Alvenius snabbkopplingsrör Montageinstruktioner för snöanläggningar

Alvenius 

snabbkopplingsrör 

Montageinstruktioner 

för snöanläggningar 

© AB ALVENIUS INDUSTRIER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1. INLEDNING 3 

2. FÖRPROJEKTERING, UTSÄTTNING, 

RITNINGAR 

2.1 Förprojektering rörsystem 3 

2.2 Förprojektering av markförhållanden 3 

2.3 Utsättning ledningssträckning 3 

2.4 Ritningar 4 

3. LOSSNING MATERIALHANTERING 4 

4. INTERNTRANSPORTER 

4.1 Generellt 5 

4.2 Kategoriindelning material 5 

5. SCHAKTER 


5.2 Jordschakt 5 

5.3 Ledning i fyllning 6 

5.4 Utspetsningsförfarande 6 

5.5 Bergschakt 6 

5.6 Ledningsbädd 6 

5.6.1 Generellt 6 

5.6.2 Ledningsbädd för rörledning 6 

5.6.3 Ledningsbädd för ledning på 

sprängbotten 6 

5.6.4 Ledningsbädd för elledningar 7 

6. RÖRLÄGGNING I MARK 


6.2 Maskin- och materiallista 7 

6.3 Alvenius snabbkopplingsrör 8 

6.4 Kopplingar ochrör 8 

7. LÄGGNING AV RÖR 


7.2 Rörmontage generellt 9 

7.2.1 Sammankoppling rör 9 

8. HYDRANTMONTAGE 


8.2 Montage 10 

8.3 Isolering hydranter 11 

9. BRUNNAR 


9.2 Sektioneringsbrunnar 12 

9.3 Avluftningsbrunnar 13 

9.4 Lågpunktsbrunnar 13 

10. TEJPNING 



11. STRÖMNINGSAVSKÄRARE - FIXPUNKTER 


11.2 Utförande med tätjord 14 

11.3 Utförande med bentonitblandad sand 15 

11.4 Utförande i betong 15 

11.5 Utförande i betong i sprängt rörschakt 15 

12. TÄTHETSPROVNING 

12.1 Provtryckning 16 

12.2 Täthetsprovning 16 


12.4 Utförande 16 

13. STAGNING 


13.2 Stagning av ledning 17 

13.3 Stödblock utanför pumphus 18 

14. KABELFÖRLÄGGNING MARK 


14.2 Läggning av kabel 18 

14.2.1Kabelförläggning i vertikala mått 18 

14.2.1Kabelförläggning i horisontella mått 18 

14.3 Kabelmarkering/kabelskydd 19 

15. KRINGFYLLNING - ÅTERFYLLNING 


15.2 Kringfyllning rörledningar 19 

15.3 Kringfyllning elledningar 20 

15.4 Kringfyllning för ledningsbank 20 

15.5 Resterande fyllning 20 

16. FÖRLÄGGNING OVAN MARK 



16.2.1Tryckluftsystem 21 

16.2.2Fläktsystem 21 

16.3 Avstängningar, sektioneringar och 

avluftning ovan mark 22 

17. SVETSNING AV PASSBITAR I FÄLT 


17.2 Svetsning i fält 22 

18. RENSPOLNING AV LEDNINGAR 


18.2 Utförande 22 

19. INMÄTNING, RELATIONSRITNINGAR, 

MATERIALSPECIFIKATION 23 

20. ORDLISTA 24 

21. KÄLLFÖRTECKNING 25 

BILAGOR 

BILAGA 1 

Fyllnadsmaterial för grundläggning m.m tabell C/1 

BILAGA 2 

Fyllning och packning tabell C 4 

Lagertjocklekar, överfarter tabell C 5 

BILAGA 3 

Packning över ledning tabell C 6 

BILAGA 4 

Provtryckningsprotokoll VoV BK 21 

BILAGA 5 

Denso Korrrosionsskydd, förbrukningstabell 

© AB Alvenius Industrier 1993, Box 1133 631 80 Eskilstuna Tel 016-16 65 00 Fax. 016-12 26 34 

Text: Jan Mangborg, Jens Eide, Snowtech AB, Sunne. Illustrationer och layout: Örnberg Reklambyrå AB, Eskilstuna

1. INLEDNING 

Dessa instruktioner är skrivna ur 

entreprenörens synvinkel. Det är denna 

organisation som har ansvaret för att alla 

ingående komponenter fungerar som ett 

system. Instruktionerna kommer att behandla 

alla arbeten som förekommer utomhus. 

Tonvikten kommer att ligga på 

markarbete, rörmontage och med dessa 

förekommande kringaktiviteter. Stor vikt 

kommer att läggas vid att följa de rekom- 

2.1 Förprojektering rörsystem 

Redan på förprojekteringsstadiet måste man 

försöka sätta sig in i varje anläggnings speciella 

behov. Alla snöanläggningar växer med tiden, vilket 

ställer stora krav på den som dimensionerar 

ledningsnätet. Om man använder sig av för klena 

dimensioner kommer en framtida kapacitetsutbyggnad 

att betyda högre vatten och lufthastigheter som 

ger större rörförluster. Till slut når man taket där det 

inte går att få fram mer vatten ur en underdimensionerad 

ledning. Spänningsfallet i kablar 

blir vid överbelastning för stort. 

Alvenius rörsystem kan erbjuda rör i fasta dimensioner 

mellan 48 och 508 mm. Detta ger oss en 

stor möjlighet att kundanpassa varje system till de 

speciella förutsättningar som råder. 

De olika dimensionerna finns i olika utföranden. 

Dessa är utförda för att klara olika höga tryck. 

Kopplingar och rördelar kan ha en avvikande tryckklass. 

Avgörande för hur högt arbetstryck en ledning 

tål måste vara den ingående komponent som 

har lägst angivet maximalt arbetstryck. 

Alla delar finns upptagna i senaste utgåvan av 

Alvenius prislista. Där anges också maximalt 

arbetstryck för rör, rördelar och kopplingar. Denna 

lista får anses vara normbildande vid dimensionering 

av snöanläggningar. 

2.2 Förprojektering av 

markförhållanden 

Följande frågeställningar är viktiga; 

- om rören skall ligga ovan mark eller vara 

nedgrävda? 

mendationer som finns i ”Allmän material 

och arbetsbeskrivning för markarbeten - 

83” nedan kallat Mark AMA eller bara 

AMA. 

Målsättningen med dessa instruktioner 

är att man i möjligaste mån skall undgå 

missförstånd om hur ett arbetsmoment skall 

utföras. Samtidigt skall instruktionerna 

fungera som en vägledning och checklista 

vid byggnationen. 

2. FÖRPROJEKTERING - UTSÄTTNING - RITNINGAR 

- hur mycket berg finns som måste sprängas? 

- vilka grundförhållanden råder för övrigt? 

- om grundförhållanden måste undersökas med 

hänsyn till galvaniska element? 

- om vi kan använda befintliga massor för 

återfyllning? 

- om vi blir tvungna att avskoga terrängen och i så 

fall hur mycket? 

- om vi skall grovplanera och eventuellt fylla 

någonstans för att undvika lågpunkter? 

- om det skall samgrävas några sträckor med 

andra entreprenörer (ex kabel)? 

- om ledningssträckningen har självfall hela vägen 

mot dalen/lågpunkt? 

2.3 Utsättning ledningssträckning 

Innan beställning av rör sker måste sträckorna 

mätas och utsättningar göras. Man skall placera 

stakkäppar som visar: 

- ledningens sträckning, vilka dimensioner och 

tryckklasser som skall användas. 

- var uttagen skall placeras och vilka avstånd det 

skall vara mellan uttagen. (OBS terrängberoende) 

- knäckpunkter både vertikalt och i sidled 

- strömningsavskärare (fungerar som både fixpunkt 

och vattenavledare) 

- fixpunkter och stödblock 

- brunnar och dess utförande 

Erfarenheten visar att ett avstånd om ca 20 m 

mellan varje stakkäpp är ett minimum. Det är 

särskilt viktigt att alla knäckpunkter markeras noga. 

3

2.4 Ritningar 

Vid utsättningen skall samtliga punkter markeras 

på en översiktskarta som skall ligga som grund 

för de framtida materialtransporterna. Markeringen 

görs lämpligen med olika färger. Dessa färger kan 

sedan målas på rören då de anländer. Se punkten 

- Lossning materialhantering. 

Man skall också göra rörgravssnitt som visar 

vilka rör och eventuella kablar som skall ingå i de 

olika sektionerna samt den inbördes placeringen 

av dessa i rörgraven. 

3. LOSSNING - MATERIALHANTERING 

Innan bilen med rör och rördelar kommer skall en 

stor, lätt tillgänglig plats lokaliseras. 

Märk tydligt med skyltar var de olika dimensionerna 

och tryckklasserna skall ligga. 

Tag fram och lägg ut träunderlag att placera 

rören på då de anländer. Rören får ej ligga direkt på 

marken. 

När rör och rördelar anländer skall dessa lastas 

av med största försiktighet. Det bästa är att använda 

sig av lastmaskin med pallgaffel. Om grävmaskin, 

kran eller annat fordon skall användas 

skall alla lyft ske med tygstroppar. 

Kopplingar och rördelar skall placeras under tak 

eller presenning som skydd för väder och vind. 

Observera att vissa dimensioner finns i olika 

utförande vad gäller godstjocklek. Tjockare gods är 

avsedda för högre tryck. Skilj på dessa rör så att 

sammanblandning ej kan ske. 

Avvikelser från beställning och ev transportskador 

skall omedelbart anmälas till arbetsledning, 

4 

När arbetet startat skall sedan avprickning ske på 

en karta avseende: 

- grävning 

- läggning 

- täthetsprovning 

- tejpning, fixpunkter och strömningsavskärare 

- återfyllning 

- dokumentation 

Bild 1. Exempel på rörgravssnitt som visar rörens inbördes placering. 

