång blev det dubbel krona. Då jag ännu var ung i 

Herren fick jag många svar, som blev bekräftade på detta sätt. Ju 

äldre jag blev i Herren desto mindre ville Han att jag skulle lita på 

lotten. Lotten och andra tecken hjälpte mig att bli säker på att jag 

hörde Herrens röst och följde Hans direktiv. Han vill vänja oss av 

med behovet att få tecken allt eftersom vi blir säkrare på att lyssna 

till Hans röst. Det händer ännu ibland att jag använder lotten. Gud 

vill inte att vi ska begära tecken på något som han klart säger i sitt 

Ord. Vad Ordet säger är slutgiltigt. Gud behöver inte bekräfta för dig 

det som Han har sagt är sant. För några år sedan tillfrågades min 

äldste son av en lokal MC-återförsäljare, om han ville komma och 

ansöka om ett jobb. Jag frågade Herren genom lottkastning om han 

skulle få jobbet och svaret var ”ja”. Senare bad jag Herren visa mig 

en vers som handlade om jobbet. Jag öppnade Bibeln och versen jag 

såg antydde att de inte skulle komma att vara helt ärliga med 

honom. Jag tänkte: ”Betyder detta 'ja han kommer att få jobbet men 

de kommer inte att säga honom sanningen'?” Det utvecklades så att 

de berättade för honom att han skulle få jobbet i december, men det 

var först i januari som han sist och slutligen fick det. Detta var ju 

exakt vad Herren hade visat mig. 

(1 Sam.14:24) Fastän Israels män den dagen hade drivits 

hårt, band Saul folket med följande ed: "Förbannad vare den 

man som äter något innan kvällen kommer och jag har tagit 

hämnd på mina fiender." Hans son Jonatan hörde inte då denna 

förbannelse blev uttalad och åt lite honung. Saul ville ha ett svar av 

Herren om han skulle gå emot filistéerna, men Herren svarade 

honom inte och han misstänkte att hindret var, att det fanns synd i 

lägret. (1 Sam.14:38) Då sade Saul: "Kom fram hit, ni 

som är ledare för folket, för att vi skall få veta och se vad det 

139

140 

är för en synd som har begåtts i dag. (39) Ty så sant HERREN 

lever, han som har räddat Israel: Om den också har begåtts av 

min son Jonatan, måste han dö." Men ingen bland folket 

svarade honom. (40) Då sade han till hela Israel: "Ställ er på 

ena sidan, så skall jag och min son Jonatan ställa oss på andra 

sidan." Folket svarade Saul: "Gör det du anser vara rätt." (41) 

Saul sade till HERREN, Israels Gud: "Låt sanningen komma 

fram." Då träffades Saul och Jonatan av lotten, och folket gick 

fritt. (42) Saul sade: "Kasta lott mellan mig och min son 

Jonatan." Och Jonatan träffades av lotten. (43) Saul sade till 

Jonatan: "Tala om för mig vad du har gjort." Då talade 

Jonatan om det för honom: "Med änden av staven som jag 

hade i handen tog jag lite honung och smakade på den. Här är 

jag. Skall jag nu dö?" (44) Saul svarade: "Må Gud straffa mig 

både nu och senare: Du måste dö, Jonatan."(45) Men folket 

sade till Saul: "Skulle Jonatan dö, han som har skaffat Israel 

denna stora seger? Det får inte ske! Så sant HERREN lever, 

inte ett hår från hans huvud skall falla till jorden, för med 

Guds hjälp har han i dag utfört detta." Så friade folket 

Jonatan, han behövde inte dö. (46) Saul drog hem utan att 

vidare förfölja filistéerna, och filistéerna begav sig hem till 

sitt. Av hela Israel blev Jonatan utvald av lotten som den som 

orsakade Herrens tystnad. Vi har samme suveräne Gud! Saul 

fortsatte inte att förfölja filistéerna, då folket besparade Jonatan. Gud 

gav inga direktiv till Saul, för förbannelsen som han hade uttalat blev 

ju inte fullbordad. Utan svar från Gud ville han inte förfölja filistéerna, 

fastän de skulle ha kunnat förgöra dem. Många är idag påverkade av 

förnuftet och hägrande möjligheter, men de som är ledda av Anden 

är Guds söner. 

Apostlarna började fundera på att ersätta Judas. (Apg.1:20) I 

Psaltaren står det skrivet: Hans gård skall bli öde, ingen skall 

bo där, och: Hans ämbete skall en annan få. (21) Därför måste 

en av de män som var med oss under hela den tid Herren 

Jesus gick in och ut ibland oss, (22) från det att han döptes av 

Johannes till den dag då han blev upptagen från oss, en av 

dem måste tillsammans med oss vara ett vittne om hans 

uppståndelse." (23) Då ställde man fram två: Josef 

Barsabbas, som även kallades Justus, och Mattias. (24) Och 

de bad: "Herre, du som känner allas hjärtan, visa vilken av 

dessa två du har utvalt (25) till att få den apostoliska tjänst 

som Judas lämnade för att gå till den plats som var hans." 

(26) De kastade lott mellan dem, och lotten föll på Mattias. Så 

blev han tillsammans med de elva räknad som apostel. I de 

140


allra flesta församlingar idag anser man att ett fel blev begånget i 

denna situation, för den tolfte aposteln – menar man - borde ha varit 

Paulus. Orsaken till att denna lära blivit så accepterad är att det 

skulle få finnas bara tolv apostlar. På grund av denna lära har det 

grekiska ordet ”apostolos” i Nya Testamentet i de flesta fallen inte 

blivit översatt med apostel. Vi har ändå ingen rättighet att tro att det 

skulle kunna översättas med något annat än apostel. Genom att 

använda samma exakta grekiska ord, apostolos, så finns det 

åtminstone tjugofem apostlar uppräknade i Nya Testamentet. Vi har 

apostlar än idag. Gud valde Mattias genom lottkastning, att ta Judas 

plats som den tolfte aposteln. Det sägs också att Mattias inte är 

nämnd senare i Skriften, men de flesta av de andra apostlarna är inte 

heller omnämnda. Jesaja 53 berättar om Jesu uppoffrande liv och 

död. I detta kapitel har man i bibelkoden upptäckt namnet Jesus och 

namnen på de tolv apostlarna, däribland Mattias, men varken Judas 

eller Paulus finns där. Redan på Jesajas tid skrevs detta ner, att 

Mattias skulle ta Judas plats. De judiska apostlarna som använde 

lotten hela livet, litade på den vid viktiga beslut, för de trodde på en 

suverän Gud som svarar på bön. 

Gud valde Gideon att leda Israel mot midjaniterna, amalekiterna 

och österlänningarna. Gideon var bekymrad, för han visste att han 

inte hade mycket till armé och dessutom hade han dåligt 

självförtroende, så därför ville han förtrösta på Herren i stället. 

(Dom.6:36) Och Gideon sade till Gud: "Om du verkligen vill 

rädda Israel genom min hand, så som du har lovat, (37) se då 

här. Jag lägger denna avklippta ull på tröskplatsen. Om det 

kommer dagg endast på ullen, medan marken förblir torr, då 

vet jag att du genom min hand skall rädda Israel, så som du 

har lovat." (38) Och det skedde så. När han tidigt följande 

morgon kramade ur ullen, kunde han pressa ut så mycket 

dagg ur den att en skål blev full med vatten. (39) Men Gideon 

sade till Gud: "Må din vrede inte brinna mot mig, om jag talar 

än en gång. Låt mig få försöka bara en gång till med ullen. Gör 

nu så att endast ullen förblir torr, medan det kommer dagg 

överallt på marken." (40) Gud gjorde så den natten. Endast 

ullen var torr, medan det hade kommit dagg överallt på 

marken. Det här är att vara ganska så specifik med Herren. Gideon 

ville ha ett tecken som annars inte skulle kunna ske på ett naturligt 

sätt. Det naturliga är att en ulltofs suger upp fukt som finns runt 

omkring den. I detta fall var ullen torr medan marken var våt. Gud 

har inga problem med att göra tecken likt detta om vi behöver ett 

svar. 



En gång för många år sedan predikade jag för en man som var 

nära att ta steget att omvända sig. Han hade många frågor, men 

också problem med att tro att Gud älskade just honom. Jag föreslog 

att han skulle be Gud om ett tecken. Jag sa: ”Be Gud att han låter 

det regna medan solen skiner om Han älskar dig.” Denne man var 

överlycklig nästa dag, för det var exakt vad som hände. Han böjde 

knä vid sängen och efter att han hade bett den bönen tittade han ut 

genom fönstret; solen sken och det regnade. Han behövde detta. Det 

överbevisade honom om en personlig Gud och Frälsare. 

En annan gång då jag undervisade en klass, föreslog jag att de 

var och en skulle sätta Gud först nästa morgon och söka Herren i 

Ordet en timme innan de gick till arbetet. Innan vi slutade dagens 

undervisning föreslog jag ett tecken för dem. Jag sa: ”Om ni inte tror 

att Gud vill att ni möter Honom först innan ni åker till jobbet, så sätt 

väckarklockan att ringa den tid då ni annars brukar stiga upp. Då ni 

vaknar så vänd på huvudet och se hur mycket klockan är.” Nästan 

alla i klassen kom tillbaka som små solar. De sade sådant som att: 

”Jag vaknade, vände mig mot klockan den var exakt en timme före 

den inställda väckningstiden.” De såg och var imponerade över Guds 

suveränitet och förstod att det var Hans vilja att de skulle möta 

Honom tidigt på morgonen. Sådana här saker övertygar folk om Guds 

personliga kärlek och intresse för dem. 

Israels barn hade gått ut i krig mot filistéerna som hade erövrat 

förbundsarken. De bar sitt byte till sitt land och där från stad till stad. 

Guds förbannelse föll över varje stad som tog emot arken genom att 

folk fick tumörer och dog. Efter en kort tid begärde folket filistéernas 

hövdingar att flytta bort arken från deras stad. Då de placerade 

arken strax intill Dagon, deras gud, så föll denne omkull och huvud 

och händer bröts av. 

Filistéernas hövdingar började frukta för hebréernas Gud. De 

började komma ihåg vad denne Gud hade gjort med Egypten och 

farao för att befria Israel. Prästerna och spåmännen rådde dem att 

begära ett tecken av Gud för att se, om detta verkligen var Hans 

dom över dem. 

(1 Sam.6:7) Så gör er nu en ny vagn och tag två kor som ger 

di och som inte har burit något ok. Spänn korna för vagnen, 

men tag hem deras kalvar från dem. (8) Sätt HERRENS ark på 

vagnen och lägg ner guldföremålen ni ger honom som 

skuldoffer i ett skrin vid sidan av den. Sänd så i väg vagnen. 

(9) Se efter om den tar vägen till sitt eget land, till Bet-Semes. 

Då var det han som gjorde oss allt detta stora onda. Men 

annars vet vi att det inte var hans hand som slog oss utan att 

det drabbade oss av en slump." 



Köttet kan tro på slumpen, mot alla odds. Kor som aldrig hade dragit 

någon vagn förut eftersom de aldrig hade burit något ok, skulle av 

naturen ha gått hem samma väg som deras kalvar. De skulle inte ha 

gått iväg från sina kalvar in i ett land som de aldrig hade varit i. Det 

var totalt omöjligt att korna skulle ha gått den väg de gick utan att 

Gud hade haft total suveränitet över deras sinnen. (1 Sam.6:10) 

Männen gjorde så. De tog två kor som gav di och spände dem 

för vagnen. Men kornas kalvar stängde de in hemma. (11) Och 

de satte HERRENS ark på vagnen och även skrinet med 

guldråttorna och med avbildningarna av deras svulster. (12) 

Korna gick raka vägen åt Bet-Semes till. De gick hela tiden 

samma väg. De gick där och råmade utan att vika av vare sig 

till höger eller till vänster….. Det såg inte ut som om korna alls 

gillade att föra arken tillbaka till Israel, så som de stönade. 

Filistéerna visste att detta var Gud och de till och med offrade till 

Honom. De gjorde det omöjligt för detta tecken att ske på ett 

naturligt sätt. De bad Gud göra något som är onormalt. Du kan göra 

likadant. Om du gör det så kommer varken du eller”filistéerna” runt 

omkring dig, att någonsin glömma det. 

För några år sedan påminde jag Herren om mina två äldsta 

söner som hade blivit fostrade i Herren, men som nu höll på med 

egna saker. Jag hade bett för dem och lagt dem i Guds hand i tro, 

men eftersom det verkade ta så lång tid, så bad jag Herren om ett 

ord angående dem. Jag öppnade min Bibel på måfå och satte ner 

mitt finger på följande ställe: "Dina böner och dina gåvor har 

stigit upp till Gud som ett offer han kommer ihåg. (Apg.10:4) 

En åminnelse är något som håller liv i minnet av någon. Så Gud 

mindes kontinuerligt min begäran. Jag gjorde det en gång till och då 

hamnade mitt finger på ett ställe där det stod: ”Det är fullbordat” 

(Joh.19:30). Med andra ord så sade Gud: ”Du bad över det. Jag 

hörde bönen. Det är fullbordat. Nu behöver du bara tro det.” Jesus 

sa: ”(Mark.11:24) Därför säger jag er: Allt vad ni ber om och 

begär, tro att ni har fått det, så skall det vara ert. 

En gång hade jag väldigt ont och förlorade mycket blod. Jag 

hade frid angående detta, antagligen för att Kristus hade helat oss 

konstant i många år. Tankar hade strömmat genom mitt huvud att 

jag hade cancer, men jag berättade inte detta för någon annan än för 

en enda vän, Mike Burley, som enades med mig i tro. En kort tid 

efter detta träffade jag på två systrar som sade att de hade bett för 

pastorer de kände, inklusive mig. De sade att Herren hade talat till 

dem om att jag skulle komma att ha en kamp mot cancer, men att 

jag skulle vinna. Jag tackade dem och berättade att jag hade anat 

detta också. Jag gick hem och bad Herren om ett ord angående 



detta. Jag öppnade min Bibel på måfå och satte mitt finger rakt på: 

ty du kommer att dö och skall inte tillfriskna. (2 Kon.20:1). Jag 

sa: ”Jag accepterar inte detta Herre. Detta är inte vad ditt Ord lovar 

mig. Du sa: ”Genom dina sår är vi helade” och ”Då du ber så tro 

att du har fått.” Jag bad Gud om ett annat ord. Jag öppnade min 

Bibel igen och satte ner mitt finger rakt på: ”Jag skall inte dö utan 

leva” (Ps.118:17). Precis det motsatta! Det finns inga andra 

liknande verser i Bibeln än dessa två. Tänk vilken underbar och 

suverän Gud vi har, som kan göra så att Bibeln öppnas på exakt rätt 

ställe och som sedan kan få mitt finger att peka på exakt rätt vers. 

Gud prövade mig, för att se om jag faktiskt tänkte tro på Skriften. 

Om du alltid vägrar att ta emot något som är i strid med Ordet, så 

kommer du att vara välsignad. Symptomen avtog gradvis och 

försvann till sist helt. 

En syster som vi kände, som bodde några timmars väg från oss, 

hade en tumör som var så stor att det såg ut som om hon var gravid 

i femte månaden. Hon ringde upp mig och jag förbannade tumören i 

Jesu namn. Hon ringde igen efter en stund och sade att den hade 

minskat och var nu ungefär som en ballong som hade tappat luft. 

Senare började den växa igen. Jag bad Herren ge mig ett ord 

angående denna syster. Fem gånger i rad öppnade jag min Bibel på 

måfå, satte ner mitt finger och läste en vers som handlade om de 

dödas uppståndelse. Jag skrev ner alla bibelställen. Jag frågade 

Herren: ”Vad försöker du säga mig? Tänker du resa upp henne från 

döden eller handlar det om de dödas uppståndelse på den yttersta 

dagen?” Tecknet Herren gav mig var profetiskt och uppfylldes, även 

om det inte var Guds bästa för henne att hon dog. Läkarna var rädda 

att operera henne. Hon såg nu ut som om hon var gravid i nionde 

månaden. Hennes familj tryckte på att hon skulle resa till Mexiko för 

behandling. Jag visste att hon sviktade mycket i sin tro mot slutet av 

sin prövning, eftersom hon berättade det för mig. Jag fördömde 

henne inte för det. Hon var en god och trogen kvinna i Herren som 

hade blivit helad av Herren i nästan hela sitt kristna liv. Hennes make 

befarade att de kanske inte nödvändigtvis sökte Guds vilja så mycket 

som deras egna önskningar, när de hade tro för hennes helande. 

Naturligtvis bad Jesus och lärjungarna för människor som hade sin 

egen önskan att bli helad och Gud helade dem alla (Matt.4:24; 8:16; 

9:35; 12:15; Apg.5:16). på grund av deras tro. (Ps.103:3) …han 

som förlåter dig alla dina synder och botar alla dina 

sjukdomar, Precis i samma minut som de gav upp sin tro för hennes 

helande och bad: ”Herre, om det är Din vilja,” så dog hon. Hennes 

make och läkarna var chockade, för hon hade inte visat några tecken 

på att hon skulle dö. Maken berättade för mig, att i samma stund 



som dessa ord kom ur deras mun i bön, så dog hon. Han sa: ”David, 

vi höll henne här genom tro.” Jag tänkte: ”Jo, detta är vad vi 

förväntas göra.” 

Vi berättade för Pauline Warner, en syster som var med i vår 

församling, den sorgliga nyheten. Hon sade att det verkligen 

upprörde henne, för hon trodde att de höll fast vid sin tro. Hon sade 

att det skrämde henne att tänka på att tron kunde misslyckas. Då 

hon höll på att fundera på detta i sin bil hörde hon en röst som sa: 

”Apg.5:1.” Eftersom hon inte visste vad som stod där så ville hon att 

jag skulle läsa versen för henne. (Apg.5:1) En man som hette 

Ananias sålde tillsammans med sin hustru Safira en egendom. 

Först sade jag till henne att jag inte såg hur versen stämde in här, 

eftersom de var trogna med sina finanser. Slutligen kom det till mig, 

att en man och hans hustru hade ”sålt en egendom.” Helande är 

vår egendom genom blodsförbundet. Det är ”barnens bröd” enligt 

Jesus. ”Om det är Din vilja” borde aldrig bes då Skriften tydligt 

uppenbarar Guds vilja (1 Pet.2:24; Ps.103:3). Jesus och apostlarna 

bad aldrig den bönen vid helande, befrielse eller försörjning. Av detta 

ser vi, att vi kan acceptera en lögn i stället för en utlovad ”egendom.” 

Denna vers som Pauline fick och ”om det är Din vilja” -bönen hjälpte 

många att förstå att vad vi borde göra: Låt oss orubbligt hålla fast 

vid hoppets bekännelse, ty den som har gett oss löftet är 

trofast. (Hebr.10:23). 

Här är ett tecken som fortfarande imponerar på folk och som 

poängterar Guds suveränitet. (2 Kon.20:1) Vid den tiden blev 

Hiskia dödssjuk. Profeten Jesaja, Amos son, kom till honom 

och sade: "Så säger HERREN: Se om ditt hus, ty du kommer 

att dö och skall inte tillfriskna."(2) Då vände Hiskia sitt 

ansikte mot väggen och bad till HERREN: (3) "O, HERRE, kom 

dock ihåg att jag har vandrat inför dig i trohet och med 

hängivet hjärta och gjort det som är gott i dina ögon." Och 

Hiskia grät mycket. (4) Innan Jesaja hunnit ut ur den inre 

staden, kom HERRENS ord till honom. Han sade: (5) "Vänd om 

och säg till Hiskia, fursten över mitt folk: Så säger HERREN, 

din fader Davids Gud: Jag har hört din bön, jag har sett dina 

tårar. Se, jag skall göra dig frisk. I övermorgon skall du få gå 

upp till HERRENS hus. (6) Jag skall lägga femton år till din 

livstid. Jag skall också rädda dig och denna stad ur den 

assyriske kungens hand. Jag skall beskydda denna stad för 

min skull och för min tjänare Davids skull." (7) Jesaja sade: 

"Hämta en fikonkaka." Då hämtade man en fikonkaka och lade 

den på bölden, och han blev frisk. 

(8) Och Hiskia sade till Jesaja: "Vad är tecknet på att HERREN 



skall göra mig frisk, så att jag i övermorgon får gå upp till 

HERRENS hus?" Vi kanske frågar: ”Varför trodde han inte på 

Herren?” En orsak är att Hiskia talade med Jesaja, profeten. Bibeln 

befaller dig att pröva profetiorna (1 Joh.4:1). Många gånger i 

personliga profetior blir något uppenbarat som endast du vet något 

om. Detta är ett tecken på att profetian inte kunde ha kommit bara 

från profetens tankar. Andra gånger uppenbaras vissa 

nyckelhändelser som leder till fullbordandet av profetian och då de 

slår in vet du att det var från Herren. (Klag.3:37) Vem talade och 

det blev så, utan att Herren hade befallt det? Detta ger dig ett 

sätt att bevisa om personen ifråga verkligen är en profet. 

Det finns många profeter som har en spådomsande. Dessa 

andar kontrollerar inte framtiden och därför har sådana profeter ett 

procentuellt lågt antal profetior som går i uppfyllelse. De som går till 

dem inser inte att dessa andar säger vad de själva planerar, men 

Gud tillåter dem inte alltid att agera. (2 Kon.20:9) Jesaja svarade: 

"Detta skall för dig vara tecknet från HERREN på att HERREN 

skall göra vad han har sagt: Skall skuggan gå tio steg framåt 

eller skall den gå tio steg tillbaka?" (10) Hiskia sade: "Det är 

lätt för skuggan att sträcka sig tio steg framåt. Nej, låt den i 

stället gå tio steg tillbaka." (11) Då ropade profeten Jesaja till 

HERREN, och han lät skuggan gå tillbaka de tio steg som den 

redan hade gått på Ahas trappa. Hiskia visste det inte, men ”det 

är lätt” för Gud att göra så att skuggan går tio steg tillbaka. Han 

trodde att han gjorde det svårt för Gud att ge detta tecken. 

Då Elia inte visste vad han skulle svara Elisa, lät han Herren 

svara genom ett tecken. 

(2 Kon.2:9) När de hade kommit över sade Elia till Elisa: "Bed 

mig om vad du vill att jag skall göra för dig, innan jag tas ifrån 

dig." Elisa sade: "Må en dubbel arvslott av din ande komma 

över mig." (10) Han svarade: "Du har bett om något svårt. 

Men om du ser mig, när jag blir tagen ifrån dig, då kommer 

det att ske dig så. Annars sker det inte." (11) Medan de gick 

och samtalade, se, då kom en vagn av eld med hästar av eld 

och skilde de båda från varandra. Och Elia for i stormvinden 

upp till himlen. (12) Elisa såg det och ropade: "Min fader, min 

fader! Du som för Israel är både vagnar och ryttare!" I detta 

fall visste Elia inte om Gud skulle ge en dubbel arvslott av den ande 

som han hade till Elisa eller inte. Han tänkte att Elisa möjligen hade 

bett om för mycket. Faktum är att Elia var den störste 

mirakelgöraren sedan Mose. Elia överlät åt Herren att bekräfta det 

genom ett tecken och Han hedrade honom för det. Elisa mottog en 



dubbel arvslott och fortsatte med att göra dubbelt flera mirakler än 

Elia gjorde. 

Gud är suverän över historien, då det gäller att använda 

människor och händelser som tecken till oss. (1 Kor.10:11) Det 

som hände dem tjänar som exempel och skrevs ner för att 

varna oss som har världens slut inpå oss. Enligt fjärde Mosebok 

21:17 så var dubbla arvslotten den del av arvet som den förstfödde 

fick. Elisa, den andre sonen, fick en dubbel portion av den ande som 

Elia, den förstfödde, skulle ha haft. Han fick en dubbel portion av det 

som Gud Fadern gav som arv. Faderns andre son fick den förstföddes 

arv, precis på samma sätt som Efraim och Manasse, Jakob och Esau, 

Isak och Ismael samt Abel och Kain. Vart och ett av dessa par är en 

skuggbild av Guds två söner. Gud sa: ”Israel är min förstfödde 

son,” (2Mos.4:22) Församlingen är Hans pånyttfödde eller andre 

son. Jesus sa: ”Så skall de sista bli de första, och de första bli 

de sista.” (Matt.20:16). Församlingen föddes sist, men är först då 

det gäller smörjelse, arv och position. 

Vart och ett av dessa par av söner ger oss uppenbarelser om 

olikheten mellan de naturligt förstfödda och de som nummer två 

födda sönerna. Efraim, Josefs andre son, är det tydligaste tecknet på 

Jesus i Bibeln. Efraim fick den dubbla arvslott som den förstfödde 

Manasse egentligen borde ha fått (1 Mos.48:17-19). Josef sade om 

Efraim, att från honom skulle komma ”ett talrikt (Hebreiska: 

fullhet) folk”. Han representerade nämligen församlingen ur alla 

nationer. Församlingen är Faderns andre (pånyttfödde) son, som tog 

emot den dubbla arvslott som Israel, den förstfödde sonen, skulle ha 

haft, men som han (de) förkastade. 

Likadant var det med Esau. Han sålde sin dubbla förstfödslorätt 

”för en portion mat”. Med andra ord så vandrade han efter sitt 

kött. Vi är Jakob, den andre sonen, dock endast om vi accepterar den 

nytestamentliga dubbla smörjelse som såldes till oss av det naturliga 

Israel. Det som de skulle ha fått av Jesus, men som de förkastade, 

måste vi acceptera, i stället för ett modernt och kraftlöst evangelium. 

Många församlingar bevisar att de är lik Esau, som inte accepterade 

sin dubbla arvslott. Ta emot din dubbla portion av smörjelsen och bli 

fylld med Anden och de nytestamentliga gåvorna! 

Paulus varnar församlingen för att vara som Ismael (förstfödd), 

barn av tjänstekvinnan som var bunden av lagen och religionen 

(Gal.4:21-31). Han uppmanar oss att bli som Isak (född som den 

andre i ordningen) i stället, barn till den fria kvinnan och till löftet. Vi 

måste ha nytt liv genom att tro och agera på löftena. ”Den 

rättfärdige skall leva av tro” på dessa löften. Att vara född av 

löftena är att vara en som tar del av livet, förmånerna och arbetet i 



Kristus genom tro. ”Faderns löfte” är det väldiga löfte som 

berättigar oss att komma in i allt det som Gud har lovat (Apg.1:4) 

Vid en måltid tillsammans med apostlarna befallde han dem: 

"Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har utlovat, 

det som ni har hört av mig. (5) Ty Johannes döpte med 

vatten, men ni skall om några dagar bli döpta i den helige 

Ande."(8)Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få 

kraft och bli mina vittnen" Den Helige Ande är den dubbla arvslott 

som Jesus gav oss efter sin död och uppståndelse. 

Kollektivt föregick det förstfödda, naturliga Israel det som är fött 

som nummer två , det andliga Israel eller församlingen. Individuellt 

är vi som dessa två söner. Innan vi blir födda av Anden är vi födda av 

köttet. (1 Kor.15:45) Så står det skrivet: Den första 

människan, Adam, blev en levande varelse. Den siste Adam 

blev en livgivande ande. (46) Men det andliga är inte det 

första utan det jordiska. Därefter kommer det andliga. (47) 

Den första människan var av jord, jordisk. Den andra 

människan kom från himlen. (48) Som den jordiska 

människan var, så är också de jordiska. Och som den 

himmelska människan är, så är också de himmelska. (49) Och 

liksom vi har burit den jordiska människans bild, skall vi också 

bära den himmelska människans bild. Vi har alla blivit födda av 

den förstfödde Adam och vi måste också bli pånyttfödda av Jesus, 

den sistfödde. Jesus, den sistfödde, är Guds fullbordade skapelse, 

liksom alla de i församlingen som lyder Honom. De flesta av det 

naturliga Israel hade tillfälle att vara en del av detta, men de sålde 

sin förstfödslorätt. De kommer dock att få ännu en chans i 

kommande dagar. 

Församlingen, som består av troende judar och hedningar, är 

Guds ursprungliga mål, inte en efterkonstruktion. Jesus var på ett 

andligt sätt fader till församlingens tolv patriarker, liksom Jakob på 

ett naturligt sätt var fader till Israels tolv patriarker. Församlingen 

tog Jesu namn som Kristi kropp eller kristna. Israel tog Jakobs namn 

”Israel,” som gavs honom av Gud (1 Mos.32:28). Jakob var ett 

tydligt tecken på Jesus. Han gifte sig med två fruar som 

representerade det naturliga Israel och församlingen (eller det 

andliga Israel). Jakob (som Jesus) älskade den yngre dottern Rakel 

(församlingen) av hela sitt hjärta. Han var ändå tvingad att först gifta 

sig med den förstfödda dottern Lea (det naturliga Israel) (1 

Mos.29:26). Jesus älskade församlingen först, för hon är lik Honom, 

född från ovan, inte från jorden. Med undantag av de trogna utvalda, 

älskade det naturliga Israel världen, så därför skilde sig Gud från 

henne (Jer.3:8; Jes.50:1; Hos.2:2-4). Ett annat intressant faktum är, 



att då Jakob gick över Jordan med sina två familjer för att återvända 

till det förlovade landet, en bild på himlen, uppgav han att de bestod 

av två skaror. 

(1 Mos.32:10) När jag gick över denna Jordan hade jag inte 

mer än min stav, och nu har jag blivit två skaror. Israel hade 

blivit två skaror, det förstfödda naturliga Israel och det pånyttfödda 

andliga Israel, församlingen. Att korsa Jordan representerar död och 

uppståndelse. Sedan, som du kanske förstår, så såg de Gud ansikte 

mot ansikte i himlen.(30) Jakob kallade platsen Peniel, ty han 

tänkte: "Jag har sett Gud ansikte mot ansikte, och ändå har 

mitt liv skonats." (Hebreiska: ”att rycka bort”) Både Lea och Rakel 

hade tjänstekvinnor som födde flera barn åt Jakob (som bild på 

Jesus) än de själva gjorde. Paulus sa, då han talade om 

tjänstekvinnan: (Gal.4:27). ..ty den ensamma har många barn, 

fler än den som har en man. Det är tydligt att det finns mera av 

Herrens säd i både Israel och församlingen som är bundna, än 

sådana som är fria att ha en full brudrelation med Honom. Stora 

delar av församlingen är bundna till synd, religion eller laggärningar 

och därför inte fria att följa Anden som varje son måste göra 

(Rom.8:14). Träldom gör oss till tjänare medan frihet gör oss till 

söner. (Joh.8:31) Jesus sade till de judar som hade satt tro till 

honom: "Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina 

lärjungar,(32) och ni skall förstå sanningen, och sanningen 

skall göra er fria …. (34) Jesus svarade: "Amen, amen säger 

jag er: Var och en som gör synd är syndens slav. (35) Slaven 

bor inte kvar i huset för alltid, men sonen stannar där för 

alltid. Paulus bekräftar detta så han sade: Driv ut slavinnan och 

hennes son. Ty hennes son skall inte ärva tillsammans med 

den fria hustruns son. (Gal.4:30) I de följande kapitlen kommer vi 

att upptäcka goda nyheter; att vi inte behöver leva i slaveri. 

Alla måste vara födda från ovan för att kunna träda in i riket. 

(Joh.3:3) Jesus svarade: "Amen, amen säger jag dig: Den som 

inte blir född på nytt (grek. ”född ovanifrån) kan inte se Guds 

rike." De ”kan ... inte komma in i Guds rike” (Joh.3:5). Enligt Jesus, 

så hamnade de rättfärdiga från Gamla Testamentet i Abrahams sköte 

(Luk.16:22). Efter sin död steg Jesus ner till jordens innandöme och 

predikade för de andar i detta fängelse som trodde evangeliet och var 

födda ovanifrån. Han ledde sedan dessa fångar till himlen (Ef.4:8,9; 

1 Pet.4:19). Därför är de rättfärdiga från Israel i Gamla Testamentet 

nu i församlingen. En kvarleva av det naturliga Israel kommer att bli 

födda från ovan i framtiden och förena sig med det andliga Israel, 

församlingen (de som är kallade ut). 


150 

Detta visar Guds suveränitet att ge församlingen tecken genom 

symboler och skuggbilder i Skriften. Det visar också det felaktiga i att 

tro att församlingen var Guds reservplan efter att Israel misslyckats. 

Församlingen är Guds krönta skapelse fastän alla inte kommer att 

förvärva status som brud. Senare kapitel förklarar mera om den 

dubbla arvslotten. 

150

151 

Kapitel 10 

Guds suveränitet genom oss 

Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag, 

utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, 

det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och 

utgett sig för mig. (Gal. 2:20) 

Jag lär mig att det inte är jag som lever det kristna livet och 

utför Kristi gärningar, utan det är jag som accepterar att jag är död 

så att Kristus måtte leva och göra Sina gärningar genom mig. Jesus 

gav upp sin naturliga kropp för att vi skulle få Hans som kropp [som 

består av alla pånyttfödda] så att Han kunde fortsätta i en mycket 

större skala för att befria denna fallna generation.(1 Kor.12:27) 

Men nu är ni Kristi kropp och var för sig lemmar. Vi är inte en 

kropp som består av ”en annan Jesus”, en vek och värdelös Jesus. 

Vi har den kropp som tillhörde den Jesus som hade Hans första kropp 

och som visade Guds kraft till att befria fångar. (Heb.13:8) Jesus 

Kristus är densamme i går och i dag och i evighet. Det är 

sorgligt att de flesta inte håller med om att Kristi plan är att fortsätta 

att utöva Hans suveränitet i Hans andra ”kropp”, som Han hade i sin 

första kropp. (Am.3:3) Vandrar två tillsammans utan att de 

kommit överens om det? Detta kapitel skrivs för att vi skall bli 

hängivna Ordet, så att Kristus må vandra i oss och utöva Sin 

suveränitet genom oss. En kungs söner är prinsar som växer upp för 

att ärva hans auktoritet och utöva hans suveränitet. (Ps.45:16) I 

dina fäders ställe skall dina söner komma, du skall sätta dem 

till prinsar överallt på jorden. 

Köttets sinne är fiende till Gud och kan inte underordna sig 

Honom. (Rom. 8:7) I Adam dog vi alla och blev oanvändbara för 

Gud; genom att förbli i Kristus, som är Ordet, blev vi kärl till Hans 

regerande auktoritet. (1 Kor.15:22) Liksom i Adam alla dör, så 

skall också i Kristus alla göras levande. (Rom.5:17) Ty om en 

endas fall gjorde att döden fick herravälde genom denne ende, 

hur mycket mer skall då inte de som mottar den överflödande 

nåden och rättfärdighetens gåva regera i liv genom denne 

ende, Jesus Kristus. Det var meningen att vi skulle acceptera Guds 

nåd och ”regera i liv”. När den adamitiska människan dör i oss, 

kommer den andliga människan till liv. (2 Kor.4:16) Därför tappar 

vi inte modet. Även om vår yttre människa (den själviska, 

adamitiska naturen) bryts ner, förnyas vår inre människa (Kristus 

i dig) dag för dag. När vi läser Ordet och ångrar vårt köttsliga 

151

152 

tänkande och liv för att acceptera Kristi tänkande och liv, blir det 

möjligt för Honom att regera genom oss. 

(2 Kor.4:11) Ty vi som lever utlämnas ständigt åt döden 

för Jesu skull, för att också Jesu liv skall uppenbaras i vår 

dödliga kropp. Genom jagets död, kan vi förvänta oss Jesu liv bli 

manifesterat i våra mänskliga kroppar. Kristi liv här är inte bara Hans 

frukt utan också Hans tjänst, som vi skall se. De som predikar att så 

länge vi är i kroppen kommer vi alltid att vara slavar under synden, 

är bedragare. (2 Joh.7) Ty många bedragare har gått ut i 

världen, och de bekänner inte att Jesus är Kristus, som har 

kommit i köttet. När Jesus fysiskt kommer tillbaka, kommer Han att 

ha en förhärligad kropp, men nu kommer Han i sina troendes 

kroppars kött. De som predikar att vårt sista hopp här är att bara bli 

förlåtna och inte förvandlade är bedragare. Paulus förklarade att han 

avslöjade ett mysterium med orden ”Kristus i er, härlighetens 

hopp” (Kol.1:27). Han sade att visdomen i detta mysterium var att 

”ställa fram varje människa som fullkomlig (komplett eller 

mogen) i Kristus (28). Kristus i dig har makt över synden och 

förbannelsen runt omkring oss. När vi begriper att Kristi syfte är att 

leva i oss, att vår tro på vad Han kan göra i oss och genom oss växer 

exponentiellt. (Filem.1:6) Min bön är att din gemenskap (grek. 

dela tillsammans) med oss i tron skall visa sig verksam och ge 

en klar insikt om allt gott som vi äger tillsammans i Kristus. 

När vi accepterar Kristi sinne, som är Guds Ord, förvandlar det 

oss. (Rom.12:2) Och anpassa er inte efter den här världen, 

utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan 

pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt 

och som behagar honom. Om vi inte ångrar oss, (grek. ”ändrar 

vårt sinne”) när vi läser Ordet, accepterar vi inte förvandlingen av 

Kristi liv och gärning i oss. Det första vi måste tro är evangeliet. 

(Gal.2:20) och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i 

mig. Den gamla människan dog på korset och nu lever Jesus i mig. 

Tron på detta rättfärdigar oss och ger oss rätt till kraften att få det 

att hända. På grund av att många inte förstår detta, har vi inget hopp 

utan fortsätter i synd och räknar med Guds nåd till att bli förlåten. 

(Rom.16:1) Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli 

större? (2) Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, 

hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den? Notera att på grund 

av nåden måste vi inte leva i synd. (3) Eller vet ni inte att vi alla 

som har blivit döpta till Kristus Jesus har blivit döpta till hans 

död? (4) Vi är alltså genom dopet till döden begravda med 

honom, för att också vi skall leva det nya livet,… När vi döptes, 

dog den gamle syndaren och begravdes så att vi kan vandra i nytt 

152

153 

liv. (5) Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, 

skall vi också vara förenade med honom genom en 

uppståndelse som hans. Genom att tro på dopet, både dör och 

uppstår vi. Varken en död eller en uppstånden människa kan synda. 

(6) Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med 

Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi 

inte längre är slavar under synden. Genom tron dog vi och nu 

lever Jesus i oss. Vi blev ”frälsta från mörkrets välde” 

(Kol.1:13). Detta är de verkligt goda nyheterna. 

Vi är bara fria från syndens välde om vi tror det. Vi kan nu 

använda dessa löften som ett tveeggat svärd för att tillintetgöra 

förruttnelsen i våra liv. (2 Kor.7:1) Då vi alltså har dessa löften, 

mina älskade, så låt oss rena oss från all besmittelse från kött 

och ande och i gudsfruktan fullborda vår helgelse. Vi är 

ansvariga att rena oss själva genom tron på dessa löften. 

De som tror på löftena kommer att bära frukt. Maria är en 

förebild på detta. Hon trodde på löftet att hon skulle bära Jesu frukt i 

sin förgängliga kropp. (Luk.1:31-35) Han svarade dem: "Min mor 

och mina bröder är de som hör Guds ord och handlar efter 

det."(Luk.8:21) På ett sätt är vi Hans mor om vi är sådana som 

alstrar Jesu frukt i våra liv. I en liknelse om såningsmannen, sådde 

Jesus säden (grek. sperma), Ordet, i våra hjärtan. Eftersom Ordet är 

Jesu andliga säd, kan det bara alstra Hans frukt. Inget ord från en 

människa eller religion kan göra detta. Bara ett av de fyra exemplen 

som tog emot Ordet bar 30-, 60- eller 100-faldig frukt. Och salig är 

du som trodde, ty det som Herren har sagt till dig skall gå i 

uppfyllelse." (Luk.1:45) På grund av att hon trodde Ordet, bar hon 

Jesu frukt. Ordet måste bli trott för att det skall bli uppfyllt i oss. 

(Heb.4:2) Ty evangeliet har predikats för oss liksom för dem. 

Men för dem blev ordet som de hörde inte till någon nytta, 

eftersom det inte genom tron hade smält samman med dem 

som hörde det. Vi kan höra evangeliet, men det kan bli utan verkan 

genom vår otro, precis som Israel gjorde. Genom att bära frukt 

genom denne samme Jesus, visar vi vilka de sanna troende är. Jesus 

sa, ”Ni skall känna igen dem på deras frukt”, inte genom vad de 

säger eller vad de är. 

