10 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010

Recommendations

Info

Flera faktorer styr slaktkroppens fettansättning Förutom utfodring, slaktålder och slaktvikt påverkas slaktkroppens fettansättning även av ras och djurkategori. Av Jens Fjelkner, vd för Svensk Köttprövning AB U nder uppfödningen kommer slaktdjuret att först ansätta muskler. Efterhand som slaktmognaden närmar sig kommer fett ansättningen att öka, men det marmorerade fettet ansätts senare än utanpåliggande fettlager (det som bedöms vid konventionell bedömning av fettgrupp). Generellt kan sägas att ungko och kviga är de slaktkategorier som har bäst marmorering, tätt följt av stuten. Ungtjuren har betydligt mindre marmorering och allra minst har mellankalven. Olika raser har också olika förmåga för marmorering. De flesta raser kan producera marmorerat kött men för raser med senare slaktmognad, de tunga köttraserna, inträder inte marmoreringen förrän vid högre slaktvikter än vad som efterfrågas. Enligt USDA (motsvarigheten till SJV) har Angus mest marmorering följt av Hereford, Charolais, Simmental och Limousin. SELEktERA De traditionella slaktkroppsegenskaperna formklass och fettgrupp avelsvärderas Kom ihåg inför installningen! Bayofly ® Pour-on Mot flugor, knott och fästingar under betesperioden Mot pälsätande och blodsugande löss under stallperioden För mer info 0502-411 31 www.khi.se 20 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010 redan idag, vilket gör det möjligt att välja avelstjur för att förbättra dessa egenskaper. Till exempel har en del uppfödare av ekologiska ungtjurar problem med att nå upp i tillräcklig fettgrupp eftersom tjurarna utfodras på en större andel grovfoder än konventionella ungtjurar. Förutom att öka inslaget av lätt köttras, som har större förmåga att sätta fett vid extensivare utfodring, går det även att inom den ras man väljer selektera fram individer som ger avkommor med högre fettgrupp än rasens genomsnitt. Ett avelsvärde över 100 motsvarar fetare djur än rasgenomsnittet. Vilket som är medelvärdet för de olika rasernas slaktkroppsegenskaper publiceras kontinuerligt på www.taurus.mu. Yttre fettansättning (fettgrupp) och marmorering styrs inte helt av samma gener. Det är därför möjligt att bedriva avel för ökad marmorering utan att fettgruppen ökar lika mycket. Ny tEkNIk Som alltid vid val av ras gäller det att inte enbart titta på en egenskap, utan även se till hur väl rasen passar under gårdens Enligt USDA är Angus den ras som har mest marmo rering. Foto: Per Persson, Svenska Angusföreningen, Stehag. specifika förutsättningar. Finns betesmarker med hög avkastning och tillgång på billigt vinterfoder bör andelen tung köttras i korna vara större. Vid omvända förhållanden bör andelen lätt köttras vara större. För mjölkproducenten som strävar efter att producera ett välmarmorerat kött från ungtjuren är det lämpligt att seminera med en ras med goda marmoreringsegenskaper. Om kalven istället skall kastreras och slaktas inom ett koncept med lite högre krav på formklass är det istället den egenskapen som skall prioriteras. Utöver att välja ras håller en ny teknik på att introduceras i Sverige och det gäller genomisk selektion. Det innebär att ett DNAprov analyseras för att identifiera vilka gener tjuren har för en rad olika egenskaper, däribland marmorering men även mörhet som också är en egenskap som påverkas av genetiken. En enklare variant av dessa DNAprov har använts sedan några år tillbaka, men den nya kraftfullare tekniken har ännu ej börjat tillämpas i Sverige. Redan till våren 2011 kan det dock bli möjligt att från vissa raser köpa tjurar som är testade på detta sätt. 60% av svenska folket känner till Svenskt Sigill-märket! Märket förknippas med hög produktkvalitet, god djuromsorg och öppna landskap. Vill du också certifiera din produktion? Läs mer på www.svensktsigill.se/nötkött