1= Luftrör dim 152 x 2,5. 2=Vattenrör dim 168 x 2,5. 3=Kabelrör grön Ø110. 4=Kabelrör röd Ø110. 

5=Kabelrör gul Ø110. 6=Kabelrör röd Ø50. 

a=Skyddsfyllning D max 20 mm. b=Ev. ledningsbädd. c=Resterande fyllning 

transportör och till rörleverantören. 

Ett tips kan vara att redan på uppläggningsplatsen 

markera rören med färger som motsvarar 

de färger som finns på översiktskartan för respektive 

snitt. Detta är ett enkelt sätt att undgå missförstånd 

vid uttransport av materialet. 

Rören och rördelarna sorteras sedan upp för att 

man skall få en totalöversikt över det material som 

finns tillgängligt. 

Detta underlättar eventuella tilläggsbeställningar 

som då kan göras i god tid. 

Rören för markmontage är oftast bitumenbehandlade 

och ev. skador som kan ha skett vid avlastningen 

skall lagas genom att borsta skadestället 

rent med stålborste så att svag metallglans erhålles. 

Därefter stryks på torr yta antingen en gång 

med bitumenlösning och två gånger med fillerblandad 

bitumen eller fyra gånger med bitumenlösning. 

Mellan varje strykning skall ytan torka.

4. INTERNTRANSPORTER 

4:1 Generellt 

Vid alla transporter gäller att man skall göra så lite 

skada som möjligt på den befintliga marktäckningen. 

Om möjligt skall transporterna ske i ledningssträckningen 

där man ändå skall schakta. 

Vid av, pålastning och transport skall stor försiktighet 

iakttagas så att inte rören skadas. 

Transportvägarna skall inplaneras efter ritningsunderlaget. 

Vägarna skall också markeras i terrängen. 

4:2 Kategoriindelning material: 

Materialet kan delas in i 3 kategorier; 

Kategori 1. 

Rörbuntar och/eller rör - dessa körs ut och läggs 

längs rörsträckningen;, tänk på att inte få för stora 

luckor mellan buntarna. (ej över 50 m) 

Kategori 2. 

Hydrantrör, hydranter med tillhörande montagematerial, 

böjar för förutbestämda knäckpunkter, 

5. SCHAKTER 

5.1 Generellt 

Innan schaktningsarbetet börjar skall lämplig grävmaskin 

väljas ut. Erfarenheten säger att en maskin 

av storlek 15 ton eller större är ett absolut krav, då 

det ofta förekommer stenar av stort format. Ju 

brantare terräng desto större maskin. En stor maskin 

har större stabilitet än mindre maskiner. Vid 

längdspår och om man har fina massor kan en 

något mindre maskin komma i fråga. Vid schaktning 

i brant terräng kan det finnas behov av broddning 

av maskinens band. 

Området där schaktning skall ske skall vara 

avlyst och tydliga markeringar härom skall finnas 

utsatta. Vid alla schakter som utförs i backar finns 

risk för att uppgrävda massor eller stenar kommer 

i rörelse. Stor omsorg skall läggas ned på att säkra 

dessa. 

Ytskiktet skall schaktas undan och läggas separat 

för att kunna återställas vid återfyllning. 

stagmaterial, förskalningsmaterial, dräneringsslang, 

markisolering samt brunnar. Materialet körs ut till 

de i förväg markerade platserna. Platserna skall 

vara utmärkta redan vid förprojekteringen. 

Kategori 3. 

Rörkopplingar, böjar, kortrör och komplementrör, 

T-rör och specialkomponenter körs ut och läggs, 

väl skyddade på strategiska upplag-ringsplatser. 

Dessa platser skall lätt kunna nås från den plats där 

rörläggningen pågår. 

Generellt gäller att materialet skall placeras så 

nära som möjligt den plats där det skall monteras. 

Tänk dock på att grävningen och schaktningen 

skall kunna utföras utan risk för skador på upplagt 

material. Allt material skall säkras på ett betryggande 

sätt så att inte materialet kommer i rörelse. 

Innan uttransport skall ett protokoll upprättas 

som visar vad som skall transporteras och till vilken 

plats i terrängen. Lagringsplatserna markeras på 

relationsritningen. 

5.2 Jordschakt 

Schaktning skall utföras med betryggande säkerhet 

mot ras och skred. Släntlutning skall anpassas 

till jordens hållfasthet, grundvattenförhållanden, 

förekommande belastningar samt övriga rådande 

förutsättningar och förhållanden. 

Sten och block i schaktslänt skall schaktas bort 

om det finns risk att de faller ned. Schaktmassor får 

inte läggas så nära kanten så att de orsakar skred 

i ledningsgraven. 

Beroende på markförhållanden och grundvattennivå 

kan det vara nödvändigt att schakta ut 

avrinningsdiken från rörgraven. 

Schaktens bredd skall utföras med tanke på det 

antal rör och eventuella kablar som skall läggas. 

Schaktens djup skall minimum vara; Eventuell 

ledningsbädd 0,15 m + rördiameter + överfyllnad 

0,8 m. 

OBS! Schakten utförs inte till frostfritt 

djup. Vid drift skall det alltid 

finnas cirkulation på vattnet. På så 

sätt undviks frysningar i ledningarna. 

Bild 2. Horisontella och vertikala mått i rörschakt. A=Ev. ledningsbädd. B=Ev. ledningshylla 

5

Ledningsgrav skall schaktas med erforderlig 

breddökning och fördjupning för brunnar, hydranter/ 

elektranter och andra anordningar. Schakten skall 

utföras rakt mellan förutbestämda knäckpunkter 

som i möjligaste mån anpassas till fasta rörlängder. 

Schaktens botten skall vara plan och utan svackor 

och förhöjningar. 

Marken är vanligtvis lätt kuperad med svackor 

och förhöjningar. Schaktningsarbetet skall utföras 

med jämn botten vilket medför att läggningsdjupet 

kommer att variera. Det är inte ovanligt att man i 

vissa naturliga förhöjningar hamnar på 

lägg.ningsdjup ned mot 2,5 m. Observera att det 

tidigare angivna läggningsdjupet är ett minimimått 

som skall uppfyllas. 

Schakt vid förankring med stödblock/fixpunkter 

skall utföras så att utrymme erhålles för packning 

mellan förankring och schaktvägg. 

Färdigschaktad gravbotten skall vara jämn och 

utförd med fall så att vattensamlingar undviks. 

Botten skall vara fri från löst material större än 60 

mm. Då rör, strömningsavskärande anordning, 

fixpunkter och stödblock, skall läggas direkt på 

gravbotten, skall urschaktning göras så att blivande 

botten lämnas orörd. 

Återstående schaktning samt avjämning av botten 

skall utföras med handredskap eller med 

grävmaskinsskopa utan tänder. 

Vid schaktning skall fortlöpande uppmärksammas 

att de jordarter som förekommer i undergrunden 

överensstämmer med de i handlingarna 

angivna. 

5.3 Ledning i fyllning 

Om man tvingas fylla en sträcka t ex på grund av 

en svacka i terrängen, skall fyllningen vara utförd 

till minst en meter över blivande lednings ovansida, 

innan schaktningsarbetet tar sin början. På detta 

sätt undviks sättningar i terrängen, vilket annars 

kan ge upphov till spänningar i ledningen. 

5.4 Utspetsningsförfarande 

Där ledningsgrav övergår mellan berg och jord 

och för övergång mellan jordarter av olika 

tjälfarlighetstyp skall schaktning utföras med 

Bild 3. Utspetsning vid berg i ledningsgrav. 

6 

utspetsning (se bild 3). Fyllningen skall utföras 

med material ur grupp 2 eller 3a tabell C/1. Material 

skall packas enligt klass 2 tabell C/4 dvs genom väl 

utförd packning med vibroplatta eller väl utförd 

fottrampning. 

5.5 Bergschakt 

Börja med att rensa berget från löst material. 

Rensning skall ske med rörgravs bredd + 0,5 m på 

varje sida av färdig rörgrav. Tänk på att spränga ur 

för hydranter/elektanter, brunnar etc. 

Efter sprängning skall ledningsgrav schaktas 

med erforderlig breddning och fördjupning för brunnar, 

hydranter/elektranter och andra anordningar. 

Så att ledningen kan utföras på avsett vis. 

Kvarstående berggadd får ej finnas närmare 

ledningens underkant än 0,15 m. 

5.6 Ledningsbädd 

5.6.1 Generellt: 

Om schaktbotten är stenig, har dålig hållfasthet 

eller på annat sätt är olämplig att använda för 

läggning direkt på schaktbotten, skall ledningsbädd 

etableras 

5.6.2 Ledningsbädd för rörledning 

Bädd skall utföras med material ur grupp 2 eller 

3a tabell C/1 (se bilaga) av sorterat material med 

Dmax 20 mm. Materialet skall packas enligt klass 2 

tabell C/4 dvs. genom väl utförd packning med 

vibroplatta eller fottrampning. Bädd på lös lera eller 

löst lagrad silt utan mellanskiljande lager packas 

dock inte. Om det finns risk att materialet sjunker 

undanskall materialskiljande lager av geotex användas. 

Bädd skall utföras med en tjocklek av 0,15 m och 

minst 0,10 m under koppling. 

5.6.3 Ledningsbädd för rörledning på 

sprängbotten 

Vid tätning och avjämning av sprängbotten skall 

månggraderat material med största kornstorlek 32 

mm och med halt 0,06/20 < 10 % läggas ut. 

Packning skall ske enligt klass 2 tabell C/4. 

Bädd skall utföras med tjocklek av 0,15 m.

Om bädd skall etableras på sprängbotten samt 

på lösa massor där risk finns för att materialet 

sjunker undan skall materialskiljande lager av t.ex 

geotex användas. 

5.6.4 Ledningsbädd för elledningar 

Ledningsbädd för elledningar utan skyddsrör 

skall utföras med material ur grupp 2 eller 3a 

tabell C/1 med största kornstorlek 8 mm. 