Paulus visade hur vi skulle utöva vår tro med vår förnyade 

föreställningsförmåga. 

(2 Kor.3:18) Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar 

Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och 

samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom 

Herren, Anden. Om vårt ansikte i sanning är avtäckt, ser vi genom 

tron Guds slutliga verk i spegeln, som är ”Kristus i er, ert 

153

154 

härlighetshopp.” Bara genom att se Ordets Jesus i spegeln, så 

kommer det att förvandla oss till Hans avbild. Den Jesus vi ser måste 

vara Han som har makten över synden och förbannelsen runt 

omkring oss. De flesta kristna skulle anse oss vara stolta som ser i 

spegeln i tro och ser Jesus, men sanningen är att dessa är de enda 

som är ödmjuka inför Ordet. Den som ser sitt naturliga ansikte i 

spegeln kommer inte att ha någon kraft att lyda. 

(Jak.1:23) Om någon är ordets hörare och inte dess görare, 

liknar han en man som betraktar sitt ansikte i en spegel, Det 

är dessa som är de som inte förenar tron med evangeliet, så att det 

kan fullbordas i dem. 

(Rom.6:11) Så skall också ni se på er själva: Ni är döda 

från synden och lever för Gud i Kristus Jesus (12) Synden 

skall därför inte härska i er dödliga kropp, så att ni lyder dess 

begär. Notera att sättet att inte låta synden regera är att anse dig 

själv vara immun mot den, därför att du är död. Det är att tro att 

Jesus tog bort din synd och att du är fri att lyda Gud. Gud ger kraft 

att frälsa dem från synden,som tror det sanna evangeliet. 

(Rom.1:16) Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds 

kraft som frälser var och en som tror,…. De som inte accepterar 

sin kraft över synden genom tron kommer att bevisas vara ogräs och 

bär ingen frukt. (Rom.6:17) Men Gud vare tack! Ni var syndens 

slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni 

blivit överlämnade åt. (18) Nu är ni slavar under 

rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. Den sanna 

undervisningen sätter oss fria från synden, om vi tror på den och 

handlar efter den med vårt hjärta. Jesus sa, ”Ni skall förstå 

sanningen, och sanningen skall göra er fria.” Om vår sanning 

inte sätter oss fria, så beror det antingen på att det inte är 

SANNINGEN eller så tror vi egentligen inte på det. Om du inte har 

haft seger, så studera sanningen och inte religionen. 

Nyligen fick jag ett ”ve mig”-email från en vän som var 

bedrövad över sin oförmåga att övervinna en viss synd. Jag satte 

strålkastarljuset på vissa fraser i hans brev såsom följande: ”Jag 

kunde inte stå emot; jag är fast; mitt kött är svagt; de fick mig 

verkligen; jag har inget hopp; ingen viljekraft; jag är besegrad; jag 

är slut” och svarade honom med följande: ”Bara för att du 

misslyckas, betyder det inte att du ger upp tron. Du befriades från 

denna synd för 2000 år sedan. Jämför vad du har trott gällande 

dessa fraser, med vad du borde tro. (Jag sände honom evangeliets 

budskap om befrielsen från synden) Du har en massa tro genom att 

stanna i fångenskap. Även i ditt misslyckande måste du vandra i tro 

för att komma ut ur fångenskapen. 

154

155 

Min väns vilja var emot synden, så det var ingen uppsåtlig 

olydnad. Hans misslyckande fanns i hans tro. Han trodde allting han 

inte borde ha och det berövade honom kraften. Tro som slocknar till 

slut hade en svaghet från början. Om vi syndar, finns det några steg 

vi borde ta för att lägga en grund för vår tro. Om vi säger att vi inte 

har någon synd, med andra ord: Om vi rättfärdigar oss själva, så är 

vi bedragna (1 Joh.1:8), bekänner våra synder, blir vi förlåtna och 

renade från all synd (9). Vi ska först bekänna våra synder. Sedan ska 

vi göra som israeliterna när de hade blivit bitna av ormar: De fäste 

sina ögon på offerormen på pålen och såg sin synd och förbannelse 

på den. Så ska vi också göra: Vända om och bekänna Jesu offer. (4 

Mos.21:8) Från det ögonblicket, ska vi tro att vår synd är lagd på 

Honom och att vi är befriade. Som Johannes Döparen sa, ”Se Guds 

Lamm, som tar bort världens synd.” Guds anmärkning mot den 

gammaltestamentliga lagen var att den kunde inte”fullkomna dem 

som framträda med sådana.” (4) Ty omöjligt är att tjurars och 

bockars blod skulle kunna borttaga synder. (14) Ty med ett 

enda offer har han för beständigt fullkomnat dem som bliva 

helgade. Gamla Testamentet hade ett blodsbeskydd och förlåtelse, 

men kunde aldrig befria från syndens natur. Många idag predikar 

bara det som det förbundet erbjöd och lämnar dem som tror på 

dessa förkunnare i syndens bojor. När ni kom till Herren, fick många 

av er uppleva att ni blev befriade från vissa synder. Vad det verkliga 

evangeliet lär oss är att Gud vill fortsätta denna process. 

Jag hör att det allmänt predikas om att vi är bara syndare 

frälsta av nåd. Det kanske förvånar dig att få reda på att det inte 

finns något sådant uttryck i Bibeln. Syndare frälsta av nåd är en 

självmotsägelse. En människa är antingen en syndare eller också är 

hon frälst av nåd. Jesus gjorde alltid skillnad på efterföljare och 

syndare. (Matt.26:45) Människosonen skall överlämnas i 

syndares händer. (Luk.6:33) Och om ni gör gott mot dem som 

gör gott mot er, skall ni ha tack för det? Så handlar också 

syndare. (34) Och om ni lånar åt dem som ni hoppas skall 

betala tillbaka, skall ni ha tack för det? Också syndare lånar åt 

syndare för att få tillbaka vad de lånat ut. 

Det har sagts att Paulus var den lärjunge som gjorde anspråk på 

att vara den störste av alla syndare. Fel! Han sade att han var den 

störste av dem som Jesus kom att frälsa från synden. 

(1 Tim.1:15) Det är ett ord att lita på och värt att på allt sätt 

tas emot, att Kristus Jesus har kommit till världen för att 

frälsa syndare – och bland dem är jag den störste. (Gud visade 

fram Paulus som ett exempel på Hans kraft att frälsa vem som helst.) 

(16) Men jag mötte barmhärtighet, för att Kristus Jesus skulle 

155

156 

visa hela sitt tålamod främst mot mig och låta mig bli en 

förebild för dem som skulle komma till tro på honom och 

vinna evigt liv. Paulus hade just sagt att hans synder fanns i det 

förflutna genom Guds förmåga att göra detta möjligt och att han nu 

räknades till dem som var förtroende värda. (12) Jag tackar 

honom som har gett mig kraft, Kristus Jesus vår Herre, för att 

han ansåg mig värd förtroende och tog mig i sin tjänst, (13) 

fastän jag förut var en hädare, förföljare och våldsman. Men 

han förbarmade sig över mig, därför att jag i min otro inte 

visste vad jag gjorde. Paulus inbegrep sig själv, när han sade att vi 

var syndare, men nu hade blivit rättfärdiga. (Rom.5:8) Men Gud 

bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, 

medan vi ännu var syndare. (19) Liksom de många stod som 

syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle 

också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes 

lydnad. (Gal.2:17) Men om vi genom att söka rättfärdigheten i 

Kristus visar oss vara syndare, skulle då Kristus stå i syndens 

tjänst? Nej, och åter nej! (1 Kor.6:9) Vet ni inte att inga 

orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! 

Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken 

äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller 

de som låter sig utnyttjas för sådant, (10) varken tjuvar eller 

giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva 

Guds rike. (11) Sådana var en del av er. Men ni har tvättats 

rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i 

Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande. 

Herren sade genom Paulus att Jesus skilt oss från syndarna. 

(Heb.7:26) En sådan överstepräst var det vi också behövde, 

en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och 

upphöjd över himlarna. De som rättfärdigar sig själva genom att 

säga att vi alla bara är syndare kommer inte att erhålla 

barmhärtighet genom vår Överstepräst. (Ords.28:13) Den som 

döljer sina överträdelser går det ej väl, den som bekänner och 

överger dem får barmhärtighet. David sade att syndare skulle bli 

skilda från de rättfärdiga och bli dömda. (Ps.1:1) Salig är den som 

inte följer de ogudaktigas råd och inte går på syndares väg 

eller sitter bland bespottare. (5) Därför skall de ogudaktiga ej 

bestå i domen, ej syndarna i de rättfärdigas församling. 

Om vi tror på bedragarens evangelium att vi alltid skall vara 

syndare i stället för att ”bli fria från synden”, då är det vad vi 

kommer att få. Jesu sa, ”Som du tror skall det ske dig.” Det är 

viktigt att vi tror exakt det som Ordet säger. Det är viktigt att vi ser 

att den bibliske Jesus i spegeln och inte en annan Jesus, som 

156

157 

människor har gjort. (2 Kor.11:4) Om vi ser den humanistiske Jesus i 

spegeln, som det så ofta predikas om idag, då är det enda bild av 

Jesus vi kan komma in i. Detta är en Jesus som inte har någon kraft. 

Har Jesus i din spegel kraft över synd och förbannelse? Har Han kraft 

att betjäna dig med helande, befrielse och försörjning? Om det är så, 

då kommer det att vara det som Han har förmåga att göra genom 

dig. 

(Kol.1:21) Också ni som en gång var främmande för Gud 

och genom ert sinnelag och genom era onda gärningar hans 

fiender, (22) också er har han nu försonat med sig, när han i 

sin jordiska kropp led döden. Han vill låta er träda fram inför 

sig heliga, fläckfria och oförvitliga, (23) om ni verkligen står 

fasta och väl grundade i tron och inte låter er rubbas från 

hoppet i det evangelium som ni har hört (det ursprungliga 

evangeliet)… Vi är nu försonade tack vare korset, om vi står fasta i 

tron och inte låter oss rubbas från hoppet i det sanna evangeliet. Det 

grekiska ordet som här är översatt med ”försonat” betyder här 

”utbytt”. På korset bytte Jesus ut Sitt liv, Sin välsignelse och Sin 

kraft med vårt gamla liv, vår förbannelse och vår svaghet. Vårt 

gamla liv och dess straff, förbannelsen, finns på korset och nu bor 

Kristus i oss. Gud byter ut oss till att bli heliga och utan fläck, för att 

befria oss från vårt förflutnas onda gärningar. Kristus, som är 

välsignad med rättfärdighet och kraft, kommer att använda sin 

suveränitet genom oss för att Han bor i oss. Vi är nu i försoningens 

tjänst (2 Kor.5:18-21). Med andra ord är det vårt jobb att erbjuda 

detta utbyte till dem som tror, så att människor blir frälsta från 

synden, blir helade och befriade och får sin försörjning. 

Förbannelsen finns uppräknad i 4 Mosebok 28 och det täcker 

allting dåligt som händer en människa som ett resultat av att bryta 

Guds lagar. Jesus bar denna förbannelse så att vi skulle kunna ha 

auktoritet över den, både i våra liv och i andras liv som tror. 

(Gal.3:13) Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när 

han blev en förbannelse i vårt ställe… (14) för att den 

välsignelse Abraham fått skulle i Jesus Kristus komma till 

hedningarna. Jesus blev en förbannelse och nu får vi som tror 

”Abrahams välsignelse”. Han blev välsignad ”i allt” (1 

Mos.24:1). Utbytet utfördes på korset, men kommer att bli 

manifesterat när vi använder evangeliet i tro mot förbannelsen. 

Innan fallet levde Adam i Edens lustgård utan sjukdom, förgängelse 

eller brist av något slag. Titta dig omkring. Förbannelsen märks i hela 

skapelsen på grund av fallet. I Sitt liv och i Sin död, tillintetgjorde 

Jesus denna förbannelse. Han gav denna tjänst vidare till sina 

lärjungar och de befalldes att ge den vidare till sina lärjungar och 

157

158 

vidare till oss. (Matt.28:19-20) Så småningom blev detta evangelium 

totalt förstört av religion, så det som fördes vidare var en slags 

gudlighet som förnekar dess kraft. (2 Tim.3:5). 

Den Helige Ande gör det möjligt för dem som mottagit Honom 

att komma in i allt det som Kristus är. Paulus ber i brevet till 

Efesierna, (16) ”Jag ber att han i sin härlighets rikedom skall 

ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, (17) 

och att Kristus genom tron skall bo i era hjärtan och ni skall 

bli rotade och grundade i kärleken. (18) Ni skall då 

tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och 

längden och höjden och djupet (19) och lära känna Kristi 

kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå. Så skall ni 

bli helt uppfyllda av all Guds fullhet. (Ef.3:16-19) Kristi fullhet, 

Hans bredd, höjd, djup och kärlek blev given till oss genom tron. 

Kristus skall bli ”förstådd” genom tro när den Helige Ande gör detta 

möjligt för oss, "att vi skall bli fyllda av all Guds fullhet.” Tycks 

det vara alltför bra för att vara sant? ”Evangelium” betyder de ”goda 

nyheterna”. Jag skrev inte Ordet, jag bara tror på det. Låt inte 

religionen stoppa er, bröder och systrar. 

Lägg märke till uttrycket ”all Guds fullhet”. Om det är som 1 

Moseboken 1 säger att varje frö bringar fram arter efter sitt slag, 

vilket frö har då blivit sått i oss? Först genom våra föräldrar; vi är 

alla födda av säden från en fallen mänsklighet. Sedan, om vi läser om 

liknelsen om såningsmannen, har vi tagit emot säd (grek. ”sperma”) 

från Ordet (Jesus) och blivit födda på nytt ovanifrån. Denna Ordets 

säd är ingen människosäd, utan Guds säd. (Joh.1:1) Ordet var Gud 

(Joh.3:6) Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött 

av Anden är ande. Var inte förvånad över att jag sade att ni 

måste födas på nytt. (grek. från ovan). När Jesus talade om för 

judarna att Han var Guds Son, försökte de stena Honom och sa, ”du 

hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa.” 

(Joh.10:29-33) De visste att om Gud hade en son, så skulle Han 

vara Gud också. (Joh.10:34) Jesus svarade dem: "Står det inte 

skrivet i er lag: Jag har sagt att ni är gudar? (35) Om han nu 

kallar dem som fick Guds ord för gudar – och Skriften kan inte 

göras om intet. (36) hur kan ni då säga till honom, som 

Fadern har helgat och sänt till världen: Du hädar, därför att 

jag sade: Jag är Guds Son. På originalspråket fanns det inga små 

eller stora bokstäver för sådana ord som ”gudar” eller ”ande”. Jesus 

sade att judarna som hade tagit emot det Gamla Testamentets Ord 

(bokstäver) var genom sin ställning, gudar. Hur mycket mer är då vi 

som har tagit emot det Nya Testamentets Ord (Ande)? Vi är gudar, 

inte i köttet, för det är människosäd, utan i anden, för det är Guds 

158

159 

säd. Jesus sa, ”De ord jag har talat till er är ande”. Eftersom 

varje frö bringar fram en ört efter sitt slag, blir avkomman till en 

hund blir en hund, en avkomma till en människa blir en människa och 

avkomman till Gud blir gud. Ju mer av Guds säd vi sår i god jord, 

desto mer manifesterar sig Gud i oss. (Rom.1:3) hans Son, som 

till sin mänskliga natur föddes av Davids släkt (var 

Människosonen i köttet) och som genom helighetens Ande blev 

med kraft bevisad vara Guds Son (Guds Son i anden) alltifrån 

uppståndelsen från de döda, evangelium om Jesus Kristus, vår 

Herre. Vi är precis som Jesus, människosöner i köttet, men Guds 

söner till vår andliga människa. (Hebr.2:17) Därför måste han i 

allt bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen 

överstepräst inför Gud och sona folkets synder…. Jesus 

skapades lika oss i allting. (18) Eftersom han själv har lidit och 

blivit frestad, kan han hjälpa dem som frestas. Som 

Människosonen kände Jesus till frestelser och har därför förmåga att 

hjälpa oss. Vår Jesus är ”Guds enfödde Son” och vi är pånyttfödda 

Guds söner genom Honom. (Ef.4:11-13) Och han gav några till 

apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra 

till herdar och lärare. (Nikolaiternas felaktiga lära gick ut på att 

man hade gjort sig av med några av dess tjänster, men Ordet säger 

inte något sådant)(12) De skulle utrusta de heliga till att utföra 

sin tjänst att bygga upp Kristi kropp, (13) tills vi alla når fram 

till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till ett sådant 

mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus. 

Kristi fullhet, alla Hans tjänster och Hans rättfärdighet tillhandahålls 

oss. Den avfälliga församlingen undervisar att detta tillstånd är 

ouppnåeligt, därför att den räknar med människans förmåga och inte 

Guds. De säger att Gud är oförmögen eller ovillig att helt och hållet 

frälsa oss från syndens nedbrytande krafter. (Heb.7:25) Därför kan 

han också helt och fullt (grek. fullständigt) frälsa dem som 

genom honom kommer till Gud, ty han lever alltid för att mana 

gott för dem. 

Jag kan höra några säga, ”David, jag kan inte se några sådana i 

min omgivning. Hur kan detta komma sig?” Först av allt vill jag säga 

att utan ett fullständigt förnyat sinne genom Ordet, kan vi inte 

urskilja dem. Ett fåtal kunde se att Jesus var i Guds fullhet. Israels 

ledare kunde inte känna igen Honom. Även Hans lärjungar ifrågasatte 

Honom. Petrus förebrådde Honom, Tomas tvivlade på Honom. För det 

andra har han sparat det bästa vinet till sist. (2 Thess.1:10) när 

han kommer för att förhärligas i sina heliga och väcka 

förundran hos alla dem som tror. Ty vårt vittnesbörd har ni 

trott. Så skall det ske på den dagen. Paulus trodde att det skulle 

159

160 

komma en dag när de heliga skulle få nåd att tro Hans undervisning 

och manifestera Jesus. Detta förklarar att Herren skulle komma när 

detta händer. Hans gröda hade kommit till mognad, redo för skörd. 

(11) Och därför ber vi alltid för er, att vår Gud skall anse er 

värdiga sin kallelse och med kraft fullborda varje god föresats 

och gärning i tron, (12) så att vår Herre Jesu namn förhärligas 

i er och ni i honom genom vår Guds och Herren Jesu Kristi 

nåd. Guds nåd, genom de heligas tro, kommer att manifestera Jesu 

karaktär och auktoritet för att förbereda Hans verk och Hans 

ankomst. 

Profeten Joel förkunnar full upprättelse från allt det som 

förbannelsen och religionen har tagit från Guds folk. (Joel 2:23) 

Fröjda er, ni Sions barn, var glada i HERREN, er Gud, ty han 

har gett er Läraren som ger rättfärdighet. Han skall låta rikligt 

med (eller ett tidigt) regn komma ner över er, både höstregn 

och vårregn som tidigare. (24) Så skall logarna fyllas med säd 

och pressarna flöda över av vin och olja (bära mycket frukt). 

(25) Jag skall ersätta er för de årsgrödor som åts upp av 

gräshopporna och gräsbitarna, av gräsätarna och 

gräsgnagarna, den stora här som jag sände ut mot er. Dessa 

insekter representerar förbannelsen över Guds gröda eller Hans folk. 

Gud sade att vår- och höstregnet skulle ge Hans folk ersättning för 

de tidigare årens skövling. Detta regn identifierades i Joel 2:28,29 

som utgjutelsen av Guds Ande över Guds folk. 

Petrus citerar Joel 2:28,29 och tillkännager att utgjutelsen av 

Anden på pingstdagen var en uppfyllelse av denna profetia. 

(Apg.2:16) Nej, det är detta som är sagt genom profeten Joel: 

(17) Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud: Jag skall 

utgjuta av min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar 

skall profetera, era unga män skall se syner, och era gamla 

män skall ha drömmar. Andens ”vårregn” kom i det 

gammaltestamentliga Gudsfolkets ”sista dagar” och ”höstregnet” 

kommer att komma i det nytestamentliga Gudsfolkets ”sista 

dagar”. Detta vårregn kom till de judar som trodde, för att upprätta 

dem efter det stora avfallet och sedan gavs det vidare till 

hedningarna. De lärjungar som mottog Andens kraft vandrade som 

Jesus vandrade och gjorde Hans gärningar. Hedningarna kallade dem 

kristna, det vill säga ”Kristus-lika”. Det är svårt att övertyga 

människor om att så är fallet idag, men än är det inte över. I nästan 

2000 år har bara ett fåtal tagit del av vårregnet. Höstregnet kommer 

att komma de troende till del, för att återupprätta den fallna 

församlingen till Kristus-likhet och sedan fortsätter det till judarna. 

160

161 

När kommer höstregnet? Både judar och församlingen har 

avfallit från vad som gavs i Evangelierna och Apostlagärningarna för 

2000 år sedan. Guds Ande säger, (Hos.5:15) Jag vill gå min väg, 

jag vill vända tillbaka till min boning, till dess de erkänner sin 

skuld och söker mitt ansikte. I nöden skall de vända sig till 

mig. Det är tydligt att Herren lämnade Israel och församlingen till 

deras egenvilja och falska ledarskap. Mitt i nöden, som redan har 

börjat, kommer det att bli ånger och omvändelse. Hans folk kommer 

att säga, (Hos.6:1) "Kom, låt oss vända om till HERREN. Ty han 

har rivit oss, han skall också hela oss. Han har slagit oss, han 

skall också förbinda oss. (2) Han skall om två dagar på nytt 

göra oss levande, ja, på tredje dagen skall han låta oss stå 

upp, så att vi får leva inför hans ansikte. (3) Låt oss lära 

känna HERREN, ja, låt oss sträva efter att lära känna honom. 

Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens, och han skall 

komma till oss lik ett regn, lik ett vårregn (eng. övers. latter rain 

= höstregn) som vattnar jorden." Herren vill komma som ett 

höstregn. Den Helige Ande kommer att uppenbara sig i dem som 

mottar Honom, Jesus Kristus. Vi ser att på morgonen den tredje 

dagen kommer höstregnets utgjutelse att ske för att ge kraft och 

återupprätta efter en två-dagars (2000 år) avfallsperiod. 

Vad är dessa två dagar och när inträffar den tredje dagens 

morgon? (2 Petr.3:8) Men glöm inte detta, mina älskade, att en 

dag för Herren är som tusen år och tusen år som en dag. Om 

man läser det som de tidiga kyrkofäderna har skrivit, kan jag berätta 

för er att de i allmänhet trodde på den 1000-åriga profetiska dagen 

och att ändetiden skulle komma efter sex dagar räknat från 

begynnelsen. Hinduer, muslimer och judar trodde också på detta. I 

”The Rise and Fall of The Roman Empire” skriven av Gibbon, sade att 

de första kristna trodde detta. Jag har i Skriften funnit över ett dussin 

häpnadsväckande uppenbarelser genom att använda tusenårsdagarna 

och de pekar fram emot den tid som vi lever i idag. Bibeln 

dukar fram dessa sju profetiska 1000-årsdagar. Dessa dagar räknas 

alltid från den förste Adams skapelse eller från födelsen av den ”siste 

Adam” (1 Kor. 15:45), Jesus Kristus. Det var 4000 år eller fyra dagar 

mellan den förste och ”siste” Adam. Sedan Jesu dagar har kalendern 

tubbats på i stor utsträckning, men de flesta tror att vi har kommit 

till den tredje dagens morgon eller begynnelsen på det tredje 

årtusendet sedan den ”siste” Adam. Det är också på morgonen den 

sjunde dagen eller början på det sjunde årtusendet sedan den förste 

Adam. Det är då ändetiden börjar och Gud slutför sitt verk. 

(1 Mos.2:2) På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt 

skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk 

161

162 

som han hade gjort. Enligt denna förebild fullbordar Gud sitt 

skapelseverk på morgonen den sjunde dagen, också kallad den tredje 

dagen enligt en annan förebild och sedan vilar Han. Utgjutelsen av 

höstregnet som kommer snart, kommer att återupprätta de sanna 

troende till helighet, kraft och tjänst för Jesus. 

Som Salomo sa, ”Det som blivit gjort, kommer att göras 

igen, och det som hänt, kommer att hända igen.” (Pred.1:9) 

Det som hände med vårregnet i Apostlagärningarna kommer också 

att hända under höstregnets apostlagärningar i våra dagar. Den 

förföljda, Andefyllda kvarlevan kommer genom tecken och under att 

bringa väckelse till dem som älskar sanningen över hela världen. 

Vårregnet erbjöds först till Israel, men eftersom många smädade det, 

gavs det till hedningarna. Höstregnet kommer först att ges till 

hedningarna, men när många av dem smädar, kommer det att ges 

till kvarlevan av Israel. Jag tackar min Gud för att jag genom Hans 

nåd inte var omedgörlig, utan tog emot Hans vårregn. Det har gett 

mig ett mirakulöst liv, där Gud gett mig sin försörjning, men 

höstregnet kommer att bli ännu härligare. 

Har alla troende den Helige Andes vårregn? Jesus sade till sina 

lärjungar, Vid pånyttfödelsen, när Människosonen sätter sig på 

sin härlighets tron….(Matt.19:28) Pånyttfödelse (eng. 

regeneration) kommer från det grekiska ordet ”ny födelse”. 

Lärjungarna var födda på nytt, men hade inte den Helige Ande, för 

Jesus sade till dem,.. ”han förblir hos er och skall vara i er.. 

(Joh.14:17) Senare sade Han till dem, Men när den helige Ande 

kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen….ända 

till jordens yttersta gräns." (Apg.1:8) När Anden kommer, får vi 

den kraft vi behöver för att bli Jesu vittnen. Lärjungarna kallades för 

kristna, därför att de gjorde Jesu gärningar. 

Den avfälliga församlingen i våra dagar har undanhållit många 

från att bli uppfyllda av denna kraft genom att säga att alla som är 

födda på nytt automatiskt har den Helige Ande. Uppenbarligen lärde 

inte Jesus detta och inte heller lärde Hans lärjungar detta senare. 

Paulus trodde inte detta. (Apg.19:1) Där träffade han några 

lärjungar, (2) och han frågade dem: "Tog ni emot den helige 

Ande när ni kom till tro?" De svarade honom: "Nej, vi har inte 

ens hört att den helige Ande har blivit utgjuten." Dessa 

lärjungar hade inte erfarit uppfyllandet av Anden. (6) Och när 

Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, 

och de talade med tungor och profeterade. Varför skulle troende 

behöva förbön för att erhålla Anden om det var automatiskt? Som i 

varje nytestamentligt fall, visste de om ifall de undfått Anden genom 

tecken och gåvor. 

162

163 

(Apg. 8:14) Då apostlarna i Jerusalem fick höra att 

Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och 

Johannes. (15) Dessa kom ner och bad för dem att de skulle 

få den helige Ande, (16) eftersom Anden ännu inte hade fallit 

på någon av dem. (17) Apostlarna lade då händerna på dem, 

och de tog emot den helige Ande. Döpta troende fick inte den 

Helige Ande förrän apostlarna kom och bad för dem. 

Vår ande måste födas på nytt innan den Helige Ande vill komma 

och bo i den. De förlorade kan inte ta emot Anden för Jesus sa, 

”Sanningens Ande som världen inte kan ta emot…” 

(Joh.14:17) Förbundets löfte säger klart att de som har ”en ny 

ande” kan få ”Min Ande”. (Hes.36:26) Jag skall ge er ett nytt 

hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag skall ta bort 

stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. (27) Jag 

skall låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar 

efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem. När 

Guds Ande kommer för att bo i vår pånyttfödda ande, kommer Han 

att ge dig kraft att lyda Ordet. 

Jesus hade två andar, en pånyttfödd, mänsklig ande och en 

Helig Ande, Guds Ande. När vi blir frälsta, tar vi emot den 

pånyttfödda ande som är Hans avbild kallad ”Kristi Ande”. Endast 

då är vi kapabla att ta emot Guds Ande in i det heliga pånyttfödda 

tempel byggt för kraft. Lägg märke till den klara skillnaden mellan 

dessa två tillstånd. (Rom.8:9) Ni däremot lever inte efter köttet 

utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. (Guds Ande ger 

oss kraft till att vara andliga) Den som inte har Kristi Ande tillhör 

inte honom. Om vi inte har Kristi Ande är vi inte pånyttfödda. (10) 

Men om Kristus bor i er, är visserligen kroppen död för 

syndens skull men Anden är liv för rättfärdighetens skull. Kristi 

Ande ger inte kraft till vår fallna kropp utan ger oss Livets Ande. 

(11) Och om hans Ande som uppväckte Jesus från de döda bor 

i er, då skall han som uppväckte Kristus från de döda göra 

också era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i 

er. När vi tar emot Guds Ande, ger Han oss sin kraft och ger liv åt 

våra kroppar som Han gjorde med Jesus. 

(Apg.5:32) Vi är vittnen till detta, vi och den helige Ande, 

som Gud har gett åt dem som lyder honom." Lyd, käre vän och 

ta emot. Om du är född på nytt, be då om Hans Ande. (Luk.11:13) 

Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur 

mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge den helige Ande 

åt dem som ber honom?" Gud ger bara den Helige Ande till dem 

som tillhör Honom. (Apg.2:18) Ja, över mina tjänare och 

tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de 

163

164 

skall profetera. Med höstregnets kraft, kommer Gud att fullständigt 

tillintetgöra syndens och dödens förbannelse i dem bland Hans folk 

som är de trognaste. (1 Kor.15:51) Se, jag säger er en 

hemlighet: Vi skall inte alla insomna, men vi skall alla 

förvandlas, (52) i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista 

basunens ljud. Ty basunen skall ljuda och de döda skall 

uppstå odödliga, och vi skall förvandlas. Lägg märke till att vi 

alla skall förvandlas vid den sista basunen, som äger rum i slutet av 

vedermödan, när Gud tar över världen. (Upp.11:15) Den sjunde 

ängeln blåste i sin basun. (den sista basunen) Då hördes i 

himlen starka röster som sade: "Herraväldet över världen 

tillhör nu vår Herre och hans Smorde, och han skall vara 

konung i evigheternas evigheter." Vilka är dessa människor som 

inte kommer att dö, utan blir förvandlade vid den sista basunen? Alla 

som syndar kommer att dö. (Hes.18:4,20) Den som syndar skall 

dö…. Jesus sade till sina lärjungar att de måste förlora sina liv för att 

vinna dem. (Matt.16:25) Den som vill bevara sitt liv (själ) skall 

mista det, men den som mister sitt liv (själ) för min skull, han 

skall vinna det. Det grekiska ordet för ”liv” är i denna vers psuche 

eller ”själ”. Vår själ är vårt sinne, vår vilja och våra känslor. Jesus 

sade att vi måste förlora vårt köttsliga sinne för att vinna vårt andliga 

sinne, vår andliga vilja och våra andliga känslor. 

Även om alla Guds utvalda kommer att förlora sina liv, så 

kommer alla inte att dö fysiskt. Några kommer att bli förvandlade 

utan att dö, därför att de redan har dött till sina gamla liv.(Rom.8:6) 

Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. De som 

har ett köttsligt sinne måste dö, så att Andens sinne kan leva. Alla 

som inte har övervunnit synden i sitt sinne, vilja och känslor måste 

dö. (Rom.6:23) ”Ty syndens lön är döden..” Synden måste 

övervinnas innan den fysiska döden kan övervinnas. Jesus dog för att 

göra det möjligt för oss att mista våra gamla liv, för att få Hans liv 

och hans blod som skyddar oss så att vi blir accepterade under denna 

process. Processen kan slutföras i en lärjunge som bär frukt vid hans 

fysiska död, om han inte lyckas att helt korsfästa sitt gamla liv 

medan han ännu lever. Processen kan också slutföras i detta liv om 

vi låter jaget dö genom tron på det Jesus gjorde på korset. Det finns 

ingen dödens förbannelse i Bibeln över dem som inte syndar. Hanok 

och Elia symboliserar dessa människor som inte kommer att dö, 

därför att de vandrade i tro på Gud. Jesus övervann i sin första kropp 

så att Han kunde göra det i sin andra kropp, som utgörs av de 

troende som tar korset på. Han utplånade allt i det gamla livet, även 

den siste fienden, döden. (2 Tim.1:10) Han har gjort slut på 

döden och fört liv och odödlighet fram i ljuset genom 

164

165 

evangelium. Efter det att Gud utplånat vilddjurets, skökans och det 

gamla livets reglemente, kommer Gud att göra slut på döden. 

(1 Kor.15:24) Därefter kommer slutet, då han överlämnar 

riket åt Gud, Fadern, sedan han gjort slut på varje välde, varje 

makt och kraft. (25) Ty han måste regera tills han har lagt alla 

fiender under sina fötter. (26) Som den siste fienden berövas 

döden all makt, (27) ty allt har han lagt under hans fötter. 

En fiende som fortfarande har makt och som regerar över Guds 

folk är köttets gamla liv. (Rom.8:7) Köttets sinne är fiendskap 

mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte 

heller. Jesus vann över dessa fiender på korset för oss, men vi 

måste vandra i tro för att se det bli uppenbarat. Uppståndelsen och 

Jesu tillkommelse, som båda två utplånar döden, är i slutet, när han 

kommer att ha utplånat allt annat välde över Sitt folk, inte sju år 

innan Jesus sa,.”jag skall låta honom uppstå på den yttersta 

dagen.” (Joh.6:44,39) Det finns ytterligare en uppståndelse för 

dem som har dött rättfärdiga, så alla är inkluderade. (Upp.20:4; 1 

Kor.15:22-24) Jesu tillkommelse sker då. (1 Thess.4:15-17) 

(Joh.11:25) "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror 

på mig skall leva om han än dör, (uppståndelsen)(26) och var 

och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Om 

den första delen av denna mening talar om fysisk död, så var säker 

på att den sista delen talar om samma sak. För att bevisa kraften i 

Guds frälsning, kommer Han i dessa sista dagar att återupprätta tron 

på att Jesus har utplånat synden och döden. Då kommer somliga att 

undkomma döden. (Hebr.11:5) Genom tron togs Hanok bort 

utan att möta döden. Och man fann honom inte mer, ty Gud 

hade tagit honom till sig. Innan han togs bort, hade han fått 

det vittnesbördet att han funnit nåd hos Gud. Tron att bli en 

övervinnare kommer att bli upprättad av höstregnet. (2 

Thess.1:10) när han kommer för att förhärligas i sina heliga 

och väcka förundran hos alla dem som tror. Ty vårt 

vittnesbörd har ni trott. Så skall det ske på den dagen. 

När kommer detta att ske? Jesus gav oss en tydlig ledtråd i 

denna förebild, (Matt.16:28) Amen säger jag er: Några av dem 

som står här skall inte smaka döden, förrän de får se 

Människosonen komma i sitt rike." Lägg märke till att Han sade 

att några av dem som står ”här” kommer inte att dö förrän de ser 

Jesu tillkommelse. Vad är här? Det är en förebild på att de stod i 

slutet av de sex dagarna eller 6000 åren, som vi kan se i nästa vers. 

(Matt.17:1) Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och 

Jakob och hans bror Johannes och förde dem upp på ett högt 

berg för att vara ensam med dem. (2) Och han förvandlades 

165

166 

inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev 

vita som ljuset. Några som lever idag kommer att se Jesu 

tillkommelse, därför att vi har just passerat de sex dagarna eller de 

6,000 åren. Vi är nu ”sex dagar därefter”, på morgonen den sjunde 

dagen, när Petrus, Jakob och Johannes såg Jesu tillkommelse i Hans 

förhärligade kropp. Som förebild såg tre lärjungar Jesu tillkommelse 

utan att dö. Petrus, Jakob och Johannes som var de lärjungar som 

stod Jesus närmast, förebådar ” vi som lever och är kvar till 

Herrens ankomst…” (1 Thess.4:15) De två vittnena 

representerar martyrer som återuppstår vid den sista basunen 

(Upp.11:12,15). Dessa två grupper tjänar som en förklaring på 

uppståndelsen och uppryckelsen när Jesus kommer och uppfyller 

Ordet. 

166

167 

Kapitel 11 

Den siste Adam återupprättade vårt herravälde 

Den siste Adam blev en livgivande ande (1 Kor.15:45) 

Guds suveränitet är manifesterad genom dem som tror 

evangelium och låter Jesus i dem utöva herravälde över denna fallna 

skapelse. Någon menar att Jesus hade herravälde eftersom Han ju 

var Guds Son medan vi inte kan hoppas på något sådant. Detta är 

inte vad Jesus sa, som vi kommer att se. Det är sant att Jesus var 

Guds Son, (andlig människa) som levde i och gav kraft åt 

människosonen (den naturliga människan, Rom.1:3). Jesus kallade 

sig för det mesta ”människosonen”. Då Han erbjöd Guds frälsning 

till människorna hade man inget Nya Testamente utan endast Gamla 

Testamentet. Jesus gjorde alltid saker för att uppfylla Gamla 

Testamentet ”så att Skriften skulle uppfyllas.” Jag är säker på att 

judarna fattade vad Han sa. De hade läst om ”människosonen” i 

Gamla Testamentet. Jesus sade om sig själv: ”Och han har gett 

honom makt att hålla dom, eftersom han är Människoson.” 

(Joh.5:27). Jesus saknade auktoritet att verkställa domslut, inte på 

grund av att Han var Guds Son utan därför att Han var människoson. 

Denna auktoritet gavs till människan. Adam och hans barn fick denna 

auktoritet, men djävulen tillskansade sig den. (1 Mos.1:26) Gud 

sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika 

oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna 

under himlen, över boskapsdjuren och över hela jorden och 

över alla kräldjur som rör sig på jorden."(27) Och Gud 

skapade människan till sin avbild (28) Gud ... sade till dem: 

"Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden! Lägg den 

under er och råd över fiskarna i havet, över fåglarna under 

himlen och över alla djur som rör sig på jorden!" Adam 

skapades till Guds avbild, vilket också innebar att han hade 

herravälde över jorden. Han förlorade dock detta herravälde; sitt 

eget och sina barns. Faktum är att han gav bort det. (Rom.6:16) 

Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder 

honom, då är ni hans slavar... Adam lydde djävulen genom Eva 

och gav honom sitt herravälde. Han lydde och blev tjänare till synden 

och djävulen. Djävulen härskade över honom; förbannelsen härskade 

över honom och djävulen härskade över honom genom förbannelsen. 

Den förste Adam misslyckades då han blev frestad, men inte den 

siste Adam. Paulus sade med syfte på Jesus: ”Så står det skrivet: 

Den siste Adam blev en livgivande ande.” 1 Kor.15:45). Jesus 

167

168 

sa: ”Orden som jag har talat till er är ande och liv.” Den som 

läser Jesu ord och tror vad han läser; i honom skapas Jesu Ande. Den 

som kallas den siste Adam är den andlige fadern till den andliga 

människan. Den siste Adam (Jesus) föll inte då han frestades av 

djävulen och tog därför tillbaka herraväldet åt sig själv och sina barn. 

(Heb.2:5) Det är inte under änglar han har lagt den 

kommande världen (Grekiska: ”befolkade jorden”) som vi talar 

om. ... (6). Vad är en människa, eftersom du tänker på 

henne? Han lade inte den befolkade jorden under änglars auktoritet 

utan under människans. Jesus kom hit ner i form av syndigt kött. Alla 

änglar hade kraft och förmågor som inte begräsades av något kött, 

medan Jesus var begränsad av köttet. Bibeln säger att Han blev trött, 

Han blev hungrig och Han blev törstig. Han blev ”frestad i allt 

liksom vi”, men Han gav inte efter för synden. En orsak till att Jesus 

måste komma i syndigt kötts gestalt och bli människa är att Gud ville 

att Han skulle få detta herravälde och ge det vidare till sina andliga 

barn. Ps.115:16) Himlen är HERRENS himmel och jorden har 

han gett åt människors barn. 