Ledningsbädd för elledningar med skyddsrör 

skall utföras på samma sätt som för rörledning 

ovan, både vad gäller material och packningsföreskrifter. 

6. RÖRLÄGGNING I MARK 

6.1 Generellt 

Läggningsytan skall ha erforderlig fasthet och 

bärighet samt vara justerad till rätt höjd och lutning. 

Läggning får ej ske på underlag som har frusit. 

Anordningar för avstängning och brunnar mm 

skall grundläggas på samma sätt som anslutande 

ledning. 

Rör och fogmaterial skall före läggning rengöras 

från in och utvändiga föroreningar och främmande 

föremål. Ledningsmaterial skall besiktas okulärt, 

varvid felaktigt material kasseras. 

Observera! Hantera materialet med försiktighet. 

Det är inte tillrådligt att rulla eller kasta ned rör i 

rörgraven. 

Före fogning av rör skall gropar för kopplingar 

utföras i gravbotten för att montering och tejpning 

skall kunna utföras. 

Ledningen skall läggas i rak sträckning och jämn 

lutning mellan angivna brytpunkter. Lokala avvikelser 

från rak sträckning får dock förekomma vid 

anslutning av ledning till brunn och läggning av 

tryckledning förbi brunn. För riktningsändring skall 

användas för rörtypen avsedda förtillverkade rördelar. 

Rör eller rörkoppling får inte läggas närmare 

brunn, korsande ledning e.d än 0,1 m. För ledning 

längs byggnadsverk, t.ex husgrund, får fria avståndet 

till byggnadsdel inte understiga 0,2 m. 

Avgreningar skall utföras med för rörtypen avsedda 

förtillverkade rördelar. 

Läggningsarbetet skall bedrivas så att slam och 

föroreningar inte tillförs ledningen. 

Ledningens ändpunkt skall förses med tättslutande 

ändförslutning. Vid uppehåll i rörläggningen 

skall ledningen tillslutas. Tryckledning skall därvid 

tillslutas vattentätt med propp eller skyddshuv. 

Ledning skall rengöras efter färdigställande. 

6.2 Maskin- och materiallista 

Innan rörmontaget bör nedanstående maskin/ 

material införskaffas. Om man har tillgång till dessa 

verktyg bör man kunna klara de flesta arbeten 

förknippade med montaget. 

Bild 4. Materialskiljande lager i rörschakt. 

Geotextil skall vara av bruksklass 2 enl. Vägverkets 

klassifiering. A=Ledningsbädd 

MASKINER SNÖPROJEKT 

- Bandgående transportfordon ex Muskegg 

eventuellt med kran 

- Terrängmotorcykel 4 hjulsdrift för 

snabbtransporter 

- Motorsåg 

- Länspump 220 volt ca 1,5 kW eller bensindrift 

- Elverk, bensindrivet ca 2 kW, 220 V 

- Elsvets effektbehov ca 2 kW, 220 V 

- Vinkelkapmaskin skivdiameter 180 mm + slip 

och kapskivor 

- Arbetsbänk med skruvstycken typ VVS 

- Bergborrmaskin med borr 26 mm 

- Spakvirespel 1000 kg 

- Container 20 fot och 10 fot 

VERKTYG 

- Vattenpass ca 1 m långt 

- Måttband 100 m 

- Kniv 

- Tumstock 

- Spärrskaft 

- Långhylsor för spärrskaft. 

Storlek 19,22,24,28,32,36 

- Fasta nycklar 19,22,24,28,32,36 

- Skiftnyckel 12" 

- Rörtång ca 1 m lång 

- Spade 

- Fyllhacka 

- Spett 

- Hink 

- Fil, platt, fingradig för stål 

- Hammare 

- Slägga 

- Rörkapa 1 - 3" 

- Tygstroppar 1000 kg 2,6, 10 m 

- Spännband 5000 kg 

- Jeepdunk 

- Olja, bensin, diesel, skärolja 

- Hörselskydd 

- Trasa 

- Smörjmedel 

- Stålborste 

- Bitumen för bättring av skador 

- Pensel 

- Gängsnitt 2" 

- Gasolbrännare 

7

6.3 Alvenius snabbkopplingsrör 

Alvenius rörsystem ger låga kostnader för både 

temporära och permanenta anläggningar. Detta till 

stor del tack vare den enkla monteringen och det 

minimala underhållet. 

Den enkla och sinnrika konstruktionen gör att 

montagearbete kan utföras på kort tid av icke 

specialutbildad arbetskraft. 

Den spiralformade svetssömmen och den höga 

stålkvaliteten ger god stadga och hög hållfasthet. 

Detta i förening med ett effektivt rostskydd garanterar 

god hållbarhet och minsta möjliga behov av 

underhåll. 

Alla rör genomgår okulärbesiktning och provtrycks 

med vatten till ett tryck som är 1,5 gånger 

arbetstrycket. 

Genom att utgångsmaterialet är bandstål kan 

snäva toleranser och god ytfinish erhållas. 

Tillverkningsmetoden ger också noggrann rundhet 

och rakhet vilket underlättar montaget. Svetsrågen 

är jämn och slät och överstiger inte 2,5 mm 

höjd. 

6.4Kopplingar och rör 

Kopplingen finns i flera utföranden beroende på 

dimension eller tryck men alla bygger på samma 

princip. 

Kopplingen är konstruerad för att täta under tryck 

där packningens läppar trycks mot anläggningsytorna. 

Detta kräver att man är mycket noggrann 

med renligheten vid montaget. 

Om anläggningsytorna och packningen är rena 

vid montage är kopplingens konstruktion mycket 

säker och risken för läckage är liten. 

Rörens ändar har 2 olika utföranden. För Alvenius 

K10 koppling är en ring fastsvetsad på röret. För 

Victaulickopplingen är röränden svarvad i ett stycke 

så att ett spår för kopplingen erhålles. Funktionen 

är dock den samma. Det gäller att få kopplingens 

yttre fals att gripa om ringarna/spåren runt båda 

rören. 

Bild 7. A=K10. B=Victaulic. 

8 

Bild 5. Alvenius snabbkoppling och rör. 

Bild 6. Snabbkoppling med självtätande packning. 

Övertryck 

Undertryck 

Avvinkling 

Komprimering 

När rören är sammanfogade skall det finnas en 

spalt mellan rören om ca 2mm. 

En viss möjlighet till avvinkling finns i skarvarna. 

Avvinkling skall dock inte förekomma. Rören skall 

monteras rakt mellan angivna brytpunkter, där 

rörböjar skall användas. Det får inte förekomma 

spänningar i rörkopplingarna.

7. LÄGGNING AV RÖR 

7.1 Generellt 

Läggning skall följa grävmaskinen, för att i möjligaste 

mån anpassa rörläggningen till fasta rörlängder. 

Vid de platser där det skall monteras 

hydranter behöver man ofta gräva ut för en sidosättning. 

Placeringen av denna är beroende av 

terrängen och bör anpassas till fasta rörlängder. Se 

punkten Hydrantmontage. 

Läggning sker lämpligast från toppen och nedåt. 

Vid montage från dalen och uppåt måste rören dras 

isär med vajerspel ca var 30:e meter. Rören har 

annars en tendens att hamna kant i kant utan spalt. 

När rören dragits isär måste de fixeras med jordmassor 

eller annan stagning för att inte skjutas ihop 

igen. Vid montage från toppen är det inte nödvändigt 

att dra isär rören. 

OBS! Vid all rörläggning gäller: Alla ytor skall 

vara rena. 

7.2 Rörmontage generellt 

Lyft ned rören i ledningsgraven. När rören är på 

plats i ledningsgraven skall de kontrolleras så att 

inga skador finns på rör och att rörändarna är helt 

runda. Kontrollera också att rören är rena invändigt. 

Vid leverans är rören försedda med plastlock 

som skall sitta kvar på rören till dess att montage 

skall ske. 

Vid rörläggning bör man vara 3 personer. 1 man 

vid fria röränden och 2 man som kopplar. 

För att underlätta montaget skall man vid kopplingen 

gräva ut ett hål i schaktbotten. Eventuellt 

kan man också använda sig av trävirke för att få det 

utrymme som behövs för montaget. 

OBS! Eventuell pallning skall avlägsnas direkt 

efter montaget. Rören skall ligga direkt på schaktbotten. 

7.2.1 Sammankoppling rör 

Eventuella ojämnheter på rörändarna skall filas 

bort. Rörändarna torkas rena med en trasa så att 

inga föroreningar finns kvar. 

OBS! Detta moment är ett av de viktigaste då 

packningens täthet till stor del beror på hur väl 

förarbetet utförs. 

Bild 8. Träkilar underlättar justeringen. 

Kopplingen skruvas isär och besiktas okulärt. 

Eventuellt skadad gummipackning kasseras och 

ersätts med en ny. Färgklumpar eller vassa kanter 

i kopplingen skrapas eller filas bort. Torka packning 

och kopplingshalvor med trasa. 

Hela packningen och kopplingshalvornas insidor 

smörjes in med ett tvålbaserat smörjfett. OBS. Ej 

petroleumbaserat. Packningen träs på ena rörets 

ända i sin helhet. Vanligen det rör som är tidigare 

monterat. Det lösa röret skjuts ihop mot det fasta 

och anpassas både horisontellt och vertikalt. Det 

skall finnas en spalt på ca 2 mm mellan rören. 

För att underlätta justeringen kan man använda 

sig av trävirke som är kapat i kilform (se bild) på 

detta sätt kan man enkelt anpassa röret i höjd och 

sidled för optimal passform. 

När rören är ordentligt justerade för man tillbaka 

halva packningen så att packningens båda läppar 

ligger på var sin rörända. 

Kopplingshalvorna läggs runt röret och muttrarna 

monteras så långt det går för hand. För att 

kontrollera att kopplingens yttre falsar griper an mot 

rörändarna på ett korrekt sätt kan man vrida kopplingen 

fram och tillbaka några gånger. Muttrarna 

dras åt växelvis och likformigt till dess att kopplingshalvorna 

är helt ihop. För detta montage använder 

man lämpligen ett spärrskaft och långhylsa. 

Kontrollera att inte gummipackningen har kommit 

i kläm mellan kopplingshalvorna och att dessa 

är helt ihop. 

När rören är sammanfogade skall all pallning 

avlägsnas och rören skall ligga på schaktbotten. 

Se dock till att groparna under kopplingarna är så 

stora att framtida densotejpning kan utföras på ett 

enkelt sätt. 

När alla moment är slutförda går man vidare till 

nästa rör. Om rören läggs parallellt skall man tänka 

på det inbördes avståndet om 0,35 m som gäller 

mellan rören enligt bild 2. 

Samma förfarande som ovan tillämpas på rörböjar, 

kortrör, uttagsrör, T-rör eller andra komponenter 

av samma kopplingsutförande. 

9

8. HYDRANTMONTAGE 

8.1 Generellt 

Vid underjordsmontage är det enda slutligt synliga 

de hydranter/elektranter som monteras längs 

ledningssträckningen. För att undvika påkörningsrisk 

skall dessa placeras så långt till sidan att 

påkörning ej kan ske. Detta betyder att man oftast 

måste göra avstick från ledningssträckningen. Utschaktning 

för hydranter sker i samband med utschaktning 

av ledningsgrav. Hydrantplaceringen 

är mycket terrängberoende. Generellt kan sägas 

att ett avstånd om 30-50 m mellan varje uttag är 

optimalt. Utschaktningen bör i möjligaste mån anpassas 

till hela rörlängder. 

För hydrantmontage finns speciella hydrantrör 

som är 1 m långa och försedda med en 2" gänggång. 

Om man bygger ett tryckluftsystem bör man 

se till att vattenhydranten slutligt placeras till höger 

om lufthydranten (sett nedifrån). Detta görs för att 

man skall undvika korsande slangar vid snöläggning. 

Bild 10 

Tryckluftsystem 

10 

Bild 9 

Fläktsystem 

Om man bygger ett fläktsystem skall elektranten 

monteras till höger om vattenhydranten (sett nedifrån). 

Allt för att undvika korsning av kabel och 

slang. 

Sidosättningsrören utföres i 2" galvaniserade 

stålrör som skall klara det på platsen aktuella 

trycket. Rören kapas i anpassade längder och 

gängas i båda ändar med full gänggång. 

8.2 Montage 

För montaget behövs rörböjar, nippelrör, muffar 

och unionskopplingar i 2" galvaniserat utförande. 

Kontrollera noga att rördelarna klarar avsedd tryckklass. 

Observera att vissa hydranter har en annan 

dimension eller typ av gänga t.ex NPT. För att 

kunna montera dessa behövs specialtillverkade 

nippelrör. Som tillsatsmaterial för tätning skall användas 

finhäcklat lin eller band av PTFE. Lin skall 

vara kompletterat med rörkitt. 

Dräneringsventilen som sitter i botten av 

hydranten och som har till uppgift att tömma ståndarröret 

från vatten då hydranten stängs av skall 

kompletteras med en dräneringsslang. Slangen 

tejpas fast med densotejp och skall vara i dim 100 

med en längd om ca 4-6 m för att vattnet skall 

avledas. Dräneringsslangen skall ligga i väl 

dränerande material typ singel D max 32 mm med 

en minimihöjd av 150 mm över rörets hjässa.

8.3 Isolering hydranter 

Avstängningsventilen för vattnet sitter i botten 

av hydranten vilket innebär att det står stillastående 

vatten i sidosättningsröret från stamledning 

fram till hydranten då denna inte är i drift. Var 

särskilt noga med isoleringen av själva ventilen. 

Det är av största vikt att denna kan manövreras 

oberoende av temperatur. Risken för frysning i 

detta rör gör att isolering av sidosättningsröret till 

frostfritt utförande måste ske. Isolering skall utföras 

på både vatten och luftsidosättning. 

9. BRUNNAR 

Fall 1. 

En snöanläggning har ofta flera parallella ledningar 

som matas från en huvudledning. I dessa fall krävs 

sektioneringsbrunnar. 

Fall 2. 

Då en ledning slutar i en högpunkt eller går över en 

toppunkt måste en automatisk avluftning installeras 

om man skall slippa att lufta ur ledningen 

manuellt vid varje tillfälle. En automatisk avluftning 

måste placeras i en brunn. 

Fall 3. 

Om ledningen måste utföras så att man får en 

lågpunkt som placeras i terrängen. (kan ofta vara 

fallet vid längdspår), då måste en lågpunktsbrunn 

monteras. 

9.1 Generellt 

Generellt gäller att brunnar skall monteras på 

grundläggning som är likvärdig med intilliggande 

ledningsgrav. Normalt sett dras bara vattenröret in 

i brunnen. Luftröret dras på utsidan då det inte är 

nödvändigt att ha avstängningar eller andra arrangemang 

på luftstammen. (undantag lågpunkter 

se nedan) En annan orsak till att luftledningen dras 

på utsidan är rent säkerhetsmässigt. Tryckluft vid 

höga tryck är farligt och skall hanteras med största 

respekt. 

För att kunna utföra montage och manövrering 

Isolering skall utföras på väl avjämnat och stenfritt 

underlag och utföres så att skivorna ligger kant 

i kant. Runt hydrantröret skall största möjliga omsorg 

läggas på att få ett tätt montage. Se till att 

isolera ordentligt bakom hydranten så att inte tjälen 

kryper in bakvägen. 

Vid återfyllnad skall försiktighet iakttagas så att 

inte isoleringen flyttar sig eller går sönder. 

Isolering av rörledning skall utföras enligt bild 11. 

t och b dimensioneras med hänsyn till typ av; 

- isoleringsmaterial ( se tillverkarens rekommen 

dationer) 

- ortens medelköldmängd 

- rörens läggningsdjup Bild 11. Horisontell isolering av rörledning. 

skall brunnen inte vara för liten. Sektionsbrunnar 

bör inte vara mindre än 1500 mm i diameter. Vid 

stora rördimensioner och höga tryck med utrymmeskrävande 

ventiler kan det vara nödvändigt 

med en diameter på 2000 mm. Avluftningsbrunnar 

och lågpunktsbrunnar kan vara något mindre. Använd 

dock aldrig brunnar under 1200 mm i diameter. 

Brunnar införskaffas normalt i färdiga sektioner 

för montage eller i helt färdiga enheter. Materialet 

i brunnen kan vara betong eller glasfiber. Betongbrunnar 

skall vara tätade med gummiring och 

samtliga brunnar skall avslutas med kona. Brunnens 

lock skall vara isolerat och ha låsmöjlighet. 

Brunnar skall vara försedda med värme, belysning 

och stege. I brunnens botten skall finnas ett avlopp 

så att eventuellt vatten kan dräneras bort. 

Brunnen kan med fördel beställas med förfabricerade 

hål. Dessa tätas efter montaget med en 

speciell gummitätning (t ex Forsheda combi-packning 

typ 911) som tillåter viss avvinkling samtidigt 

som den är helt tät till sin konstruktion. 

Brunnens höjd skall anpassas så att massor 

släntas upp mot brunnen vid slutplanering. Eventuellt 

smältvatten skall inte rinna in i brunnen. Locket 

skall ligga strax ovanför marknivå. Det får inte 

monteras kopplingar till ledningssystemet närmare 

än 0,5 m från brunnens utsida. 

11

9.2 Sektioneringsbrunnar 

Brunnens inredning blir ofta en specialkonstruktion 

då man skall ta hänsyn till så olika faktorer som 

tryck, dimension, antalet in- och utgångar, eventuell 

avluftning etc. 

Vid tillverkning skall materialet i dessa komponenter 

vara av tryckkärlskvalitet med certifikat. 

Alla delar skall efter tillverkning varmgalvaniseras 

både in och utvändigt för att erhålla fullgott rostskydd. 

Som avstängningsventil används oftast en 

vridspjällsventil. Se till att ventilens funktion är 

fullgod även vid ensidig belastning. Vid höga tryck 

Bild 12. Sektioneringsbrunn. 

12 

(> 40 bar) måste dock en kulventil (eller annan 

likvärdig ventil) användas. Allt montage skall utföras 

enligt tillverkarens anvisningar. 

Varje brunn skall vara försedd med manometer 

och termometer. 

Kulventiler i minst dim 1" skall monters på alla 

utgående rör. Dessa skall, då ledningssträckan ej 

står under tryck, vara öppna för att varna om det av 

någon anledning uppstår ett fel på en sektioneringsventil 

så att den läcker. 

Om brunnen samtidigt är en högpunkt skall det 

monteras automatisk avluftning (se punkten 

avluftningsbrunnar).

9.3 Avluftningsbrunnar 

Vid ledningens högsta punkt eller vid en högpunkt 

på annan plats i systemet skall en avluftning 

monteras. Denna har till uppgift att lufta ur röret vid 

påfyllning och att släppa in luft vid dränering. 

Om man inte släpper in luft vid dränering finns 

risk för att en vattenpelare blir hängande i röret på 

grund av vakuum. Undertrycket kan bli så kraftigt 

att packningarna i kopplingarna blir deformerade 

eller rent av sugs in i röret. 

Det skall också placeras ett uttag vid högpunkten 

så att cirkulation genom ledningen uppnås då ledningen 

är i drift. Om det inte finns en automatisk 

avluftning på högsta punkten måste avluftning ske 

manuellt. Detta sker lämpligen genom att översta 

uttaget öppnas då systemet startas och stoppas. 

Bild 13. Avluftningsbrunn. ➤ 

9.4 Lågpunktsbrunn 

OBS! Vid lågpunkt måste även eventuellt luftrör 

dräneras från kondensvatten. För att undgå att ha 

tryckluftsledningen inne i brunnen skall man leda in 

ett 2" galvaniserat rör med gänggång. Se dock till 

att ventilen som monteras inne i brunnen verkligen 

blir lägsta punkten. Isolera rören noga. 