(1 Kor.15:21) Liksom i Adam alla dör, så skall också i 

Kristus alla göras levande. Då Adam dog var hela mänsklighetens 

säd i hans länder och de dog också. Då den siste Adam dog och 

uppstod, så var all Guds säd i Honom eftersom Han är Guds Ord, 

säden (grek: sperma) som såningsmannen gick ut för att så. Så 

säden till alla Hans barn var i Honom då Han uppstod. Alla som förblir 

i Kristus eller Ordet har uppstått från synd och förbannelse. Det som 

vi kommer att upptäcka i vedermödan är vem av alla kallade som 

blev utvalda av Honom innan världens grund blev lagd. Hans barn är 

Hans säd, Ordet. De är Ordet i köttet. (Rom.5:17) Ty om en endas 

fall (Adam) gjorde att döden fick herravälde genom denne 

ende, hur mycket mer skall då inte de som mottar den 

överflödande nåden och rättfärdighetens gåva regera i liv 

genom denne ende, Jesus Kristus (den siste Adam). Adam lade 

oss under förbannelsens herravälde, men Jesus återupprättade oss. 

De som har nådens och rättfärdighetens gåva är de som ”regerar i 

liv” genom Kristus. 

(Heb.2:6) (Psalm 8 citeras) På ett ställe har någon 

vittnat:”Vad är en människa, eftersom du tänker på henne, 

eller en Människoson, eftersom du tar dig an honom?” Då 

Jesus förklarade för judarna att Han var människosonen, så måste en 

del av dem medge att Han tillämpade psalm 8 på sig själv. Detta blev 

sagt till både den förste och den siste Adam och dem som var i dem. 

Gud gav auktoritet åt Adam och hans barn. Både människan och 

människosonen är nämnda här. (1 Mos.1:26) Gud sade: "Låt oss 

168

169 

göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall 

råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, 

över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla 

kräldjur som rör sig på jorden." Adam förlorade sitt eget och sina 

barns herravälde då han föll och hamnade under djävulens 

herravälde. Den siste Adam segrade och tog tillbaka herraväldet. 

Jesus förde över sin auktoritet till lärjungarna, vilka var 

människosöner och Guds söner. De var inte födda som Guds söner; 

de måste födas på nytt som Guds söner genom att ta emot det 

levande Ordet. Guds söner levde nu i människosönerna och gav kraft 

åt dem. 

(Heb.2:7) (Psalm 8 citeras) En liten tid lät du honom vara 

ringare än änglarna, men krönte honom sedan med härlighet 

och ära och satte honom till Herre över dina händers verk; (8) 

allt lade du under hans fötter. Detta betyder helt klart att 

människorna var ämnade att bli prinsar på jorden och att regera åt 

Gud över Hans skapelse. Bibelstället är adresserat till hebreiska 

kristna, barn till den siste Adam. Med Guds händers verk menas här 

elementen, inte endast saker som händer i naturen. Även de saker 

som människan tillverkar är gjorda av beståndsdelar som Gud 

skapat. Genom Guds nåd har jag kommenderat bilar, tvättmaskiner, 

matberedare, luftkonditioneringsanläggningar, mikrougnar, 

båtmotorer, gräsklippare och många andra saker att vara ”helade” 

(reparerade) och sett det hända. Fast det var ju ”inte jag utan 

Kristus” som bor i mig genom Ordet. Orsaken till att många inte har 

herravälde över sådant är att de vägrar acceptera Ordet. 

Bevis på att auktoriteten som den siste Adam hade överfördes 

till Hans barn kan man finna i t.ex. följande: ”Som Fadern har sänt 

mig sänder jag er”; ”Allt vad ni binder på jorden skall vara 

bundet i himlen, och allt vad ni löser på jorden skall vara löst i 

himlen”; ”Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och 

skorpioner och att stå emot fiendens hela välde”; ”Allt vad ni 

ber om och begär, tro att ni har fått det, så skall det vara ert”; 

och ”Om någon säger till detta berg: Lyft dig och kasta dig i 

havet, och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det han säger 

skall ske, då skall det ske.” Detta är den sorts auktoritet som 

Jesus gav vidare till alla sina lärjungar intill idag. 

(Heb.2:8) Allt har du lagt under hans fötter. (Allting lades 

under Jesu och Hans kropps fötter, för vi är i Honom.) När han lade 

allt under honom, utelämnades inget, allt skulle vara lagt 

under honom. Här påstås det att allt ställdes under ”människans” 

och ”människosonens” herravälde i Hebréerbrevet 2:6. Jämför 

detta påstående, att allt är under Hans fötter med ett annat 

169

170 

vittnesbörd som finns i Efesierbrevet. Jesus var upphöjd (Ef.1:21) 

”över alla furstar och väldigheter, makter och herradömen, ja, 

över alla namn som kan nämnas inte bara i denna tidsålder 

utan också i den kommande. (22) Allt lade han under hans 

fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt 

församlingen, (23) som är hans kropp, fullheten av honom 

som uppfyller allt i alla.” Observera att Jesus är huvudet för 

kroppen, församlingen; men Gud lade allt under kroppens fötter. Vi 

kan se att även om vi är de minsta lemmarna i kroppen, fötterna, så 

har vi herravälde över allting. Detta herravälde är vårt, då vi förblir i 

kroppen, överlåtna åt huvudet. (Joh.15:7) Om ni förblir i mig och 

mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det. 

(8) Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och blir mina 

lärjungar. Lärjungar är de som bär frukt genom besvarade böner 

eftersom Ordet förblir i dem. Kristna som inte förblir i kroppen på 

detta sätt, liksom de förlorade som ännu inte har kommit in i kroppen 

till den återuppståndne Kristus, förlorade sitt herravälde då den 

förste Adam förlorade sitt. Detta herravälde har vi endast om vi 

förblir i Honom och om Ordet lever i oss. 

(Ef.1:22) Allt lade han under hans fötter, och honom som 

är huvud över allting gav han åt församlingen, (23) som är 

hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla. Allting 

är lagt under den minsta lemmens - fötternas - auktoritet, men inte 

bara det. Det finns en historisk vy över dessa verser också. I Daniel 

2:31-45 ser vi en vision av antikrists rike från Daniels dagar till idag. 

Denna bild föreställde en man, vars huvud, bröst och armar, buk,lår, 

ben och fötter representerade olika regerande världsrikena. Om 

huvudet sades, att det var det babyloniska imperiet (verserna 37 och 

38) på Daniels tid. Fötterna representerade det sista antikristliga 

världsimperieriet i våra dagar. Kristi fötter eller ”den historiska vyn” 

representerar också Kristi kropp i ändens tid. Med andra ord så 

kommer antikrists fötter att strida med Kristi fötter i dessa dagar. 

Vad Daniel visste, i motsats till de flesta idag, var att vi kommer 

att vinna! (Dan.2:34) Medan du såg på den revs en sten loss, 

men inte genom människohänder, och den träffade statyns 

fötter av järn och lera och krossade dem. (45)Du såg ju att en 

sten revs loss från berget, men inte genom människohänder... 

Berget här är Guds rike. Stenen som revs loss är Kristus och hans 

trogna kvarleva som inte är gjord av människohänder, vilket betyder 

att de inte är ett verk av människor eller religion, utan av Gud. 

Stenen kommer att träffa den yttersta tidens antikrists kropp eller 

fötter och förstöra den. Daniel intygar i en annan vision om den 

yttersta tidens antikristliga system, att detta är sant. (Dan.7:26) 

170

171 

Men dom skall hållas, och hans välde skall tas ifrån honom (av 

helgonen i den yttersta tiden) och han skall fördärvas och 

förgöras i grund. (27)Men riket, makten och väldet över alla 

riken under himlen skall ges åt det folk som är den Högstes 

heliga... Antikrists rike blev krossat i Egypten (skuggbild av världen) 

för att Guds folk skulle kunna föras ut därifrån. Åt farao sades det: 

”Förstår du ännu inte att Egypten går under?” (2 Mos.10:7) 

Samma dom uttalas i Uppenbarelseboken av samma orsak. Som 

alltid uttalas dessa domar genom de heliga. 

Vi återvänder till Hebréerbrevet: (Heb.2:8) Allt har du lagt 

under hans fötter. När han lade allt under honom, 

utelämnades inget, allt skulle vara lagt under honom. Ännu 

ser vi inte allt vara lagt under honom. Allt har blivit lagt under 

Honom, fastän vi inte ser denna auktoritet manifesterad än, förutom i 

några få människor (i små sammanhang) som tror på Ordet i detta 

hänseende. Snart, tack vare höstregnet och på grund av att deras liv 

kommer att vara helt beroende av det, kommer de heliga att få 

större tro på tecken och under. I den kommande ökenvandringen 

tvingas många in i en situation där allt kommer att saknas. Då 

kommer de att ha gemenskap med lärjungar som haft olika 

uppenbarelser och som har mycket större erfarenheter än de själva. 

Gud kommer att krossa religion som är gjord av människor genom 

att föra sitt folk in i gemenskap med andra som har utövat sin tro 

inom dessa områden. Herraväldet kommer att framträda och 

eftersom nöden kommer att vara så stor, kommer Gud att utgjuta av 

sin Ande. De heliga kommer att tro på Ordet. Vi behöver dock inte 

vänta eftersom Gud sade att allt som Han gav var underställt den 

minsta lemmen i kroppen nu. Vi kan vara bland Guds förstlingsfrukt, 

liksom Mose, Aron, Josef, Elia, Jesus och människosonen i den 

yttersta tiden, som vi kan läsa om i Uppenbarelseboken 12. 

(Joh.15:7) Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så 

be om vad ni vill, och ni skall få det. Många anser att vi inte kan 

agera i tro om vi inte vet Guds vilja. Om Ordet finns i oss och vi 

förblir i Kristus genom tron, så ”be om vad ni vill, och ni skall få 

det.” Guds Ord är Hans vilja. Då Ordet är i oss, så vet vi Hans vilja 

och borde agera på det. Gud gav oss detta herravälde att användas 

till Hans ära. (8) Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och 

blir mina lärjungar. Besvarad bön, tecken och under, helanden, 

befrielse och försörjning; allt detta ärar Gud. På detta sätt ska vi vara 

lärjungar (grek.: ”elever och efterföljare”) till Jesus. Ingen som 

utövar detta herravälde är perfekt, utom genom tron. Då vi vandrar i 

tro på Jesus så är vi räknade som rättfärdiga. Vi är Guds söner 

genom Jesus och människosöner genom Adam. Utanför Gud har vi 

171

172 

ingen auktoritet. Genom att tro på Jesus Kristus har vi däremot 

auktoritet. (Joh.14:12) Amen, amen säger jag er: Den som tror 

på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än 

dessa skall han göra, ty jag går till Fadern. (13) Och vad ni än 

ber om i mitt namn, skall jag göra, för att Fadern skall bli 

förhärligad i Sonen. 

Sanna troende gör Jesu gärningar enligt Ordet. Förutsättningen 

för att kunna utöva herravälde över allting är tro, inte mognad. 

Redan som nyfrälst har man helt enkelt en tro som är oerhört 

kraftfull. 

172

173 

Kapitel 12 

Herraväldets kärl genom tron 

Amen säger jag er: Om någon säger till detta berg: Lyft 

dig och kasta dig i havet, och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror 

att det han säger skall ske, då skall det ske. (Mark.11:23) 

Ordet ”någon” inbegriper dig och mig. Vi är kallade att utöva 

herravälde genom trons talade ord. När vi utövar herravälde i 

tjänsten, är det genom att befalla precis som Jesus och Hans 

lärjungar gjorde. Lade du märke till att när de betjänade andra, så 

bad de inte Gud om att hela, befria eller ge dem vad de behövde? 

Utan de befallde dessa saker därför att de visste att Gud redan 

garanterat dem till Hans förbundsfolk. (Fil.4:19) Så skall min Gud, 

efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus ge er allt 

vad ni behöver. De såg dessa saker som redan utförda på korset 

och Guds löften som vår auktoritet att utföra dem. (2 Petr.1:3) Ty 

allt som hör till liv och gudsfruktan har Hans gudomliga makt 

skänkt oss genom kunskapen om Honom, som har kallat oss 

genom Sin härlighet och ära. (4) Genom dem har Han gett oss 

sina dyrbara och mycket stora löften, för att ni i kraft av dem 

skall få del av gudomlig natur, 

Herren regerar fortfarande genom dem som har ett förnyat 

sinne genom Ordet. (Upp.5:9) Och de sjöng en ny sång:"Du är 

värdig att ta bokrullen och bryta dess sigill, ty du har blivit 

slaktad, och med ditt blod har du åt Gud köpt människor av 

alla stammar och språk, folk och folkslag. (10) Du har gjort 

dem till ett konungadöme,till präster åt vår Gud, och de skall 

regera på jorden." Innan sigillen med domarna i vedermödan 

öppnas, säger Ordet att Guds heliga skall regera på jorden. Vi har 

auktoriteten att regera som Jesus regerade, därför att Han bor i oss 

genom Ordet som vi lägger på våra hjärtan. Ju mer av Ordet vi 

accepterar, desto mer kan Han leva genom oss därför att Han är 

Ordet. Han säger ”de skall regera på jorden”. Jesus gav oss ett 

exempel på det herravälde som Guds Son kunde uppenbara genom 

människosonen. Han gav oss ett exempel på vad människan blev 

sänd att göra med Guds Ord och Anden i honom. Sedan utrustade 

Han sina första lärjungar med detta och sände ut dem för att göra 

samma sak. 

(Matt.28:19) Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! 

Döp dem i Faderns och Sonens och Den Helige Andes 

namn(20) och lär dem att hålla allt vad Jag har befallt er. Och 

se, Jag är med er alla dagar intill tidens slut. Apostlarna skulle 

173

174 

göra lärjungar och ge dem samma auktoritet och befallningar som de 

hade tagit emot och sedan göra dessa till lärjungar i sin tur, för att 

på så sätt fortsätta ända fram till våra dagar. Vi borde alla ha tagit 

emot samma auktoritet, befallningar och gåvor från våra lärare som 

gavs till de första lärjungarna. Vad hände? Jo, mänskliga, avfallna, 

religiösa traditioner hände! Lydnad till Jesu befallning skulle ha 

åstadkommit en geometrisk progression från Hans dagar fram till 

våra dagar som skulle ha skakat världen. Jesus sade att Han skulle 

vara med lärjungarna på detta sätt ”tills världens slut. Eftersom 

inte de första lärjungarna var kvar så länge, talade Han tydligen 

också till oss. 

Vad befallde Han dem då, så att vi kan veta vad Han befallde 

oss? Jesus befallde oss att vandra i Hans fotspår. (Joh.20:21) Som 

Fadern har sänt Mig sänder jag er." (Matt.10:8) Bota sjuka, 

uppväck döda, gör spetälska rena och driv ut onda andar. Det 

ni har fått som gåva, ge det som gåva. Vi har fått samma 

auktoritet som Jesus och Hans första lärjungar att utföra samma 

gärningar. (Joh.14:12) Amen, amen säger jag er: Den som tror 

på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än 

dessa skall han göra, ty jag går till Fadern. De som tror kommer 

att bli kärl för Guds suveräna herravälde på jorden. Vi måste lyda alla 

dessa befallningar som Jesus gav dem. Missionsbefallningen har 

skickats vidare till oss från Herren. När vi gör lärjungar, måste också 

vi skicka vidare befallningen att göra dessa saker. (Mark.16:15) 

Och Han sade till dem: "Gå ut i hela världen och predika 

evangelium för hela skapelsen.” Detta blev inte bara sagt till de 

första lärjungarna, för de gick varken ut till hela världen eller 

predikade för hela skapelsen. Lärjungar kommer att avsluta detta 

arbete i våra dagar. 

Lägg märke till att Jesus i följande vers talar om för Sina 

apostlar hur man kunde känna igen dem som trodde på deras 

Evangelium. (16) Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men 

den som inte tror skall bli fördömd. (17) Tecken skall följa 

dem som tror detta. (tecken åtföljer de troende) I mitt namn 

skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. 

(18) De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något 

dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna 

på sjuka, och de skall bli friska." Dessa tecken var inte bara för 

de första lärjungarna, utan för de som kom efter dem och trodde 

evangeliet. Så läran om att dessa tecken bara fanns på apostlarnas 

tid är helt klart en lögn som har gjort många av Guds folk kraftlösa. 

(2 Tim 3:1) Det skall du veta att i de sista dagarna skall det 

komma svåra tider (2) Människorna kommer att…(5) ha ett 

174

175 

sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta 

från dem! Vi är befallda att lämna människornas kraftlösa, icke 

skriftenliga, religiösa institutioner. 

Somliga tror att dessa ting bara händer de människor med 

gåvor i helande, mirakler eller tro. Jesus sade Amen säger jag er: 

Om någon säger …och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att 

det han säger skall ske, då skall det ske. (Mark. 11:23) Vem 

som än befaller utan tvivel skall få det. Det inbegriper alla som tror 

på det sanna evangeliet. Aposteln Paulus sade att han predikade 

”genom kraften i tecken och under, genom Andens kraft. Så 

har jag från Jerusalem och runt omkring ända till Illyrien 

överallt predikat Kristi evangelium. (Rom.15:19) Att predika 

Kristi evangelium är att demonstrera dess kraft att befria från 

förbannelsen. Världen är trött på att höra att Jesus frälser. De vill se 

det. Somliga tror att dessa ting bara händer de supermogna 

helgonen. Att bli mogen är att vara som ett barn, att helt enkelt 

acceptera vår Faders Ord. (Ps.8:2) Av barns och spädbarns mun 

har du upprättat en makt för dina ovänners skull till att 

förgöra fiende och hämnare. Gud använder spädbarnens munnar 

för att tala ut ord till att förgöra Hans och våra fiender. Både andligt 

och fysiskt sett små barn med lite kunskap kommer att se tecken och 

under och kommer att sätta andefurstar och makter på plats. Jesus 

sade till sina ’fullväxta’ lärjungar, "Amen säger jag er: Om ni inte 

omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i 

himmelriket. (4) Den som ödmjukar sig som detta barn, han 

är den störste i himmelriket. (Matt.18:3,4) Bara de som blir som 

ett barn kommer in i och får del av riket, men vad är riket? Riket är 

där Guds vilja är perfekt utförd och där det inte finns någon 

förbannelse. (Matt.6:10) Komme ditt rike. Ske din vilja på 

jorden liksom den sker i himlen. Han använder våra böner för att 

ta ner himmelriket till jorden. Det finns ingen förbannelse i himlen. 

(Matt.10:7,8) Och där ni går fram skall ni predika: 

Himmelriket är nu här (grek. ”nära”). Bota sjuka, uppväck döda, 

gör spetälska rena och driv ut onda andar. Det ni har fått som 

gåva, ge det som gåva. Efter att ha blivit befriad från förbannelsen, 

har himmelriket kommit till oss och vi kan ta del av himmelriket och 

ge det till andra som tror. 

En gång klagade min fru på att tvättmaskinen hade slutat att 

fungera. Jag berättade det för mina barn och bad dem att lägga 

händerna på den och befalla den att gå. De lydde med en barnslig tro 

och den startade omedelbart. Vid ett flertal tillfällen, när vi körde i 

stormigt regnoväder, sade jag till dem att peka mot himlen och 

befalla regnet att upphöra. Barn är inte stolta och bryr sig inte om 

175

176 

ifall de ser dumma ut inför andra. De befallde, Gud hedrade deras tro 

genom att låta regnet upphöra, ibland omedelbart. 

Alldeles i början av vår flytt till Florida, fann mina barn en 

ekorre på vägen som hade brutit ryggen. De kom till mig och ville att 

vi skulle behålla den och ta hand om den. Jag sade till dem att vi inte 

skulle bry oss om besväret med att ta hand om en ekorre, utan de 

skulle bara befalla den att bli helad. Det gjorde de och han sprang 

uppför trädstammen. Några år senare gjorde de samma sak för en 

annan ekorre som hade fallit från en ek på vår gård. De bad många 

gånger för Mary och mig med kraft. 

En het dag tog jag ut gräsklipparen för att klippa gräset. Jag 

drog och drog och försökte starta den tills jag svettades ymnigt. Jag 

kontrollerade att det kom en gnista och det gjorde det inte, så jag 

kallade på pojkarna att be en överenskommelsebön. Vi befallde 

gräsklipparen att fungera. Jag vet inte om gräsklipparen någonsin 

fick någon gnista, men den fungerade. 

En gång såg jag en ensam sko på verandan på framsidan av 

huset och jag ropade på pojkarna för att ge dem en avbasning. Jag 

sa, ”Jag har sagt er att aldrig lämna era skor på verandan, därför att 

en hund skulle kunna ta en av dem och springa iväg och vilken nytta 

har man av en sko?” Jag begrep senare att jag hade fått exakt det 

som jag hade uttalat med min mun. Barnen och jag genomsökte 

tomten runt huset och grannens tomt också, men utan resultat, jag 

sa, ”Låt oss be och komma överens om att Gud lägger i hundens 

sinne att komma tillbaka med skon.” Barn har alltid lätt för att tro. Vi 

tog varandra i händerna och bad. Nästa dag tittade vi ut genom 

perspektivfönstret och vad tror du vi såg? En lös hund kom in på vår 

tomt med skon i sin mun och släppte den på verandan framför huset. 

Halleluja! Lär era barn en enkel tro och släpp inga teologer nära dem. 

Trots våra misslyckanden och svagheter, borde vi kunna ta 

emot denna auktoritet från Herren som små barn. Genom Guds nåd 

har jag befallt ögon att bli återställda, ben lagade, cancer att ge sig 

iväg, sjukdomar att ge sig iväg, stoppa blödningar, att återställa 

blodtryck, att få pumpar att sluta läcka, att ge en generator nya 

kullager, att få en rykande motor att sluta att dra olja, att stoppa 

orkaner eller ändra dess riktning, stormar att stanna och vända om, 

att få mullvadar att försvinna från min tomt, att se till att 

mullvadssyrsor försvann från min tomt, bensin i tanken, motorer att 

starta, för att nämna några. Ingen av de situationer ovan har varit 

utan vittnen. Ändå var det ”inte jag utan Kristus” som bor i mig 

genom ordet. Gud har inte lämnat oss utan hjälp . Vi har lämnat 

Honom utan hjälp. Han önskar att använda oss som kärl till att utföra 

176

177 

Hans gärningar. (Fil.4:13) Allt förmår jag i honom som ger mig 

kraft. 

Gud vill att vi skall befalla och inte tvivla. Jag predikade i en 

missionskyrka i Pensacola. En flicka kom fram och blev frälst. Hon 

antydde att hon hade ett problem och hon ville prata om det. Hon var 

upprörd över att hon nyss hade dödat sin ofödda baby. En man av en 

annan ras som var bekant med hennes make hade våldtagit henne. 

Hon var rädd att hennes make skulle komma på det och att det då 

skulle bli problem. Tre dagar innan hade hon varit på en 

barnavårdscentral där de hade tagit blodtrycket, gjort en 

ultraljudsundersökning och gjort ett fostervattensprov. De 

dödförklarade barnet och gav henne en tid för att utföra en abort. 

När hon talade, fick jag en ingivelse att fråga henne om det 

fanns någon som hon inte hade förlåtit. Hon sade att det fanns den 

läkare som hon trodde avsiktligen hade aborterat ett av hennes barn. 

Jag sade till henne, ”Eftersom du precis har gjort samma sak, tycker 

du då inte att det är bäst att du förlåter honom?” Hon höll med om 

det, så jag föreslog att hon skulle be för honom, vilket hon också 

gjorde. Jag frågade henne om hon ville bli fylld med den Helige Ande. 

Efter en kort undervisning om dopet i den Helige Ande, ville hon 

detta och vi bad. Fastän hon var en mycket tystlåten flicka, blev hon 

sprudlande glad när hon fylldes med Anden. Nästa sak jag kom att 

tänka på och som jag också sade var, ”Jag tror Herren vill 

återuppväcka din baby.” När jag sade detta, lämnade pastorn, hans 

sekreterare, en diakon och några andra damer som alla satt nära 

mig, rummet. Jag brydde mig inte om det, utan fortsatte. Jag bad 

Mary att lägga sin hand på flickans mage och vi befallde livets Ande 

att komma tillbaka till babyn. Jag instruerade sedan flickan hur hon 

skulle vandra i tro och lämnade rummet. En dörr öppnades när jag 

gick nerför korridoren och pastorn drog mig in i i rummet, där jag 

också såg de andra som hade lämnat rummet. Han sa, ”David, Gud 

kommer inte att göra det för henne.” Jag sa, ”Varför inte?” Han sa, 

”Hon dödade sitt barn.” Jag sa, ”Jag tror inte du förstår nåd. Det är 

en ny skapelse därinne och hon är inte skyldig till vad den gamla 

människan gjorde. Och dessutom, om jag nu vill tro det, varför 

försöker du förstöra min tro?” Sedan lämnade jag rummet. Flickan 

stannade på missionen den natten, men hon kallade på mig nästa 

dag. Hon sade att hon ville gå till barnavårdscentralen, men ingen 

ville följa med henne dit. Jag sade att jag gärna följde med henne. På 

vägen till barnavårdscentralen påminde jag henne om att lyda Jesus 

enligt Mark.11:24 och sade också till henne att tro att hon hade tagit 

emot det som hon hade bett om. Hon var mycket barnslig i sin tro 

och allt detta var nytt för henne, men hon respekterade Ordet. 

177

178 

På vårdcentralen förebrådde de henne för att hon inte gjort 

abort och sade till henne att hon satte sig själv i fara. Hon sade till 

doktorn att hon ville att de skulle kolla babyn igen. Han gick med på 

det och skickade in henne i ett annat rum med en skötare som kunde 

använda de tekniska apparaterna. Han kollade upp henne med hjälp 

av en ultraljudsapparat och en EKG-apparat. Han såg inga tecken på 

liv och babyn hade inte rört på sig på fyra dagar. Han sade till 

henne, ”Du måste göra en abort, för din baby är död.” Hon sa, ”Jag 

accepterar inte det.” När hon sade det, registrerade EKG:et ett 

hjärtslag och babyn sprattlade livligt. Den otroende skötaren sa, 

”Detta är ett mirakel”. Jag vet inte vad Gud gjorde, men några 

månader senare födde hon ett underbart pojkebarn, som var hennes 

makes. Eftersom hon ännu inte hade berättat för sin make om 

våldtäkten, så var detta ett svar på hennes böner. Denna nyfödda 

kristna kvinna gick inte i åskådning utan i tro och Gud bekräftade Sitt 

Ord med ett under. Pris ske Gud! När jag berättar denna historia, 

fylls mina ögon av tårar och jag kan knappast avsluta, på grund av 

Guds väldiga nåd. 

Här är en koncentrerad version av ett bibelstudium vi hade som 

handlade om vår tankars inverkan på vår tro. Verklig tro engagerar 

hela människan. (Rom.10:10) Ty med hjärtat tror man och blir 

rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. Det är 

ofruktbart för hjärtat att tro men inte att handla med kroppen och 

likaledes att handla med kroppen, men inte tro med hjärtat. Den del 

av människan som Gud designat för att på ett effektivt sätt 

sammanbinda människans hjärta med dess handlingar är våra 

tankar. Våra tankar borde bli förnyade, så att tron får ha ett 

obegränsat flöde genom oss. Orena tankar måste kastas ut om vi vill 

vinna striden mot köttet och djävulen och för att göra Jesu gärningar. 

(2 Kor.10:4) De vapen vi strider med är inte svaga utan har 

makt inför Gud att bryta ner fästen. Ja, vi bryter ner 

tankebyggnader (5) och allt högt som reser sig upp mot 

kunskapen om Gud. Och vi gör varje tanke till en lydig fånge 

hos Kristus De tankebyggnader som bryts ner måste ersättas med 

tankar enligt Ordet. Till exempel, (2 Kor.3:18) Och vi alla som 

med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, 

vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till 

härlighet. Lägg märke till att denna nya föreställningsförmåga 

(tankar som man kan föreställa sig) att se Jesus i spegeln gör vår tro 

fullständig, ger oss en förmåga att bli lik Honom och göra Hans 

gärningar. Detta är samma tillitsfulla föreställningsförmåga som 

Paulus hade. (Gal. 2:20) Jag är korsfäst med Kristus, (20) och 

nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Vi skall tro, 

178

179 

föreställa oss och bekänna att Jesus bor i oss. Jesus sade att om vi 

tror kommer vi att göra Hans gärningar och ännu större än dem. 

(Joh.14:12) Den som tror på mig skall utföra de gärningar 

som jag gör, och större än dessa skall han göra, ty jag går till 

Fadern. 

Efter denna undervisning, gavs vi tillfälle att omsätta denna i 

praktisk handling. Vid nästa bibelstudium, lade Paulin Warner fram 

Jacqui Kitts som böneämne. Hon kunde inte komma eftersom hela 

hennes ansikte var svullet pga en infekterad tand. Mitt förslag var att 

vi skulle föreställa oss Jacquis svullna ansikte i våra tankar. Sedan 

skulle vi tala till det och befalla hennes tand att bli helad och 

svullnaden att gå ner. Sedan skulle vi föreställa oss att hennes 

ansikte skulle återgå till det normala med ett leende. Med allas 

samtycke fortsatte vi att handla på detta förslag och jag gav röst åt 

vår gemensamma befallning att hon skulle bli helad. Detta var biblisk 

tankeföreställelse, därför att Jesus bor i Jacqui och Han är inte 

infekterad eller svullen. Vi skall acceptera Kristi återuppståndna liv. 

(1 Joh.4:17) Ty sådan han är, sådana är också vi i den här 

världen. Herren lärde oss att be ”låt ditt rike komma, låt din vilja 

ske, såsom i himmelen så ock på jorden.” (Matt.6:10) Det finns 

ingen sjukdom i Guds rike. Jacqui helades av Jesu sår för 2000 år 

sedan. Nästa morgon ringde Jacqui mig och avlade rapport om vad 

som hade hänt. Hon berättade att kvällen innan, omkring vid den 

tiden som vi brukade be, försvann svullnaden plötsligt och hennes 

tand blev helad. Vi gladde oss och tackade Gud tillsammans. 

Gud gav oss många fler tillfällen till att öva vår tro på detta sätt. 

Under följande bibelstudium, berättade Bob Aicardi att nivån i hans 

swimmingpool sjönk ca 10 cm i veckan. Han inspekterade linern och 

kollade rörledningarna efter läckor, men fann inga. Vattenräkningen 

var ansenlig. I sin frustration ropade Bob ut till Gud, ”Det finns en 

orsak till varför detta händer med denna pool eller mig. Jag tillhör dig 

och jag är inte under förbannelsen.” När Bob bad om vi skulle be en 

överenskommelsebön, föreställde vi oss i våra tankar den läckande 

poolen och befallde den att sluta läcka. Jag sa, ”Jag befaller dig pool 

att inte läcka en enda droppe till i Jesu namn.” Sedan föreställde vi 

oss en hel, lagad pool. Nästa dag inspekterade Bob vattennivån och 

förväntade sig att Gud skulle handla å hans vägnar och upptäckte då 

att läckaget hade avstannat helt. Är inte Gud fantastisk? 

Bob kom med ett böneämne till vid ett annat bibelstudium. Han 

berättade att när han flyttade in i huset gick han runt egendomen 

och bad Gud om ett beskydd runt tomten och hans familj. Under 3½ 

år hade det inte förekommit några kackerlackor, löss eller gnagare. 

Nu hade han sett mullvadssyrsor marschera på hans gräsmatta på 

179

180 

framsidan av huset och de åt upp gräsrötterna. Hans granne var 

orolig för att även hans gräsmatta skulle bli drabbad, så han förslog 

att Bob skulle använda gift. Bob ville pröva sin tro, så vi föreställde 

oss att alla mullvadssyrsorna i hans gräsmatta framför hans veranda 

blev utraderade. Bob bad, ”Förvandla dem till gödsel.” Jag befallde 

dem att dö och inte inta en enda cm 2 till av hans egendom i Jesu 

namn. På olika sätt föreställde vi oss sedan dessa mullvadssyrsor 

som döda. Jag föreslog att Bob skulle välja ut en referenspunkt på 

sin veranda, så att han kunde berätta för oss var mullvadssyrsorna 

fanns. Bob rapporterade tillbaka att de inte bara hade hindrats från 

att inta en enda cm 2 , utan det fanns inte tillstymmelse till att någon 

enda levande mullvadssyrsa fanns kvar. De hade blivit gödsel. Ära till 

Gud! Han ger auktoritet till troende och Han vill använda oss till att 

fortsätta att förstöra förbannelsen till Hans ära. Bobs egendom 

förvandlades till ett starkt vittnesbörd. Han hade senare problem med 

myror och varje gång han såg en myrhög befallde han att myrorna 

skulle dö och det gjorde de. 

180

181 

Kapitel 13 

Auktoritet i bön 

Allt vad ni ber om i er bön skall ni få, när ni tror. 

(Matt.21:22) 

Ibland händer det att vi inte kan komma på en vers att ha som 

grund för ett speciellt böneämne. Det är där som denna vers kommer 

in, för den omfattar alla löften. Jesus gav vidare sin auktoritet i bön 

genom de löften som Han uttalade. (Matt.18:18) Amen säger jag 

er: Allt vad ni binder (förbjuder) på jorden skall vara bundet 

(förbjudet) i himlen, och allt vad ni löser (tillåter) på jorden skall 

vara löst (tillåtet) i himlen. Borde Gud kanske vara orolig över att 

ha gett en sådan auktoritet åt människor? Inte alls. De flesta kristna 

har inte fyllt sitt hjärta tillräckligt med Ordet för att kunna tro på 

dessa löften. ”Alltså kommer tron av predikan och predikan i 

kraft av Kristi ord.” En person måste ha ett förnyat sinne för att tro 

detta utan att vara vankelmodig. Om han har Kristi förnyade sinne så 

är han totalt beroende och underställd Kristus. Tron är också en gåva 

från Gud och därför kommer du att upptäcka att din tro inte kommer 

att leda dig dit Gud inte vill att du ska gå. (Joh.15:7) Om ni förblir 

i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall 

få det. 

Då jag var nyfrälst så älskade jag Ordet och var övertygad om 

att alltihop var sant. Innan några religiösa människor hann berätta 

för mig att man inte kan tro allt som står där, så hade jag hunnit 

börja praktisera det. Då dessa människor kom och försökte prata 

”förstånd” med mig, så var det redan för sent; jag hade upptäckt 

kraften. Vi måste vara övertygade om att det som vi läser är ord av 

en fullständigt trofast Gud. Håll dig borta från de andliga ledare som 

har varit ”i Herren” i många år och ännu inte tror på dessa verser. 

Många av dessa ”som ständigt undervisas men aldrig kan 

komma till insikt om sanningen” kommer att förbli vankelmodiga 

hela sina kraftlösa liv. 

Nytestamentlig bön borde inte förväxlas med 

gammaltestamentlig. I Gamla Testamentet bad David ”Afton, 

morgon och middag” och han bad ”på sina knän tre gånger om 

dagen” med ansiktet vänt mot templet. Nu är det vi som är templet. 

Vi bär Herren med oss på alla platser och i alla situationer där bön är 

nödvändig. Därför befaller Jesus oss också att ”be oavbrutet” (1 

Thess.5:17). Vi behöver be då vi ser nöden och medan bördorna 

tynger oss. Mycket av det som vi hör om bön idag handlar om en 

181

182 

gammaltestamentlig gemenskap med Gud. Vi borde inte vänta 

laglydigt till kvällen eller morgonen då vi är trötta och försöka 

komma ihåg vad vi borde be. Detta är inte en ”Mycket mäktig och 

verksam bön” (Jak.5:16). Detta betyder inte att vi inte kan ta en 

stund varje dag då vi koncentrerar oss endast på bön. Guds plan för 

andliga människor som har den Helige Ande är att de konstant ska 

kommunicera med Honom. I annat fall behandlar vi Honom bara som 

en börda genom att hela tiden ignorera Honom. Det här var inte 

orsaken till att vi blev Hans tempel. Bön utan uppehåll tvingar oss att 

be med vårt förstånd också ibland. Han hör oss lika bra vilket som.(1 

Krön.28:9) HERREN rannsakar alla hjärtan och förstår alla 

uppsåt och tankar. Om du söker honom, låter han sig finnas 

av dig, men om du överger honom, då förkastar han dig för 

evigt. I himlen är tankar hörbara. Då kan vi ha gemenskap med Gud 

och be om allting utan uppehåll. Som det står i sången: ”Hur mycket 

onödig bedrövelse vi bär, allt för att vi inte bär fram allt till Gud i 

bön.” 

Jesus gav oss auktoritet i tre olika slags bön. Vi har exempel i 

Skriften på trons bön, överenskommelsebön och enträgen bön. 

Trons bön är den allra vanligaste bönen för mogna kristna som 

ber utan uppehåll. Att tro att du har fått är nyckeln till trons bön. 

(Mark.11:24) Därför säger jag er: Allt vad ni ber om och 

begär, tro att ni har fått det, så skall det vara ert. Var, om 

möjligt, övertygad om att Guds Ord är sanning och be trons bön. Tro 

att du har fått, för en dag finns det ingen tid till att ”be igenom.” 

(Heb.11:1) Tron är en övertygelse (eller innehåll) om det man 

hoppas, en visshet om det man inte ser. All bön måste blandas 

med tro, för detta är materialet som de efterlängtade behoven är 

gjorda av. Vi ger materialet åt Gud och Han ger oss svaret. 

Orsaken till att Jesus sa: ”Allt vad ni ber om och begär, tro 

att ni har fått det, så skall det vara ert” är att all vår försörjning 

fullbordades på korset. Observera i de följande verserna att allt har 

tagits emot och att det enda som är kvar för oss är att tro på det. 

Observera även den förflutna tidsformen i följande verser som 

handlar om hur Jesus uppoffrade sig för att säkerställa vår 

försörjning på olika områden: (Ef.2:8) Ty av nåden är ni frälsta 

genom tron; (1 Petr.2:24) Och våra synder bar han i sin kropp 

upp på korsets trä... Och genom hans sår har ni blivit botade; 

(Kol.1:13) Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss 

in i sin älskade Sons rike; (2 Kor.5:18) ...som har försonat oss 

med sig själv; (Gal.2:19,20) Jag är korsfäst med Kristus, och 

nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig; (Gal.3:13) 

Kristus friköpte oss från lagens förbannelse; (1 Petr.1:3) 

182

183 

Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader. I sin stora 

barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från 

de döda fött oss på nytt till ett levande hopp; (Heb.10:10) Och 

i kraft av denna vilja är vi helgade...; (14) Genom ett enda 

offer har han för alla tider gjort dem som helgas fullkomliga; 

(Ef.1:3) ...som i Kristus har välsignat oss med all den 

himmelska världens andliga välsignelse; (2 Petr.1:3) Ty allt 

som hör till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt 

skänkt oss genom kunskapen om honom.... Jesus berättade för 

oss att ”Nu skall denna världens furste kastas ut.” 

(Joh.12:31); ”men var vid gott mod. Jag har övervunnit 

världen” (Joh.16:33); ”Det är fullbordat” (Joh.19:30). Detta är 

orsaken till att vi måste tro att vi har fått. Djävulen och förbannelsen 

blev övervunna. Vi blev frälsta, helade, befriade och försörjda. 

Befrielsen från förbannelsen är verkligen fullbordad! I själva 

verket är det så att Guds ”verk stod färdiga sedan världens 

grund blev lagd” (Heb.4:3), då Han talade och planen blev 

verklighet. Det enda som återstår för Guds sanna söner är att träda 

in i dessa verk genom tro, tro på att de har fått. Eftersom 

gärningarna är fullbordade så borde vi tro och vila från våra egna 

gärningar att frälsa, hela och befria oss själva. (Heb.4:3) Det är vi 

som tror som går in i vilan. Det är den andliga sabbatsvilan. 

(Heb.4:9) Alltså finns det en sabbatsvila (grek.: sabbatismos) 

kvar för Guds folk. Denna fortgående vila varje dag genom löftena i 

förfluten tidsform är vår nytestamentliga andliga sabbat. (10) Den 

som har kommit in i hans vila får vila sig från sina gärningar, 

liksom Gud vilade från sina. Denna vila är att tro dessa löften som 

är i förfluten tidsform. 