Om lågpunkten ligger mitt i systemet drar man 

ledningarna utanför brunnen och gör avstick med 

gängade rör in till brunnen (se bild 14). Lågpunkt 

som ligger i slutet av ledningssträckan utföres på 

liknande sätt. D.v.s man drar de sista metrarna 

med gängade rör fram till dräneringsventilerna. 

Rören och ventilernas dimension anpassas till den 

mängd vatten och luft som skall dräneras ut (se bild 

15). 

Vid dräneringsbrunnar ställs också stora krav på 

att avledningen av vattnet kan ske på sådant sätt 

att vattnet aldrig blir stående i brunnen. Det kan 

vara fråga om stora volymer varje gång ledningen 

skall tömmas. 

Bild 14. Lågpunktsbrunn mitt i systemet. 

Bild 15. Lågpunktsbrunn i slutet av ledningssträckan. 

13

10. TEJPNING 

10.1 Generellt 

För att skydda kopplingar och rör som inte har 

någon bitumenbehandling mot inträngande vatten 

och korrosion skall dessa ytor behandlas. 

Generellt gäller att alla ytor skall vara torra, rena 

och fettfria. Vid kall väderlek skall lågtemperaturtejp 

användas. 

10.2 Montage 

Ett bra korrosionsskydd kräver en väl rengjord 

och torr yta. Ytorna rengöres med stålborste. 

Ytbehandlade rör och kopplingar torkas rena med 

en trasa fuktad med T-sprit eller dylikt. 

Densyl Mastic triangelkitt skall användas för att 

jämna ut konturen vid kopplingen. Täta noggrant 

intill koppling och runt bultarna. 

Linda densotejpen (bredd 100 mm) över kopplingen 

med minst halvt överlapp. Tejpen skall 

11. STRÖMNINGSAVSKÄRARE - FIXPUNKTER 


Det förekommer alltid vatten i undergrunden 

vilket efter en tid kan leta sig vägar runt och under 

rören. Med tiden kan marken bli underminerad med 

spänningar i rör och kopplingar som följd. Rinnande 

vatten i schakten kan också tryckas upp till ytan och 

där orsaka svallis som kan vara till stort förtret för 

skidåkarna. 

För att komma tillrätta med detta problem skall 

strömningsavskärare byggas. Dessa skall vara utförda 

i hela schaktens bredd och kan byggas i 

betong eller genom användande av tätjord eller 

bentonitblandad sand. 

Avståndet mellan strömningsavskärarna skall 

anpassas till terräng, vattenflöde i undergrunden, 

markförhållanden etc. Normalt kan man säga att 

avståndet kan variera mellan 100 och 300 m, 

beroende på ovanstående faktorer. 

14 

lindas minst 200 mm ut på var sida om kopplingen, 

dock minst 50 mm in på rörens befintliga bitumenbeläggning. 

Forma tejpen med händerna så att all 

luft avlägsnas och så att tejpen smälter samman 

och blir helt tät. 

Förvara triangelkitt och densotejp på varm plats 

(rumstemperatur) fram till montaget. 

För att få en uppfattning om hur mycket tätningsmaterial 

som går åt hänvisar vi till Förbrukningstabellen 

(bilaga 5). 

Tejpning runt kopplingar är ett viktigt moment då 

kopplingen inte är tät utan övertryck. Detta betyder 

att en dåligt utförd tejpning gör att vatten går in 

bakvägen i systemet, då systemet inte är i drift. 

Kortrör, sidosättningsrör, böjar och andra obehandlade 

delar behandlas med densotejp som 

korrosions och nötningsskydd. Pårullning skall ske 

med halvt överlapp. 

Bild. 16. Triangelkitt läggs i skarven mellan rör och 

koppling. Densotejp lindas runt koppling och minst 

50 mm ut på rörets bitumenbeläggning. 

På bergsidan av strömningsavskäraren skall en 

dräneringsslang dim 100 mm läggas. Slangen skall 

ledas ut ur ledningsschakten. Kringfyllning runt 

dräneringen skall vara grus, singel eller makadam 

med största kornstorlek 32 mm och halt 0.06/20 

< 5 %. Kringfyllning skall utföras inom ledningsgravens 

hela bredd och till minst 0,3 m över ledningens 

hjässa. 

11.2 Utförande med tätjord 

Utgrävning skall ske i rörschaktens sidor och 

botten till minst 0,3 m utanför schakten. Grundläggningen 

skall vara likvärdig med intilliggande 

rörschakt. Tillförda massor skall ha en längd av ca 

2 m i rörschaktens längdriktning. 

Fyllningen skall packas i lager enligt klass 2 

tabell C/4 (bilaga 2) så att den blir tät mot schaktens 

botten, sidor och mot ledningarna (se bild 17).

Bild 17. Strömningsavskärande fyllning i ledningsgrav. 

a=Ev. ledningsbädd. b=Ev. jordförstärkning. c=Tjocklek med betong. d= Tjocklek med tätjord 

11.3 Utförande med bentonitblandad 

sand: 

Fyllning skall utföras med sand ur grupp 2 tabell 

C/1 och bentonit i föreskrivet blandningsförhållande. 

Fyllningen skall packas som material 3b tabell C/1 

(bilaga 1) enligt klass 2 tabell C/4 (bilaga 2). 

I övrigt skall utförandet vara enligt Utförande 

med tätjord sid.14. 

11.4 Utförande i betong: 

Väggen skall utföras i betong av minst kvalitet 

K30. Rutarmering diam 10 c 200 i ytterkant. Tjock- 

Bild 18. Strömningsavskärande anordning av betong i berg 

leken skall vara minst 0,3 m. Avståndet mellan 

koppling och betongvägg skall vara minst 0,5 m. 

I övrigt skall schakten förberedas enligt utförande 

med tätjord sid.14. 

11.5 Utförande i betong i sprängt 

rörschakt: 

Rensa rörschakten från löst sittande material. 

Borra och montera rör för injektering diam 50. 

Hålens djup skall vara mellan 2 och 3 m (se bild 18) 

I övrigt samma föreskrifter som ovan. (Utförande 

i betong). 

15

12. TÄTHETSPROVNING 

12.1 Provtryckning 

Alvenius Industrier gör vid tillverkningen en okulär 

besiktning av varje rör. Dessutom provtrycks 

varje rör med vatten till maximalt arbetstryck gånger 

1,5 enligt gällande rörledningsnorm. 

12.2 Täthetsprovning 

Täthetsprovning är den test som utförs på den 

färdigmonterade rörledningen för att kontrollera att 

montaget utförts på ett korrekt sätt. 


Täthetsprovning skall utföras innan ledning renspolats. 

Tryck skall mätas med tryckmätare som är 

kontrollerad med kontrolltryckmätare och som kan 

avläsas med en noggrannhet av 0,5 bar. 

Täthetsprovning får ej ske då omgivande lufttemperatur 

är, eller förväntas ligga, under 0° C. 

Innan ledningen täthetsprovas skall provisoriska 

förankringar vara utförda. Dessa utföres lämpligen 

med trävirke. Se till att stagning mellan rören och 

mot schaktvägg blir väl utförda. Man kan på strategiska 

punkter fylla över ledningen med jordmassor. 

Kopplingarna måste dock vara väl synliga. 

Vid betongförankring får täthetsprovning ske 

tidigast 5 dygn efter att betongen gjutits. Vid kall 

väderlek, plus 5° C eller kallare måste lämpliga 

åtgärder vidtagas. Exempelvis isolering eller användande 

av accelerator som påskyndar härdningen. 

Eventuellt måste tiden för härdning förlängas 

utöver de ovan angivna 5 dygnen. 

Innan täthetsprovning får ske mot stängd ventil 

i brunn, skall fyllning vara utförd kring densamma. 

Täthetsprovning av ledning skall i regel verkställas 

först sedan de anslutningar som är avsedda 

att ingå i ledningen är färdigställda. Enstaka fogar 

mellan provade sektioner skall kontrolleras efter 

sammanfogning genom provning med arbetstryck 

under minst 1 timme. Synliga läckage får ej förekomma. 

För att eliminera inverkan av eventuellt befintliga 

luftansamlingar i ledningen bör täthetsprovning 

utföras under så konstant temperatur som möjligt. 

Ledningen får alltså inte utsättas för direkt solbelysning 

under täthetsprovningen. Blottade 

ledningsdelar skall, om så är fallet provisoriskt 

övertäckas med lämpligt material. 

Stiger trycket under temperaturinverkan över 

fastställt provningstryck skall lämplig vattenmängd 

urtappas för sänkning av trycket. Vid bestämning 

av läckaget skall i sådant fall hänsyn till den 

urtappade vattenmängden tagas. 

12.4 Utförande 

1. Kontrollera med konstruktör för vilket maximalt 

arbetstryck ledningen är utförd. OBS Luftledningen 

är normalt dimensionerad för lägre tryck. OBS. Det 

kan finnas rördelar som har avvikande maximalt 

arbetstryck från ledningen i övrigt. Ledningen kan 

aldrig klassas till ett högre tryck än det som be- 

16 

Tabell 12.1: Exempel på tryck vid 

täthetsprovning 

De vanligaste trycken vid täthetsprovning 

anges nedan. För rör/kopplingar med avvikande 

max arbetstryck, se senast gällande 

prislista och multiplicera med 1.1. 

OBS! Rören klarar normalt, (men inte 

alltid) ett högre tryck än kopplingen. Det är 

därför oftast kopplingen som är normgivande 

för vilket maximalt arbetstryck en ledningssträckning 

klarar. För vägledning se senast 

gällande prislista. 

Max arbetstryck Tryck vid täthetsproving 

16 bar 17,5 bar 

25 bar 27,5 bar 

35 bar 38,5 bar 

50 bar 55,0 bar 

Både vatten och luftledning skall täthetsprovas. 

Ledningar skall täthetsprovas enligt 

”Bestämmelser för provtryckning av yttre 

vattenledningar VoV Bk 21 (bilaga 4). 

stäms av den komponenten i systemet med lägst 

angivet tryck. 

2. Fyllning av vatten sker helst vid lågpunkten. 

Möjlighet för avluftning måste finnas vid toppunkt 

(ev. toppunkterna) 

3. För att driva ut all luft ur ledningen och för att 

vattnet skall vara av samma temperatur som röret 

och den omgivande marken skall ledningen hållas 

under övertryck i minst ett dygn. 

4. Tillse att, såväl permanenta som för täthetsprovningen 

eventuellt erforderliga provisoriska 

förankringar av krökar, avgreningar och ändpunkter, 

utförs på ett betryggande sätt. 

5. Trycket i ledningen skall höjas stegvis i intervaller 

om 10 bar, vänta några minuter mellan varje 

tryckstegring. Fortsätt till rätt tryck uppnåtts. Kontrollera 

rörsträckningen kontinuerligt med hänsyn 

till stagning eller eventuella läckor. Om ledningen 

börjar förskjutas måste trycket sänkas och 

stagningen kompletteras. 

6. Om man upptäcker ett läckage, skall vattnet 

omedelbart evakueras till en punkt nedanför läckaget. 

Koppling och packning plockas bort. Rör, 

rörändar, packning och koppling synas noga för att 

lokalisera felorsaken. (oftast beror ett läckage på 

att främmande material lagt sig på röränden med 

otäthet som följd). Rengör ytorna noga och montera 

ihop ledningen igen. Återuppta täthetsprovningen 

från punkt 2.

7. Ledningar med nominellt tryck överstigande 10 

bar skall testas med maximalt arbetstryck gånger 

1,1 mätt vid ledningens lägsta punkt. 

8. Täthetsprovning skall ha en varaktighet om minst 

3 timmar. Vatten skall kontinuerligt fyllas på c:a en 

gång varje halvtimme så att trycket hålls så konstant 

som möjligt. Inpumpad vattenmängd skall 

mätas och noteras på provtryckningsprotokollet. 

9. Vid observationens slut återställs trycket till begynnelsetrycket. 

Mängden tillförd vätska uppmätes. 

10. Den för återställande av trycket sammanlagt 

inpumpade vattenmängden får ej överstiga följande 

värden. (Se tabell 12:2). 

13. STAGNING 


Vid alla avvinklingar och förgreningar uppstår 

sidokrafter. Dessa krafter kan, om man underlåter 

att staga ledningen, bryta isär kopplingarna. 

Stagningens utförande är beroende av arbetstryck 

och ledningens dimension. Av nedanstående 

tabell framgår när stagning måste utföras. 

Tabell 13:1 

Stagning vid avvinklingar, olika dimensioner 

och tryck. Tabellen anger rördimensionerna 

i tum. Inom varje tumdimension ingår flera 

rördimensioner. Exempelvis 6" innefattar rör 

av dim 152 x 2,0, 152 x 2,5, 168 x 2,5, 168 x 

4,0 och 168 x 6,3. Vilket maximalt arbetstryck 

respektive rör klarar framgår av senast utgivna 

prislista. 

Rördim. 

TRYCK 

< 20 bar 20-30 bar 30-40 bar40-50 bar>50bar 

< 3" >= 45° >= 45° >= 30° >= 15° Alla 

4" >= 45° >= 30° >= 30° >= 15° Alla 

5" >= 45° >= 30° >= 15° Alla Alla 

6" >= 30° >= 30° >= 15° Alla Alla 

8" >= 30° >= 15° Alla Alla Alla 

> 8" Alla Alla Alla Alla Alla 

Not:>= Större eller lika med 

13.3 Stödblock utanför pumphus 

Utanför pumphuset skall en betongklack gjutas 

konstruktionen skall ha till uppgift att ta upp de 

eventuella tryckstötar som sker vid t.ex ett ofrivilligt 

driftstopp. Klackens vikt skall motsvara den kraft 

som bildas av vattenpelaren och den tryckstöt som 

kan uppstå. 

Där betongklacken gjutes skall utgående rör 

14. KABELFÖRLÄGGNING MARK 


Kabelförläggning skall utföras enligt nedanstående 

normer och föreskrifter. Gällande stark-strömsföreskrifter 

STEV-FS, SS 424 14 37 kabel-förläggning 

i mark, konstruktionsstandard enligt 

elbyggnadsrationalisering ebr standard kabelförläggning 

max 24 kV, samt Svensk standard SS 487 

01 10 Åskskydd för byggnader. 

Arbete i närheten av spänningsförande anläggningsdel, 

speciellt vid arbeten som utförs i närheten 

av elektrisk luftledning eller annan oskyddad 

anläggningsdel, skall utföras med största försiktighet. 

Generellt sett gäller att alla kablar som används 

vid samförläggning med rörsystemet skall vara 

mantlade. 

Det föreligger en viss risk för åsknedslag i snösystemet. 

Detta kan i sin tur ge stora skador på 

samförlagda kablar. För att komma till rätta med 

detta problem skall kablarnas mantlar förbindas 

med rörledningarna i övre och nedre ändan för att 

uppnå ett fullgott åskskydd. 

Vid övergång från luftledning till markmontage 

skall jordpunkter etableras. Dessa skall anslutas till 

ledningen då den av någon anledning skall hållas 

strömlös t.ex vid underhållsarbeten. 

14.2 Läggning av kabel 

Vid utdragning av kabeln är det alltid bäst att 

koppla direkt i ledarna. Vare sig man kopplar direkt 

i ledarna eller i en dragstrumpa med lekare är det 

lämpligt att placera en dragsäkring mellan kabel 

och draglina. Speciellt vid maskinella hjälpmedel 

måste man bevaka att tillåten dragkrft ej överskrids. 

(Kontrollera maximal dragkraft för varje kabel med 

kabelleverantör) Utdragning skall ske med jämn 

hastighet med bromsad trumma så att inte kabeln 

utsätts för onödiga ryck. 

Vid kall väderlek ökar risken för skador på kabeln. 

Speciellt stora dimensioner bör förvaras på 

uppvärmd plats. Kabeln bör ha en temperatur om 

minst + 10° C innan den rullas ut. Kontrollera olika 

kablars känslighet med kabeltillverkaren. 

Kabeln får inte knäckas i för skarpa böjar. Vid 

utdragning gäller att kabelradien inte får understiga 

15 x kabelns ytterdiameter. Vid slutmontering får 

18 

förses med armeringsjärn som svetsas fast i röret 

i olika vinklar. På detta sätt fixeras rören i betongklacken. 

Innan ingjutning skall röret rostskyddsmålas och 

tejpas med densotejp så att fullgott rostskydd uppnås. 

Röret inifrån pumphuset skall ha sådan längd att 

det når minst 0,5 m utanför betongklacken. 

denna radie minskas till 10 x kabelns ytterdiameter. 

Eventuella avvikelser från dessa siffror måste kontrolleras 

i varje enskilt fall. 

14.2.1 Kabelförläggning i vertikala mått 

Normalt skall kablarna läggas bredvid stålrören. 

Man skall då uppfylla det minimimått om 0,65 m 

som anges i standarden. Om förläggningsdjupet av 

någon anledning inte uppfylls (t.ex berg som man 

inte vill spränga) kan man gå upp till 0,45 m 

läggningsdjup och byta ut kabelmarkeringen mot 

ett kabelskydd. Detta skall vara av sådan bredd att 

det i sin helhet täcker kabeln och skall ligga maximalt 

0,1 m över kabeln. 

I mark där jordbearbetning förekommer skall 

förläggningsdjupet vara minst 0,65 m. Förekomsten 

av djupplöjning och tjälskjutning skall beaktas. 

Nedplöjning av kabel får endast ske i sådan mark 

som på förläggningsdjupet kan förväntas utgöra 

lämplig fyllning runt kabeln. Det får med andra ord 

inte finnas skarpa stenar eller andra föremål som 

kan skada kabeln. 

Vid förläggning skall kablarna inte sträckas. Det 

måste finnas en möjlighet för kabeln att röra sig i 

längdled. Detta uppnås genom att lägga kabeln lätt 

slingrande i rör/kabelschakten. 

14.2.2 Kabelförläggning i horisontella mått 

Kablar som lägges bredvid stålrören skall vid 

mantlat utförande läggas minimum 0,2 m från 

rören. Vid omantlat utförande skall kabeln ligga 

minimum 0,8 m från rören. Mellan kraft och telekabel 

skall det vara ett avstånd om minst 0,05 m. 

Mellan kraftkablar skall det vara ett avstånd om 

minst kabeldiametern. Vid olika kabeldiametrar 

skall för intilliggande kablar den större kabelns 

diameter bestämma avståndet. 

Vid korsning mellan kraft och telekabel skall 

telekabeln korsa över kraftkabeln. Försök att uppnå 

så vinkelräta montage som möjligt. I möjligaste 

mån skall förläggningsdjupet bibehållas, detta innebär 

att kraftkabeln måste förläggas djupare vid 

korsningsstället. Kabelskydd skall vid korsningsstället 

förläggas över kraftkabeln till ett avstånd av 

minst 0,25 m på vardera sidan om telekablarna. 

Vid montage i skidbackar, där kabeln läggs i

stark lutning måste kablarna avlastas. Problemet 

uppstår till största del då kabeln ligger i rör. Avlastning 

sker genom klamring eller genom att man gör 

ett avbrott med kabelrör och istället fyller en sträcka 

om några meter med sand så att kabeln fixeras. 

Kabeltillverkarens rekommendationer vad gäller 

avlastning skall följas. 

14.3 Kabelmarkeringar/kabelskydd 

Alla kraft- och telekablar skall förläggas med 

kabelmarkering. Vid grund förläggning skall kraftkabeln 

skyddas med kabelskydd. Dessa ersätter då 

kabelmarkeringen. Vid stråk med flera kablar får 

kabelmarkering läggas med ett största mellanrum 

om 0,15 m. Ytterkablarna skall alltid vara täckta av 

kabelmarkering. Kabelmarkering bör alltid läggas 

minst 0,1 m över kabeln. Större avstånd rekommenderas 

för att det skall vara lättare att lokalisera 

kablarna. Markeringsbanden skall vara färgade 

enligt SS 031 411 och märkta med kraft- eller 

telekabel. 