(Heb.4:1) Låt oss därför med fruktan se till att ingen av 

er visar sig bli efter på vägen, när nu ett löfte att komma in i 

hans vila står kvar. (2) Ty evangeliet har predikats för oss 

liksom för dem. Men för dem blev ordet som de hörde inte till 

någon nytta, eftersom det inte genom tron hade smält 

samman med dem som hörde det. Vår tro på vart och ett av 

dessa löften för oss in i mera vila. Till exempel om vi tror att 

”genom hans sår är du helad,” så kommer vi inte att hålla på att 

söka ett helande, utan vi kommer att vila och acceptera att det är 

fullbordat på korset. Detta är sann tro, och den ger oss alltid svar. 

Genom att tro på löftena stiger vi in i vilan från våra egna gärningar. 

Om ett Guds barn säger att han tror att han har blivit helad och lika 

fullt fortsätter att söka efter det, vanligen genom världsliga metoder, 

då är han vankelmodig. (Jak.1:6) Men han skall be i tro utan att 

tvivla. Ty den som tvivlar liknar havets våg, som drivs och 

183

184 

piskas av vinden. (7) En sådan människa skall inte tänka att 

hon kan få något av Herren, (8) splittrad som hon är och 

ostadig på alla sina vägar. De som fortsätter att arbeta för det 

som Gud har gett gratis, tror på frälsning genom gärningar. 

(Heb.4:10) Den som har kommit in i hans vila får vila sig från 

sina gärningar, liksom Gud vilade från sina. (Heb.3:19) Vi ser 

alltså att det var för sin otros skull som de inte kunde komma 

in. 

Eftersom löftena om befrielse från förbannelsen är i förfluten 

tidsform då vi tror på dem, så måste vi sluta arbeta. Det är att ha ett 

ont otroshjärta att inte vila. Gud var vred på Israel eftersom de inte 

ville tro på Hans Ord, då de befann sig på sin ökenvandring 

(Heb.3:8-10). (Heb.3:11) Då svor jag i min vrede: De skall 

aldrig komma in i min vila. (12) Bröder, se till att ingen av er 

har ett ont och trolöst hjärta, så att han avfaller från levande 

Gud. (14) Ty vi är Kristi vänner (genom att ha Hans hälsa, 

helighet och välsignelse), om vi ända till slutet stadigt håller fast 

vid vår första tillförsikt. Då vi tror att vi har fått, så är vi placerade 

i en position av svaghet, eftersom vi inte kan göra något för att få 

det efterlängtade resultatet. Denna svaghet är att uppleva vår 

ökenvandring för det finns ingen hjälp att få från Egypten eller 

världen. Endast Guds kraft frälser i öknen. Gud säger: ”Min nåd är 

nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet” (2 Kor.12:9). 

Vapnet mot våra fiender som försöker tala oss ur våra 

förbundsrättigheter är det tveeggade svärd, som det talas om i dessa 

löften i förfluten tid. (Heb.4:11,12). 

Låt mig dela med mig ett bra exempel på kraften i det sanna 

evangeliet genom vår försörjning i förfluten tid. För några år sedan 

träffade jag på en dam som hade två stora tumörer, som inte gick att 

operera. Hon räknade upp för mig flera kända predikanter som hon 

hade träffat och som hade bett för hennes helande. Hon sa: ”David, 

jag kan helt enkelt inte förstå varför jag inte har blivit helad.” Jag sa: 

”Du berättade för mig nyss varför du inte har blivit helad. Du tittar i 

fel riktning. Vänd dig om och titta bakom dig för 'genom hans sår 

har ni blivit botade.' 

(1 Petr.2:24). Du tittar framåt mot ett helande som har skett 

bakom dig. Du har lite hopp, men ingen tro. Tro 'kallar på det som 

inte är, (i detta fall helande) som om det vore till.' (Rom.4:17). 

Tron tittar tillbaka på det som blev uträttat på korset, men hopp 

tittar framåt på något som kommer att bli uträttat. Jesus sa: 'Allt 

vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så skall det 

vara ert.' (Mark.11:24). ”Detta är det evangelium, syster, som du 

måste tro på.” Med dessa få ord såg jag att det glimmade till i 

184

185 

hennes ögon och hennes ansikte ljusnade. Jag sa: ”Nu ska vi be en 

gång till, men denna gång ska du tro Skriften och tro att du har fått, 

antingen du ser det som en ögonblicklig manifestation eller ej.” Hon 

var överens med mig, så jag tillrättavisade sjukdomen och 

kommenderade henne att vara helad i Jesu namn. Hon kände nu 

direkt att tumören lämnade henne. Vi gladde oss åt detta och 

tackade Gud tillsammans. Jag sa: ”Syster, detta var första gången 

som du trodde det sanna evangeliet angående ditt helande. Om du 

hade gjort likadant de andra gångerna då predikanterna bad för dig, 

så hade du blivit helad då.” Jesus garanterade svar från Fadern på 

överenskommelseböner. (Matt.18:19) Vidare säger jag er: Om 

två av er här på jorden kommer överens om att be om något, 

vad det än är, så skall de få det av min Fader i himlen. 

Överenskommelsebön är den mest kraftfulla bönen. (5 Mos.32:30) 

Hur kunde en enda jaga tusen framför sig, två driva tiotusen 

på flykten. Genom att vara flera som har tro för något, så 

mångdubblas bönens kraft. Till exempel då man kallar de äldste i en 

församling att be trons bön och att smörja med olja för någons 

helande, (Jak.5:14,15) så borde det alltid vara medelst 

överenskommelsebön. Den som man ber för borde vara överens med 

de äldstes tro, att man genom Jesu sår är helad (1 Petr.2:24). Jesus 

gav oss detta exempel på Hans mål att försöka förmå dem som Han 

bad för att säga något eller göra något som visade att de hade tro. 

Jag använder ofta överenskommelsebön då jag tjänar, för den 

verkar tro i en person som har behov. Jag råkade en gång på en 

bedrövad man i en liten församling, vars fru hade lämnat honom och 

flyttat ihop med en annan man. Jag kallade fram honom och frågade 

om han ville komma överens med mig i enlighet med Matteus 18:19, 

att hans hustru skulle sitta bredvid honom i nästa möte. Han var mer 

än villig. Sagt och gjort, vi kom överens om detta och vid nästa möte 

satt hon mycket riktigt bredvid honom och de såg ut att trivas bra 

med varandra. Mannen som hon bodde med hade klått upp henne 

och kastat ut henne med alla hennes tillhörigheter. Gud är större än 

våra behov och trogen sitt Ord! 

(Matt.18:20) Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, 

där är jag mitt ibland dem. Små grupper av kristna kommer att få 

se konsekventa, kraftfulla svar på sina böner med denna metod, 

oberoende vad det handlar om för böneämne. För många år sedan då 

jag arbetade för Exxon, samlades män från hela fabriken, med 

många olika kristna bakgrunder, för att be och studera Ordet på 

matrasterna. Det fanns inte mycket tid till bön om man tänker att vi 

också skulle hinna fördjupa oss i Ordet för att få lite insikt i det. 

Något av det allra första jag kom till var att vi måste börja tillämpa 

185

186 

överenskommelsebön. Vi var tvungna att dela våra böneämnen så 

enkelt och kortfattat som möjligt. Sedan måste vi helt enkelt komma 

överens om att dessa behov var tillfredsställda. Ibland 

kommenderade vi t.ex. en sjukdom att försvinna. Sedan tackade vi 

Gud för svaret och började direkt efter det med bibelstudiet. Vi blev 

absolut inte bönhörda för våra ”många ord,” men vi blev bönhörda. 

De flesta av dessa bröder hade aldrig sett Gud svara på bön och inte 

heller hade de tro att begära. De blev uppmuntrade då de såg kraften 

i kombinerad tro och blev ivriga att be. Vi såg blinda ögon öppnas, 

tumörer och cancer försvinna, alla möjliga sjukdomar helade, 

demoner kastade ut, ekonomiska under ske, folk som blev fyllda med 

Anden, osv. Också ickefrälsta skickade böneämnen till oss. Ett av de 

största miraklen var att många av dem som mötte upp kom till tro på 

Jesus ”såsom Skriften har sagt” och var inte längre namnkristna. 

Många ångrade sig för att till exempel ha tagit hem verktyg; tagit ut 

överdrivet mycket övertid eller för att ha fifflat med skatten. Min chef 

kallade in mig en dag och var mycket nöjd med förändringen han såg 

hos vissa av hans arbetare som deltog i dessa möten och försökte ge 

mig någon sorts ersättning. Jag vittnade för honom om vår suveräne 

Gud. 

Genom överenskommelsebön förvandlar Gud deras hjärtan som 

vi ber för. (Ords.21:1) Kungens tankar är som vattenbäckar i 

HERRENS hand, han leder dem vart han vill. Det går inte att 

säga hur många gånger vi har bett Gud att förvandla människors 

sinnen för att ge favör för Hans folk i nöd. En broder i vår församling, 

Tony Nassef, har en vägbyggnadsfirma som värnar om miljön. 

Ägaren till en stor galleria anlitade Tonys firma för ett 1,9 

miljonerdollarsjobb. Nu var det så att han inte var nöjd med den tid 

det tog att utföra jobbet, fastän Tonys anställda jobbade i rekordfart. 

Ägaren, vd:n och vice vd:n hade ett konferenssamtal med Tony i en 

och en halv timme då de läxade upp honom, svor och hotade med 

rättsliga åtgärder om arbetet inte började gå fortare. Under och efter 

denna konferens bad Tony till Gud om favör och hjälp att kontrollera 

sin ilska gentemot dessa män. Tony kontaktade mig efteråt och vi 

bad en överenskommelsebön om att Gud skulle ge Tony sin och 

dessa mäns favör. Vi kom överens om att Gud skulle öppna ögonen 

på dem, så att de skulle upptäcka att både farten och 

professionalismen som Gud hade lagt ner i Tonys firma fanns där. 

Precis 17 timmar senare ringde vice vd:n upp och sade att ägaren 

hade bett honom kontakta Tony för att be om ursäkt å hans vägnar 

för det som han hade sagt och att fråga Tony om han var villig att 

fortsätta att arbeta för dem. Han bedyrade vidare att arbetet som 

dittills hade utförts var av hög standard och att han hade en 

186

187 

utomordentligt hög tilltro till Tony och hans firma. Dessutom bad han 

Tony att fortsätta arbetet på det sätt han ansåg bäst och inte så som 

han hade blivit instruerad. Genom Guds nåd slutfördes arbetet på 25 

procent av den tid som är det vanliga och sparade ytterligare 1,5 

miljoner dollar åt ägaren. Detta är en av de många gånger som Gud 

har gett favör åt Tony som svar på en överenskommelsebön. Gud har 

inte anseende till person; Han kommer att göra samma för dig också. 

En gång då min familj behövde ett avbrott, så begav vi oss iväg 

mot Pensacola Beach. Då vi var på väg med bilen bad vi en 

överenskommelsebön. Jag sa: ”Fader, vi gör inte detta så ofta och 

därför ber vi Dig att göra något alldeles extra av denna dag. Vi ber 

att du ska ge oss en fin och solig dag men inte för het. Vi ber att du 

ska ge oss en plats på stranden utan en mängd nakna människor 

runtomkring oss (nämligen människor i färgade underkläder, 

vanligen kallade för simdräkter). Vi tackar Dig för detta i Jesu namn.” 

Då man kör ut mot stranden kan man inte se den annat än ibland på 

grund av sanddynerna, men vi såg bilar överallt vid sidan av vägen, 

vilket inte bådade gott med tanke på en avskild plats någonstans på 

stranden. Vi valde ut en plats och ställde kosan ner mot stranden 

över dynerna. Vi såg inget annat än människor i alla riktningar i flera 

mil. Jag tänkte: ”Herre, detta är inte det som vi bad om.” Efter att vi 

varit där endast en kort stund upptäckte vi ett stort svart moln som 

kom inifrån land i riktning mot stranden och oss. För dem som inte 

vet, så finns stranden på en mycket lång ö som ligger parallellt med 

fastlandet, men flera mil ut från det. Igen tänkte jag. ”Herre, detta är 

inte vad vi bad om.” Vi var helt omedvetna om att det fanns tornados 

som hoppade omkring i stormen också. Ju närmare stormen kom ju 

flera människor lämnade stranden. 

Mary tyckte att det var bäst att vi gjorde likadant, men jag var 

inställd på att hålla fast vid vår bön och kände att vi borde stanna. 

Stormfronten höll just på att nå oss och Mary sade igen att det var 

bäst att vi drog iväg. Jag spanade över stranden i alla riktningar och 

såg inte en levandes själ på flera mils avstånd förutom vi. Just då 

talade Herren in i min ande och sa: ”Varför blåser du inte bort 

stormen?” Jag blev lite generad, så jag ville inte att Mary och barnen 

skulle se mig blåsa i luften. Därför gick jag iväg neråt stranden ett 

tiotal meter, utom synhåll och började blåsa. Stormen stannade upp 

och började sedan backa tillbaka. Den fortsatte att backa tills den var 

några mil bort och stannade där. Jag var imponerad över Herren! Här 

satt vi sedan och hade en fantastiskt fin och solig dag, inte för het 

och utan några ”nakna” människor omkring oss, precis så som vi 

hade bett. Såhär fortsatte det hela tiden som vi var där, ungefär två 

timmar. På hemvägen hamnade vi in i regnet igen mitt på den första 

187

188 

bron, så vi visste med säkerhet att människorna i Gulf Breeze och 

Pensacola inte visste om att solen sken på Pensacola Beach, vilket 

höll dem borta därifrån. Gud tänker på precis allt! På väg hem från 

vår utflykt såg vi bortslitna markiser, omkullblåsta träd och andra 

synliga tecken på att en tornado dragit fram. Barnen undrade vad 

som hade hänt. Jag sade att jag antagligen hade blåst lite för hårt... 

Det tyckte de var det roligaste de hört på länge. Gud var intresserad 

av att välsigna vår dag och att ge oss ett vittnesbörd på att Han är 

mäktig att besvara överenskommelseböner som beds i tro. Jesus gav 

oss en annan garanti på bönesvar genom uthållig bön. (Luk.11:8) 

Jag säger er: Även om han inte stiger upp och ger honom 

något för att det är hans vän, så kommer han att stiga upp och 

ge honom allt vad han behöver för att inte själv bli utskämd. 

(9) Jag säger er: Be och ni skall få, sök och ni skall finna, 

bulta och dörren skall öppnas för er. (10) Ty var och en som 

ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som 

bultar skall dörren öppnas 

Jesus var orubblig i att vi skulle ta emot svar genom uthållig 

bön, att begära, att söka och att klappa på. Det finns dock en skillnad 

mellan uthållighet och fåfäng repetition.(Matt.6:7) Och när ni ber 

skall ni inte rabbla långa böner som hedningarna. De menar 

att de skall bli bönhörda för sina många ords skull. Fåfäng 

repetition är att försöka bli frälst genom gärningar och det slutar inte 

med att man tror på att Gud kommer att svara. Uthållighet borde bli 

använd då vi saknar tro att be trons bön. Uthållighet är ett sätt att ta 

emot tro. Tro är en gåva från Gud och utan den har vi inte tillgång till 

nåden. (Ef.2:8) Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er 

själva, Guds gåva är det. Uthållig bön kan inte kringgå nåden, den 

måste sluta där. Vi måste sist och slutligen utöva tro för att få något. 

(Heb.11:6) Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty 

den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar 

dem som söker honom. Varje sant troende har fått ett ”mått av 

tro” (Rom.12:3), men vi måste lära oss att utöva den. 

Jag ska ge ett exempel här så att vi kan jämföra trons bön, 

överenskommelsebön och uthållig bön. År 1984 hade jag luckrat upp 

jorden runt vårt hus för att så gräs. Eftersom det hade varit ganska 

regnigt, så hade vi placerat ut plankor att gå på. Min näst äldste son 

Nathan, som var tre år, gick på denna landgång. Han snubblade och 

var på väg att trilla ner i gyttjan, så jag tog tag i hans arm. Hela 

hans vikt vilade nu på hans underarm i en rak vinkel. Jag kände i min 

hand hur hans arm knäcktes och han skrek av smärta. Jag visste att 

hans arm var bruten, då jag tog honom i min famn. Han grät och höll 

i sin arm. Samtidigt som jag bar honom till ytterdörren 

188

189 

kommenderade jag hans arm att vara helad. Jag tänkte för mig själv: 

”Jag tänker inte oroa Mary genom att berätta för henne att han hade 

brutit armen.” Jag tror att Gud lade den tanken in i mig just i det 

ögonblicket. Då jag gav honom till Mary, sade jag att han skadade sin 

arm då han föll från landgången. Hon gungade honom och bad då 

han grät. Snart somnade han och hon började undersöka hans arm. 

Han skrek då hon kände på det brutna stället. Hon sade till mig: 

”David, hans arm är inte bara skadad, den är bruten!” Jag sa: ”Jo, 

jag vet, men Gud har alltid helat oss innan, så Han kommer att hela 

denna gång också, eller hur?” Hon höll med. Då Nathan hade somnat 

lade vi honom hos oss i vår säng. Jag hade bett trons bön och trodde 

att jag hade fått bönesvar, så jag somnade direkt. Mary som ännu 

inte hade frid över detta, bad en uthållig bön ända till kl. fyra på 

natten. Nathan grät flera gånger under natten. På morgonen steg vi 

tyst upp och gick ut i köket för att dricka kaffe. Snart hörde vi att 

Nathan hade vaknat, så vi tittade in till honom. Då han såg oss 

kravlade han sig upp och kröp över sängen på alla fyra. Jag drog upp 

honom i armarna och hissade honom upp i luften så han skrattade. 

Han var fullständigt helad! Prisad vare Gud! Även om vi hade angripit 

problemet på olika sätt så kom vi fram till samma tro till slut, 

huvudsakligen genom överenskommelsebön.. Min vän, Gud kommer 

inte att svika dig, men bön måste sluta i tro; den som är 

vankelmodig kommer inte att få något (Jak.1:6-8). 

189

190 

Kapitel 14 

Auktoritet över demoner 

Och dessa tecken skola åtfölja dem som tro: genom mitt 

namn skola de driva ut onda andar... (Mark.16:17) 

Observera att den enda förutsättningen för att kasta ut demoner 

är att vara en sann troende. Igen vill jag påpeka, att denna vers inte 

uttalades av de första lärjungarna utan av dem som skulle komma 

att tro deras ord, oss inräknade. Antagligen så innebar en tredjedel 

av Jesu tjänst att kasta ut demoner. Lärjungarna skulle också ha 

denna tjänst; de blev också kommenderade av Herren att försäkra 

sig om att deras lärjungar skulle göra likadant, intill tidens slut. 

(Matt.28:19) Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar... (20) 

och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är 

med er alla dagar intill tidens slut. 

Det är en stor glädje att se bundna människor bli befriade. 

(Luk.10:17) De sjuttio kom glada tillbaka och berättade: 

"Herre, till och med de onda andarna lyder oss i ditt namn." 

De sjuttio var den andra gruppen av en hela tiden ökande skara av 

lärjungar, som fick herravälde över demoner. I våra dagar har 

okunniga religiösa ledare dömt många människor till slaveri, anstalter 

och död på grund av att de inte har lytt Herren i detta. (19) Se, jag 

har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och att 

stå emot fiendens hela välde. Ingenting skall någonsin skada 

er. (20) Men gläd er inte så mycket över att andarna lyder er, 

som över att era namn är skrivna i himlen. Att ha auktoritet över 

fiendeandarnas makt, gör att de lyder oss fullständigt, inte heller kan 

de skada oss om vi tror detta. Förtrolighet med Ordet och att vara 

fylld med Anden bemyndigar oss och försvarar oss mot bedragare. 

Herren delar upp dessa demoner i två kategorier: ”ormar och 

skorpioner.” Ormar, vars gift finns i deras huvuden, är demoner 

som bedrar sinnet. Det var ormen som bedrog Eva genom att 

erbjuda henne den förbjudna frukten av kunskapens träd på gott och 

ont (1 Mos.3:5,6). Det finns gåvor av förbjuden kunskap, som Satan 

ger åt sina bedragare och som ibland imiterar sanna gåvor. (5 

Mos.18:10) Hos dig får inte någon finnas som låter sin son 

eller dotter gå genom eld eller befattar sig med spådom (falsk 

profetia), teckentydning (en siare), eller en trollkarl (häxa), (11) 

ingen som utövar besvärjelsekonster (hypnotisör), ingen 

andebesvärjare (ett medium som är besatt med en andlig guide), 

ingen som bedriver trolldom (häxa, trollkarl) och ingen som 

190

191 

söker råd hos de döda. (12) Ty avskyvärd för HERREN är var 

och en som gör sådant.... Dessa falska tjänare har fått moderna 

namn och i vissa fall uppger de sig falskeligen vara kristna. I 

Apg.16:16 fanns ”en slavflicka som hade en spådomsande” (grek.”en 

ande, en pyton”). Denna pytonormsande hade gett tjänsteflickan 

spådomsförmåga eller en falsk profetisk gåva. En pastor i en kyrka 

där jag en gång talade hade denna falska profetiska gåva. Jag bad 

för församlingen att Gud skulle avslöja honom. En kort tid efteråt 

hade en man en dröm om denne pastor, där han var en orm som 

talade genom en mikrofon och fick församlingen att falla i sömn. En 

kvinna såg honom i en dröm som en drake, som i Upp.12:9 kallas 

”den gamle ormen.” Hon slog upp denne pastors släktnamn och 

fann att det betyder ”drake.” 

En del av dessa falska tjänare är lik faraos visa män och 

trollkarlar, som förfalskade de tecken och under som gavs till Moses 

(2 Mos.7:11,22; 8:7). Det är intressant att observera, att de kunde 

förfalska en del av domarna (förvandla en käpp till en orm, vatten till 

blod, mångfaldiga paddornas plåga), men de kunde inte ta bort dem. 

Moses tog bort dem, vilket betydde att Gud tillät dem att förstora 

förbannelsen, men inte att befria från den. Detta är sant än i dag. 

Jag har en vän som var inblandad i en tjänst där man upplevde 

många tecken och under. Då jag betraktade detta märkte jag, att 

dessa övernaturliga företeelser inte var gåvor av försörjning som i 

Apostlagärningarna eller i Första Korintierbrevet 12 och 14. Dessa 

tecken och under verkade i stället vara ersättningar för att stilla en 

längtan efter det övernaturliga. Det var tecken som tillfredsställde 

köttet, men som inte förde med sig någon praktisk, varaktig befrielse 

från förbannelsen. Jag märkte att det var villfarelsens andar som var 

involverade och jag till och med såg en del sådana genom gåvan att 

skilja mellan andar. Då en del av människorna försökte uppmana 

dem att hålla sig till Ordet, så bortförklarade de det genom att påstå 

att Gud gjorde någonting nytt. 

Även om vi kan uppleva något som vi inte gjort förr, så måste vi 

ändå hålla fast vid det som Salomo sa: ”Det finns inget nytt under 

solen.” Vi måste finna tidigare likartade händelser i Ordet, som 

bekräftar våra tecken och under. Paulus varnade oss för lögnens 

tecken och under, som sker genom Satan och hans hantlangare, men 

som är sända av Gud för att vilseleda dem som inte älskar sanningen 

(2 Thess.2:9-12). Av omsorg om min vän, som jag visste var 

begåvad med drömmar och visioner, så bad jag att Herren skulle låta 

någon varna henne för det som var på gång. Nästa gång jag träffade 

henne så berättade hon för mig, att hon hade sett en vision i sin 

församling. Innertaket försvann och hon såg en stor röd drake (”den 

191

192 

gamle ormen”) som sträckte sig över hela byggnaden. Gud sade 

tydligt att Satan utövade herravälde där genom villfarelse. Därefter 

såg hon en annan vision: En trojansk häst rullades in genom 

bakdörren. En röst berättade för henne: ”Det är kristna som tagit in 

den hit.” Detta symboliserade en falsk gåva, i vilken fienden var 

gömd med syftet att besegra dem. 

Om demonerna inte kan hålla dig helt borta från kristendomen, 

så har de en annan strategi. Det finns religiösa andar som är 

specialiserade på att hålla folk i slaveri i falska så kallade ”kristna” 

religioner, som inte undervisar Ordet som befriar. Det finns många 

ormandar i arbete i församlingen idag, för att förvilla många med 

”onda andars läror”, som Paulus berättade om i 1 Tim.4:1-3. 

Ormandar är manifesterade som falska föreskrifter, läror, profetior 

och ledarskap för att nämna några få. (2 Kor.11:13) Sådana som 

de är falska apostlar (grek.: ”en som är utsänd”), ohederliga 

arbetare, och uppträder som Kristi apostlar. (14) Och det är 

inget att förvåna sig över. Satan själv gör sig lik en ljusets 

ängel (grek.: ”budbärare”). (15) Därför är det inte underligt att 

också hans tjänare uppträder som tjänare åt rättfärdigheten. 

Men de kommer att få det slut som de förtjänar. Ordet ”ängel” 

är på grekiska angelos och är ibland översatt med ”budbärare” då det 

beskriver tjänare som är sända av Gud eller andra tjänare 

(Luk.7:24,27; 9:52). Det är uppenbart att det finns män som har 

infiltrerat tjänarnas led och som är sända av Satan, genom deras 

egna egon och religiösa organisationer. Både Jesus och Paulus 

undervisade att dessa tjänare var i majoritet (Joh.10:8; 2 Kor.2:17) 

Ormandar kan också vara sinneskorrumperande så som lusta, 

girighet, vrede, bitterhet, lögn, sexuell perversion, alkoholism, 

avgudadyrkan och orenhet. Luk.8:35 visar att sinnessjukdom i olika 

former är demonisk. Jag tjänade en gång i en grupp av åldringar då 

jag blev manad att kommendera en ande ut ur en kvinna som såg 

mycket butter ut och som hade alzheimers sjukdom. Efter att jag 

hade kommenderat anden att komma ut ur henne så ändrades 

hennes ansiktsuttryck och hon log och sade mycket klart och tydligt: 

”Tack så mycket, jag behövde det.” De flesta var chockade, för de 

hade aldrig hört henne prata. Jag visste från den stunden att 

alzheimers kan vara en demon. 

Det finns indikationer på att ”sjukdomsandar” (Luk.13:11) är 

ormandar. Då israeliterna syndade sände Gud giftiga ormar som bet 

dem, varefter de dog. Ormbettet tillfogade tydligen fysisk sjukdom 

genom gift. Då Moses bad till Herren för dem, så befallde Han dem 

att göra en kopparorm som sattes upp på en påle och då de såg på 

den blev de helade (4 Mos.21:4-9). Om ormen på pålen blev sagt, att 

192

193 

den var Kristus (Joh.3:14) som blev till synd för oss (2 Kor.5:21) och 

bar ormens förbannelse (Gal.3:13) så att vi kunde bli helade (1 

Petr.2:24). Ormen på pålen har blivit stulen av det medicinska 

etablissemanget för att symbolisera deras helanderörelse. 

En del sjukdomar, som i Nya Testamentets text är bevisade vara 

orsakade av demoner är: Invaliditet (Luk.13:11), stumhet 

(Matt.12:22), blindhet och stumhet (Matt.9:32,33; Luk.11:14), 

stumhet och dövhet (Mark.9:25), att vara plågad av sjukdom 

(Matt.15:22,28), epilepsi (Matt.17:15,18) och besatthet 

Luk.8:2,36,42; Apg.10:38) Det finns andra helanden i Nya 

Testamentet, som egentligen är befrielser och som jag inte tog med 

här. Utöver dessa har jag sett människor med cancer, hosta, eksem, 

diabetes, ledinflammation, allergi, sömnlöshet, kronisk smärta, AIDS, 

rastlöshet och många andra åkommor som jag inte kommer ihåg, 

som gav respons på bön om befrielse. Jag är säker på att om man tar 

med allt som kristna människor har erfarenhet av, så är listan 

mycket längre. En del säger att dessa är naturliga åkommor. Nästan 

alla demoner manifesterar naturliga åkommor. 

Den andra kategorin som Jesus talade om var skorpionandar. 

Det grekiska ordet för skorpion är scorpios som betyder ”skingra” 

eller ”att genomskåda” och ”att få på flykt.” Skorpionandar av rädsla, 

depression, manodepressivitet, paranoia, oro, ängslan, självmord, 

skuld, fördömelse och demens, för att nämna några få, penetrerar 

sinnet och orsakar att man flyr från en fiende, som man i stället 

borde jaga iväg. En skorpions gift finns i dess stjärt precis som hos 

en geting. En geting kan få en stor man på flykt genom rädsla. Gud 

sände ”getingarna” att driva bort fienden, som var framför 

israeliterna, genom rädsla (5 Mos.7:20; Jos.24:12; 2 Mos.23:27,28). 

Jesus undervisade att Han redan hade bundit den starke (Satan och 

hans demoner) och delat hans byte (Luk.11:20-23). Angående dessa 

byten sade Jesus: ”Den som inte samlar med mig han skingrar.” 

Det grekiska ordet för ”skingrar” här är scorpizo. Om vi inte samlar in 

bytena från Satans hus (de förlorade) för Guds rike, kommer vi att få 

fly från skorpionandar. Vi måste vara kärl för Guds suveränitet för att 

besegra dem och sätta fångarna fria. 

En falsk lära som allmänt lärs ut är att kristna inte kan ha 

demoner. Då Jesus sände sina lärjungar för att ”kasta ut demoner,” 

berättade Han för dem: ”...Gå inte in på hedningarnas område 

eller in i någon samaritisk stad. (6) Gå i stället till de förlorade 

fåren av Israels hus.” (Matt.10:5,6). Han sände dem inte till 

sådana som inte hade ett förbund med Gud, utan endast till sådana 

som hade ett sådant (det gamla förbundet). I Nya Testamentet är 

det de kristna som har förbundslöften om befrielse, helande och 

193

194 

försörjning, inte världen. (Kol. 1:13) Han har frälst oss från 

mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. 

Eftersom vi har löftena om befrielse, så kan vi använda dem för 

oss själva och för dem som kommer till Kristus. (2 Kor.7:1) Då vi 

alltså har dessa löften, mina älskade, så låt oss rena oss från 

all besmittelse från kött och ande och i gudsfruktan fullborda 

vår helgelse. Troende måste rena jaget, som är synonymt med 

själen (jmfr. Matt.16:26 med Luk.9:25) från både kött och ande (här 

i betydelsen onda andar). Paulus varnade kristna för att ”ta emot en 

främmande ande.” (2 Kor.11:4). Vi har också blivit tillsagda att: 

”ge inte djävulen något tillfälle (grek.: ”område”)” (Ef.4:27). Vi 

får helt enkelt inte ge något område i oss själva till djävulen eller 

hans hantlangare. 

(Luk.13:11) Där fanns en kvinna som hade haft en 

sjukdomsande i arton år. Hon var krokryggig och kunde inte 

räta på sig. (16) Men denna kvinna, en Abrahams dotter som 

Satan har hållit bunden i arton år, borde hon inte få bli löst 

från sin boja på sabbaten? Förutsättningen för att en befrielse 

skulle kunna ske var, att det skulle vara ett Abrahams barn, vilket de 

kristna ju är. (Gal.3:7) Därför skall ni veta att de som håller sig 

till tron, de är Abrahams barn. 

Jesus sade att han var sänd endast till Israels hus. Då en 

kanaanitisk kvinna begärde att han skulle kasta ut en sjukdomsande 

ur hennes dotter, sade Han: ”Det är inte rätt att ta brödet från 

barnen och kasta det åt hundarna” (Matt.15:22-28). Av detta 

kan vi se att Guds barn har rätt till deras Faders bröd av befrielse och 

helande genom förbundet, vilket inte de förlorade har. Eftersom 

Jesus påbörjade ett Nytt Testamente och på grund av denna kvinnas 

tro, så räknade Han henne för rättfärdig (Gal.3:6) genom att uppfylla 

hennes önskan. Jag har kastat ut demoner ur folk sedan 1976 

ungefär och nästan alla var kristna. Nästan hela denna tid har jag 

haft gåvan att skilja mellan andar, vilket innebär att jag kan se 

demonerna i människornas ögon. Jag vet av ingen som har denna 

gåva i någon av dess varierande former, som inte tror på att kristna 

kan ha demoner. 

Vi borde aldrig kasta ut demoner ut ur förlorade människor utan 

en klar befallning av Gud, eftersom deras ”hus” inte är fyllda med 

Kristus, som kan försvara dem mot de sju värre demonerna, som i så 

fall kommer att flytta in i personerna i fråga. (Matt.12:43) När en 

oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han genom 

ökentrakter och letar efter en viloplats men finner ingen. (44) 

Då säger han: Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag 

lämnade. När han då kommer och finner det tomt och städat 

194

195 

och pyntat, (45) går han bort och tar med sig sju andra andar, 

värre än han själv, och de går in och bor där. Så blir för den 

människan det sista värre än det första. På samma sätt 

kommer det också att gå för detta onda släkte. Vi ser här att de 

i den generation av Guds folk, som tog emot befrielse av Jesus och 

lärjungarna, senare tappade den om de inte fortsatte som lärjungar. 

Samma sak händer Nya Testamentets folk som är befriade idag. De 

måste fortsätta att vandra i förbundet och vara fyllda med Ordet och 

Guds Ande för att inte ge någon plats åt djävulen. Om Herren 

uppmanar oss att befria en förlorad person, så kan det betyda att 

Han planerar frälsning för honom/henne. Befrielse kan också 

användas för att stoppa en demonbesatt person från att hindra Guds 

verk, precis som Paulus gjorde då han kastade ut spådomsanden ur 

slavflickan, eftersom hon hindrade hans tjänst (Apg.16:16-18). 

För några år sedan kom min mamma, som inte var frälst, för att 

bo hos oss. Hon hade blivit plågad av vad psykologerna kallade 

demens, paranoia, manodepressivitet, o.s.v. i många år. Hon började 

plåga vårt hushåll med sådant som att höja på telefonräkningarna; 

att hålla oss vakna hela natten; att lämna kylskåpet öppet hela 

natten; att se saker hända i omgivningen fastän hon inte var där; att 

klaga över krämpor som hon inte hade och att beskylla någon för 

något som inte hade skett. Hon hade helt enkelt en stark egenvilja. 

Fastän vi band demonerna i henne så var resultaten endast tillfälliga. 

Jag gick till Gud i bön angående detta. Jag resonerade med Herren 

om att fastän hon inte hade någon rätt till befrielse genom förbundet, 

så plågade hon vårt hus och vi var ju inte under förbannelsen utan 

välsignelsen. (Gal.3:13) Kristus friköpte oss från lagens 

förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står 

skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä. (14) 

Vi friköptes, för att den välsignelse Abraham fått skulle i Jesus 

Kristus komma till hedningarna och för att vi genom tron 

skulle få den utlovade Anden. I ljuset av detta bad jag Herren om 

tillåtelse att kasta ut demonerna ur henne för att befria oss. 

Den natten hade Jennifer, min yngsta dotter, en dröm. Hon såg 

min mors hus mitt i vårt hus. Hennes hus var tre våningar högt och 

stack upp genom vårt tak. Från den andra våningen gick en planka ut 

mot gatan. På plankan höll fem kycklingar på att marschera ut på 

gatan. Jag tackade Herren för Hans klara direktiv och tillåtelse. 

Uttydningen var denna: De tre våningarna var anden, själen och 

kroppen i min mors andliga hus. De fem kycklingarna var fem 

demoner. Enligt Upp.18:2 är demoner orena fåglar. Dessa kycklingar 

höll på att lämna hennes själ, den andra våningen, vilket betydde att 

vi hade auktoritet att driva dem på flykten. Uppenbarelsen är denna: 

195

196 

Närhelst någon annans andliga hus är under auktoritet av vårt hus, 

så har vi auktoritet över demonerna. Jesus använde Jairus tro för 

hans dotter; den kanaanitiska kvinnans tro för hennes dotter och 

Petrus tro för sin mor, som exempel på de rättigheter vi har att utöva 

tro för dem som står under vår auktoritet. Min mor hindrade också 

vår tjänst. Av samma orsak befriade Paulus tjänsteflickan från 

spådomsanden. 

Den natten smällde min mor i badrumsdörren enbart för att 

hålla oss vakna hela natten, så jag tyckte att nu fick det vara nog. 

Mary och jag gick till hennes rum och kommenderade ut demonerna 

ur henne vart efter som deras namn kom för oss. Om jag minns rätt 

så var deras namn demens, paranoia, manodepressivitet, egenvilja 

eller envishet och ännu en som jag inte minns namnet på. Fast 

demonerna kan ha individuella namn, så svarar de också på namnet 

på den sjukdom som de förorsakar. Vi väntade inte för att få se 

något resultat, utan vi gick till sängs och fick en skön sömn som 

varade hela natten. Nästa morgon märkte vi att det var så tyst i 

hennes rum, så vi kikade in. Vi såg henne inte, men observerade att 

hennes rum var i ett bedrövligt skick. Där var filtar, dynor, överdrag 

och andra saker utspridda över hela golvet, som om någon hade 

brottats där hela natten. Vi gick in i rummet och upptäckte att hon 

låg under sängen. Då hon kröp fram såg vi genast att det var en 

annorlunda kvinna jämfört med den som jag hade känt nästan hela 

mitt liv. Hon var behaglig och undergiven och ödmjuk. Hon var på 

det sättet en tid, under vilken vi predikade evangeliet för henne. Vi 

visste att huset behövde fyllas med Guds saker, för annars skulle 

demonerna komma tillbaka. Hon föll alltid tillbaka på sin religion som 

en ursäkt, hellre än att acceptera evangeliet, så demonerna började 

komma tillbaka, fast inte tillnärmelsevis så våldsamt som innan. Vid 

denna tid beslöt hon att flytta till ett servicehem för äldre. Alldeles 

innan hon dog berättade hon undergivet att hon kände Jesus och att 

Han var hennes Frälsare. 

Det gammaltestamentliga tabernaklet eller templet symboliserar 

oss. Vi är Guds tempel. Vi har en förgård (köttet), det heliga (själen) 

och det allra heligaste (anden). Onda män kunde beträda förgården 

och även gå in i det heliga för att ta tag i altarets horn (1 Kon.1:50; 

2:28), men endast översteprästen kunde träda in i det allra 

heligaste. Någon annan skulle ha dött. Angående denna förebild, så 

kan demoner ta sig in i köttet och till och med besätta själen, men 

endast vår överstepräst Jesus kan träda in i vår ande, under 

förutsättning att vi inte blivit förtappade (2 Kor.13:5). Demoner kan 

förtrycka själen (sinnet, viljan och känslorna) i eller utanför köttet. 

De kan också besätta själen utanför köttet ena stunden, för att i 

196

197 

nästa ögonblick dra sig tillbaka in i köttet och därmed låta personen 

ifråga uppträda helt normalt. Detta är vad världen kallar schizofreni. 

Demoner kan gå in i köttet på grund av att köttet är fiende till 

Gud, som bor i din ande (Rom.8:7; Gal.5:17). Jag har hört några 

använda denna vers: ”Min ande vill inte bo i ett orent tempel,” för att 

säga att kristna inte kan ha demoner: Det finns ingen sådan vers! 

Vårt kött är så korrupt att det inte kan komma in i riket. (1 

Kor.15:50) Men det säger jag er, bröder, att kött och blod inte 

kan ärva Guds rike. Inte heller ärver det förgängliga det 

oförgängliga. Eftersom köttet inte är i riket, så kan demoner 

besätta det. Från detta fäste kan de sedan besätta själen. Demoner 

får ge sig in i själen eftersom den del av själen som inte är helgad 

genom Ordet är kontrollerad av köttet. (3 Mos.17:11) Ty allt kötts 

själ är i blodet, och jag har gett eder det till altaret, till att 

bringa försoning för edra själar; ty blodet är det som bringar 

försoning, genom själen som är däri. Notera att enligt denna bild 

måste köttet dö för att själen ska vara fri. I den del av själen (sinnet, 

viljan, känslorna) där vi inte har övervunnit frestelse, är vi inte 

helgade än. Vi har alla vunnit över några saker, som inte längre har 

någon inverkan på våra liv. Emellertid så finns det andra områden 

där vi ännu inte har vunnit seger. Det är här som vi riskerar att bli 

använda av demoner. Även kristna vet detta genom erfarenhet. Om 

vi vandrar i medveten olydnad, så inbjuder vi till betryck eller 

besättelse just i det området. 