Kabelskydd kan vara i olika material t.ex plast, 

betong, stål, impregnerat trä etc. Gemensamt för 

dessa skall vara god beständighet mot åldrande i 

den miljö de förläggs i. Vid förläggning ovan jord 

innebär detta att materialet även skall ha god 

beständighet mot ultraviolett ljus. Alla kabelskydd 

skall, på ett varaktigt sätt, lämna information om 

vilken typ av kabel den skyddar. 

Kabelskyddsrör indelas vanligtvis i normalt och 

förstärkt utförande. Vid normalt utförande skall den 

invändiga diametern vara 2 gånger kabelns ytter- 

15. KRINGFYLLNING - ÅTERFYLLNAD 


Fyllning skall utföras utan dröjsmål. Före fyllning 

skall dock av arbetet berörda ledningar vara färdigställda. 

Ledningarna skall avsynas av beställaren 

som skall ge sitt tillstånd till fyllning. 

Om ledningsläggning har utförts av sidoentreprenör 

eller om annan entreprenör har verksamhet i 

samma schakt skall även dessa entreprenörers 

representanter lämna tillstånd till fyllning. 

Fyllning får inte påbörjas innan betongen i 

fixpunkter/stödblock eller vattenavskärare har härdat. 

Fyllningen skall utföras med jord av homogen 

struktur. Lokal anhopning av sten och ämnen som 

kan skada ledning eller fogmaterial får ej förekomma. 

Fyllning får ej ske på eller med fruset material. 

Markeringsband skall läggas 0,2-0,4 m, väl 

centrerat, över rören i fyllningen. 

diameter medan kabelskyddsrör i förstärkt utförande 

klarar sig med 1,2 gånger kabelns ytterdiameter. 

Alla kabelskydd ovan mark skall utföras i förstärkt 

utförande. De kan utföras i form av rör, Uprofil 

eller liknande. Rör av plast skall utföras med 

tryckrör PN 10 enligt SS 3362. Dessa rör anses 

klara både mekanisk nötning och ultraviolett ljus. 

Vid förläggning i mark skall förläggningsbädd, 

skyddsfyllning och återfyllnad utföras enligt punkt 

15.3 i denna text. 

Den smidigaste lösningen vid all förläggning är 

att använda kabelrör. Kabelrören ger stor frihet att 

montera kablar när som helst under entreprenaden 

samtidigt som eventuellt felaktiga kablar i en framtid 

enkelt kan bytas ut. Kravet på fyllnadsmassornas 

sammansättnig minskar också vid användande av 

kabelrör gentemot bar förläggning i mark. Bara 

vissheten om att kabeln inte skadas vid skyddsfyllning 

och återfyllning är skäl nog för användandet 

av kabelrör. 

Om man samtidigt med läggningen placerar 

ett eller flera kabelrör i reserv, kan totalekonomin 

bli god. Detta gäller speciellt ställen där man vet att 

en framtida utbyggnad kommer att ske. 

När all förläggning är gjord skall anläggningen 

dokumenteras. Man bör dels ha en speciell kabelkarta 

och dels kablarnas läge noterat på den översiktskarta 

som skall framställas efter entreprenadens 

slutförande. Där skall också framgå vilket 

inbördes läge respektive kabel har i rör/kabelschakten. 

15.2 Kringfyllning rörledningar 

OBS. Vid packning runt ledning skall massornas 

lagertjocklek anpassas till packningsmetod. Kontrollera 

enligt tabell C/6 (bilaga3). 

Kringfyllning skall utföras med material ur grupp 

2,3a eller 3b tabell C/1 (bilaga1) och vara av 

samma typ som eventuell ledningsbädd. 

Fyllningsmaterial skall ha största kornstorlek 20 

mm. Enstaka partiklar med största kornstorlek 60 

mm får dock förekomma. Personal skall hela tiden 

se till att ovanstående massor används vid kringfyllning, 

större stenar eller annat vasst material 

plockas omedelbart bort. 

Där befintliga massor kan användas, använder 

man med fördel en sållskopa eller sållnät med 

anpassad maskstorlek för att uppnå ovanstående 

kvalitet. 

Kringfyllning skall ske till 30 cm ovanför rörledning 

och utföras i lager med mellanliggande packning 

enligt klass 2 tabell C/4 (bilaga 2). 

19

Bild 20. Tillåten begränsning av kringfyllning i 

legningsgrav med ledningar på olika nivåer. 

Bakom stödblock och fixpunkter mot jord samt 

vid intilliggande rör skall det fyllas med material ur 

grupp 2 eller 3a tabell C/1 (bilaga 1). Stor omsorg 

skall läggas på att packa materialet vid dessa 

ställen, packning skall ske enligt klass 2 tabell C/4 

(bilaga 2). 

För att kunna avleda ev uppsamlat vatten skall 

fyllning runt strömningsavskärare ske med dränerande 

grus Dmax 32 mm med halt 0,06/20 

mindre än 5 % eller av sorterat eller krossat material 

med likvärdig vattengenomsläpplighet.. 

15.3 Kringfyllning elledningar 

Kringfyllning av elledningar som ligger i kabelrör 

skall utföras enligt samma förutsättningar som för 

rörledning. För kablar utan kabelrör gäller att största 

kornstorlek upp till 0,1 m över ledning vara D max 

8 mm. 

Resterande kringfyllning upp till 0,3 m över 

ledning skall utföras i ledningsgravens hela bredd 

och vara av samma utförande som för rörledning. 

15.4 Kringfyllning för ledningsbank 

Kringfyllning skall ske med samma material som 

ovanstående fyllning för rörledning. Släntlutning 

skall vara c:a 1:1,5. 

20 

15.5 Resterande fyllning 

Resterande fyllning skall utföras med material 

av samma typ som uppschaktat material. Stenar 

med största storlek 300 mm får ingå jämnt fördelade 

i fyllningen. I fyllning som packas får största 

stenstorlek uppgå till högst 2/3 av lagertjocklek 

efter packning. 

Överblivna större stenar skall grävas ned vid 

sidan om schakten eller köras bort till lämpligt 

tippområde. 

Fyllning skall ske till marknivå. Tänk dock på att 

fyllningen med tiden kan sjunka något. Kompensera 

genom att lägga liten råge på fyllningen, hur 

stor denna skall vara beror på materialets beskaffenhet. 

Eventuella tvärsgående diken skall återställas i 

ursprungligt skick. Vid massor av lättlöslig karaktär 

kan det vara nödvändigt att lägga en plastfolie som 

gör att ytvattnet inte tränger ned eller spolar bort 

massor. 

Den tidigare marktäckningen skall återställas i 

möjligaste mån. Detta är genomförbart om man vid 

uppschaktning har sorterat massorna. Om ytskiktet 

fattas skall man i samråd med beställaren ta ställning 

till vad som skall göras.Ytskiktet måste på 

något sätt bindas och en bra lösning är att man efter 

återfyllnad luckrar upp ytskiktet och sår gräsfrö. 

Ytan blir på detta sätt mer hållbaroch estetiskt 

tilltalande. 

Vid återfyllning skall den löpande rörgravens 

verkliga läge markeras med stakkäpp. På stakkäppen 

skall ledningens verkliga läggningsdjup 

och placering noteras. Detta görs för att man skall 

ha möjlighet att mäta in och dokumentera ledningssträckorna 

då arbetet är slutfört. 

Bild 21. Fyllning för ledningsbank. Bankfyllning skall utföras med material ur grupp 1, 2 eller 3a, 

tabell C/1 (bilaga 1). A=Föreskriven täckning. B=Kringfyllning. C=Ev. ledningsbädd. D=Befintlig markyta.

16. FÖRLÄGGNING OVAN MARK 

16.1 Generellt: 

På vissa platser kan det vara mycket svårt, för 

att inte säga omöjligt att gräva ned ledningarna. 

Dessa problem kan uppstå vid t.ex bergiga grundförhållanden, 

branta hang eller av annan anledning 

som gör schaktning omöjlig. I dessa fall får man 

tillgripa ovanmark montage. Montaget skall utföras 

så att ledningssträckningen ligger så nära marken 

som möjligt. Om det finns möjlighet kan terrängen, 

där ledningen skall gå fram, grovplaneras så att 

onödiga avvinklingar undviks. 

Vid förläggning ovan mark kan man med fördel 

använda varmförzinkade rör och rördelar utan 

bitumenbehandling. Behovet av extra nötningsskydd 

föreligger inte då rören ligger ovan mark. 

16.2 Montage 

Ledningar ovan mark skall stagas väl. Man skall 

ha minst ett stag var sjätte meter. Ett lämpligt 

alternativ är att använda sig av 2" galvaniserade rör 

som drivs ned i marken. Om grundförhållandet är 

berg används bergdubb som borras och kilas fast. 

16.2.1 Tryckluftsystem 

Vid tryckluftsystem där man har två rör skall 

dessa monteras på ett vinkeljärn 50 x 50 x 5 som 

klammas och justeras till rätt höjd på stagrören. 

Alveniusrören läggs på vinkeljärnet och klammas 

med kraftigt dimensionerade rörklammor för absolut 

fixering. Alla detaljer skall vara i varmförzinkat 

utförande för bästa korrosionsskydd. Efter montaget 

skall stagrören kapas så nära vinkeljärnet som 

möjligt (se bild 22). 

Bild 22. Tryckluftsystem ovan mark. A:Jord. B:Berg. 

16.2.2 Fläktsystem 

Vid fläktsystem där man bara har ett rör används 

ett liknande system. Ett stagrör drivs ned alternativt 

borras i berget. På röret monteras ett vinkeljärn i 

dimension 100 x 100 höjden anpassas efter den 

rördimension som skall förankras. Vattenröret hängs 

upp och monteras med en rörklamma i avsedd 

dimension. Röret justeras till rak sträckning genom 

att höja/sänka vinkeljärnet längs stagröret. 

Bild 23. Fläktsystem ovan mark. A:Jord. B:Berg. 

H:Anpassas till rördimension 

Vid kraftiga avvinklingar och höga tryck kan det 

finnas behov av kraftigare plintar i betong. Plintarna 

skall utföras så att gott fäste erhålles i undergrunden. 

Eventuellt kan borrning och förankring 

med armeringsjärn vara nödvändigt. 

OBS! Rörkopplingarna får inte gjutas in i eventuella 

stagplintar. 

21

16.3 Avstängningar, sektioneringar 

och avluftningar ovan mark 

Avstängningar, sektioneringar och avluftningar 

klarar inte ett öppet montage utan måste monteras 

frostfritt. Man uppnår detta genom att placera en 

mindre låda över ledningen. Lådan skall förses 

med värme och belysning så att temperaturen 

hålles över 0° C. 

Vatten och luftventiler skall monteras direkt på 

ledningen. Vattenventilerna kan vid kall väderlek 

frysa då de inte är i drift. De måste då vara av 

sådant utförande att värmning direkt på ventilen är 

möjlig. 

17. SVETSNING AV PASSBITAR I FÄLT 


Alvenius sortiment innehåller en stor mängd rör, 

kortrör, komplementrör etc som underlättar läggningen. 

Då rörmontaget hela tiden följer grävningen 

har man möjlighet att anpassa knäckpunkterna och 

uttagsrören till fasta rörlängder. På detta sätt använder 

man standardkomponenter vilket är att 

föredra. 

Vid anpassning av rör intill brunnar, pump- och 

kompressorhus etc kan dock behovet av passbitar 

som ej finns i standardlängder uppstå. Man blir då 

tvungen att specialtillverka dessa på plats. 

18. RENSPOLNING AV LEDNINGAR 


Det är ofrånkomligt att sand, grus och småsten 

kommer in i ledningarna vid montage. Renspolning 

av ledningen skall ske så fort ledningen är färdiglagd 

och schakten igenfylld. Både luft och vattenledning 

skall spolas. All spolning skall ske från 

toppen av ledningssystemet. 

Renspolning skall göras innan ventiler och annan 

utrustning är monterade i brunnar. Detta gäller 

naturligtvis också pump och kompressorhus. Spolning 

får inte förekomma med pumpar och kompressorer 

inkopplade på ledningen då risken annars är 

stor att dessa tar skada av de eventuella stenar 

som spolas bort i renspolningen. Längst ned vid 

pumphuset skall ledningen plockas isär och möjlighet 

till vattenavledning skall finnas. 

OBS! Luftledningen är normalt bara dimensionerad 

för 16 eller 25 bar (beroende på dimension). 

22 

Då rören är monterade ovan mark befiiner sig 

medierna som går ut i systemet nära fryspunkten 

och mantelytan på röret fungerar som ett stort 

kylelement. Stillastående vatten fryser ögonblickligen 

till is med svåra driftstörningar som följd. Se 

därför till att ha god cirkulation på vattnet. 

Då man installerar rörledningar ovan mark måste 

dessa madrasseras eller på annat sätt skyddas så 

att inte skidåkare eller maskiner kan komma i 

kontakt med ledningen. Normalt sett skall man 

försöka dra ledningen inne i skogen, en bit från 

nedfarten så att påkörning undviks. 

17.2 Svetsning i fält 

Man kan med fördel använda rör ur standardsortimentet 

som tillkapas i önskad längd. I Alvenius 

sortiment finns obehandlade rörändar i alla dimensioner 

som skall användas vid svetsning av passbitar. 

Efter svetsningsarbetet skall rörändarna rengöras 

noggrant och behandlas med grundfärg. Färdigmålning 

skall ske med kallgalv eller annan likvärdig 

ytbehandling. Efter montage av röret skall svetsstället 

tejpas med största noggrannhet så att bästa 

korrosionsskydd uppnås. 

Vid spolning skall noga tillses att vattenpelaren inte 

överstiger 160 alternativt 250 meter. Om hela 

anläggningens fallhöjd är större än detta måste 

spolningen utföras sektionsvis. 

18.2 Utförande 

På ledningens lägsta punkt skall en provisorisk 

avstängning monteras. Denna skall vara stängd 

medan röret fylls med vatten. Eventuellt torkade 

massor i röret blöts då upp och lossnar så att 

spolningen blir effektiv. 

När ledningen är fylld öppnas bottenventilen. 

Vatten och eventuella främmande partiklar får fritt 

flöda ut vid lågpunkten. 

Spolning skall fortgå till dess att rörledningarna 

är helt rena.

19. INMÄTNING RELATIONSRITNINGAR MATERIALSPEC. 

När alla arbeten är slutförda, skall man göra 

relationsritningar som visar verkligt utseende. 

Vid återfyllnaden markerades den verkliga 

ledningsgraven. Dessa markeringar utgör mätpunkterna 

då ledningssträckan skall mätas in. 

Ledningssträckans läge skall markeras på en 

planritning som visar hela anläggningen. Där skall 

framgå; 

- Rörledning med brunnar 

- Brytpunkter och ändpunkter på ledning 

- Uttag (hydranter/elektranter) 

- Anslutningar mot byggnader, tidigare system etc 

- Strömningsavskärmare och fixpunkter 

- Flödesriktnig (kan vara viktigt i brunnar) 

Relationsritningarna skall också visa ledningsschakten 

i genomskärning. Här skall framgå hur 

rören är lagda i ledningsgraven, vilka dimensioner 

som förekommer och den inbördes placeringen. 

Ritningarna skall visa faktiskt utförande (as built). 

Handhavandet av systemet skall framgå av driftsinstruktionerna. 

I tillägg till driftsinstruktionerna skall det finnas 

en materialspecifikation. Här skall alla i systemet 

ingående komponenter finnas med. Beställaren 

skall även ha möjlighet att på ett enkelt sätt få fram 

uppgifter vid eventuell reservdelsbeställning. 

23

20. ORDLISTA 

Hydrant Vatten eller luftuttag till vilka man kopplar slangar för distribution till snökanon. 

Elektrant Elförsörjningsskåp me uttag för kanoner av fläkttyp. Placeras bredvid vattenhydrant. 

Fläktsystem Även kallat lågtrycksystem. Kanonen försörjs med elström och vatten av med 

högt tryck. 

Tryckluftsystem Även kallat högtrycksystem, försörjs med vatten av högt tryck och tryckluft 

av c:a 7 bars tryck. 

Provtryckning Test av rörens hållfasthet som utförs av rörtillverkaren. Testet utförs med 

maximalt arbetstryck x 1,5, vilket motsvarar Rörledningsnormens anvisningar. 

Täthetsprovning Test av färdig ledning då den installerats i backen. Testet skall ske då rören 

är blottade. Trycket skall motsvara maximalt arbetstryck x 1,1. 

Utspetsning Åtgärd som vidtages för att undgå tjälskjutning i ledningsschakt. 

Berggadd Bergformation som sticker upp i ledningsbädd. 

Dmax Maximal diameter tillåten på t.ex fyllnadsmassor. 

Medelköldmängd På orten genomsnittlig temperatur utslagen över en viss tid. 

Kabelmantel Jordat yttre skyddsmaterial som ligger runt ledarna. Manteln ligger vanligtvis 

placerad innanför ett plasthölje. förutom skydd för personskador har manteln 

till uppgift att skärma kabeln mot induktionsströmmar. 

Ledare Leder elektrisk ström. Vanligtvis av aluminium eller koppar. Vanligtvis skyddad 

av en PVC beläggning. 

Dragstrumpa Flätad anordning som monteras runt kabeln. Används vid utdragning av kablar. 

Lekare Fästöglor som förhindrar rotation i kabeln vid utdragning. 

24

21. KÄLLFÖRTECKNING 

Ahlsell Specialen -90 Industri/Kommunal teknik 

Alvenius Alvenius rörsystem, flexibelt och ekonomiskt 

Alvenius snabbkopplingsrör för snöanläggningar 

Alvenius varmförzinkade snabbkopplingsrör för bästa totalekonomi 

Alvenius prislista 9301-S 

Ebr Standard Elbyggnadsrationalisering ebr standard. 

Konstruktionsstandard 

Kabelförläggning Max 24kV -89 

Karnag Produktblad och förbrukningstabell, Desoprodukter 

Arbetsinstruktioner för montage, Densoprodukter 

Kungliga väg och Provtryckningsprotokoll 

vattenbyggnads- Provtryckning av yttre vattenledning - 1952 

styrelsen 

Norsk standard NS 3551 

Norges byggstandardiseringsråd andra utgåvan 1986 

Statens energiverk Starkströmsföreskrifterna 

STEV -FS 

Skydd mot skada genom elektrisk ström (Allmänna råd) 

STEV -FS 1985:9 

AB Svensk Byggtjänst MARK AMA -83 

Allmän Material och arbetsbeskrivning för markarbeten -83 

AB Svensk byggtjänst upplaga 6 

Råd och anvisningar till MARK AMA -83 upplaga 5 

ELAMA -83 

Allmän material och arbetsbeskrivning för elektriska arbeten -83 

AB Svensk Byggtjänst upplaga 3 

Råd och anvisningar till ELAMA-83 upplaga 3 

Svensk standard SS 487 01 10 Åskskydd för byggnader moment 18:1 

SS 424 14 37 Svenska elektriska kommissionen kabelförläggning i mark -92 

Uponor Upotel -kabelskydds rörsystem 

Tekniska data -90 

25

Bilagor

AB Alvenius Industrier 

Box 550 SE-63107 Eskilstuna 

Tel: 016-16 65 00 Fax: 016-12 26 34 

www.alvenius.se 

Epost:info@alvenius.se

Alvenius snabbkopplingsrör Montageinstruktioner för snöanläggningar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?