Demoner kan gå i arv från generation till generation, precis som 

syndens natur. 

(2 Mos.34:7) ...som bevarar nåd mot tusenden och förlåter 

överträdelse, synd och skuld, men som inte låter någon bli 

ostraffad utan låter straffet för fädernas missgärning drabba 

barnen och barnbarnen, ja, tredje och fjärde släktledet. Vi har 

en vän som adopterade tre barn, som alla var syskon. H.R.S. (en 

amerikansk adoptionsbyrå, översättarens anm.) vägrade att berätta 

för henne vem de biologiska föräldrarna var. Alla barnen hade bra 

läggning. Då dessa barn växte upp och kom in i puberteten blev de 

hela tiden plågade av att ljuga, stjäla, att utöva otukt och att hänge 

sig åt alkohol och droger. Detta var inte bara frestelser från den 

fallna naturen, utan det var tvångsbetonat och oemotståndligt, ett 

säkert tecken på demoner. 

Detta bekymrade adoptivmamman väldigt mycket, eftersom hon 

hade gjort sitt bästa att med hjälp av Bibeln ge dem en kristen 

fostran. Fast vi hade kastat ut demonerna ur dem flera gånger, så 

blev det ingen varaktig effekt. Hon beslöt att försöka lista ut vem 

som var de biologiska föräldrarna. Hon gick till H.R.S. för att söka 

197

198 

denna information och fick slutligen tillåtelse att söka i deras arkiv. 

På detta sätt fann hon mamman och bjöd in henne och mormodern. 

Hon var överraskad av upptäckten, att fastän hon hade fostrat 

barnen från det att de var små, så manifesterades de andar som 

fanns i deras biologiska föräldrar. Mormodern berättade att de var 

ättlingar till Jesse James. Det som vi blir beror inte alltid på miljön. Vi 

ärver mycket genom blodsbanden och demoner kommer ibland med 

på resan. (3 Mos.17:11) Ty kroppens liv är i blodet... Tack gode 

Gud att vi genom ånger och tro på evangeliet kan uppleva en andlig 

blodtransfusion genom Jesus. Samtidigt som jag skrev detta 

kontaktade jag vår vän, som berättade att hon hade fått en försäkran 

av Herren att dessa barn, som nu var vuxna och utflugna, kommer 

att bli frälsta. Hon vet att dessa problem har bidragit i mycket hög 

grad för att få henne och barnen ödmjuka och hon ser tydliga tecken 

på ånger i dem. 

Utan att nödvändigtvis prata om detta fall, så kan vi vara för 

ivriga att försöka befria någon. Gud överlämnade genom Paulus en 

upprorisk kristen till Satan för att föra honom till omvändelse. (1 

Kor.5:5) för att överlämna den mannen åt Satan till köttets 

fördärv, för att anden skall bli frälst på Herrens dag. Det skulle 

ha varit farligt för vem som helst att försöka befria denne man från 

en förbannelse, som var bestämd av Gud att korsfästa hans kött och 

föra honom till omvändelse. Gud skulle hedra tron hos den tjänaren 

en kort tid och den förbannade mannen skulle få en tillfällig befrielse. 

Då Gud har lagt en förbannelse på någon för att ge honom eller 

henne en lärdom, så kan du inte ta bort den slutgiltigt i förtid. Den 

skulle komma tillbaka om han/hon inte ångrar sig. (1 Tim.1:20) 

Bland dem är Hymeneus och Alexander, som jag har 

överlämnat åt Satan för att de skall tuktas så att de inte hädar 

(grek.: ”att tala emot”). Om någon skulle ha befriat dessa två innan 

de hade ångrat sig, så hade det fått omvänd verkan. De behövde 

först någon som var vis nog att säga dem att deras problem berodde 

på att de hade talat mot riket. Det är därför som vi behöver höra 

Andens röst. Jag har till och med hört om demoner som har talat 

genom folk och sagt: ”Jag har rätt att vara här” eller ”De vill att jag 

ska vara här.” Ibland är detta en lögn, men ibland är det sant. Du 

kan kasta ut demonerna, men de kommer att gå tillbaka direkt om 

det finns ett gott skäl till att de ska vara där, liksom i verserna ovan. 

Jag kastade en gång ut demoner ur en kvinna som gick in och 

ut vid en mentalvårds-institution. Hon blev totalt befriad och behövde 

inga mediciner mer. Senare kom demonerna tillbaka, så hon kom till 

oss och blev befriad på nytt. Ytterligare en gång kom demonerna 

tillbaka. Jag började fråga henne mera noggrant och fann att hon inte 

198

199 

kunde sluta klaga på sina föräldrar och det sätt som de hade 

behandlat henne på. Jag poängterade för henne att Jesus lärde, att 

om vi inte förlåter våra medtjänare så kommer Fadern att överlämna 

oss ”åt plågoandarna” eller demonerna tills vi själva betalar vår 

egen syndaskuld. (Matt.18:34,35). Hon påstod att hon inte var 

oförsonlig och att hennes handlande var befogat. Hon tog anstöt av 

att jag beskyllde henne för problemet i stället för hennes föräldrar. 

Hon var tydligen angripen av en rot av bitterhet (Hebr.12:15). Jag 

berättade för henne att demonerna skulle stanna kvar ända tills hon 

bekände. Vad jag vet så är de fortfarande kvar. 

I missionskyrkan, som jag nämnde om tidigare, kastade vi ut 

många demoner ur hemlösa, druckna, prostituerade och 

drogmissbrukare som hade kommit till Herren. En drucken som heter 

Jim kom in då jag höll på att undervisa och blev mirakulöst frälst och 

nykter på en och samma gång. Han började vara med i missionen. 

Ungefär vid denna tid började en av diakonerna diskutera demonologi 

med mig. Jag märkte att han inte var helt överlåten åt Herren. Jag 

rådde honom att bli fylld med den Helige Ande, innan han tog sig för 

att kasta ut demoner, för det fanns mycket mera kraft och 

urskiljningsförmåga tillgänglig för honom för detta ändamål. Redan 

följande dag kallade pastorn på mig och berättade att diakonen hade 

gått till missionen för att driva ut demoner ur Jim, som oväntat hade 

blivit fylld med demoner och hade visat övernaturlig styrka. 

Demonerna i Jim hade jagat diakonen genom missionsbyggnaden och 

slängt honom genom det tjocka pansarglaset i fasaddörren och 

förstört den totalt. Detta gjorde att diakonen blev liggande på 

gräsmattan utanför entrén, blödande och skrikande att någon skulle 

ta demonerna ut ur honom. En nyfrälst kristen råkade gå förbi och 

ännu osäker på vad han skulle göra så kommenderade han 

demonerna att komma ut i Jesu namn. Demonerna kom ut och en 

ambulans tog diakonen till sjukhuset. Detta skulle inte ha kunnat 

hända, om han hade haft allt på klart med Gud. 

Pastorn berättade senare att han och hans sekreterare hade 

gått in för att se vad de skulle kunna göra för Jim och blev utjagade 

de också. Han frågade om jag kunde göra något. Jag sade någonting 

i stil med att jag inte kunde, men Herren kunde. Vi möttes utanför 

huset och tillsammans gick vi in genom den förstörda entrédörren 

och genom hallen till Jims rum. Väl framme vid Jims rum gick jag 

rakt in genom den öppna dörren, samtidigt som jag märkte att 

pastorn och hans sekreterare stannade utanför. Precis som om jag 

hade allt under kontroll stegade jag fram mot Jim som satt i den 

andra ändan av rummet. Innan jag kom fram till honom hoppade han 

upp med händerna i luften som tassar och med ett aggressivt 

199

200 

ansiktsuttryck, brummande precis som en stor, gammal björn. Innan 

jag hann tänka efter så sade jag högt och skarpt: ”SITT!” Jims 

ansiktsuttryck ändrades direkt och han satte sig ner precis som en 

lydig hundvalp. Jag tittade mig omkring och såg två huvuden som 

kikade in genom dörröppningen. Jag gör i vanliga fall inte så här, 

men jag kommenderade demonerna att berätta sina namn för mig. 

Allt eftersom de sade sina namn för mig, så kommenderade jag dem 

att komma ut i Jesu namn. En del av dem sade emot mig, resonerade 

eller ljög som vanligt, men jag stod på mig. En av dem frågade om 

den kunde fara in i hunden. Jag tittade mig omkring men såg ingen 

hund i rummet, men upptäckte senare att det fanns en i rummet 

intill. Jag sade till demonen: ”Nej, men du har tillåtelse att fara in i 

närmaste kackerlacka.” (Det finns en galen kackerlacka där ute 

någonstans!) 

En av demonerna frågade om den kunde fara in i sekreteraren 

som fortfarande stod i dörröppningen. Jag förbjöd också detta, men 

senare undrade jag över sekreterarens livsstil, vilket visade sig vara 

en välgrundad misstanke. Pastorn hade vid det här laget kommit och 

ställt sig bredvid mig och han befallde också demonerna. Då de 

talade till honom så märkte jag att de tycktes gilla honom, vilket igen 

gjorde mig misstänksam och det var också välgrundat. Utan att 

någon annan visste om det, så hade pastorn och hans sekreterare 

varit intima. Herren talade sedan till mig och sa: ”Demonerna kom in 

i Jim genom TV–apparaten.” Jag frågade Jim: ”Jim, vad var det som 

du tittade på i TV:n?” Nu var han förmögen att svara med sin egen 

röst och visade mig ett fodral till en videofilm som han hade tittat på. 

Män, pornografi förstör er eviga själ. Jim skulle ha kunnat sluta på en 

vårdanstalt, om det hade hängt på ledarskapet i denna församling. 

Efter att ha kastat ut nio eller tio demoner sade Herren: ”Det finns 

två ännu. Lämna dem där.” Jag tyckte att detta var underligt ända 

tills följande möte, då Jim kom fram för mera befrielse. Jag hade 

frågat Herren om visdom angående pastors vanor att slå alla med 

Anden, fast han inte rådde på Mary och mig. Pastorn lade sin hand på 

Jims panna och han började falla. Innan jag hann tänka på det så 

kommenderade jag ut demonerna och de lydde. Senare då jag tänkte 

på detta började jag misstänka att djävulen ville ha Jim medvetslös 

på golvet för att förhindra en befrielse. 

Jag har sett människor slagna i Anden i min egen tjänst, men 

jag utövar inte tro för att det ska ske. Paulus var möjligen slagen i 

Anden på vägen till Damaskus, men varken Paulus eller någon annan 

utövade tro att göra det. Denna tonvikt finns inte i Skriften och vi 

borde ”inte gå utöver vad Skriften säger” (1 Kor.4:6). 

200

201 

Jag misstänker, att vad som helst, som blir en inövad 

uppvisning, ger ära åt sådana män. Denne pastor var ormen som jag 

pratade om tidigare. Han hade varit en som var van att uppträda i ett 

berömt rockband då han ”kom till Herren” och bar på en hel del extra 

bagage. Jag bad Herren avslöja hans demoner. Nästa dag ringde två 

damer mig, som inte kände varandra och som dessutom var från 

skilda städer. Herren uppmanade dem att berätta för mig, att denne 

man hade samma andar som Jim Jones. 

201

202 

Kapitel 15 

Binda och lösa vad? 

Amen säger jag er: Allt vad ni binder (förbjuder) på jorden 

skall vara bundet (förbjudet)i himlen, och allt vad ni löser 

(tillåter) på jorden skall vara löst (tillåtet) i himlen. (Matt.18:18) 

Tro tillåter Guds suveränitet att manifesteras genom Kristi kropp 

och förbjuder djävulen. Jesu krav för att vi ska kunna ta emot Hans 

förmåner är klara:”Som du tror skall det ske dig” och ”Som ni 

tror skall det ske med er” och ”Din tro har frälst dig.” Så som vi 

tror, så blir Guds förmåner givna åt oss. Otro förbjuder Guds 

förmåner att ges till oss därför att Han har ställt ett villkor och Han 

kan inte ljuga. Otro tillåter djävulen att fortsätta erbjuda 

förbannelsen. (Mark.6:5) Och han kunde inte göra någon 

kraftgärning där. Bara några få sjuka botade han genom att 

lägga händerna på dem. (6) Och han förundrade sig över 

deras otro. Även Jesus var förbjuden att göra kraftgärningar för 

dem som inte trodde. Vare sig vi vet det eller inte, så är vi konstant 

förbjudna eller tillåtna genom våra tankar, ord och handlingar. 

Eftersom all auktoritet i himlen och på jorden var givna till Jesus och 

Han i sin tur delegerade denna auktoritet till sina lärjungar, så 

varifrån får djävulen egentligen sin auktoritet? Han får den från vår 

otro, våra ord och vår olydnad. 

(Upp.22:18) För var och en som hör profetians ord i 

denna bok betygar jag: Om någon lägger något till dessa ord 

skall Gud på honom lägga de plågor som det är skrivet om i 

denna bok (19) Och om någon tar bort något från de ord som 

står i denna profetias bok, skall Gud ta ifrån honom hans del i 

livets träd och i den heliga staden, som det står skrivet om i 

denna bok. Om vi lägger till eller tar något ifrån Guds Ord, så tillåts 

förbannelsen genom djävulen och samtidigt förbjuds Guds 

välsignelser för oss eller genom oss. Allt detta är gjort enligt Guds 

design för att motivera oss att komma överens med Honom. Adam 

föll ut ur enigheten med Gud och hamnade under förbannelsen. Gud 

ville att vi återigen skulle komma överens med Honom och slippa 

förbannelsen. Vår ovilja till enighet kommer på inget sätt att hindra 

Guds suveränitet. Den hindrar oss bara från att samarbeta med 

Honom och att vara ett redskap i detta samarbete. 

(Luk.19:40)...om de tiger, kommer stenarna att ropa. Jesus 

gjorde det klart att Gud skulle finna ett redskap att använda. Den 

enda frågan är: Kommer det att vara du? 

202

203 

Vi måste samtycka med Guds Ord i vårt tal, utan att lägga till 

eller ta ifrån, för att få del av Hans förmåner eller att förvalta dem. I 

Hebréerbrevet 3:1 kallas Jesus för ”överstepräst som vi 

bekänner oss till.” Bekänner här är det grekiska ordet homologeo 

som betyder ”att säga samma som.” Med andra ord, Jesus offrar vårt 

muntliga samtycke med Hans Ord inför Fadern. Vi gör ett offer 

genom vårt samtycke genom Jesus till Fadern. (Heb.13:15) Låt oss 

därför genom honom alltid frambära lovets offer till Gud, en 

frukt från läppar som prisar (engelska: ”bekänner” eller med 

andra ord ”säger samma som,” översättarens anm.) hans namn. 

Både det grekiska och det hebreiska ordet för ”namn” i Skriften 

betyder ”karaktär och auktoritet.” Om vi vill ha Guds förmåner 

genomgående så måste vi fortlöpande tala i överensstämmelse med 

Jesu karaktär och auktoritet, som är Ordet. Om vi inte samtycker 

med Guds Ords karaktär och auktoritet, så kommer Jesus att vägra 

oss förmånerna som löftena lovar. Jesus sa: (Matt. 10:32) Var och 

en som bekänner mig (talar det samma som mig) inför 

människorna, honom skall också jag bekänna (tala det samma) 

inför min Fader i himlen. (33) Men var och en som förnekar 

mig inför människorna, honom skall också jag förneka inför 

min Fader i himlen. 

Sanna troende talar i överensstämmelse med Ordet och tar på 

så sätt emot dess förmåner som Jesus förmedlar. Många undrar 

varför de inte kan ta emot det som Bibeln lovar, samtidigt som de 

inte inser, att de i sina tankar och ageranden är precis tvärt emot 

den. (Rom.10:10) Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, 

med munnen bekänner man och blir frälst. Observera att 

frälsning kommer då vi tror och talar i överenskommelse med Bibeln. 

Många vet inte vad en fullständig frälsning är. ”Frälsning” här är det 

grekiska ordet soteria som betyder ”allt det som soter eller 'frälsaren' 

försåg. Vi frågade en gång en grekisk man vad soteria betyder. Han 

sa: ”Det betyder att alla mina behov är tillfredsställda som hos en 

liten baby.” Verbet för soteria är sozo. Detta grekiska ord är översatt 

”frälst” då det menas själens frälsning (Luk.7:50). Det är översatt 

”gjord hel” då det menas helande (Luk.8:48; Jak.5:15) och befrielse 

från demon-besättelse (Luk.8:36). Det är översatt ”frälsa” då det 

talas om frälsning från ofördelaktiga omständigheter (Matt.8:25; 

Jud.1:5). Frälsning täcker alla de förmåner som Kristus betalade för. 

Vi ser här att det inte är tillräckligt att tro endast med hjärtat för att 

ha Guds förmåner. Om en person har tro så kommer den ut ur hans 

eller hennes mun. (2 Kor.4:13) Men då vi har samma trons ande 

som i skriftordet: Jag tror, därför talar jag, så tror också vi, 

och därför talar vi. Som du kan se så är tro utan gärningar död. 

203

204 

Det är klart att Jesus medlar mellan Fadern och oss om vår tro är 

bevisad i våra ord. 

(Luk.12:8) Jag säger er: Den som bekänner mig inför 

människorna, honom skall också Människosonen bekänna 

inför Guds änglar.(9) Men den som förnekar mig inför 

människorna skall bli förnekad inför Guds änglar. Det är 

nödvändigt att vi säger inför människorna detsamma som Gud säger, 

för att orden ska ges till änglarna som får det som vi säger att ske. 

Om vi bekänner löftena i Ordet, så ger Jesus auktoritet åt änglarna 

att erbjuda oss förmånerna av frälsningen från Gud. (Heb.1:14) Är 

inte änglarna andar i helig tjänst, utsända för att tjäna dem 

som skall ärva frälsningen? Änglarna har auktoritet att erbjuda 

vår frälsning när vi blir ”rösten av Hans Ord”.(Ps 103:20) Lova 

Herren, ni hans änglar, ni starka hjältar som utför hans 

befallning, så snart ni hör ljudet av hans befallning. Då 

änglarna hör Ordet genom oss så har de auktoritet av Jesus att 

fullborda det. Då vi talar otro, rädsla, ängslan, så talar vi negativ tro 

eller tro på förbannelsen. Detta ger auktoritet åt demonerna att 

erbjuda förbannelsen. (4 Mos.14:28) ...Så sant jag lever, säger 

HERREN, jag skall göra med er så som ni själva har sagt inför 

mig. 

En dag kände jag att jag nästa dag skulle lära ut vikten av en 

rätt bekännelse. Den natten hade jag en mycket målande dröm. Jag 

såg mig själv kämpa i en strid för att ta jättarna i landet. (Vårt liv är 

andligt sett det land som måste erövras för Gud). (1 Kor.3:9) Ty vi 

är Guds medarbetare, och ni är en Guds åker (grek.: brukat 

land), en Guds byggnad. I Malaki 3:11,12 säger Anden åt oss, att 

om vi bär frukt så ska vi ”vara ett ljuvligt land.” Israeliterna som 

representerade den andliga människan, försökte ta sitt förlovade land 

från kanaaneerna, som representerade den köttsliga människan. 

Detta är vår strid också. (Gal.5:17) Ty köttet söker det som är 

emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två 

strider mot varandra.... Vi är i en strid för att se vem som regerar 

över det förlovade landet i våra liv. 

I denna kamp hade jag tagit en av fienderna till fånga och höll 

honom i ett stadigt nackgrepp medan vi gick längs en stig. 

Nackgreppet förhindrade honom att tala. (Herren hjälpte mig att se, 

att denna fiende som jag förhindrade att tala var min egen köttsliga 

människa.) Då vi kom till en krök på stigen, såg vi en jätte som stod 

intill en lägereld. Fastän jag visste att han var en jätte så var han i 

själva verket inte större än jag. (En jätte kan vara en fiende eller 

hinder som verkar vara större än oss eller vår förmåga att ta kontroll 

över våra liv för Gud.) Då vi stod ansikte mot ansikte med jätten så 

204

205 

lättade jag gradvis på nackgreppet och min fiende talade till honom. 

Han sa: ”Större, större, större.” Jag visste att min fiende hade 

förmåga att göra denne jätte mycket större genom att tala. Då vände 

jag mig om och gav honom ett karateslag på adamsäpplet för att 

hålla honom tyst och sa: ”Nej. Mindre, mindre, mindre!” (Av detta 

kan du se att den köttsliga människan har auktoritet att, om hon får 

tillåtelse, tala om vilken ogynnsam situation som helst för att göra 

den värre. Köttet vandrar i åskådning, inte i tro. Å andra sidan har 

den andliga människan auktoritet att tala till jättar såsom synder, 

sjukdomar och förbannelser och tvinga dem att bli mindre och mindre 

tills de slutligen inte existerar alls.) 

Har du ögon att se med och öron att höra med, som Jesus 

formulerade det? Då Josua (hebreiska: ”Jesus”) ledde israeliterna att 

inta det förlovade landet var de först tvungna att övervinna de fem 

kungar som styrde landet (Jos.10:3,16). De fem kungar som från 

början härskar över våra liv är de fem sinnena. Den världsliga 

människan följer och är styrd av de fem världsliga sinnena. 

Pånyttfödda sinnen är formade av Anden och Ordet. Dessa andliga 

sinnen gör det möjligt för oss att vandra i erfarenheten av Ordet. 

(Heb.5:13) Men om någon är sådan att han ännu måste leva 

av mjölk, då är han oskicklig att förstå en undervisning om 

rättfärdighet; han är ju ännu ett barn. (14) Ty den stadiga 

maten tillhör de fullmogna, dem som genom vanan hava sina 

sinnen övade till att skilja mellan gott och ont. Barn som ännu 

går på mjölk har sinnen som inte är pånyttfödda och kan inte följa 

sin fader. De som har sinnen som rättar sig efter Ordet om 

rättfärdighet, går på stadig kost och är kapabla att vandra så som 

Jesus gjorde. (Joh.4:34) Jesus sade: "Min mat (grekiska:”stadig 

kost”) är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda 

hans verk. Jesus reagerade inte på det som Han kände, hörde och 

såg med sina naturliga sinnen. Han gjorde endast det som Han såg 

och hörde att Fadern visade och sade (Joh.5:19,30). Detta gjorde 

Honom till en pålitlig representant för Fadern, för Han kunde inte bli 

manipulerad av yttre omständigheter, tillstånd eller lögner.(1 

Mos.21:8) Barnet växte och blev avvant, och den dag då Isak 

avvandes gjorde Abraham en stor fest. För nu var han inte 

beroende av sin mor längre, utan kunde gå med sin far. Samuels mor 

kunde inte ge honom till Herrens tjänst, förrän han var avvand (1 

Sam.1:11,22). Anden undervisade genom Paulus, att de som är 

skilda från sina syskon genom sekterism (samfundstillhörighet) är 

fortfarande beroende av mjölk (1 Kor.1:10-14, 3:1-5). De är 

fortfarande bundna till sin andliga moder. 

205

206 

(Jos.10:16) Men de fem kungarna flydde och gömde sig i 

grottan vid Mackeda. 

(17) Då det berättades för Josua att man funnit de fem 

kungarna gömda i grottan vid Mackeda, (18) sade han: "Vältra 

stora stenar framför ingången till grottan, och sätt folk där för 

att bevaka dem. I Hebréerbrevet 6:4-8 undervisar Anden att vi är 

”en åker som dricker regnet” från Anden och Ordet för att bära 

frukt. Ingången till grottan i vårt land symboliserar klart och tydligt 

vår mun. Josua, som en bild på Jesus, kommenderade att man skulle 

blockera ingången med stenar för att hindra de fem kungarna från att 

rymma. Jesus kallas för en sten av Paulus (Ef.2:20) och Petrus (1 

Petr.2:7,8). Johannes kallade Honom för Ordet (Joh.1:1,14; 

Upp.19:13). Följaktligen så symboliserar stenarna Guds Ord i vår 

mun, som hindrar de fem sinnena att tala. Om den världsliga 

människan talar så blir jättarna större, liksom i min dröm. Om den 

andliga människan talar Ordet så blir jättarna mindre. Jesus 

undervisade att om vi talar tro så flyttas bergen (jättarna) ur vår väg 

(Mark.11:23). Tio av de tolv spejarna som var utsända för att 

spionera på det förlovade landet, kom tillbaka och berättade endast 

om det de såg, kände och hörde via de köttsliga sinnena – hur stor 

jättarna var (4 Mos.13:27-33). Denna ”onda rapport” medförde att 

folket trodde att landet inte kunde intas. Alla som trodde på den onda 

rapporten dog i öknen. 

På samma sätt kan landet i våra liv inte intas av den andliga 

människan om vi inte talar ut löftena i Ordet i stället för de negativa 

saker som våra köttsliga sinnen visar oss. Vi måste ha sinnen som 

kan smaka Ordet, så att vi kan se, höra, känna och lukta (urskiljning) 

att vi är frälsta, helade, befriade och försörjda i allt genom korset. 

(Ps.34:9) Smaka och se att HERREN är god. (2 Petr.1:3) Ty 

allt som hör till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt 

skänkt oss genom kunskapen om honom, som har kallat oss 

genom sin härlighet och ära. (4) Genom dem har han gett oss 

sina dyrbara och mycket stora löften, för att ni i kraft av dem 

skall få del av gudomlig natur, sedan ni kommit undan det 

fördärv som på grund av begäret finns i världen. (Rom.10:17) 

Alltså kommer tron av predikan och predikan i kraft av Kristi 

ord. Vi kan inte bli ledda av Anden om vi samtidigt fattar beslut och 

talar i enlighet med de köttsliga sinnena. En broder ringde upp mig 

en gång angående en dröm. I hans dröm uppenbarade jag mig för 

honom. Han talade till mig och sa: ”Du påminner mig om någon som 

jag läste om i Jesaja.” Då sade jag till honom i drömmen: ”Jag 

känner till de verserna.” Sedan citerade jag några verser av vilka en 

var Jesaja 11:3. (Jes.11:3) Han skall ha sin glädje (hebreiska: 

206

207 

”doft eller lukt”) i HERRENS fruktan. Han skall inte döma efter 

vad ögonen ser eller utöva lag efter vad öronen hör . Efter att 

Josuas (Jesu) armé fängslat de fem kungarna förföljde och besegrade 

de deras arméer av köttsliga människor (Jos.10:19,20). Som Herrens 

armé kommer Han att leda oss för att övervinna de köttsliga sinnena, 

så att vi kan övervinna den världsliga människan. (2 Kor.4:16) 

Även om vår yttre (världsliga) människa bryts ner, förnyas 

vår inre (andliga) människa dag för dag. (18) Vi riktar inte 

blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Ty det synliga 

är förgängligt, men det osynliga är evigt. Eftersom vi har andliga 

ögon, så att vi kan se löftena som inte ännu kan ses (är 

manifesterade), så kommer den köttsliga människan att dö bort 

medan den andliga människan tar dess plats. (Rom. 6:6) Vi vet att 

vår gamla (världsliga) människa har blivit korsfäst med Kristus, 

för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte 

längre är slavar under synden. Om en person hade ögon och öron 

så han kunde tro detta, så vad skulle finnas i deras mun? De skulle 

säga med Paulus att: ”nu är det inte längre jag (den världsliga 

människan) som lever, utan Kristus (den andliga människan) 

lever i mig.” Det finns löften som täcker varje behov som en 

människa kan ha, men Guds folk fortsätter att uttala den dåliga 

rapporten om vad de ser med sina världsliga ögon. 

Då Josua återvände kommenderade han sina andliga män att ta 

kungarna ur grottan och sade: ”Kom fram och sätt era fötter på 

dessa kungars nackar.” De kom fram och satte sina fötter på 

deras nackar. (Jos.10:24). Detta förhindrade de köttsliga sinnena 

från att tala tills de hade korsfästs. (26) Därefter lät Josua slå 

dem till döds och hänga upp dem på fem pålar, och där fick de 

hänga till aftonen. (27) Men vid solnedgången togs de på 

Josuas befallning ner från pålarna och kastades in i grottan 

där de hade varit gömda. Framför ingången till grottan lade 

man stora stenar, som ligger kvar där än i dag. Se bara på 

likheterna mellan denna korsfästelse och Jesu korsfästelse. 

(Apg.5:30; 10:39) Jesus, som ni hängde upp på trä och 

dödade. Jesu fem sinnen korsfästes. Jesus måste även bli nertagen 

från korset innan solnedgången, som inledde en stor sabbat 

(Joh.19:21). Jesus placerades i en grotta eller grav som sedan 

förseglades med en stor sten (Joh.20:1). Den goda nyheten är att, 

eftersom vår köttsliga människa korsfästes med Kristus så har våra 

gamla sinnen redan dödats för oss. Om vi vandrar i tro på detta så 

kommer Gud att manifestera det för oss. 

Josua sade också: ”Så här skall HERREN göra med alla 

fiender som ni kommer i strid med” (Jos.10:25). Nyckeln till 

207

208 

seger över alla våra fiender är att övervinna de köttsliga sinnena med 

Ordet. Församlingen behöver ”ha sina sinnen övade (genom Ordet) 

i att skilja mellan gott och ont.” Detta är vad som gjorde lille 

David så segerrik över jätten Goliat. På sin väg till striden ”valde 

han ut åt sig fem släta stenar ur bäcken, lade dem i fickan på 

sin herdeväska och tog sin slunga i handen. Så gick han fram 

mot filisteen. ”(1 Sam.17:40). Bäcken här representerade 

”vattnets bad, i kraft av ordet.” (Ef.5:26). De fem stenarna som 

representerade Davids sinnen blev polerade släta genom Ordets 

vatten. (Av detta kan du se att de stora stenarna som blockerade 

ingången till grottan för att hålla kvar de fem kungarna inte bara 

representerade Ordet, utan också Ordet manifesterat i de andliga 

sinnena.) Med dessa pånyttfödda sinnen visste David att han 

representerade Herren, att han hade auktoritet gentemot Guds 

fiender, att med Guds kraft var jätten och hans vapen bara en 

munsbit för honom och att han kunde tala Ordet av tro och det skulle 

ske. 

(1 Sam.17:45) David svarade filistéen: "Du kommer mot 

mig med svärd och spjut och lans, jag kommer mot dig i 

HERREN Sebaots namn. Han är Gud för Israels här som du har 

hånat. (46) HERREN skall denna dag överlämna dig i min hand 

och jag skall slå ner dig och ta huvudet av dig. Jag skall denna 

dag ge de filisteiska krigarnas döda kroppar åt himlens fåglar 

och åt jordens vilda djur. Och hela världen skall förstå att 

Israel har en Gud. Observera också att gudfruktiga ledare genom 

en enda mans pånyttfödda sinnen förde med sig förståelse och tro till 

Israel för att besegra filistéernas armé. (1 Sam.17:49) David stack 

sin hand i väskan och tog fram en sten ur den, slungade den 

och träffade filisteen i pannan. Stenen trängde in i pannan, så 

att han föll omkull med ansiktet mot jorden. Vilket av sinnena 

representeras av denna enda sten som dödade Goliat? Ett gott 

förslag är hörseln, för David talade endast det som han hade öron att 

höra, men jag tror att hans tunga dödade Goliat. Tungan inte bara 

smakar saker för att bestämma om kroppen kommer att acceptera 

dem, utan den talar också sådana saker som kroppen redan har 

accepterat. Davids sinnen talade modigt ut tro ur hans mun och 

därför måste det också ske det som han sa. Efter att David hade 

slagit Goliat tog han av honom huvudet med Goliats eget svärd (1 

Sam.17:51), för att fullborda de trons ord som han hade uttalat. 

Vår bekännelse förbjuder eller tillåter och avgör vem som 

kommer att vinna striden i himlen. Seger i den striden har inget att 

göra med änglarnas kraft eller demoner utan vår auktoritet. En ängel 

binder lätt Satan och kastar honom i avgrunden (Upp.20:1,2). 

208

209 

(Upp.12:7) En strid uppstod i himlen: Mikael och hans änglar 

gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar stred, 

(8) men han var inte stark nog, och det fanns inte längre 

någon plats för dem i himlen. Fastän änglarna och demonerna 

genomför striden, så ger de heliga auktoritet åt dem genom orden ur 

deras mun till den segrande sidan. (11) De (de heliga) övervann 

honom genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds ord. 

De älskade inte sitt liv så högt att de drog sig undan döden. De 

heliga förbjuder eller tillåter änglar och demoner i enlighet med ”sitt 

vittnesbörds ord.” Jesus sa: ”Amen säger jag er: Allt vad ni 

binder (förbjuder) på jorden skall vara bundet (förbjudet) i 

himlen, och allt vad ni löser (tillåter) på jorden skall vara löst 

(tillåtet) i himlen.” (Matt.18:18). På grund av detta är vi 

motiverade till att instämma med Ordet, även om det tycks vara 

tvärt emot hur det verkar vid första anblicken eller enligt mänsklig 

uppfattning. Guds Ord i oss ger auktoritet till änglarna att besegra 

Satan. Många säger: ”Jag binder demonerna” eller ”Jag löser 

änglarna,” allt medan de fortsätter att vara oense med Ordet. Detta 

är bara munväder och det åstadkommer ingenting. Varken Jesus eller 

Hans lärjungar gjorde sådana uttalanden. Vi behöver inte heller göra 

det, utan endast instämma med Ordet i våra dagliga funderingar, tal 

och gärningar. Då kommer demoner att stoppas medan änglar blir 

tillåtna. Jag lägger till gärningar här eftersom vi inte kan erkänna 

Kristus om vi vandrar i medveten synd och samtidigt förvänta oss att 

vi kan förbjuda demoner från att verka. 

Det är nödvändigt att vi ångrar oss och omvänder oss för att 

kunna bryta ner Satans förmåga att härska över oss. (2 Kor.10:4) 

De vapen vi strider med är inte svaga utan har makt inför Gud 

att bryta ner fästen. Ja, vi bryter ner tankebyggnader (grek.: 

”resonemang”) (5) och allt högt som reser sig upp mot 

kunskapen om Gud. Och vi gör varje tanke till en lydig fånge 

hos Kristus. Om vi vill vinna striden i himlen, så måste vi först vinna 

den i vårt eget sinne och sedan med vår tunga. (Ords.18:21) 

Tungan har makt över död och liv. 

209

210 

Kapitel 16 

Tron fullbordas genom gärningar 

Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar 

(Jak.2:17). 

Tron är kraftlös utan gärningar som överensstämmer med tron. 

(Jak.2:14) Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig 

ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa 

någon? (17) Så är också tron i sig själv död, när den är utan 

gärningar. Det finns inga återgivna exempel i Bibeln där Guds folk 

blev frälsta, helade, befriade eller försörjda utan en troshandling. 

(18) Men någon säger: "Du har tro, och jag har gärningar. " 

Visa mig din tro utan dina gärningar, så skall jag visa dig min 

tro genom mina gärningar. Många har sagt att de hade tro utan 

att ha sett svaret, men på samma sätt som det inte finns kristna utan 

frukt, så kan vi bevisa vår tro endast genom medföljande gärningar. 

Jesus sade aldrig att han skulle döma vår tro, utan vår frukt och våra 

gärningar (Upp.2:5,23,26; 3:1,15). (22) Du ser att hans tro 

samverkade med hans gärningar och att det var genom 

gärningarna som tron blev fullbordad. Det viktigaste sättet som 

vi fullbordar vår tro på, är med vår tunga, men det är inte det enda 

sättet. Petrus fullbordade sin tro då han steg ut ur båten. De tio 

spetälska fullbordade sin tro då de gick och visade sig som helade 

innan deras helanden var manifesterade. Svaret kommer alltid efter 

gärningarna. 

Då min hustru Mary och jag först kom till Herren plågades Mary 

av kronisk urinvägs-infektion. Hon hade redan genomgått en 

cystoskopi på sjukhuset, men hon fortsatte att få infektioner som 

skapade mera ärrvävnad. Läkaren rekommenderade att hon skulle 

upprepa proceduren, men vår försäkring skulle inte ha täckt det en 

månad till. Läkaren ordinerade antibiotika och smärtstillande medicin 

och bokade in henne för operation en bit framöver, så att 

försäkringen skulle kunna täcka den. Under denna tid upptäckte vi 

löftena om helande i Ordet och lät en andefylld pastor be för Mary. I 

början såg vi ingen ögonblicklig förändring, men sedan fick vi en 

överraskande erfarenhet som öppnade våra ögon. 

Då Mary undrade vad vi kunde ha missat, så talade Herren till 

henne klart och tydligt. Det som Han sade visade oss nyckeln till vad 

som fattades i vår tro. Herren sa: ”Om du tror att jag har helat dig, 

varför tar du då alla de där medicinerna?” Med andra ord : ”Varför 

stämmer dina handlingar inte överens med det som du säger att du 

210

211 

tror?” Mary tvekade inte utan tog sin medicin och började hälla ut 

den i toaletten och fullbordade på så sätt sin tro. Då hon stod där och 

gjorde detta, så blev hon ögonblickligen helad! Nu är jag säker på att 

många är beredda att argumentera med mig om min teologi, men de 

kan inte argumentera mot helande, varken då eller nu. Herren sade 

inte att hon skulle göra sig av med sin medicin, så att hon kunde bli 

helad. Detta kallas för legalism. Ett sådant tänkesätt gör folk illa. Han 

sade att om du ”tror att du har tagit emot” ditt helande, då 

kommer dina handlingar att bevisa det. ”Tro utan gärningar är 

död ... och jag skall visa min tro genom mina gärningar.” Du 

förstår tro måste komma före gärningar, precis som hästen måste 

komma före vagnen, för ”genom gärningar blev tron 

fullkomnad.” En månad senare, samma datum som var bestämt för 

ingreppet, kom symptomen tillbaka. Vid det här laget hade vi lärt oss 

läxan om vår rättfärdighet i Gud och om vår fiende. Vi visste att en 

ond intelligens var involverad i symptomen som kom tillbaka just 

detta datum. Vi bara tillrättavisade djävulen och symptomen 

försvann för alltid. Det är här som många accepterar sjukdomen och 

går miste om helandet. 

I början av 1980-talet hade jag en mental vision flera gånger 

om mig själv på min motorcykel, där jag höll på att krocka med en bil 

som hade svängt på tvären mitt på vägen. För att undvika att flyga in 

i bilen ställde jag mig upp på min motorcykel. Detta är inte det 

normala sättet för motorcykelförare att reagera på plötsliga hinder på 

vägen som inte kan undvikas. Vanligen slänger man sig omkull med 

motorcykeln. Dessa visioner var en varning, som jag inte tog till mig 

tillräckligt snabbt. Herren höll på att ta itu med mig angående 

hastighetsbegränsningen på motorvägen. Jag brukade fuska med den 

och rättfärdigade det med tanken att polisen knappast skulle besvära 

mig med bara några få kilometers överhastighet. Gud höll inte med 

om detta och gav mig följaktligen en läxa. 

Just som jag höll på att köra in på den första delen av en bro i 

den för mig normala hastigheten, så slängde föraren i bilen framför 

sig på bromsen av okänd anledning och hans bil svängde sig på 

tvären precis på det sätt som jag hade sett i visionerna. Bilen tog upp 

två filer mellan broräckena och alla bilar bakom tog hastigt den 

tredje filen vilket lämnade mig utan val. Jag hade endast ett 

ögonblick på mig att sikta in motorcykeln, så att den skulle undvika 

att träffa bilens framdörr, så jag ställde mig upp, vilket jag tror att 

mitt sinne hade blivit programmerat för genom visionerna. Om jag 

hade lagt ner motorcykeln, så hade jag antagligen varit död nu. Min 

motorcykel smällde in i bilen och jag flög över motorhuven. Jag 

landade mitt på bron ungefär 20 meter längre bort. Jag önskar att 

211

212 

jag hade fått vara åskådare i stället för deltagare vid anblicken av 

denna händelse. Med tanke på att jag inte hade någon hjälm och att 

betongen var mycket hård, så kom jag undan mirakulöst bra. Jag 

landade på armen och ansiktet och upptäckte snart att jag var blind. 

Jag var rädd att bli överkörd av något fordon, så jag rullade bort från 

vägen tills jag kände betongräcket. En ande av lovprisning kom över 

mig, så som jag aldrig förr hade upplevt. Då jag låg där och 

lovprisade Herren, kom min syn gradvis tillbaka. Ingen kom dit där 

jag låg förrän en polis dök upp. Han trodde antagligen att jag var en 

farlig religiös fanatiker. Fanatisk måhända, men inte farlig. 

Det fanns ett ganska komiskt moment i detta också. Polisen 

frågade mig om jag hade haft säkerhetsbältet på. Jag försökte 

fokusera på hans ansikte för att se efter om han menade allvar och 

beslöt mig för att han menade vad han sa. Jag sa: ”Jag åkte 

motorcykel och sådana har inga säkerhetsbälten.” Han bara vände 

sig om och gick iväg. Ambulansen kom och plockade upp mig. Jag 

frågade föraren om han ville köra hem mig, men han vägrade. Vid 

sjukhuset upplevde jag fortfarande denna underbara upplyftande 

ande och vittnade för sjuksköterskorna då de röntgade min arm. 

Senare kom läkaren och berättade för mig att min arm var bruten 

och måste gipsas. Jag berättade för honom att jag inte ville ha gips, 

eftersom Gud skulle hela mig. Jag sade till honom att jag bara ville 

fara hem. Sedan ville han sy min underläpp som var sprucken och 

min kind som hade ett skärsår ända till benet, men jag sade samma 

sak återigen.. Vid det här laget hade Mary kommit till sjukhuset och 

hon övertalade mig att låta läkaren sy ihop läppen och kinden, för 

hon ville inte se på såren. Jag gav med mig. När jag väl var hemma, 

märkte jag att stygnen inte höll, så jag tog bort dem och Gud helade 

såren. 

Jag kunde inte gå, för det gjorde så ont i mina ben och armar. 

Då jag flög över bilen blev ena skon kvar vid motorcykeln och den 

andra hade jag på mig. Vi antog att den ena skon hade hakat fast i 

motorcykeln i det ögonblicket då jag gjorde min flygtur och därav 

ömheten. Det kunde också ha varit pisksnärten från det plötsliga 

stoppet. Då vi kom hem så bar Mike Burley mig in i huset och vi bad 

trons bön. Efter några få dagar linkade jag omkring på min grannes 

gårdsplan och försökte träna mina ömma muskler. Grannen hade 

tagit ner några träd. Jag gick förbi en trädstam som låg på marken 

invid en brasa. Eftersom jag hade hjälpt honom innan krocken också 

så tänkte jag: ”Jag borde häva den över elden och bränna av den i 

två stycken så att vi kan hantera den senare.” Min nästa tanke var: 

”Jo visst, om jag gör det, så ligger min arm garanterat på marken 

sedan.” Nästa tanke var: ”Om jag är helad i Jesu sår, så kan jag 

212

213 

plocka upp den.” Jag tror att den tanken kom från Herren för att 

påminna mig om att jag måste handla på det som Ordet säger. 

Genom Guds nåd så böjde jag mig ner och plockade upp stammen 

och hävde den i elden. Jag märkte direkt att det inte var någon 

smärta i min arm och jag visste att Herren hade manifesterat mitt 

helande. I evangelierna kom miraklerna då de agerade på Jesu ord. 

Innan Exxon kunde låta mig gå tillbaka till jobbet, så var jag 

tvungen att låta mig undersökas i deras sjukstuga. Jag berättade för 

läkaren där att Herren hade helat mig och att jag var redo att 

återvända till arbetet. Han sade till mig: ”Det är omöjligt, för det tar 

åtminstone 12 veckor för ett sådant brott att bli läkt.” Jag sa: ”Tror 

inte ni episkopaler att Gud helar?” Han sa: ”Jo, det gör vi nog, men vi 

tror att Han använder läkare att genomföra det.” Jag sa: ”Nåja, Han 

gjorde inte så denna gång.” Han sa: ”Du måste nog bevisa det för 

mig.” Han sände mig till röntgenavdelningen och senare då jag var 

tillbaka i hans kontor, tittade han på röntgenplåtarna och sa: ”Det är 

något som är fel här.” Jag sa: ”Nejdå, inget är fel. Skulle jag kunna 

göra så här om jag hade en bruten arm?” Jag gjorde några 

gymnastiska övningar för honom. Han var mycket förbryllad, men lät 

mig gå tillbaka till arbetet. 

Mitt allra första jobb efter olyckan var att spänna vajrar från 

toppen av ett 12 meter tjockt kyltorn, för att hindra det från att 

vibrera då fläktarna var igång. Melvin Jenkins, den man som jag 

arbetade med, började dra vajrarna med den ena handen medan han 

höll tag i tornet med den andra. Jag skulle skruva på en mutter då 

han spände vajrarna. Han tröttnade efter en stund och kunde inte 

spänna dem tillräckligt långt, så vi bytte plats. Satan frestade mig att 

vara rädd att använda armen som hade varit bruten, men med Guds 

nåd så avvisade jag honom och handlade på min tro. Det fordrades 

hela min styrka att göra detta med min arm och detta överraskade 

Melvin. Han sa: ”Är du säker på att armen var bruten?” Jag sa: 

”Röntgenplåtarna visade att den var det.” Efter en tid blev han 

omvänd genom detta och andra vittnesbörd. 

Mina äldsta söner brukade tävla i motorcross. För dem som inte 

vet så handlar det om motorcyklar med trimmade motorer, som man 

kör med på en grusbana med tvära kurvor och backar. De var och 

tränade på en bana i närheten för några år sedan. Corban, min äldste 

son, genomförde ett långt hopp med sin motorcykel, men landade 

fel. Motorcykeln åkte åt ett håll och han åt ett annat. Nathan 

berättade efteråt att Corban var utslagen tillfälligt, men steg upp 

efter en stund och gick och satte sig i sin bil. Corban berättade att 

han inte minns att han gick till bilen, men han minns att han kom till 

medvetande då han satt och tittade ut genom vindrutan. Corbans 

213

214 

arm var bruten. Skinnet putade ut på ett ställe ungefär tio centimeter 

nedanför den högra armbågen. Nathan hade inget körkort än, så de 

bytte plats och Corban körde dem hem. Satan attackerar med rädsla 

och tvivel då man konfronteras med något som det här, men man 

kan bli hård som pansar mot honom, så att hans brinnande pil 

slocknar direkt. Det bästa man kan göra är att skydda sig mot pilen 

med trons sköld innan den tränger in och startar en brasa som du 

inte kan släcka. Vi bad trons bön över hans arm och inom några 

dagar var han fullständigt helad. Gud är absolut trogen mot sitt Ord. 

Ungefär ett år senare, körde Nathan efter Corban och Tommy, 

hans kusin, på sin cross-motorcykel, då han missade en kurva och 

rasade ner i en ravin. Pojkarna saknade honom och sökte igenom 

banan några gånger. Då de åkte förbi det ställe där Nathan hade kört 

av banan ropade en dam som körde nere i ravinen på en fyrhjuling. 

Hon pekade på det ställe där Nathan låg utslagen på ravinens ena 

sida. De lade Nathan bak i Tommys bil och skyndade iväg med 

honom till sjukhuset i Jay, Florida och ringde oss sedan. Då jag 

kontaktade sjukhuset sade de att Nathans arm visade sig vara 

bruten, han pratade irrationellt och de trodde att hans hjärna höll på 

att svälla upp. På grund av detta hade de redan sänt honom vidare 

till Baptist Hospital i Pensacola, för de hade ingen röntgenapparat i 

Jay. Jag åkte dit och fann Nathan i akutrummet. Hans arm var bruten 

på nästan samma ställe som hans brors arm ett år innan. Benet hade 

inte kommit genom skinnet, men det putade ut ungefär 4 cm under 

huden. Han fortsatte att fråga samma frågor med några minuters 

mellanrum. Vi bad för honom angående detta. Sedan frågade jag 

honom om han ville tro Gud för ett helande. Antagligen för att detta 

var det enda sätt som han visste om så sade han ja. Så vi bad trons 

bön. Eftersom vi visste från Ordet och av erfarenhet, att tro utan 

gärningar är värdelös, så sade vi till sköterskan då hon kom in, att vi 

var redo att åka hem. Hon protesterade och menade att han kunde 

dö eftersom hjärnan höll på att svälla och armen var bruten. Jag 

försäkrade henne om att vi hade bett och att allt skulle bli bra. 

Hon skyndade iväg och fick tag på en läkare som försökte varna 

oss på samma sätt, men han gav upp till sist. De hämtade några 

papper som vi fick underteckna och fritog på så sätt sjukhuset allt 

ansvar. Nathan linkade ut till bilen, lutad mot min skuldra. 

Nästa morgon tänkte han klart, han åt och gick, ja, han såg 

mycket bättre ut helt enkelt. Han hade duschat helt själv och 

svullnaden på armen hade minskat betydligt. Den eftermiddagen dök 

en dam utsänd av socialnämnden (eng: Children and Families 

Services) upp vid dörren. Hon sa: ”Du verkar inte överraskad över att 

se mig.” Jag sa: ”Nej, men du är välkommen in.” Hon frågade om jag 

214

215 

har någonting emot läkare. Jag sa: ”Inte alls, men jag tror att Gud 

konsekvent helar de sjuka, då de tror på Honom.” Hon berättade för 

oss att rapporten som hon hade tagit emot beskyllde oss för 

”medicinsk vanvård.” Hon ville träffa Nathan, så vi ropade in honom. 

Hon undersökte honom hastigt och frågade några frågor, vilka han 

besvarade till hennes belåtenhet. Då hon var klar sade hon: ”Jag ser 

ingen orsak till att gå vidare med detta. Han verkar må ganska bra, 

men eftersom vi blev engagerade i ärendet så kommer detta att 

finnas kvar i registret i fem år.” Med det gav hon sig av och sedan 

dess har vi inte sett till någon från socialnämnden. Nathan blev 

snabbt sitt gamla jag igen. Ära till Gud! Han möjliggjorde för oss att 

tro och att agera på Hans Ord och räddade oss från socialnämnden. 

Innan vi kände Herren fick vi vårt första barn Deborah. Mary 

hade värkar en och en halv dag, då hon var gravid med henne. Det 

var en förfärligt långdragen affär. Deborah var felvänd, men både 

läkaren och vi hoppades att hon skulle vända sig så att kejsarsnitt 

skulle kunna undvikas. Läkaren gav Mary värkmedicin som hade den 

biverkan att hon hade problem med att krysta ut babyn, så de satte 

dropp på henne för att motverka detta. Det fortsatte fram och 

tillbaka på detta sätt några gånger. I sista minuten, efter att vi 

beslutat att göra kejsarsnitt, vände sig babyn och föddes normalt. 

Om Gud inte hade gjort detta, så hade vi antagligen inte gjort det 

som Han ville därefter. 

Inte så långt efter detta blev vi omvända till Herren och 

upptäckte tron. Vi såg Gud göra underbara ting och trodde från och 

med nu att Han kunde göra vad som helst. Då vårt nästa barn var på 

väg kände vi att Herren ville att han skulle födas hemma. (Jag säger 

”han” eftersom Mary hade en dröm och såg Corban med hans 

speciella karaktärsdrag.) Andra försökte ge mig böcker i ämnet 

barnafödande, men jag kände att jag inte skulle förlita mig på min 

egen visdom utan istället förlita mig på Gud. Jag lärde mig i alla fall 

hur man binder en navelsträng. Eftersom vi inte gjort någon 

ultraljudsundersökning så visste vi inte att Corban var felvänd då det 

var dags för honom att födas. Du kan säkert föreställa dig vilken 

chock det var, då en liten tå först kom ut och jag sade: ”Vad är det 

där?” Då vi förstod hur saker och ting låg till så började vi be 

intensivt. Vi kände en stark närvaro av Herren. 

Skratta inte nu! Sedan befallde jag babyn att ”komma ut i Jesu 

namn”, vilket han också gjorde. Vår son föddes med en 

”fotbjudning”, vilket är den medicinska termen. Det betyder att den 

ena eller båda fötterna kommer ut först (i Corbans fall var det bara 

en fot som kom ut, medan den andra pekade åt motsatt håll). Vi 

visste inte när detta hände hur ovanligt det är. Enligt vad läkare 

215

216 

senare har berättat för mig så händer det nästan aldrig numera, 

eftersom man i sådana fall alltid gör kejsarsnitt. (Jer.32:27) Se, jag 

är HERREN, allt kötts Gud. Skulle något vara omöjligt för mig? 

Corban såg precis likadan ut som i Marys dröm. 

Eftersom Marys och mitt blod inte är kompatibla så föddes 

Corban med gulsot. Vi bad över honom och tackade Gud för att Han 

hade helat honom. Sedan vände vi vår uppmärksamhet åt annat håll, 

för vi ville ha tag på ett födelseintyg. Vi ringde upp den allmänna 

vårdcentralen och damen där undrade om vi hade problem med att 

ta oss till sjukhuset. Då vi berättade för henne att vi inte hade några 

planer på att besöka sjukhuset, så lovade hon sända någon direkt för 

att ge oss intyget. 

Sköterskan som kom ut till oss tog en titt på Corbans gula kropp 

och sa: ”Ni måste få denna baby till sjukhuset för en blodtransfusion. 

Han har blodförgiftning.” Tron fullbordades i våra gärningar. Jag sa: 

”Nej frun, vi bad för honom och han kommer att bli helt frisk. Jesus 

sa: ´Vad ni än ber om, tro att ni har fått och det skall bli givet 

åt er. Hon var hövlig och sade inte emot, men hon lämnade oss. Vi 

visste verkligen inte vad hon tänkte, men efter en stund då hon kom 

tillbaka, så var Corban fullständigt helad. Ära till Gud! Sköterskan sa: 

”Något sådant sker inte utan en blodtransfusion.” Hon var förundrad 

men glad. 

Nathan föddes femton och en halv månad senare. Han föddes 

sju veckor för tidigt och var en liten baby på 1,9 kg. Vi bad för 

honom, lade honom i hans säng och placerade en glödlampa nära 

honom för värmens skull. Då vi kontaktade vårdcentralen per telefon 

så svarade samma dam. Hon sa: ”Är det du igen?” Gissa vad. Hon 

sände samma sköterska igen tillsammans med en annan sköterska. 

Det första hon frågade var: ”Får vi se babyn som föddes för ett år 

sedan?” Vi sa: ”Naturligtvis.” De gick in och tittade på Corban som 

sov ljudligt. Hon viskade till den andra sköterskan: ”Det här är den 

babyn som jag berättade om.” Det var tydligt för Mary och mig att 

Corbans helande hade blivit ett vittnesbörd för dem. Då de tittade på 

Nathan, vår nyfödde, så verkade det som om de inte var oroliga för 

honom. Det var som om de hade fått en liten tro själva. Nathan 

växte om exemplariska barn som var födda vid samma tid. Tack 

Herre! 

Under Marys nästa graviditet föll hon ner från trappan vid 

entrén och gjorde en mycket hård landning på sin bakända. Inte så 

långt därefter fick vi, till vår stora besvikelse, en dödfödd baby. Jag 

gjorde en undersökning och fann att babyns skalle var krossad, 

antagligen mot bäckenbottnen då Mary föll. Jag frågade Herren om 

Han ville väcka upp denna baby, men jag upplevde att Han sa: ”Nej.” 

216

217 

Under alla frågor vi hade till Herren så blev Mary och jag påminda om 

samma sak. Jag hade begärt av Herren, då vi först kom till Honom, 

att om Han förutsåg att något av våra barn skulle växa upp och gå 

förlorat, så skulle Han ta det till sig redan då det var spädbarn. 

(Pred.6:3) Om en man får hundra barn och lever i många år, 

ja, hur många hans dagar än blir, men han inte får njuta av 

det goda, och om han dessutom inte får någon begravning, då 

säger jag: Ett dödfött foster har det bättre än han. (4) Ty till 

förgänglighet har det kommit, i mörker går det bort, och 

mörkret döljer dess namn. (5) Det fick inte se eller känna 

solen. Det har mer vila än den andre. Vi blev tröstade då vi 

förstod att vår baby hade gått in i Guds vila. Detta kan inte sägas om 

den överväldigande majoriteten av babies som växer upp och gör 

uppror mot Herren. Då man överväger alternativen så är vi 

tacksamma. Vi litar på Herren, att Han låter allt samverka till det 

bästa. Att göra abort är en fruktansvärd synd, men om dessa 

ogudaktiga föräldrar hade fostrat dessa babies, så hade de flesta 

vänt sig mot Gud och gått förlorade. Gud är suverän även i detta. 

Som jag redan har berättat för er, så föddes våra två yngsta barn 

också hemma. Vi försöker inte sätta ett prejudikat för någon annan, 

men vi tror verkligen att denna kunskap kommer att hjälpa några i 

den ökenvandring som är nära förestående. 

Av en del av dessa vittnesbörd kunde någon dra en felaktig 

slutsats, att tron alltid fungerar mycket snabbt och att om man inte 

får ett svar snabbt, så har man gjort något fel eller så har Gud inte 

hört. Den överväldigande majoriteten av svar på bön kommer att 

komma först efter en trosprövning. Denna prövning är ett resultat av 

att vara ställd inför ett behov och samtidigt inför löftena i Ordet, att 

detta behov är mött. Israels ökenvandring var just på detta sätt och 

våra prövningar är inte annorlunda. Gud lovade Abraham en säd, 

men han blev prövad först. (Rom.4:18) Där allt hopp var ute, 

trodde och hoppades han att han skulle bli fader till många 

folk, som det var sagt: Så talrika skall dina efterkommande 

bli. (19) Han sviktade inte i tron då han tänkte på att hans 

egen kropp saknade livskraft, han var då omkring hundra år - 

och att Saras moderliv var dött. (20) Han tvivlade inte i otro 

på Guds löfte utan blev i stället starkare i tron och gav Gud 

äran. Abraham var 75 år då Gud sa: ”Där skall jag göra dig till 

ett stort folk” (1 Mos.12:2,4). Han var tvungen att vänta mera än 

25 år samtidigt som både han och Sara blev äldre. Gud väntade tills 

Abraham och Sara gav upp att föröka i sin egen kraft för att få 

löftena att fullbordas. Under denna tid blev Ismael till. Abraham tillät 

217

218 

inte att det som han såg och upplevde skulle förstöra hans tro på 

Guds löfte och därför fick han vad han bett om. 

Om vi är splittrade då vi är mitt inne i en prövning kan vi inte få 

något. (Jak.1:5) Om någon av er brister i visdom skall han be 

till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han 

skall få den. (6) Men han skall be i tro utan att tvivla. Ty den 

som tvivlar liknar havets våg, som drivs och piskas av vinden. 

(7) En sådan människa skall inte tänka att hon kan få något 

av Herren, (8) splittrad som hon är och ostadig på alla sina 

vägar. Eftersom detta är sant, så vilket hopp har vi som har varit 

vankelmodiga? Just innan Sara blev gravid med Isak, skrattade både 

Abraham och Sara i otro över att de skulle kunna få en son. (1 

Mos17:17, 18:12,15). Gud utelämnar dock detta, då han berömmer 

Abraham för hans tro i detta sammanhang. Varför? Abraham och 

Sara ångrade sig tydligen och vandrade åter i tro. Gud kom inte mera 

ihåg deras synd och utelämnade det i Rom 4. (Jes.43:25) Det är 

jag, jag som för min egen skull stryker ut dina överträdelser, 

dina synder kommer jag inte mer ihåg. Tack gode Gud! 

Vi befinner oss i en strid om det som Gud säger är vårt i Kristus. 

(Ef.1:3) Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, som 

i Kristus har välsignat oss med all den himmelska världens 

andliga välsignelse. Kristi uppståndelse gav oss den möjligheten 

att redan nu få del av den överflödande försörjningen från den 

himmelska världen. (Ef.2:6) Ja, han har uppväckt oss med 

honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i 

Kristus Jesus. Vad vi har genom vår position blir manifesterat som 

vårt då vi bekämpar otro med tro. Gud gav löfteslandet till Israel 

(Jos.1:2), men sedan måste de inta det med svärd, vilket 

representerar Ordet (Hebr.4:12). Paulus fortsätter med att säga att 

vi måste skydda vårt sinne och hjärta och använda Ordets svärd i en 

strid för att ta den positionen 

(Ef.6:10-18). (Ef.6:12) Ty vi strider inte mot kött och blod 

utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i 

mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. Demoniska 

krafter försöker beröva oss vårt arv genom alla möjliga lögner och 

religioner samt genom manipulation. Genom tro på löftena måste vi 

med våld ta från dem det som är vårt. (Matt.11:12) Och från 

Johannes Döparens dagar ända till nu är himmelriket utsatt för våld 

och våldsmän förtrycker det (eng. tar det med våld. översättarens 

anm.). Vi måste ”kämpa trons goda kamp” för att ta från Satan det 

som Gud säger är vårt. Vi ”avlägger den goda bekännelsen” genom 

tro, att vi har evigt liv och att Kristus är vår rättfärdighet, o.s.v. 

Genom att göra så, gör vi anspråk på dessa löften. (1 Tim.6:11) 

218

219 

Men du gudsman, håll dig borta från sådant! Sträva efter 

rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och 

ödmjukhet. (12) Kämpa trons goda kamp, sök att vinna det 

eviga livet som du blev kallad till och som du bekände dig till 

genom att inför många vittnen avlägga den goda bekännelsen. 

Om vi tror att vi är de som Gud säger att vi är, att vi kan göra 

vad Gud säger att vi kan göra och att vi har det som Gud säger att vi 

har, då vinner vi denna strid. 

219

220 

Kapitel 17 

Metoder och Guds ära 

Nej, det som för världen var dåraktigt har Gud utvalt för 

att låta de visa stå där med skam, och det som för världen var 

svagt har Gud utvalt för att låta det starka stå där med skam, 

och det som för världen var oansenligt och föraktat, ja, det 

som inte var till, har Gud utvalt för att göra till intet det som 

var till, för att ingen människa skall berömma sig inför Gud (1 

Kor.1:27-29). 

Guds metoder kommer alltid att anses dåraktiga, svaga, 

oansenliga och föraktade av världen och den världsliga kyrkan. Av 

min far ärvde jag problem med mina bihålor och besvär med 

infektioner i innerörat. Innan jag kom till Herren hade mina 

trumhinnor spruckit flera gånger på grund av dessa infektioner. Jag 

bävade varje gång, för det var mycket smärtsamt. Min hörsel var 

dessutom nedsatt på grund av ärren på trumhinnorna. Jag hade 

också nässpray med mig hela tiden, året runt, liksom min far, för att 

hålla bihålorna öppna. Detta fick till följd att slemhinnorna i näsan 

blev förstörda, vilket gjorde problemen ännu större. På grund av allt 

detta började jag använda saltvatten som nässpray, men det 

fungerade inte lika bra. Penicillin blev värdelöst liksom C-vitamin. 

En kort tid efter att jag kommit till Herren upptäckte jag att jag 

inte behövde söka helande mera eftersom jag var helad i Jesu sår för 

2000 år sedan. Jag kastade bort nässprayen och mina C-vitaminer i 

tro. Min näsa och mina bihålor har inte varit täppta sedan dess, inte 

ens då jag har varit förkyld. Jag har inte heller haft spruckna 

trumhinnor. Detta har jag vittnat om till många som också har 

kommit till tro och blivit helade. Efter att ha försökt rädda mig själv 

genom mänskliga metoder gav Gud tro att upptäcka det som Han har 

gjort. Guds metod var tro på Honom, kombinerad med min egen 

svaghet. Han sa: ”Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas 

i svaghet.” (2 Kor.12:9). Tro är dåraktig, svag och oansenlig för 

världen, men den för med sig Guds kraft. 

Innan jag kände Herren ansökte jag om ett jobb vid Exxon. 

Deras hälsokontroll visade att jag hade nedsatt hörsel på grund av 

ärrade trumhinnor och missljud från hjärtat som jag hade haft ända 

från det jag var liten. Det var nära att de inte hade anställt mig alls. 

Några år senare efter att jag upptäckt Herren och Hans metod, blev 

jag kallad in för en hälsokontroll igen. Nu fanns inga tecken på 

nedsatt hörsel eller missljud på hjärtat. Min höga frånvaro i 

220

221 

sjukjournalen som berodde på detta fick också en helomvändning. 

Världsliga metoder misslyckades för mig, men tro på löftena förde 

med sig en fantastisk befrielse. Ära till Gud! 

Nyligen tittade jag på en rapport i nyheterna om antibakteriell 

tvål. De sade att den slutliga effekten var att bakterierna inte alls 

försvann utan de blev i stället resistenta. Vad gjorde penicillin annat 

än skapade antibiotikaresistenta bakterier, mot vilka det inte finns 

något medicinskt botemedel i sikte? Växtbesprutning, som utförs för 

att ta bort skadeinsekter, lakar ut ur jorden oh rinner ner i 

vattendrag och hamnar slutligen i dricksvattnet och förorsakar på så 

sätt en mängd sjukdomar. Läs på tandkrämstuben; fluor är ett 

dödligt gift. I Journal of the American Medical Association Vol. 284 26 

Juli 2000 finns en rapport om att läkare står för den tredje högsta 

dödsorsaken i USA och förorsakar 250.000 dödsfall varje år av 

iatrogeniska orsaker! Iatrogen är definierad som sjukdomsbilder som 

orsakats av läkarvård eller sjukvård. Om detta är vad deras 

organisation erkänner, så vad är då sanningen? Siffrorna är mycket 

högre. Om detta är, som en del tror, den metod som Gud föredrar 

vid helande idag, så gör Han tydligen en hel del misstag. Jag har en 

god vän som är läkare, John Farmer, som föredrar att inte använda 

mediciner. Han har berättat för mig att han ber för de patienter som 

har tro för helande, med bra resultat. Problemet är att de flesta inte 

är intresserade av befrielse från sin förbannelse om det innebär 

omvändelse och tro, så han gör vad han kan. 

Min mor tog en viss medicin i åratal. En dag läste hon en artikel 

i Det Bästa om biverkningar av mediciner. Biverkningarna från den 

medicin som hon tog var bröstcancer och glaucoma och hon hade 

dem båda. Min fars favoritläkare berättade för honom efter en 

undersökning: ”En sak är jag säker på, du kommer inte att dö av en 

hjärtattack. Ditt hjärta är som hos en mycket yngre man.” Ungefär 

en månad senare hade han en allvarlig hjärtattack. Jag blev 

övertygad om att det var på grund av en medicin som han tog för 

bättre syresättning av blodet, eftersom han hade mist en lunga på 

grund av rökning. Två nära vänner tog en medicin som hade den 

bieffekten att den förstörde deras njurar. Deras läkare erkände detta 

också. Människor byter förbannelsen mot en annan och ibland 

multipliceras den, men de kan inte befrias genom sina egna 

ansträngningar. Om de kunde det, så var Jesu död förgäves. Jag tror 

att det är Guds strävan att försöka få oss att förstå, att det inte finns 

någon varaktig befrielse från förbannelse förutom hos Gud genom 

Jesus Kristus. Världens typ av befrielse är en villfarelse, för i sista 

hand misslyckas dess gudar. Gud vill att vi ska genomskåda detta. 

221

222 

Man har sagt oss att Gud nu använder moderna metoder för att 

befria från förbannelsen. Guds metod är alltid gratis. Den är frälsning 

av nåd, som är den oförtjänta ynnesten från Gud, som inte kostar 

något. Varken Jesus eller Hans lärjungar krävde någon betalning för 

helande, befrielse eller någon annan form av frälsning. Världens 

metod kostar alltid. De fattiga går ofta obehandlade tills de dör. I 

Guds rike blir alla behandlade, om de bara har tro. Gud längtar efter 

att använda samma metod som Han använde i Skriften, trons Ord, 

för det är det enda som inte ger någon ära till människor. Till 

exempel, om en kristen blir frisk från någon sjukdom då han är under 

läkarvård och får mediciner, vill alla veta vad det var för medicin som 

hjälpte eller vad läkaren heter. Gud vill inte dela sin ära med någon 

annan. Jag fördömer inte dem som använder sig av läkare eller 

mediciner. Jag erbjuder bara den goda nyheten att Jesus redan har 

helat dig för nästan 2000 år sedan. Allt vi måste göra är att läsa Nya 

Testamentet en gång för att få reda på att Gud inte använder 

människors metoder. I den kommande ökenvandringen kommer vi 

att behöva förstå detta. 

Snart kommer Guds folk inte att kunna köpa eller sälja enligt 

världsliga principer. Då kommer alla att bli tvingade ut i en 

ökenvandring där det inte finns någon dyrkan av denna världens 

gudar. För Guds folk kommer det att råda en stor brist på läkare, 

mediciner, jurister, bankmän, psykiatriker, försäkringar, mat, rent 

vatten och så vidare. Då kommer vi att se Guds kraft i människors 

svaghet (1 Kor.12:9,10). Församlingens metoder att skaffa 

försörjning är idag densamma som världens och därför är 

församlingen accepterad av världen. 

Gud har en säregen metod för att ge befrielse från förbannelsen, 

som inte kostar något, som inte ger ära åt någon människa, och som 

bevisar Hans suveränitet. (1 Kor.1:28) och det som för världen 

var oansenligt och föraktat, ja, det som inte var till, har Gud 

utvalt för att göra till intet det som var till, (29) för att ingen 

människa skall berömma sig inför Gud. Vi ser här att Gud valde 

att använda något som inte existerar i den fysiska verkligheten för 

att tillintetgöra de saker som existerar. ”Det som inte var till ” är 

de löften i Ordet som vi inte ser fullbordade. ”Det som var till” är 

det som är förbannat, såsom synd, sjukdom, brist och som Gud vill 

”göra till intet”. Om du till exempel är sjuk så är det något som är 

till, men ”genom hans sår har vi blivit botade” är något som inte 

är till i den fysiska världen. Gud valde tro på löftet om det som inte 

är till i den fysiska världen för att göra sjukdomen till intet. Jesus och 

lärjungarna använde Guds metod för att handskas med förbannelsen 

genom att ”kalla på det som inte är, som om det vore till” 

222

223 

(Rom.4:17). De bara befallde det som om det var klart, precis som 

löftena säger. De valde inte det som är till, såsom läkare, mediciner, 

psykiatriker och annat sådant, för att göra till intet det som är till 

såsom sjukdomar, plågor, fattigdom och liknande. Det som syns i 

denna förbannade värld är det som är till. (Heb.11:3) Genom tron 

förstår vi att världen har skapats genom ett ord från Gud, så 

att det vi ser inte har blivit till av något synligt. 

Guds metod är att använda Ordet och inte det fysiska som vi 

ser, precis som i evangelierna och Apostlagärningarna. Då man 

smörjer med olja är det inte oljan, utan tron som helar. Olja är bara 

en symbol på den Helige Ande. Paulus duk helade inte, det var 

kraften från hans tro (Apg.19:12). Någon kunde tro att Jesus ibland 

också använde sig av något synligt, som då han gjorde lera med sitt 

spott för att hela en blind man i Johannes 9:6,7. Det var inte leran 

som helade hans ögon, utan troshandlingen att han sköljde bort den 

ur sina ögon. Lera symboliserar den köttsliga naturen och det som är 

till (Job 10:9; 33:6; Jesaja 29:16; 45:9) precis så som människan 

blev skapad av lera (på svenska: stoft, översättarens anm.). 

Med andra ord, våra ögon måste bli renade från att se genom 

ögon av lera. Vi behöver de andliga ögonen för att se löftet genom 

tro. (2 Pet.1:3) Ty allt som hör till liv (grek.: zoe, ”Guds liv”) och 

gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom 

kunskapen om honom, som har kallat oss genom sin härlighet 

och ära. Genom våra andliga ögon måste vi se att Jesus redan har 

gett oss sitt liv och sina välsignelser. Vi behöver bli renade från 

köttsliga ögon, vilka håller oss på avstånd från Guds välsignelser. En 

oandlig människa (av lera) tar inte emot det som tillhör Guds 

Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det, 

eftersom det måste bedömas (grekiska: ”prövas” eller ”ses”) på 

ett andligt sätt. 

(1 Kor.2:14). Förresten, anden från Jesu mun symboliserar det som 

kommer ut ur Herrens mun och som ger liv till en människa; Ordet 

eller manna (5 Mos.8:3; Joh.1:1-3; 6:33,51). 

Jag känner en predikant som sade en gång: ”Orsaken till att 

Paulus gjorde alla de där miraklerna var att Lukas, läkaren, var med 

honom.” Fel! Inte i en enda vers ser vi Lukas använda några 

läkarfärdigheter, vilka dessutom aldrig skulle ha kunnat resultera i 

något mirakel. Det grekiska ordet iatros är felaktigt översatt med 

”läkare” men det betyder ”helare.” Iatros är ockå använt för Jesus 

som ”helare.” Översättare för gärna fram sina moderna idéer här. 

”Läkare” betyder ”någon som praktiserar medicin,” vilket Jesus och 

apostlarna aldrig gjorde. Termen som används för medicin är på 

grekiska pharmakia (”farmaci”) och är översatt med ”magi” eller 

223

224 

”trolldom,” som Paulus kallade ett verk av köttet i Galaterbrevet 

5:20. Nationerna är vilseledda med pharmakia (Upp.18:23). Lukas 

var en helare på samma sätt som Jesus och de andra lärjungarna. 

Det torde verka underligt för dessa människor att Jesus och 

Hans lärjungar inte använde ”det som är till” för att förmedla helande 

eller befrielse. Om Paulus näsduk hade kraften att hela, så varför 

kunde den inte hela innan han rörde vid den? Den var endast ett 

medium för att föra den helande smörjelsen till de sjuka genom tro. 

Jag har bett över näsdukar, vatten eller folk som media och sett 

helanden. En broder, vars fru var mycket sjuk, kom in till vårt möte. 

Han var mycket bekymrad och på gränsen till tårar angående detta. 

Brodern var inte ännu övertygad om att han behövde bli fylld med 

den Helige Ande. Då jag inom mig frågade Herren vad jag skulle 

göra, så kom det till mig att jag skulle be över honom och föra över 

helande kraft till honom, vilket jag också gjorde. Sedan sade jag: ”Nu 

broder, ska du gå och lägga dina händer på din fru och hon kommer 

att bli helad.” Han var inte övertygad att helande var något som vi 

idag har rätt till, men han gick hem för att lägga händerna på sin fru. 

Då han gjorde detta blev hon helad och han kom tillbaka, upprymd. 

Du förstår, det är inte mediet, utan den helande kraften som är 

manifesterad genom det, som gör det eller i detta fall brodern själv, 

genom tro. Jesus överförde auktoritet till lärjungarna till att hela 

innan de hade tagit emot den Helige Ande. 

Så hur ska vi använda Guds metod över ”det som inte är till”? 

Genom att ”kalla på det som inte är, som om det vore till” 

(Rom.4:17). Med andra ord, instämma med löftet och anse det 

utfört. Gud väljer att använda ”det som för världen var 

oansenligt och föraktat, ja, det som inte var till för att göra till 

intet det som var till, för att ingen människa skall berömma 

sig inför Gud.” (1 Kor.1:28,29). Gud vill inte använda människors 

påhitt, för Han vill själv ha äran. Gud frälser inte genom våra egna 

gärningar utan genom att få vår blick vänd bort från problemet och i 

stället på löftet. Andra Korintierbrevet 4:17,18 undervisar att vårt 

lidande kommer att vara tillfälligt om ”vi inte riktar blicken mot 

det synliga utan mot det osynliga.” Då israeliterna vände bort 

blicken från ormbetten (förbannelsen) och mot ormen på pålen 

(Kristus som blev vår förbannelse [Joh.3:14]), så blev de helade (4 

Mos.21:4-9). 

Som vi såg så hade Paulus en ”törntagg i köttet” ingenting med 

sjukdom att göra utan den var en demon som förde honom in i 

ödmjukande omständigheter, där han var svag i sig själv så att Guds 

kraft kunde vara närvarande för att frälsa honom. Hans råd till 

Timoteus gör en del människor frågande angående detta att använda 

224

225 

botemedel. I texten kan vi se att synd är ämnet både före och efter 

versen i fråga. (1 Tim.5:22) Ha inte för bråttom med att lägga 

händerna på någon och gör dig inte delaktig i andras synder. 

Håll dig själv ren. (23) Drick inte längre bara vatten utan 

använd lite vin för din mage, eftersom du är svag så ofta. (24) 

Vissa människors synder ligger i öppen dag och får sin dom i 

förväg. Andras synder kommer först senare i dagen. (25) På 

samma sätt ligger de goda gärningarna i öppen dag, och de 

som inte gör det kan ändå inte förbli gömda. 

Ordet som ibland är översatt med ”skröpligheter” asthenia 

betyder egentligen ”svagheter” och ses klart i andra texter där 

samma ord är riktigt översatt (i detta fall är det rätt översatt på 

svenska, översättarens anm.). (1 Kor.1:25) ... Guds svaghet är 

starkare än människor. Nu kan vi se att Gud inte är skröplig eller 

sjuk, så detta ord måste vara ”svaghet.” (2 Kor.13:4) Han 

korsfästes visserligen på grund av svaghet men lever genom 

Guds kraft. Så är vi också svaga i honom, men ni skall få leva 

tillsammans med honom i Guds kraft som ni skall få känna. Vi 

vet att Jesus Kristus inte blev korsfäst på grund av skröplighet utan 

på grund av svaghet, för Han försvarade sig inte då han blev förd 

inför Pilatus och de judiska ledarna. Timoteus upplevde andlig 

svaghet för vilken den enda hjälpen var det andliga vinet från Jesu 

natur. Magen eller buken ansågs som centrum för ledarskap hos en 

världslig människa. Man ansåg att den var ledd av lustarna hos köttet 

som i sin tur var ledd av synd. (Fil.3:19) De får sitt slut i 

fördärvet. De har buken till sin gud och sätter sin ära i det 

som är deras skam, dessa som bara tänker på det jordiska. 

Petrus sade om dem som återvände till sina synder att ”ett rentvättat 

svin vältrar sig i smutsen.” Svinet identifierar dem som är tjänare för 

sin egen köttsliga aptit. 

Å andra sidan så ansågs vin vara ett botemedel mot träldom till 

synd. Vin representerar Jesu blod. (Matt.26:27) Och han tog en 

bägare (med vin), tackade Gud och gav åt dem och sade: 

"Drick alla av den. (28) Ty detta är mitt blod, förbundsblodet, 

som är utgjutet för många till syndernas förlåtelse. (29) Jag 

säger er: Från denna stund kommer jag inte att dricka av det 

som vinstocken ger, förrän på den dag då jag dricker det nytt 

tillsammans med er i min Faders rike." Genom vårt eget blod har 

vi ärvt lustarna från det syndfulla köttet och genom Jesu rena blod är 

den naturen tillintetgjord. (3 Mos.17:11) Ty kroppens liv är i 

blodet, och jag har gett er det till altaret, till att bringa 

försoning för era själar. Det är blodet som bringar försoning 

genom själen som är i det. Hans blod är i oss till den grad att vi 

225

226 

kan ångra oss och ta del av livet i Hans Ord. (Joh.6:53) Jesus 

svarade: "Amen, amen säger jag er: Om ni inte äter 

Människosonens kött och dricker hans blod, har ni inte liv i er. 

(54) Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, 

och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. Att ta 

del av blodet eller vinet handlar om att vandra i Hans Ord genom tro 

på Hans blod som blev givet åt oss. (1 Joh.1:7) Men om vi 

vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap 

med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all 

synd. 

Den samverkande fruktbara tron som bor i Kristi kropp är svar 

på frågan varför Jesaja valde en fikonkaka till Hesekiels böld. 

(Jes.38:21) Och Jesaja sade att man skulle ta en fikonkaka 

och lägga den som plåster på bölden så att han blev frisk. 

Fikonen här representerar Kristi kropp eller Israel, liksom då Jesu 

varnar för att inte bära frukt. (Luk.13:6) Sedan berättade han 

denna liknelse: "En man hade ett fikonträd planterat i sin 

vingård, och han kom för att se om det fanns frukt på det, 

men han fann ingen. (7) Då sade han till sin 

trädgårdsmästare: I tre år har jag kommit och letat efter frukt 

på det här fikonträdet men inte hittat någon. Hugg ner det! 

Varför skall det få suga ut jorden? (Upp.6:13) Himlens 

stjärnor (Abrahams säd) föll ner på jorden, som när ett 

fikonträd fäller sina omogna frukter, när det skakas. Jesus 

identifierade de rättfärdiga, som de som står under fikonträdet, då 

han såg Nathanael där, som en israelit utan svek. (Joh.1:47-50). 

Observera att i versen innan ”fikonkakan” blev lagd på bölden, 

uttrycktes tro inför Gud genom helandet av Hesekiels kropp då 

helgonen i ”HERRENS hus” prisade Gud för detta. Det var fikonens 

tro som sög ut giftet ur bölden. (Jes.38:20) HERREN skall frälsa 

mig, och mina sånger skall vi spela i alla våra livsdagar i 

HERRENS hus. Fikonkakan var en naturlig liknelse som 

representerade en andlig händelse, precis som i Jesu liknelser om att 

så vete och havre o.s.v. 

226

227 

227

228 

Kapitel 18 

Visshet kontra försäkring 

Ty du har sagt att HERREN är ditt skydd... (Ps.91:9) 

Denna trosbekännelse och den befrielse som följer av den, 

handlar blott och bart på vad Ordet säger. Jag fick en uppenbarelse 

en gång för flera år sedan i Louisiana innan det var lag på att ha 

någon som helst form av bilförsäkring. Herren började resonera 

andligt med mig. Det slog mig att Gud är suverän över sådant som vi 

kallar ”olyckor.” (Joh.3:27) Johannes svarade: ”Ingen människa 

kan ta emot något utan att det ges henne från himlen.” Därför 

kan inte en ”olycka” ske utan att Gud sänder den. Eftersom Han sade 

att om vi bad och trodde att vi skulle få, då kunde jag be att Han 

beskyddar mina fordon och Han skulle göra det. Jag tänkte: ”Varför 

skulle jag behöva en försäkring om jag trodde på Hans beskydd?” 

(Ps.91:9) Ty du har sagt att HERREN är ditt skydd, (Observera 

den goda bekännelsen och de förmåner som den ger upphov till.) du 

har gjort den Högste till din tillflykt. (10) Ingen olycka skall 

drabba dig, ingen plåga närma sig din hydda. (11) Ty han 

skall ge sina änglar befallning om dig att bevara dig på alla 

dina vägar. (12) De skall bära dig på händerna, så att du inte 

stöter din fot mot någon sten. Observera att då vi förblir i Kristus 

genom tron, så beskyddar änglarna oss från ”olyckor.” En invändning 

mot detta kunde vara en Job-erfarenhet för att visa oss dolda felsteg 

(Job 32:1,2). Liksom i Jobs fall kontrollerar Gud noggrant sin tuktan 

och ger senare tillbaka det som tagits. Till Job gav Han dubbelt 

tillbaka mot vad han hade och utan försäkring. Gud längtar efter att 

vara vår trygghet. (Ps.119:122) Tag dig an din tjänares sak och 

låt det gå honom väl. (Heb.7:22) Så är också det förbund som 

Jesus har gått i borgen för mycket bättre. Gud och Hans löften 

är den troendes försäkran om försörjning och beskydd. Efter att jag 

hade sett vad Herren sade till mig, så sade jag upp min bilförsäkring. 

Därefter ringde jag den som hade hand om min livförsäkring och han 

kom på besök. Jag berättade att jag inte längre behövde någon 

försäkring eftersom Gud skulle vara min säkerhet. Han var en god 

lutheran som ärligt försökte prata förstånd med denne fanatiske 

person, men till ingen nytta. Veckan efter körde jag till en stop-andgo 

butik och gick in. Just då jag gick där mellan butikshyllorna hörde 

jag en krasch som skakade butiks-fönstren. Jag tittade upp och såg 

att min bil hade blivit påkörd. Jag gick ut och fann att fronten på en 

gammal Buick var intryckt. Den hade kört på min Datsun 

228

229 

herrgårdsvagn. Föraren backade bilen en halv meter ungefär och 

efter det stod vi båda där och tittade utan att säga något. 

Motorhuven, grillen och stänkskärmen på hans bil var intryckta 

ungefär 15 cm precis som om han hade krockat med en tjock ek. Här 

kommer det intressanta. Datsun herrgårdsvagnar är gjorda av tunn 

plåt och kan lätt bucklas med en armbåge. Denna stridsvagn träffade 

min bil i det vänstra bakre hörnet, som är gjort av plast. Jag sträckte 

ut min hand och skrapade med min tumnagel en färgflaga från 

Buickens motorhuv som härstammade från min Datsun och sedan 

stod vi bara där en stund och tittade på detta mirakel. Det fanns inte 

så mycket som en buckla, skråma eller spricka någonstans på min 

bil. Vilken mäktig Gud vi har! Han gjorde min ynkliga bil, som borde 

ha varit ett vrak vid det här laget, oövervinnlig mot denna stridsvagn 

till bil. Guds beskydd räddade mig från behov av försäkring. 

Mannen sa: ”Jag tror att bromsarna strejkade.” och sedan 

mumlade han: ”De gör dem tydligen bättre nu än de brukar göra.” 

Då jag funderade på hur löjligt detta påstående var så satte han sig i 

sin bil och for iväg. Plötsligt slog det mig att jag hade missat världens 

bästa chans att vittna för någon. Jag hoppade in i min bil och hann 

upp honom vid följande trafikljus. Jag drog hastigt ut några traktat ur 

handskfacket och rusade fram till hans bil. Jag sa: ”Det var ett 

mirakel.” Han sa: ”Det måste ha varit det.” Jag sa: ”Jag har ingen 

försäkring på min bil och jag litade på att Gud skulle beskydda den 

och det gjorde Han.” Trafikljuset blev grönt och vi skildes åt. Sedan 

dess har jag aldrig haft någon försäkring som skyddar min familj, 

mina fordon eller mitt hem annat än vad lagen föreskriver. 

Nuförtiden är det lag på att ha bilförsäkring som täcker ägarens 

skador och skadorna på motpartens bil. 

Det där första bilvraket eller snarare avsaknaden av ett sådant, 

var ett fantastiskt vittnesbörd, men vi plundrade inte Egypten så som 

vi gjorde med senare bilvrak. Sedan det här hände har Gud inte alltid 

besparat våra fordon eller kroppar, men i vart enda fall har det i så 

fall varit till vår fördel, för Han helade våra kroppar och välsignade 

oss finansiellt. Under denna tid välsignade motpartens försäkring oss 

(utan att ha behövt stämma någon) med följande: Att köpa en ny 

motorcykel i stället för att reparera den gamla, med pengarna som 

blivit över; att reparera en Toyota Pick Up som ändå behövde målas, 

med 1500 dollar över; att köpa två bilar, en av dem ny; att köpa 

huset vi bor i nu; att göra det möjligt för oss att köpa och ge bort 

bilar till andra; att göra det möjligt att ge bort vårt hus; att köpa en 

husvagn till en hemlös kvinna och hennes son. Förutom allt detta och 

mer därtill så har vi inte använt Guds pengar på försäkringar på 

många år. Jag kan höra någon som säger: ”Men David, tänk om ...?” 

229

230 

Tänk om vad? Tänk om Gud den Allsmäktige har fallit av sin tron? 

(Rom.10:11) Skriften säger: Ingen som tror på honom skall 

stå där med skam. (Jer.17:7) Men välsignad är den man som 

förtröstar på HERREN, den som har HERREN till sin förtröstan. 

Genom Guds nåd så är det nästan 18 år sedan vi senast fick en bil 

förstörd. Prisad vare Gud! 

En dag då jag körde iväg med samma Datsun herrgårdsvagn var 

jag ganska irriterad, för jag hade haft tre punkteringar på en kort tid 

på mina relativt nya däck. De flesta skulle i en sådan situation ha 

framfört klagomål till däcksfabrikanten, men jag trodde att Gud hade 

kontroll så jag klagade inför Herren i stället. Lite frustrerad sade jag: 

”Herre, skulle du inte kunna bevara mina däck från punktering?” Han 

sade till mig väldigt tydligt: ”Tror du inte att jag kan bevara dina 

däck?” Jag svarade i min okunnighet: ”Jo, jag tror att du kan bevara 

dem.” Han svarade: ”Så varför har du placerat reservdäcket där bak 

då?” För att vara ärlig så hade jag placerat reservdäcket i 

bagagerummet för att det var självklart och jag hade inte ifrågasatt 

det, men den egentliga orsaken var att ifall Gud inte skulle bevara 

mina däck. (Jag försöker inte skapa en ny lära angående reservdäck 

utan berättar bara om den läxa som Gud gav mig.) Rädsla och otro 

isolerar oss från varje möjlig brist, förlust eller hot. 

Eftersom vi litar på försäkringar i stället för på Herren, så slutar 

det vanligen med att vi behöver dem. Jesus sände ut sina lärjungar 

på ett sätt som skulle göra dem beroende av att leva av tro. Han 

sände ut dem utan någon egen försörjning så att Hans kraft skulle bli 

bevisad i deras svaghet. (Matt.10:9) Skaffa er inte guld, silver 

eller koppar i era bälten, (10) inte lädersäck för resan, inte 

två livklädnader, inte sandaler eller stav. Ty arbetaren är värd 

sin mat. Senare ville Jesus ha reda på vad de hade lärt sig från 

denna erfarenhet av att vara beroende av Guds omsorg. 

(Luk.22:35) Han sade vidare till dem: "När jag sände er utan 

börs, utan lädersäck och sandaler, saknade ni då något?" De 

svarade: "Nej, inget." I öknen där de hade svårt att själv täcka 

sina behov, så var försörjningen från Gud uppenbar. Gud startar sitt 

verk efter att vi har avslutat vårt. Hans kraft är fullkomnad i vår 

svaghet. Det var också detta som var min erfarenhet från läxan med 

mina däck. Jag plockade bort reservdäcket och hade aldrig efter det 

någon punktering på den bilen och grannarna som brukade låna den 

slutade med det. Sensmoralen från den historien är att om du 

förbereder dig för en regnig dag, så kommer den. Med nästa bil hade 

jag samma erfarenhet, inga punkteringar. Då jag efter många år 

beslutade att ge den till en missionsorganisation så gav jag nycklarna 

och alla papper åt pastorn då vi satt i mitt vardagsrum. Då vi gick ut 

230

231 

till bilen så upptäckte vi att den hade punktering. Gud gjorde 

poängen mycket klar. Så länge jag ägde bilen och satte min tillit till 

Honom så klarade bilen sig från punkteringar. Med andra ord, om 

man förtröstar på Gud så behöver man inte ha några försäkringar. 

Människor betjänar försäkringsbolag, hälsoorganisationer, 

banker och samlar sina skatter på jorden och tror att det ska ge dem 

säkerhet. (Matt.6:19) Samla inte skatter på jorden, där rost 

och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl. Y2K 

(problem relaterat till millenniumskiftet, översättarens anm.) 

uppenbarade paranoian och brist på förtröstan hos dem som hade 

samlat sig skatter på jorden i motsats till Herrens befallning. Ganska 

få som jag visade dessa principer för gick hem och gav bort det som 

de hade samlat på sig och fann det fullt med skadeinsekter, precis så 

som Jesus hade sagt: ”tjuvar bryter sig in och stjäl.” Jesus berättade 

om en man som fann tillfredsställelse i att samla ihop sitt gods i 

förrådshus (Luk.12:18). Han sade till sig själv: (19) ”Kära själ, du 

har samlat mycket gott för många år. Ta det nu lugnt, ät, drick 

och var glad.” Hans missriktade förtröstan förde med sig straff. 

(20) Men Gud sade till honom: ”Din dåre, i natt skall din själ 

utkrävas av dig, och vem skall då få vad du har samlat ihop? 

(21) Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men 

inte är rik inför Gud.” Observera att det var de skatter han samlat 

åt sig själv som utkrävde hans själ. Jesus lovade försörjning från 

riket som inte sviker, åt dem som samlar sig skatter i himlen genom 

att ge. (32) Var inte rädd, du lilla hjord, ty er Fader har 

beslutat att ge er riket. (33) Sälj vad ni äger och ge gåvor. 

Skaffa er en börs som inte slits ut , en outtömlig skatt i 

himlen, dit ingen tjuv når och där ingen mal förstör. Så länge vi 

är på denna jord kan vi använda vårt himmelska bankkonto om vi 

har fyllt på det genom att täcka andras behov. ”Ge och det skall 

ges åt er.” Om vi samlar oss skatter på jorden i stället, så är löftet 

att de kommer att bli bestulna av tjuvar av olika slag. Vårt hjärta 

kommer att vara där vi har våra skatter och vi kommer då felaktigt 

att tro att de är vår trygghet. (34) Ty där er skatt är, där kommer 

också ert hjärta att vara. Det är bättre att fly till Herren än att 

förtrösta på människor. (Jer.17:5) Så säger HERREN: Förbannad 

är den man som förtröstar på människor och söker sin styrka i 

det som är kött och vars hjärta vänder sig bort från HERREN. 

Som vi kan se så medför försäkringar förbannelser som vi ju hade 

tänkt undvika. Gud förolämpas av dem som kallar sig själva för 

troende, men ändå litar på människans styrka och på försäkringar. 

Detta är ett hjärta som avlägsnar sig från Herren. I 2 Krön.16:1-6 

sätter Asa, kungen i Juda, sin förtröstan till den världsliga kungen i 

231

232 

Syrien som en säkerhet mot sina fiender. Detta förolämpade Gud 

som sände ett straff. (16:7) Vid den här tiden kom siaren 

Hanani till Asa, Juda kung, och sade till honom: "Eftersom du 

stödde dig på kungen i Aram och inte stödde dig på HERREN, 

din Gud, därför har den arameiske kungens här sluppit undan 

din hand. (8) Var inte nubierna och libyerna en stor här med 

vagnar och ryttare i mängd? Men därför att du stödde dig på 

HERREN, gav han dem i din hand. (9) Ty HERRENS ögon 

överfar hela jorden, för att han med sin kraft skall hjälpa dem 

som med sina hjärtan ger sig hän åt honom. I detta har du 

handlat dåraktigt. Därför skall du från och med nu alltid ha 

krig." Gud är angelägen att visa tecken och under för dem som 

förtröstar på honom med ett fullkomligt hjärta. Du kanske tänker att 

Asa borde ha lärt sig denna läxa, men hans förtröstan på människor 

kostade honom, liksom så många andra, livet. (12) I sitt 

trettionionde regeringsår fick Asa en mycket allvarlig sjukdom 

i sina fötter. Men trots sin sjukdom sökte han inte HERREN, 

utan endast läkare. (13) Och Asa gick till vila hos sina fäder... 

Kristna rättfärdigar sin missriktade tillit till försäkringar och 

fattar inte att det är just detta som allra säkrast frambringar Guds 

dom. Melvin Jenkins och jag var på väg att gå och jobba med en stor 

råoljepump vid Exxon. Processavdelningen hade kopplat bort den ur 

produktionen och tömt den eller det var vad vi i alla fall trodde. Det 

som vi inte visste var att tryckmätaren visade ”0” eftersom den var 

trasig och tömningsventilen hade blockerats, så fastän den var öppen 

så fanns det lite tryck kvar i pumpen. Vi skruvade loss bultarna från 

flänsarna för att montera bort pumpen, men den hade fastnat. Jag 

reste mig och tog kanske fyra steg bort från pumpen, för att hämta 

något att bryta loss den med, då jag hörde ett ”plopp”. Jag vände 

mig om och fick se Melvin stå där dränkt i svart råolja från topp till 

tå. Då han öppnade sina ögon, tittade han på mig sarkastiskt och sa: 

”Dave, det var du som gjorde det, eller hur!” Jag kunde inte hålla 

mig, utan brast ut i gapskratt. Tanken att jag skulle ha flyttat mig en 

bit, för att undvika det som drabbade Melvin blev för mycket för mig. 

Han försökte låta seriös då han sa: ”Dave, du kommer aldrig att 

lyckas med något sådant igen.” Jag sa: ”Melvin, du borde akta dig 

för ett sådant självsäkert påstående. Du vet att Gud lyssnar.” Då 

upprepade han sitt påstående igen och sa: ”Ta mig till duschrummet, 

jag har en omgång reservkläder där.” Jag sa: ”OK, nu vet jag varför 

det var du som blev drabbad och inte jag.” Han frågade: ”Varför?” 

Jag sa: ”Därför att jag inte har några reservkläder och det visste Gud 

om.” Han tittade klentroget på mig. Jag förklarade att om man 

planerar för en katastrof, så är det detsamma som att ha tro för den. 

232

233 

Det visar också att du inte tror att Gud kommer att beskydda dig. 

Senare samma dag arbetade vi med en annan pump. Melvin stod 

bredvid mig då vi använde en tryckluftsmaskin för att lossa på några 

bultar. Plötsligt sprutade det ut slam ur ett av bulthålen och träffade 

Melvin mitt på bröstet. Han tittade misstroget på mig. Jag sade 

skämtsamt: ”Melvin, jag sade ju att Gud inte gillar de där självsäkra 

påståendena.” På något sätt visste vi båda två att Gud hade talat. Vi 

kunde inte komma ihåg när något sådant hade hänt oss förr, än 

mindre två gånger samma dag. 

233

234 

Kapitel 19 

Guds suveräna försörjning 

Ni vet ju att när er tro sätts på prov, så gör prövningen er 

uthålliga. Men låt er uthållighet visa sig i fullbordad gärning, 

så att ni är fullkomliga och hela, utan brist i något avseende. 

(Jak.1:3,4) 

Israels barn förargade Gud och de talade emot Honom i 

prövningarna under deras ökenvandring. I Psaltaren 78:19-22 sade 

de: ”Kan väl Gud duka ett bord i öknen?” Svaret var: (20) ”Se, 

han slog på klippan, så att vatten flödade och bäckar 

strömmade fram.” Om Han kan åstadkomma en ström ur en klippa, 

så kan han tillfredsställa våra behov var som helst, när som helst och 

om vi ifrågasätter Honom så gör vi oss bara dumma. Det stoppade 

dem inte. De frågade: (21) ”men kan han också ge bröd? Gud 

blev arg då Han hörde detta och Hans vrede blev upptänd. Dessa så 

kallade troende (22) ”trodde inte på Gud och förtröstade inte på 

hans frälsning.” Ni förstår, vänner, Gud vill att vi ska tro på Hans 

frälsning, vilket i detta fall betyder, att tro på försörjning från Honom, 

varje dag. Om Han kan betala Petrus’ skatt ur munnen på en fisk 

eller få fram vatten ur en klippa, så kan han möta våra behov i varje 

form. De provocerade Gud med sina onda otroshjärtan, då allt de 

hade behövt göra var att förena tro med Hans löften på försörjning. 

(Heb.3:6; 4:3) 

Tidigt i vårt lärjungaskap började vi vandra i tro på att Gud 

skulle vara vår försörjare, så då vi gick från halvtids- till fulltidstjänst 

var det naturligt att vi fortsatte med dessa metoder. Vi har aldrig 

”tagit upp några offer (en självmotsägelse),” berättat för folk om 

våra behov, haft ”ge-till-mig-möten,” lånat pengar, tagit emot 

statsbidrag eller haft ett profant arbete. Jag säger inte allt detta för 

att skryta, utan för att visa på Guds makt att förse utan dessa 

metoder. Jag var också tvungen att gå denna väg för att bli 

kvalificerad att lära ut detta ämne till andra. Aposteln Paulus sa: 

(Rom.15:18) ”Jag vågar inte tala om annat än det som Kristus 

har utfört genom mig för att hedningarna skulle föras till 

lydnad, genom ord och gärning, (19) genom kraften i tecken 

och under, genom Andens kraft.” För många år sedan sade 

Herren till mig: ”Jag sänder dig ut i öknen så att du skall kunna 

berätta för mitt folk att jag fortfarande försörjer dem där.” Som du 

kan förstå så ställer denna livsstil oss i många situationer där Han 

kan bevisa sina löften. Herren ville att jag skulle kunna tala utifrån 

egen erfarenhet om Hans suveränitet i att ”efter sin rikedom på ett 

234

235 

härligt sätt i Kristus Jesus ge er allt vad ni behöver ” utan att 

tillgripa den sorts manipulationer som andra så kallade ”kristna” i 

allmänhet gör. Han sa: ”Det du har fått som gåva, ge det som 

gåva.” Vi har fått endast frivilliga offer, sända av Gud genom dem 

som Han talade till. Jag skulle aldrig byta dessa ökenerfarenheter 

mot något, för de har gjort ett mycket stort intryck på mig. Vi har 

arbetat ihärdigt i Herrens tjänst och Han sade ju att arbetaren är 

värd sin lön. Min lön kommer från Honom. Detta gör oss också fria 

från människors manipulationer. 

Det är en fördel att veta att Gud har sänt dig. Försök alltid att 

vara i Hans vilja. Ungefär två år efter att vi hade blivit sända till 

Pensacola fick vi vara med om en underbar upplevelse. Vi hade slut 

på all mat. Min hustru frågade mig vad vi skulle göra. Jag sa: ”Vi ska 

duka bordet i tro.” Vi gjorde så och vi satte oss till bords alla sju med 

tomma tallrikar. Jag bad en enkel liten bön. Jag är säker på att Gud 

lade ner denna bön i mitt hjärta. Jag bad: ”Herre, Du sände hit oss 

och nu ber vi Dig att fylla våra tallrikar eller våra magar.” Efter en 

stund sade min äldste son något som jag aldrig hade hört honom 

säga förr. Han sa: ”Pappa, jag är mätt, jag behöver inte äta,” och 

han gick från bordet. Jag såg mig omkring på de andra och de 

började säga detsamma som han. Jag var så överraskad över att 

höra vad de sa, så det tog en minut eller så innan jag märkte att 

också jag var mätt. Prisad vare Gud! Han kan fylla din mage med 

mat utan att du behöver äta. Hans namn är Jehovah Jireh som 

betyder ”Jag är Försörjaren”! 

Nu vill jag inte att ni ska tro att vi alltid har levt på gränsen till 

katastrof, för Gud har försörjt oss rikligt. Hur som helst, då vi var i 

dessa situationer av svaghet, så blev Guds kraft mycket uppenbar. 

Mina barn var tvungna att fasta endast en gång under deras uppväxt 

och det exemplet slutade med ett mirakel. Jag hade från början inte 

den tro som jag har idag. Den var på något sätt mekanisk i stället för 

naturlig. (Mark.11:24) Därför säger jag er: Allt vad ni ber om 

och begär, tro att ni har fått det, så skall det vara ert. Vanligen 

brukar jag gå genom följande steg: Jag ber; Jag tror att jag har fått; 

Jag accepterar inga andra tankar. Småningom blir det naturligt att 

lita på Gud och att inte behöva arbeta så hårt på att hålla sinnet 

inriktat på målet. Trosprövningar utverkar uthållighet och 

uthålligheten i sin tur gör att du inte behöver sakna någonting. 

(Jak.1:2-4). 

En annan gång då maten höll på att ta slut igen, gjorde Mary en 

stor kastrull spagetti. Vi välsignade maten och åt oss mätta. Det gick 

åt två tredjedelar av spagettin. Nästa dag då jag stod vid spisen tog 

Mary ut kastrullen ur kylskåpet för att värma det som hade blivit över 

235

236 

från föregående dag. Då hon tog bort locket från kastrullen tittade vi 

båda två ner i kastrullen och sedan på varandra. Jag sa: ”I går fanns 

det spagetti upp till den här nivån.” Samtidigt pekade jag med fingret 

på kastrullens sida. Hon sa: ”Ja, jag vet,” och vi var imponerade av 

Herrens kraft och godhet. Det som vi hade ätit dagen innan hade 

blivit ersatt. Vår suveräne Gud förökar mat. Allt detta visar på en 

viktig sak. Det finns inte en enda plats i världen, där Gud inte skulle 

kunna tillfredsställa våra behov. 

Mitt yngsta barn, Jennifer, klagade för Mary i tvättrummet, att 

hennes bror Nathan hade tagit den enda påsen med chips då han for 

iväg för att tälta. Mary knuffade ut henne försiktigt och sade att hon 

skulle gå och be om lite chips själv av Herren. Hon hade just hunnit 

göra detta då dörrklockan ringde. Jennifer skrek: ”Den är här, den är 

här redan!” Mary kom ut från tvättrummet och tystade ner henne, för 

hon visste inte vem som stod vid dörren. Det var en granne som 

hade kommit för att ge tillbaka en ugnsplåt, för Mary hade gett dem 

ett majsbröd i det några dagar tidigare. Han gav plåten, som var 

övertäckt med aluminiumfolie, till Jennifer. Då hon tog bort folien, så 

gissa vad hon såg? Jo, just det, chips! Mannen bodde två kvarter 

bakom oss. Han var på väg med chipsen redan innan Jennifer 

klagade för Mary. Vår suveräne Gud svarade innan hon bad. 

Jennifer berättade för Mary att hennes lilla simbassäng hade 

gått sönder och att hon behövde ha en ny. Mary skickade henne till 

mig. Hon kom med en katalog i handen. Jag sa: ”Jennifer, du vet 

varifrån vi får våra saker, vi får lov att fråga Herren.” Vi kom överens 

om att Gud skulle ge henne en ny bassäng. Ungefär en vecka senare 

kom en dam, som bodde fyra kvarter från oss och stod framför vår 

dörr. Hon sade att hon sökte två små pojkar som hade klippt hennes 

gräsmatta några gånger förr. Nathan kände igen hennes röst och 

kom till dörren. Då hon såg honom sade hon: ”Å, jag ser att jag har 

hittat rätt hus. Jag skulle vilja göra en affär med er. Jag har en 

simbassäng som jag skulle vilja ge åt er, om ni klipper min gräsmatta 

några gånger.” Pojkarna gick med på det. Bassängen var ungefär en 

meter hög och fyra meter i diameter. Den var av en typ som skulle 

stå ovanpå marken och den hade ett sandfilter, stege och en 

vakuumpump. Den var helt ny och fortfarande kvar i sin förpackning. 

Hon hade köpt den ungefär åtta månader tidigare för motionens 

skull, men hon hade ändrat sig. Vår suveräne Gud har bassänger 

runt hörnet som bara väntar på att du ska be om dem. 

En gång i vår privata ökenvandring beslöt jag mig för att börja 

odla tomater. Insekter och fåglar startade krig mot mig och skörden 

blev ett totalt fiasko. Herren förklarade sedan för mig, att Han inte 

hade kallat mig att odla tomater. Han hade en helt annan uppgift för 

236

237 

mig. Efter några dagar var en dam, som inte hade en aning om detta 

och plockade tomater hos en lokal odlare. Hon fick ett infall att 

plocka några åt oss också. Hon kom med två stora lådor med de 

mest fantastiska tomater jag någonsin hade sett. Då jag jämförde 

dem med mina ”körsbär” så förstod jag klart och tydligt Guds poäng. 

Herren behövde inte min hjälp. 

Mary och jag kom en morgon överens om att be om kött, 

majonnäs och ost. Ingen annan visste om detta. På kvällen samma 

dag kom, en dam som skulle åka bort, med en kalkon och en stor 

flaska majonnäs åt oss som hon inte ville skulle förfaras. Sedan kom 

ett annat par med ost. Vi kan vara specifika inför Gud. Han dukar ett 

bord i öknen. 

Mina barn ville fara ut på camping i skogen, inte långt från vårt 

hus. För att försöka slingra mig ur det hela, berättade jag för dem att 

det var en sak som jag inte gillade med den skogen: Att där inte 

fanns någon ved att tända en lägereld med och vi kunde ju inte fälla 

någon annans träd. Gud lät mig äta upp de orden av otro. Han kan 

tillgodose dina behov var som helst! Efter att vi rest tältet skickade 

jag ut barnen för att söka efter ved. De kom tillbaka med ruttna 

trädgrenar och bark, inget som var särskilt användbart. Det fanns ett 

omkullfallet träd strax intill vårt tält, men vi hade inget som vi kunde 

använda för att göra ved av det. Samtidigt som jag funderade på 

detta gick jag iväg rakt bort från vårt tält ungefär tio meter. Jag 

upptäckte en liten upphöjning på marken under löven och råkade 

sparka till den av en slump. Det fanns någonting hårt där inne under 

löven. Jag drog undan löven med händerna och fann Guds försörjning 

i ett skyddande fodral, en relativt ny Husqvarna motorsåg av den sort 

som jag gillade väldigt mycket! Jag tänkte: ”Skulle det inte vara 

fantastiskt om den här sågen startade också?” Naturligtvis startade 

den, för Gud hade lagt den där åt oss. Den hade legat där ganska 

länge av löven ovanpå att döma. Å, hur suverän vår Gud ändå är, att 

låta mig gå rakt på den plats där Han på förhand hade placerat vår 

försörjning! Vi använde motorsågen för att göra så pass mycket ved 

att det skulle räckte till nästa grupp också. Jag ångrade att jag hade 

tvivlat på Guds försörjning i denna vildmark. 

Mina söner berättade, att en pojke som de kände brukade tälta i 

den här skogen väldigt ofta och att han troligen hade stulit sågen. 

Jag kontaktade följaktligen polisen och gav den åt dem. De berättade 

att om ingen gjorde anspråk på den inom 90 dagar så skulle jag få 

den. Fastän jag inte hade någon direkt användning av den, så ville 

jag ändå ha den efter att de 90 dagarna hade gått till ända. Strax 

efter det fick jag en räkning från kommunen, som skulle betalas. Just 

då hade jag inga pengar till den, men Herren påminde mig om sågen. 

237

238 

Jag ringde upp en liten maskinaffär i närheten och berättade att jag 

hade hittat en motorsåg. Innan jag ens hade hunnit fråga, om han 

visste om någon, som skulle behöva en sådan, så sade han, att om 

jag lämnade in den direkt så skulle han ge 100 dollar för den. Jag fick 

pengarna och gick för att betala räkningen precis innan den förföll. 

Gud räddade mig två gånger med den sågen. Det var enda gången 

jag sålde något för att få en räkning betald. Tack Fader! 

En gång då vi var ute och reste i tjänsten för Gud, märkte vi att 

det kom rök bakom vår bil, som var ganska sliten. Jag kontrollerade 

oljan och märkte att bilen hade börjat dra olja så till den grad att det 

gick åt två liter på hundra kilometer. Jag kontrollerade motorn och 

kom till den slutsatsen att några kolvringar hade gått av. Vi hade 

varken tid eller råd att få motorn renoverad just då. Efter flera stopp 

för att fylla på mer olja, kommenderade jag kolvringarna att bli 

reparerade i Jesu namn. Efter det gick det att köra mycket längre 

innan oljan behövde fyllas på och småningom slutade den att dra olja 

helt och hållet. Prisad vare Gud! Hans makt blev igen en gång 

fullkomnad i vår svaghet, då vi vandrade i tro. (Fil.4:19) Så skall 

min Gud, efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus 

ge er allt vad ni behöver. 

En dag då jag var på väg till postlådan, kom jag ihåg att det 

hade kommit in mindre pengar än det belopp som behövdes varje 

månad. Om jag hade satt mig ner och räknat, så hade det blivit 

ungefär 200 dollar som fattades. Nu bad jag till Herren att Han skulle 

låta beloppet finnas i postlådan. Han svarar innan vi ber, eller hur? 

Svaret hade behövt bli postat två eller tre dagar innan jag bad. 

Mycket riktigt så fanns där en 200-dollarscheck från en anonym 

givare. Trots att brevgåvor till vår verksamhet inte är så vanliga, så 

hade Gud än en gång mött våra behov i tid. Det har funnits tider då 

vi har behövt större summor pengar. Eftersom vi inte samlade oss 

skatter på jorden och inte heller sparade pengar på banken, så 

behövde vi manna från himlen. Vi bad en gång då vi behövde byta ut 

en del fönster på huset och köpa en bra bil till vår äldsta dotter 

Deborah. Inom en månad fick vi våra svar; vi fick 16,000 dollar från 

ett totalt oväntat håll. Vad vi än har behövt så har Gud aldrig svikit 

oss. 

En orsak till att det i kristna kretsar är sådan tonvikt på att 

investera, köpa, sälja och spara är att det finns så liten förståelse för 

Guds sanna ekonomi av givande och tagande. Jesus sade att det i 

den yttersta tiden skulle bli som det var på Lots dagar, då 

människorna köpte och sålde och Gud gjorde slut på dem alla 

(Luk.17:28-30). (Matt.21:12) Jesus kom in på tempelplatsen 

och drev ut alla som sålde och köpte där. Vad tror du Jesus hade 

238

239 

emot dem som sålde och köpte bland sitt folk? Jag tror att Han 

avskydde att det hade ersatt givandet och tagandet som en naturlig 

sak hos sitt folk. Jesus befallde oss att ”ge och ni skall få. Ett gott 

mått, packat, skakat och rågat skall Gud ge er i famnen.” 

(Luk.6:38) Han lovade en belöning åt den som gav, men inte för 

den som sålde. En möjlighet att ge är en möjlighet att få det tillbaka 

multiplicerat. Det finns tillfällen då vi behöver mera pengar än vi har. 

För att bli kvalificerad för denna multiplicering så måste vi ge, inte 

spara eller investera. Flera gånger har jag skickat iväg de pengar 

som jag hade behövt till räkningar till någon och fått dem tillbaka 

multiplicerade från ett helt annat håll, ibland samma dag. Curt Bryan 

är en broder som alltid har gett till vår tjänst på ett uppoffrande sätt. 

Han har flera gånger gett vittnesbörd om att han har skrivit ut 

checker för att betala räkningar utan täckning på banken i tro på att 

Gud har satt in pengar i tid. I hans rörelse är kunderna sådana som 

bara slumpmässigt kommer in, så det är väldigt svårt att förutse 

inkomsterna. Närhelst han har tagit trossteg på detta sätt, så har 

Gud varje gång gripit in. Då kan det plötsligt bli en enorm 

kundtillströmning eller så är det någon som ger en stor summa i 

dricks. 

(2 Kor.9:6) Det säger jag: Den som sår sparsamt skall 

skörda sparsamt, och den som sår rikligt skall skörda rikligt. 

Ett tillfälle att ge kan samtidigt vara ett tillfälle att spara (sitta på) 

eller att äta upp säden. Vi kan skörda endast i samma utsträckning 

som vi sår. Gud ger det åt oss, inte för att vi ska bli rika, utan för att 

vi ska kunna vara kanaler för Hans välsignelse till de behövande. 

(10) Han som ger såningsmannen säd till att så och bröd till 

att äta, skall ge er säd och mångdubbla den och låta er 

rättfärdighet bära god skörd. Guds löfte till dem som är trogna i 

givandet är följande: (8) Och Gud har makt att låta all nåd 

överflöda till er, så att ni alltid och under alla förhållanden har 

nog av allting och kan ge i överflöd till varje gott verk. Detta är 

ett av de mest kraftfulla och allomfattande löftena om försörjning i 

hela Skriften. Å andra sidan, den som sparar (sitter på) eller äter upp 

säden måste investera, köpa, sälja och lagra på världens sätt 

eftersom han är olydig och inte har någon tro. Det är här som 

Babylons köpmän finns. De gör ”Faderns hus till en saluhall ” 

(Joh.2:16) då de schackrar med Ordet för att få lön liksom man gör 

i världen. Man säljer saker såsom böcker, kassetter, krimskrams, 

kycklingmiddagar och resor på samma sätt som man gör i världen 

och till sådana som har en kraftlös Gud. De ”förfalskar Guds ord 

för egen vinning” (2 Kor.2:17) Varför skulle någon som tror att 

”Gud skall ge er allt vad ni behöver ” (Fil.4:19) sänka sig till 

239

240 

något sådant? Då Gud sänder någon så försörjer Han honom också. 

Utan Guds övernaturliga försörjning så måste människor förlita sig på 

andra metoder för att understödja ”sin egen” tjänst. 

En annan metod är att sätta Guds folk under lagen för att 

understödja en tjänst då Skriften tydligt framhåller att vårt givande 

”inte är av tvång.” (2 Kor.9:7) Var och en må ge vad han har 

beslutat sig för i sitt hjärta (inte enligt lagen), inte med olust 

eller av tvång (inte enligt lagen). Ty Gud älskar en glad givare. I 

Nya Testamentet vill Gud ha offer som kommer från hjärtat hos dem 

som är födda av Hans Ande. Gud gav lagen i Gamla Testamentet åt 

det naturliga Israel, inte åt församlingen. Om en lära som 

tiondegivande inte finns i Nya Testamentet så gavs den aldrig åt oss. 

Jesus tillrättavisade dem som var kvar i Gamla Testamentet då Han 

sa: ”Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni ger tionde 

av mynta, dill och kummin men försummar det som är 

viktigast i lagen: rätten, barmhärtigheten och troheten. Det 

ena borde ni göra (på engelska: have done eller ha gjort, 

översättarens anm.) utan att försumma det andra.” 

(Matt.23:23) Jesus sade här klart och tydligt att tiondegivandet var 

av lagen och är något som har skett. En del säger att tiondegivandet 

fanns före lagen. Jo, omskärelse och djuroffer fanns också före lagen, 

men de blev inkluderade i lagen och vi är inte längre under lagen så 

att vi skulle behöva göra detta längre. Paulus sade också att 

tiondegivande var av lagen. (Heb.7:5) De av Levis söner som blir 

präster skall enligt lagen uppbära tionde av folket... Det finns 

ingen befallning eller uppmaning i Nya Testamentet att ge tionde för 

vi är inte längre förvaltare av tio procent utan hundra procent. I 

Gamla Testamentet var man ägare av nittio procent och förvaltare av 

tio procent. Jesus sade att vi måste avstå från resten också, annars 

kan vi inte vara Hans lärjungar. 

(Luk.14:33) På samma sätt kan ingen av er vara min 

lärjunge, om han inte avstår från allt han äger. ”Allt” här 

betyder ”alla ägodelar, rättigheter och önskningar.” I Nya 

Testamentet är vi antingen förvaltare av allt eller tjuvar. Änkan som 

gav de två kopparmynten fångade Jesu uppmärksamhet, vilket ingen 

av de rika fariséerna som gav sitt tionde gjorde. Det beror på att Gud 

uppmärksammar det man offrar och vad som blir kvar, inte storleken 

av gåvan. Änkan sådde rikligt och inte i enlighet med lagen. Enligt 

Andra Korintierbrevet 9:8 fick hon ”all nåd” och ”nog av allting” på 

grund av det. Då du ger, så lyd de nytestamentliga befallningarna, 

inte lagen och du kommer att bli välsignad. Inget av de mäktiga 

löftena ovan är för dem som är under lagen. Då vi är olydiga mot en 

nytestamentlig befallning och i stället lyder en lag, så måste vi hålla 

240

241 

hela lagen för att bli rättfärdiga. (Gal.3:10) Men alla som håller 

sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: 

Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är 

skrivet i lagens bok och gör därefter. 

Vi är skilda från Kristus om vi lyssnar på och lyder en lag i 

stället för Honom. (Gal.5:4) Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni 

som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur 

nåden. Observera dessa befallningar. (1 Joh.3:17) Om någon har 

denna världens tillgångar och ser sin broder lida nöd men 

stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i 

honom? (Luk.6:30) Ge åt var och en som ber dig... Många 

struntar i Herrens befallningar och missar att hjälpa de behövande för 

att i stället hålla lagen ”För in allt tionde i förrådshuset.” 

Naturligtvis så berättar man inom varje religion för sina anhängare 

att de är det nytestamentliga förrådshuset. Fel! Förrådshuset fanns i 

templet (Mark.12:41; 1 Kon.7:51) och Guds folk är templet. Jesus 

kommer att fråga då han återvänder vad vi gjorde för de minsta 

bland Hans bröder (Matt.25:40), inte vad vi gjorde för att 

understödja laglydiga religiösa kungadömen. Många kommer att bli 

utstötta på grund av att de var olydiga. (Matt.25:44) Då skall de 

svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som 

främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig 

inte? (45) Då skall han svara dem: Amen säger jag er: Allt vad 

ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller 

gjort för mig. (46) Och dessa skall gå bort till evigt straff, men 

de rättfärdiga till evigt liv. Alla de vackra byggnaderna kommer 

att brinna, men templet som inte är gjort av människohänder 

kommer att vara för evigt. Det är detta du ska understödja. 

241

242 

Kapitel 20 

Andligt eller världsligt herravälde? 

Om någon måste gå i fångenskap, skall han gå i 

fångenskap. Och om någon måste dödas med svärd, skall han 

dödas med svärd. (Upp.13:10) 

Jesus utövade herravälde i sitt rike, inte den sorts herravälde 

som en del vill ha och som falska religiösa ledare har, den sorts 

herravälde som glorifierar människor. Jesus motstod Satans 

erbjudande om att bli en världslig kung med världsligt herravälde. 

Fariséerna och sadducéerna hade ett världsligt herravälde över Guds 

folk. Jesus befallde dem att inte göra som de gjorde utan att lyda 

dem eftersom de satt på Moses stol. De hade fått en 

regeringsauktoritet som på många sätt liknar den som finns i 

församlingen idag. Jesus utövade herravälde över förbannelsen och 

över Satans rike. Han förstörde Satans verk i sitt folks liv. Jesus hade 

andlig auktoritet och folket följde honom gärna eftersom de drogs av 

Fadern, inte för att de var under lagens förbannelse. Andlig auktoritet 

var nödvändig för att kunna bli andligt och fysiskt tillfredsställd, helad 

och befriad. 

De avfallna religiösa ledarna hade ingen sådan auktoritet, 

varken då eller nu. Fastän lärjungarna inte motstod världsliga 

auktoriteter, så motstod de deras försök att utöva andlig auktoritet 

då detta var viktigt. De sa: ”Vi måste lyda Gud mer än 

människor.” Då Petrus försökte hävda sin världsliga auktoritet med 

svärd sade Jesus: ”alla som drar svärd skall dödas med svärd. ” 

(Matt.26:52) För att sedan visa att Hans andliga auktoritet kan, då 

det är nödvändigt, dominera det världsliga riket, så sade Jesus: 

(Matt.26:53) ”Eller menar du att jag inte kan be min Fader att 

han nu sänder till min tjänst mer än tolv legioner änglar?” 

Ingen som har en ängel till sitt försvar behöver något ynkligt litet 

svärd. En ängel dödade 185,000 män för att försvara Sion. Jesus gör 

sedan klart för dem att om Han kallade på änglarna för att försvara 

Hans kött, hur kan det då bli korsfäst? (54) Men hur skulle då 

Skrifterna uppfyllas, som säger att detta måste ske? Detta är 

en bra princip också för oss, som också måste bli korsfästa. 

Korsfästelse behöver inte nödvändigtvis betyda att kroppen blir 

dödad utan kan lika bra betyda att den gamla människan, köttet, blir 

dödad. (Rom.12:1) ... frambära era kroppar som ett levande 

och heligt offer... Kroppen är död, vilket betyder att den inte längre 

har en egen vilja eller egna rättigheter, utan är överlåten till tjänst åt 

242

243 

Gud. På samma sätt som Jesus offrade sin kropp så offrar vi köttet 

av den gamla människan medan vi lever. 

Vi har hört att de som försöker försvara kroppen med fysisk 

kraft kommer att dödas på grund av brist på tro. (Upp.13:10) Om 

någon måste gå i fångenskap, skall han gå i fångenskap. Och 

om någon måste dödas med svärd, skall han dödas med svärd. 

Här visar sig de heligas uthållighet och tro. Det är också klart 

här, att om en person behöver fångenskap som ett sätt att bli 

korsfäst, så kommer inte svärd att befria honom. I stället kan det bli 

till dom för honom. 

(Joh.18:36) Jesus svarade: "Mitt rike är inte av den här 

världen. Om mitt rike vore av den här världen, hade mina 

tjänare kämpat för att jag inte skulle bli överlämnad åt 

judarna... De som brottas med kött och blod i olydnad inför Ordet, 

kämpar inte för Guds rike utan för världen och köttet. De försöker 

utöva världsligt herravälde. 

Jesus utövade herravälde för att rädda Guds skapelse. Han 

utövade inte herravälde över människor som ville döda Hans kött. 

Det här är ett tecken för oss. Vi går igenom mycket för att vårt kött 

ska dödas. Det är detta som världen skapades för, att föra oss in i 

helgelse genom den gamla människans, köttets, död. Även om 

världen runt omkring oss på ett andligt sätt för oss upp på vårt kors 

genom förolämpningar, oförrätter, förföljelser, förtal o.s.v. så måste 

vi samarbeta med dem genom att vända andra kinden till. Vi har 

auktoritet att frälsa, hela, befria, försörja och ATT DÖ BORT FRÅN 

OSS SJÄLVA. Då vi utövar vårt herravälde, så utöver Gud sitt 

herravälde genom oss. Jesus utövade herravälde, men Han motstod 

inte det onda, utan vände den andra kinden till. Medan världen 

korsfäste honom, även innan Han kom till det naturliga korset, 

utövade Hans andliga människa herravälde och befriade Hans folk 

från förbannelsen. Vi kan bli osäkra på när vi ska utöva detta 

herravälde och när vi inte ska göra det. Vi har ingen auktoritet att 

frälsa den gamla människan. Vi vill inte hålla kvar vårt gamla liv; vi 

vill ha vårt nya liv. Jesus sade att om vi inte mister vårt liv kan vi 

inte vinna det. Så denna auktoritet att utöva det herravälde som Gud 

har gett oss är likadan som Jesus hade. 

Detta herravälde har vi inte för att bli rika, utan för att ha allt vi 

behöver för att kunna utföra Guds vilja. Gud gav mig både hus och 

bil gratis för att jag skulle kunna utföra Hans vilja. (Fil.4:19) Så 

skall min Gud, efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus 

Jesus ge er allt vad ni behöver. Herravälde är inte att leva efter 

köttets begär i en falsk världslig framgång som eggar och berättigar 

köttet att leva. (1 Tim.6:8) Har vi mat och kläder skall vi vara 

243

244 

nöjda med det. (9) Men de som vill bli rika, de råkar ut för 

frestelser och snaror och många oförnuftiga och skadliga 

begär, som störtar människor i fördärv och undergång. Här är 

en varning till dem som inte är nöjda, utan älskar de ting som finns i 

världen. De kommer att övervinnas av lustar och det kommer att 

vara lika omöjligt för dem att träda in i riket som det är för en kamel 

att gå genom ett nålsöga. (Matt.19:24-26). 

Jesus utövade herravälde över sitt kött då han lät sig 

korsfästas. Han sa: ”ske inte min vilja utan din.” Han gav dem 

auktoritet att korsfästa Hans kött. I Getsemane då Jesus talade med 

dem som kom för att hämta Honom ”vek de tillbaka och föll till 

marken ” vilket visade att Han hade kunnat stoppa dem om Han 

velat rädda sitt liv, antingen slutgiltigt eller åtminstone intill dess att 

det var dags att bli korsfäst. Han sade i Johannes 10:18: ”Ingen tar 

det ifrån mig, utan jag ger det av fri vilja.” Några gånger gick 

Han rakt igenom deras hop, till synes omöjlig att skada, för stunden 

var inte inne då Han skulle dö (Luk.4:30). Åt Honom hade getts 

auktoritet att frälsa Guds folk, dem som trodde och att tillintetgöra 

Satans rike. Vårt kött (den köttsliga människan) har del i Satans rike 

(Rom.8:7). Esters bok är inte bara bokstavligen sann utan också en 

profetisk liknelse. Haman (vilddjuret) hade fått auktoritet av kungen 

(Herren) att förgöra Guds folk, medan Ester (bruden) hade fått 

auktoritet att rädda det. Vilddjuret och bruden hade fått motsatt 

auktoritet vid samma tid av samma kung. Detta är en bild på 

vilddjuret som fick auktoritet att korsfästa den gamla människan, den 

världsliga naturen och bruden som fick auktoritet att göra den 

andliga människan levande. Kungens auktoritet kunde inte annulleras 

på någon punkt, precis som vår Herres auktoritet. I sista hand blev 

vilddjurets hus givet åt bruden att ha auktoritet över (Est.8:1). Det 

kommer att komma en tid då Gud inte längre erbjuder någon nåd till 

hedningarna, utan ger den tillbaka till Israel. Vid den tiden kommer 

Han att tillåta kristna att utöva auktoritet över dem som försöker 

döda dem. Eld från vittnenas mun som förgör deras fiender, att slå 

jorden med plågor och att stoppa regnet i 3,5 år är några exempel på 

detta (Upp.11:5,6). Därifrån till slutet kommer auktoritet att bli 

manifesterad för att förstöra vilddjurets rike tills denna värld blir 

Guds rike och Han tar kontroll (Upp.11:15). Personlig kontroll skiljer 

sig från befullmäktigad kontroll. Gud styr allting, men Han måste 

använda kärl till vanhedrande bruk nu (Rom.9:21-24). Den tiden 

kommer då Han tar kontroll över och genom de heliga som tror. 

Herraväldet är vårt som andliga barn till Jesus Kristus och vi kommer 

genom nåd att växa i detta herravälde. 

244

245 

Herraväldet startar här i träningslägret men fortsätter i evighet. 

Här lär Herren oss hur vi ska bli härskare under Honom, över Hans 

skapelse. (1 Kor.6:1) Hur kan någon av er som ligger i tvist 

med en annan våga gå till rätta med honom inför de 

orättfärdiga och inte inför de heliga? (2) Vet ni inte att de 

heliga skall döma världen? Om nu världen skall dömas av er, 

duger ni då inte till att döma i de minsta mål? (3) Vet ni inte 

att vi skall döma änglar? Skall ni då inte kunna döma i 

vardagliga ting? (4) Men när ni har sådana tvister, sätter ni 

dem till domare som församlingen inte har rtroende för. (5) 

Det här säger jag för att få er att skämmas... Om vi har 

auktoritet att döma änglar i nästa liv, hur mycket mera har vi då inte 

auktoritet att döma i vardagliga ting i detta liv? 

Jesus lärde sina lärjungar att be på följande sätt: ”Komme ditt 

rike. Ske din vilja på jorden liksom den sker i himlen”. Herren 

påpekade för mig att detta är en befallning som Gud lägger i vår 

mun. Det finns säkert någon som protesterar och menar att detta 

sätter oss i en situation där vi kan kommendera Gud. (Jes.45:11) 

Så säger HERREN, Israels Helige, som också är hans Skapare: 

Fråga mig om det som skall komma. Låt mig ha omsorg om 

mina söner och mina händers verk. Resultatet är att det som vi 

befaller ledda av Anden, det låter Han ske. I Apg.3:6 befaller Petrus 

den lame tiggaren: ” ...vad jag har, det ger jag dig: I Jesu Kristi, 

nasaréns, namn (vi representerar Honom): stig upp och gå!” 

Petrus hade auktoritet att representera Jesus och att befalla 

förbannelsen. Då den lame började gå och de som stod runt omkring 

ville ge äran till Petrus för detta, sade han: ”Israeliter, varför är ni 

förvånade över det här, och varför stirrar ni på oss, som om vi 

av egen kraft eller fromhet hade gjort att han kan gå? ” 

(Apg.3:12) Guds kraft fullbordar det vi befaller i lydnad inför 

Honom. Vår uppgift är att manifestera Guds rike här på jorden. 

Då den sista basunen ljuder ska följande höras: ”Herraväldet 

över världen tillhör nu vår Herre och hans Smorde, och han 

skall vara konung i evigheternas evigheter.” (Upp.11:15) 

Genom vem fick Gud detta att hända? Bibeln tillskriver det helgonen. 

(Dan.7:26) Men dom skall hållas, och hans välde skall tas 

ifrån honom och han skall fördärvas och förgöras i grund (av 

helgonen). (27) Men riket, makten och väldet över alla riken 

under himlen skall ges åt det folk som är den Högstes heliga. 

Hans rike är ett evigt rike, och alla välden skall tjäna och lyda 

det. Helgonen ska, genom Guds nåd, utöva herravälde för att göra 

slut på vilddjurets herravälde. 

245

246 

Kapitel 21 

Helighet och herravälde 

... och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll 

dig borta från dem! (2Tim.3:5) 

Gud gav herravälde till Simson även i hans okunnighet. Vad var 

hemligheten till Simsons kraft? Domarboken berättar att det var hans 

långa hår och genast då han förlorade det, förlorade han också 

kraften. Simson var ingen stor och muskulös man. I Dom.16:17 sade 

han till Delila: ”Om man rakar av mig håret, viker min styrka 

ifrån mig, och jag blir svag som alla andra människor”. Hans 

fiender ville veta hemligheten till hans kraft. De frågade inte: ”Hur 

fick du så stora muskler?” Det föll dem aldrig in. Det är inte på grund 

av vår stora förmåga, kraft eller vishet och inte ens avsaknad av 

synd, utan på grund av vad Jesus gjorde på korset, som vi har denna 

auktoritet att regera över synd och förbannelse. Simson regerade 

över fienderna till Guds folk. Då Simson förlorade sin underkastelse 

till Gud, förlorade han också herraväldet. I 1Kor.11:3-16 gavs det 

långa håret till kvinnan som ett tecken på underkastelse till sin make. 

Vem är vår make? Det är Herren. Den som svor nasirlöftet som 

Simson gjorde, fick inte klippa sitt hår som ett tecken på 

underkastelse. Poängen är, att detta herravälde gavs till Simson, 

men han förlorade det eftersom han förlorade sitt hår, tecknet på 

underkastelse till Herren. 

Nasirer var avskilda från världen genom deras underkastelse till 

Herren och genom deras långa hår. (4 Mos.6:5) Så länge hans 

nasirlöfte varar skall inte någon rakkniv komma på hans 

huvud. Till dess att de dagar som han är avskild för HERREN 

har nått sitt slut, skall han vara helig och låta håret växa långt 

på sitt huvud. Denna separation genom underkastelse är betydelsen 

av helighet. Hur förlorade Simson sin helighet och kraft? 

(Dom.16:19) Hon (Delila) fick honom att somna i sitt knä. 

Sedan kallade hon till sig en man som på hennes befallning 

skar av de sju flätorna på hans huvud. Då började hon få makt 

över honom, och hans styrka vek ifrån honom. Simson 

somnade, vilket på ett andligt sätt betyder att han inte längre hade 

sina ögon öppna för ljuset från sanningen. Han överlämnade sitt 

huvud eller sitt sinne i knät av skökan Delila och förlorade sitt hår 

(underkastelse, separation, helighet) och, som en konsekvens av 

detta, sin kraft eller sitt herravälde. Sensmoralen i denna historia är 

att vi inte ska låta skökan få vårt sinne, för då har vi inte längre 

246

247 

någon kraft eller något herravälde. Det mänskliga religiösa systemet, 

skökan, har berövat Guds folk dess kraft därför att de inte har 

kapitulerat inför Guds Ord. (2 Tim.3:5) ... och ha ett sken av 

gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem! 

”Bruden” i Höga Visan är en profetisk liknelse om bruden idag, 

som tillfälligt har förlorat sin underkastelse. (Höga V.5:7) Väktarna 

(pastorerna) fann mig där de gick omkring i staden. De slog mig 

och sårade mig, de ryckte av mig manteln (hebreiska: ”slöjan”), 

väktarna på murarna (samfund eller sekter). Väktarna är 

identifierade av Herren som herdar (hebreiska: ”pastorer”) i 

Jes.56:11-12. Dessa pastorer slog henne och tog av henne slöjan i 

ett försök att hålla bruden innanför deras sekteristiska murar. Slöjan 

är också ett tecken på underkastelse till hennes make, Herren.(1 

Kor.11:3) ...mannen är kvinnans huvud... (5) Men om en 

kvinna ber eller profeterar utan något på huvudet, så vanärar 

hon sitt huvud...(10) Därför skall kvinnan ha en makt på 

huvudet för änglarnas skull. (13) Döm själva. Passar det sig 

att en kvinna ber till Gud utan att ha något på huvudet? Falska 

herdar har gjort Guds folk undergivet religioner snarare än Kristus. 

Som ett tecken för våra dagar sökte bruden fåfängt sin käresta 

först på den babyloniska religionens breda gator. (Höga V.3:2) Jag 

vill stiga upp och gå omkring i staden (Babylon), på gatorna 

och torgen, jag vill söka honom som min själ har kär. Jag 

sökte honom men fann honom inte. Hon sökte honom hos de 

falska herdarna som var lojala endast till sig själva och sina egna 

kungadömen. (3) Väktarna fann mig, där de gick omkring i 

staden. Har ni sett honom som min själ har kär? Först efter att 

hon hade blivit befriad från dem fann hon den som hennes själ hade 

kär. (4) Knappt hade jag kommit förbi dem, så fann jag honom 

som min själ har kär. Jag grep tag i honom, och jag släppte 

honom inte (i sin iver ville hon dela honom med dem hos vilka hon 

först hade blivit avlad och född), förrän jag hade fört honom in i 

min moders hus, in i hennes kammare som fött mig. De andra 

döttrarna till den kollektiva modern delade inte hennes iver över 

hennes besynnerlige käresta. (5:9) Vad är din vän förmer än 

andra, du skönaste bland kvinnor? Vad är din vän förmer än 

andra, eftersom du bönfaller oss så? Eftersom hon inte var 

tillfreds med ”en annan Jesus” var hon inte befläckad med de 

andra döttrarnas religioner och blev därför utvald av sin Herre. (6:8) 

En enda är hon, min duva, min fullkomliga, en enda är hon för 

sin mor, älskad är hon av henne som fött henne. Flickorna ser 

henne, de prisar henne lycklig, drottningar och bihustrur 

lovprisar henne. Hon återvann sitt herravälde då hon blev 

247

248 

fullkomlig bland de kvinnor som representerade de falska religiösa 

systemen. De som bär frukt kommer att vandra i hennes fotspår i 

helighet och kommer inte att bli befläckade med världens säd (ord), 

för de är andliga jungfrur. (Upp.14:4) Det är de som inte har 

befläckat sig med kvinnor. De är jungfrur, dessa som följer 

Lammet vart det än går. De är friköpta från människorna som 

en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet. Sekterna i kristenheten 

har blivit befläckade med vad Paulus varnade för i 

(2 Kor.11:4), ”Ty om någon kommer till er och predikar en 

annan Jesus än den vi har predikat, eller om ni tar emot en 

främmande ande eller ett främmande evangelium som ni 

tidigare inte tagit emot, då fördrar ni det bara alltför väl.” 

(2Kor.6:17) Därför säger Herren: Gå ut från dem och skilj er 

från dem och rör inte vid något orent. Då skall jag ta emot er. 

Endast Ordet är sanningen som befriar. (2Kor.7:1) Då vi alltså har 

dessa löften, mina älskade, så låt oss rena oss från all 

besmittelse från kött och ande och i gudsfruktan fullborda vår 

helgelse. 

Jesus kallade sina får ut ur den avfälliga religionens fålla, för att 

följa lammet vart än det går. (Joh.10:3) ...han kallar på sina får 

och nämner dem med deras namn och för ut dem. (4) När han 

har fört ut alla sina får, går han före dem, och fåren följer 

honom, därför att de känner igen hans röst. (5) Men en 

främling följer de inte, utan flyr bort från honom, därför att de 

inte känner igen främlingars röst. Denna lilla hjord som följer 

Herren i frid är vad bruden sökte. (Höga V.1:7) Säg mig, du som 

min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den 

vila om middagen? Varför skulle jag vara som en beslöjad 

kvinna vid dina vänners hjordar? Slöjan i detta fall representerar 

att vara blind och bunden av underkastelse till en religion. (2 

Kor.3:15) Ja, än i dag ligger en slöja kvar över deras hjärtan 

när Mose föreläses. (16) Men närhelst någon omvänder sig till 

Herren, tas slöjan bort. (17) Herren är Anden, och där Herrens 

Ande är, där är frihet. (18) Och vi alla som med avtäckt 

ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi 

förvandlas till en och samma bild, från härlighet till 

härlighet... Vi ser här att den som inte är beslöjade av religionens 

formalism, han ser Herren och förvandlas till Hans avbild. 

Den kärestas svar på ”Var för du din hjord i bet?” var (Höga 

V.1:8) Om du inte vet det, du skönaste bland kvinnor, gå då i 

hjordens spår och för dina killingar i bet vid herdarnas tält. På 

Jesu tid var det omöjligt att mata Hans församling eller de som var 

kallade ut, i de avfallna sekterna av judendomen, så Han matade 

248

249 

dem ”vid herdarnas tält.” På samma sätt, på grund av att 

församlingen så totalt har avfallit i våra dagar, så matar Jesus 

hjorden med frihet, vila och sanning utanför herdarnas tält. Detta 

medförde förebråelser till bruden liksom till Jesus. 

(6) ...Min moders söner var mycket upprörda över mig... De 

som tar upp sina kors för att följa Jesus har uppmanats att acceptera 

samma förebråelser. (Hebr.13:11) Ty kropparna från de djur, 

vilkas blod översteprästen bär in i det allra heligaste som 

syndoffer, bränns upp utanför lägret. (12) Därför har också 

Jesus lidit utanför stadsporten, för att han genom sitt eget 

blod skulle helga folket. (13) Låt oss därför gå ut till honom 

utanför lägret och bära hans smälek. 

Moses, som är en bild på Kristus, ledde sitt folk ut ur lägret från 

de upproriska avfällingarna. (2 Mos.33:7) Mose tog tältet och 

slog upp det utanför lägret, långt ifrån lägret. Han kallade det 

uppenbarelsetältet. Var och en som ville rådfråga HERREN 

måste gå ut till uppenbarelsetältet utanför lägret. Det är i dessa 

dagar som förfärliga domar kommer att inge fruktan i dem inne i 

lägret att komma ut och sammanstråla med dem som redan är 

kallade ut på Guds rikes sanna berg. (2 Mos.19:15) Och han sade 

till folket: "Håll er beredda till i övermorgon. Ingen får komma 

nära någon kvinna (en avfallen sekt). "(16) På tredje dagen, när 

det hade blivit morgon (början på det tredje millenniet sedan den 

siste Adam – där vi är nu [2Pet.3:8]), började det dundra och 

blixtra. Ett tjockt moln lade sig över berget och ett mycket 

starkt basunljud hördes. Allt folket i lägret bävade. (17) Men 

Mose förde folket ut ur lägret för att möta Gud och de ställde 

sig nedanför berget. 

Om du har upptäckt att du har följt människors religioner och 

beslutat att omvända dig så kommer Gud att återupprätta ditt 

herravälde. Under fångenskapen hos filistéerna ångrade Simson sig 

och hans hår började växa. Hans kraft återvände och han raserade 

deras falska tempel över deras huvuden. (Dom.16:30) Och Simson 

sade: "Låt mig dö med filistéerna!" Sedan böjde han sig 

framåt med sådan kraft att huset föll omkull över furstarna 

och allt folket som fanns där. De som han dödade vid sin död 

var fler än de som han hade dödat medan han levde. På samma 

sätt är det då vår köttsliga natur dör. Då ökar vår makt över våra 

fiender. 

Få som utövar makt på jorden för Guds räkning manifesterar 

fullkomlighet, Simson medräknad. Han vägrade låta Gud ha makt 

över honom och slutligen förlorade han den makt han hade över 

jorden. Det är inte nödvändigt för Gud att ta bort löftena om makt 

249

250 

från dem som är upproriska. Deras eget hjärta kommer inte att ha 

tro för att kunna ta del av dessa löften. (1 Joh.3:21) Mina 

älskade, om hjärtat inte anklagar oss är vi frimodiga inför 

Gud, (22) och vad vi än ber om, det får vi av honom, ty vi 

håller hans bud och gör det som gläder honom. Om vi inte 

tjänar Gud kommer vårt eget hjärta att fördöma oss och vi kommer 

inte att ha någon tro för att utöva makt. Här talar han fortfarande 

inte om människor som maniffesterat fullkomlighet, men Han 

förväntar sig att vi ska vara lärjungar som vandrar i det ljus som vi 

har. På detta sätt är vi fullkomliga genom tron tills vi manifesterar 

fullkomlighet. En nyfrälst kristen har endast lite kunskap om gott och 

ont, men han är oskyldig i Guds ögon om han gör det som han vet 

att han ska göra. Nyfrälsta kristna har makt över synden och 

förbannelsen men inte över Guds folk. 

För flera år sedan hade jag en dröm där Gud instruerade mig 

om det sätt på vilket Gud upphöjer vissa till ledarpositioner över 

Hans folk. Jag gör inga anspråk för egen del med denna dröm, utan 

poängterar bara principer. I denna dröm fanns två berg. (Det första 

berget representerade denna världens rike, Babylon och det andra 

representerade Guds rike, berget Sion.) Jag körde en bil nerför det 

första branta berget. (Detta representerar att ödmjuka oss själva 

inför Ordet [Jes.40:4], genom att bli som ett barn [Matt.18:4] och att 

förlora vårt köttsliga liv i denna världen [Matt.16:25,26]. Mitt i vägen 

som gick nerför detta berg fanns en fåra hela vägen ner till foten av 

berget. Min bil hade ett hjulpar på den ena sidan och ett på den 

andra sidan av fåran. Jag kunde inte svänga varken till höger eller till 

vänster utan att hamna ner i fåran, vilket förstås hade stoppat 

nedstigningen från berget. (Josua fick instruktioner som liknade 

denna dröm då han skulle inta det förlovade landet. (Jos.1:7) Ja, 

var stark och mycket frimodig så att du håller fast vid och 

följer all den undervisning som min tjänare Mose har gett dig. 

Vik inte av från den vare sig till höger eller till vänster, så 

skall du ha framgång vart du än går. Att svänga höger eller 

vänster symboliserade att vända bort från den smala vägen som 

Skriften talar om. Det stoppar oss från att utöva auktoritet att inta 

vårt förlovade land, vilket symboliserar att leva på löftena.) 

Då jag hade kommit ner från detta berg steg jag ur bilen. Jag 

kände på mig att jag hade många fiender. (Ju mer vi ödmjukar oss 

inför Ordet desto flera fiender får vi, både i den världsliga 

församlingen och i världen, precis som vår Herre.) Sedan fann jag 

några verktyg som var gömda under en buske. Det var hammare, 

skruvmejslar och skiftnycklar och de var alla insmorda med olja. (Det 

var vid den brinnande busken som Moses fick auktoritet att befria 

250

251 

Guds folk från träldomen. Verktyg binder och löser liksom Guds 

auktoritet som getts till Hans lärjungar (Matt.18:18). Löftena i Ordet 

är nycklarna till Guds rike, som binder och löser och som gavs till 

lärjungarna. Oljan betecknar den Helige Andes kraft. Med andra ord, 

om vi håller oss på den raka och smala vägen, kommer vi att få 

auktoritet att binda och lösa för Gud.) Därifrån vände jag mig åt 

höger (Fåren placeras på höger sida [Matt.25:33]) och gick uppför 

ett brant berg. (Att vi har kommit ner från det första berget 

berättigar oss att gå upp på det andra. Att vara ödmjuka i världens 

ögon gör oss stora i riket. De sista ska bli de första och de minsta ska 

bli de största. (Jes.40:3) ...bana en jämn väg i ödemarken för 

vår Gud. (4) Varje dal skall höjas, alla berg och höjder 

sänkas... Herrens väg är att de som är ödmjuka i världen kommer 

att bil upphöjda på Guds berg, men de som är upphöjda på det 

världsliga berget måste komma ner därifrån.) (Jak.4:10) Ödmjuka 

er alltså inför Herren, så skall han upphöja er. 

Efter att ha nått bergets topp gick jag genom dörren till ett 

väldigt palats. (Joh.10:2) Men den som går in genom dörren är 

fårens herde. (7) Då sade Jesus än en gång: "Amen, amen 

säger jag er: Jag är dörren till fåren. (Jesus är den ende herden 

till fåren. Han använder redskap som kommer till fåren endast genom 

Honom, dörren. Detta palats representerar det nya Jerusalem på 

berget Sion, staden som regerar över Guds folk.) Det gamla 

Jerusalem regerade över Guds fysiska, gammaltestamentliga folk på 

samma sätt som det nya Jerusalem regerar över Guds andliga, 

nytestamentliga folk. Paulus förklarade att det är till denna andliga 

stad vi har kommit. Han visade att den inte är en fysisk stad som 

man kan ta på. (Hebr.12:18) Ni har inte kommit till ett berg 

som man kan ta på... (22) Nej, ni har kommit till Sions berg 

och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem... 

(23) till en högtidsskara, en församling av förstfödda... (Jesu 

utkallade kommer till detta berg. Vår resa är att ta oss till detta berg, 

att bestiga det och att stiga in i tronrummet genom dörren.) 

Sedan såg jag Jesus, Davids son som satt på Davids tron. Jag 

gick och satte mig bredvid Honom och vi började prata med 

varandra. (Tronen är den plats av herravälde som bruden har bredvid 

sin kung.) (Upp.3:21) Den som segrar skall få sitta hos mig på 

min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader 

på hans tron. Alla som övervinner sina onda och hårda hjärtan för 

att stå fast vid Jesu namn ska få sitta på denna tron. (Jer.3:17) På 

den tiden skall man kalla Jerusalem "HERRENS tron", och alla 

hednafolk (hednakristna) skall samlas där för att ära HERRENS 

namn i Jerusalem. Och de skall inte mer följa sina onda och 

251

252 

hårda hjärtan. (Alla som övervinner det första världsliga berget ska 

bo på det andra berget som är Guds rike. Dessa agerar i ”Herrens 

namn” för de sitter tillsammans med Jesus på auktoritetens tron. 

Denna position har getts till alla som är födda på nytt, men många av 

dem har vikit av antingen till höger eller till vänster och tar därför 

inte sin rättmätiga position genom att förbli i Kristus.) (Ef.2:4) Men 

Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor 

kärlek, (5) också när vi ännu var döda genom våra 

överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med 

Kristus. Av nåd är ni frälsta. (6) Ja, han har uppväckt oss med 

honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i 

Kristus Jesus. 

Då jag satt där och pratade med Jesus hörde jag ett oljud 

bakom mig och vände mig om. Jag fick se några män som försökte 

klättra in i tronrummet genom ett fönster. Jesus sa: ”Var inte orolig, 

de kan inte komma in hit.” (Tydligen så kan man tillskansa sig en 

auktoritetsposition i Babylon, men inte i Sion, Guds berg och rike.) 

(Joh.10:1) Amen, amen säger jag er: Den som inte går in i 

fårfållan genom dörren utan tar sig in på något annat ställe, 

han är en tjuv och en rövare. Jesus sade om de avfallna prästerna 

på Hans tid: ”Alla som har kommit före mig är tjuvar och 

rövare, men fåren har inte lyssnat till dem” (Joh.10:8) och så är 

det också idag. Många har stulit sin auktoritetsposition men har 

aldrig ödmjukat sig inför Ordet och gått in genom dörren Jesus. De 

har bestulit fåren på begåvade mentorer. De har bestulit fåren på 

Jesus, för pastorer kan ge vidare endast det som de själva är. 

Religion har historiskt gjort samma misstag. I kristna sekter förväxlar 

man utbildning med auktoritet och fullmakt av Gud. De religiösa 

ledarna såg lärjungarna endast som olärda män (Apg.4:13). Ändå 

visste de att lärjungarna hade varit med Jesus på grund av gåvorna 

som de hade. Tro, frukt, mognad, underkastelse till Herren och 

personlig kunskap om Honom och Hans vägar måste överföras till 

fåren. Pastorer kan inte föra över något som de inte själva har. 

Döttrarna till skökan (Upp.17:5) massproducerar ännu idag oäktingar 

(pastorer som arbetar endast för pengar) (Joh.10:12,13: Jes.56:9- 

12), men Jesus kommer för att leda sina får ut ur de världsliga, 

babyloniska fållorna (Joh.10:3,4) så att de, utan att bli hindrade av 

mänskliga traditioner, kan följa Honom. En man måste vara en äldste 

i erfarenhet och mognad i Ordet för att kunna bli utsedd till biskop 

(tillsyningsman) över Guds folk (1 Tim.3:1-7; Tit.1:5-9). 

En vän till mig drömde om kristna som babies med skägg, vilket 

visade att de hade umgåtts med Herren i många år, men var ännu 

omogna. Guds folk har älskat världen så mycket att Han har gett 

252

253 

dem omogna, avfallna ledare som berättar för dem vad de vill höra. 

(Jes.3:4) Jag skall ge dem pojkar till furstar, nyckfullhet skall 

råda över dem. (5) Av folket skall den ene förtrycka den 

andre, var och en sin nästa. Barnet skall sätta sig upp mot den 

gamle, den obetydlige mot den högt ansedde. Välj mannen 

som har gåvan före mannen som har en titel. (2 Tim.4:3) Ty 

det skall komma en tid då människor inte längre skall stå 

utmed den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de 

samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i 

öronen. (4) De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig 

till myter. 

253

254 

Kapitel 22 

Börja nu 

Han säger ju: Jag bönhör dig i rätt tid, och jag hjälper dig 

på frälsningens dag. Se, nu är den rätta tiden, nu är 

frälsningens dag (2 Kor.6:2). 

Alla väntar på att Herren ska göra något. Han bönhörde oss och 

på frälsningens dag räddade han oss. Nu är den rätta tiden att göra 

något med den där frälsningen. Nu är vår dag här då vi blir räddade 

från hela förbannelsen. Jesus besegrade djävulen och hans rike på 

Sin dag. (Joh.12:31) Nu går en dom över världen. Nu skall 

denna världens furste kastas ut. (Joh.16:33)…I världen får ni 

lida, men var vid gott mod. Jag har övervunnit världen.". Med 

andra ord var glad över de goda nyheterna att denna ogudaktiga 

värld har blivit besegrad. Den är nu under Kristi sanna kropps fötter. 

(Ef.1:22) Allt lade han under hans fötter, och honom som är 

huvud över allting gav han åt församlingen, (23) som är hans 

kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla. 

Vad som behövs nu är att de som har tro agerar med den 

auktoritet som finns i Ordet och använder Guds kraft för att 

manifestera det som hände på korset. (Rom.8:13) Om ni lever 

efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar 

kroppens gärningar skall ni leva. Notera att vi agerar med Andens 

kraft. Andens kraft finns tillgänglig för alla som handlar efter Ordet. 

(2 Kor.7:1) Då vi alltså har dessa löften, mina älskade, så låt 

oss rena oss från all besmittelse från kött och ande och i 

gudsfruktan fullborda vår helgelse. Jesus gjorde klart för oss att 

vi inte ska vänta på Hans tillkommelse för att skörda, utan att vi ska 

göra det arbete Han gav oss. (Joh.4:35) Säger ni inte att det 

ännu är fyra månader kvar till skörden? Men se, jag säger er: 

Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd. (36) Redan 

nu får den som skördar sin lön. Han samlar in frukt till evigt 

liv. 

Det är väldigt lätt för oss att bara förlita oss på världen och 

världens sätt att göra saker, men ökentider kommer och då kommer 

detta att bli omöjligt. "Den rättfärdige skall leva av tro," vilket är 

en radikal avvikelse från det vardagliga "kristna" livet. Vi borde lära 

oss att göra saker med vår tro om inte annat för att växa i kraften 

och upplevelsen av ett rättfärdigt liv. Du kan börja med områden 

som du kanske tycker inte spelar någon roll, utom det faktum att 

Herren vill träna oss alla till att bli kärl som bringar frälsning, 

254

255 

befrielse, helande och försörjning till oss själva och dem som tror. 

När vi använder vår tro lär vi oss att Gud står vid sitt Ord och vi 

börjar då våga lite mer. Varje framgång lägger grunden för mer 

framgångar så att du vet att du kan använda din tro till att befalla 

Guds försörjning. Den dagen kommer då din erfarenhet kommer att 

rädda liv, liksom den gjort för mig. 

Jag har delat med mig av några av mina tidiga erfarenheter, 

inte för att jag ska få någon ära, utan för att ära Kristus; för vi har 

inget som vi inte har fått ifrån Honom (1 Kor.4:7). När jag var 

ung i Herren bad jag Honom att ta min hand och lära mig att bli Hans 

lärjunge. Jag kände verkligen hur han gick med mig för att undervisa 

mig. Jag hade studerat tro och var ivrig att få använda min tro. Don 

Robertson, mannen som vittnade för mig och jag skulle iväg och åka 

vattenskidor.Vi startade min bil för att dra upp båten och hörde ett 

oljud under motorhuven. Vi öppnade huven och fann att problemet 

var ett trasigt lager i generatorn. Don sa: "Vad ska vi göra?" Jag sa: 

"Vi befaller den att laga sig, åker för att åka vattenskidor och förlitar 

oss på vår tro."Don instämde så vi la våra fingrar på den högljudda 

generatorn och befallde den att bli helad i Jesu namn. Vi slog igen 

huven, kopplade på båtkärran och åkte iväg mot Old River, ca en 

timmes bilresa bort. Nu hade det börjat mulna på och vi såg blixtar i 

den riktning vi skulle. Då insåg jag att det här var ytterligare en bra 

möjlighet att få se Guds mirakelkraft. Jag sade till Don: "Vi pekar 

mot de där molnen och befaller dem att flytta på sig." Vi uttalade 

befallningen tillsammans. När vi fortsatte köra delade molnen på sig. 

Genom sidofönstren kunde vi se moln på båda sidor om bilen och 

genom framrutan såg vi blå himmel som sträckte sig flera kilometer. 

Vi fröjdades i Herren! 

När vi nådde False River, på vägen mot Old River, var vi 

tvungna att sakta ner på grund av bebyggelsen. Det var då vi märkte 

att det inte längre kom något oljud från motorhuven. Don sa: 

"Stanna bilen! Det här vill jag se!" Vi öppnade huven och generatorn 

spann som en katt, utan något som helst oljud. Pris ske Gud, jag 

behövde aldrig byta den där generatorn! Vi var tvungna att svänga 

vänster, mot molnen, för att fortsätta mot Old River. Vi upprepade 

vår befallning och molnen delade sig vinkelrätt, vilket uteslöt att 

naturliga vindar kunde vara orsaken. Gud ville visa oss något. Vi fick 

en vacker och solig dag för att åka vattenskidor, men vi kunde se 

moln i nästan alla riktningar. En del tror att det är oviktigt för vår 

Allsmäktige Gud om vi får en vacker dag för vattenskidåkning eller 

inte. Men det är viktigt för Honom eftersom det ger oss både träning 

och erfarenhet. Och Han vill också att vi ska ha kul ibland. 

255

256 

En gång när jag skulle hämta min dotter Deborah från kyrkans 

lekskola så dog min bil tre kvarter från skolan. Jag försökte starta 

bilen igen tills batteriet var helt dött. Eftersom jag inte ville vara sen 

började jag gå. Himlen var mörk av svarta moln och plötsligt började 

det regna kraftigt. En röst i mitt huvud sa: "Varför befaller du inte 

det där regnet att sluta?" Jag lyfte min hand och svängde runt 

horisontellt med handen mot de där molnen och sa: "SLUTA, i Jesu 

namn." Regnet slutade som om jag tagit en kniv och skurit av det 

tvärs himlen. Uppmuntrad hämtade jag Deborah och berättade 

historien för henne när vi gick till bilen. Jag sa: "Om Gud kan få 

regnet att sluta kan Han också starta vår bil. När vi kommer fram ska 

vi lägga våra händer på instrumentbrädan och befalla bilen att starta 

i Jesu namn." Vi satte oss i bilen, lade händerna på instrumentbrädan 

och sa: "STARTA, i Jesu namn." Jag vred på nyckeln och höll kvar 

den. Batteriet hade hunnit återhämta sig lite så startmotorn spann på 

ganska bra, men ju längre jag höll kvar nyckeln desto svagare blev 

startmotorn. Slutligen stannade den helt, men jag höll fortfarande 

kvar nyckeln. Ett ögonblick efter att startmotorn stannat (pga att 

batteriet var helt dött) och jag fortfarande höll kvar nyckeln, så 

startade bilen som om den hade haft två batterier. Jag vet att Herren 

lät det ske på det sättet så att jag skulle veta att det var Han. När 

jag ser tillbaka och tänker på hur "uppumpad" jag kände mig av att 

Herren stoppat regnet är jag förvånad att inte varenda bil i staden 

startade när vi sade "STARTA". Pris ske Gud! Han håller oss i handen 

och uppmuntrar oss under vägen. 

Jag hoppas det här har varit en välsignelse för dig. Gå med Gud. 

256

http://www.trobibeln.com 

257 

257

Bok SG i textstorlek 14 - Tro Bibeln

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?