Ringorm sprids som ringar på vattnet Ringorm är en smittsam svampinfektion i huden, som förutom att den är väldigt smittsam mellan nötkreatur, även kan spridas till människa. Att se till att inte få in ringormssmittan i besättningen är naturligtvis det bästa sättet att skydda sig mot sjukdomen. Av Stina Roupé, nöthälsoveterinär, Svenska Djurhälsovården U nder 1990talet tillämpades vaccination i stor omfattning här i Sverige, varpå man i många områden upplevde att sjukdomen avklingade betydligt. Under 2000talet har den dock sakta men säkert åter vunnit mark och är i dagsläget åter vanlig. Ringorm sprids framförallt genom direktkontakt mellan individer. Men sjukdomen kan även spridas indirekt via inredning, borstar/skrapor och annan utrustning som djuren har varit i kontakt med. Sjukdomen är lurig då svamp sporer kan sitta kvar i inredningen i flera år och man får därför vara ödmjuk inför att den kan vara svår och tidskrävande att bli av med om man väl har fått in den i besättningen. Livdjurshandel är en vanlig smittväg. SyMtoM Från smittillfället tar det omkring två till sex veckor innan man ser symtom. Pälsen ramlar av, ofta i ringformade partier. Huden blir förtjockad och påminner lite om elefanthud i strukturen, med ett mjöligt utseende. Vanligen sitter angreppen på huvud och hals, men hela kroppen kan drabbas. Djur som av någon anledning är nedsatta i kondition brukar bli värst drabbade. Ofta uppvisar drabbade djur ingen allmänpåverkan, men vid kraftiga angrepp går det att se en nedsatt tillväxt. Avläkningstiden är sex till tolv veckor och det vanliga förloppet är att pälsen börjar växa ut i mitten av den kala fläcken. Även om de synliga förändringarna har hunnit avläka när djuret slaktas kvarstår förändringarna i underhuden. Vid garvningen blir dessa skador synliga och resulterar i en sämre hudkvalitet. Detta kan i vissa fall inverka negativt på hur mycket man får betalt för en angripen hud. oM BESättNINGEN BLIR SMIttAD Olika produktionsinriktningar har olika inkörsportar för smittan och varje besättning har sina unika rutiner, varför det är svårt att göra en generell åtgärdsmall. Det bästa är att tillsammans med sin besättningsveterinär gå igenom vilka åtgärder som ger bästa möjlighet att bli av med ringormen i den aktuella besättningen. De grundläggande råden handlar dock om att bli av med befintlig smitta och förhindra ytterligare angrepp. Redan smittade djur De djur som har synliga angrepp behandlas lämpligen lokalt, antingen med det receptbelagda licenspreparatet Imaverol eller med Virkon S som späds till enprocentig lösning. Är man tidigt ute, när endast enstaka djur är drabbade, kan det vara bra att avskilja de individerna från symtomlösa djur för att dämpa smittspridningen. Symtomlösa djur Alla djur som inte uppvisar symtom, alla nyfödda kalvar och alla nyinköpta djur vaccineras lämpligen två gånger med 10–14 dagars mellanrum. Räkna med att det tar cirka tre veckor från andra Angreppen av ringorm sätter sig ofta på huvud och hals. Foto: Lena Stengärde vaccinationen tills djuren har uppnått full immunitet. Undvik att blanda vaccinerade och ovaccinerade djur innan dess. Vaccination av djur med enstaka ringormsfläckar Frågan om vad som händer om man vaccinerar djur med pågående ringormsinfektion dyker upp nu och då. En del rön visar att sådana djur initialt kan få uppblommande ringorm, men sedan läker av snabbare. I andra fall har man inte sett någon skillnad efter vaccination hos synligt smittade och symtomfria djur. FöREByGGA NyA ANGREPP • Försök så snart det är möjligt att tvätta all inredning och all utrustning som djuren varit i kontakt med. Avsluta med att desinficera alltihop, till exempel med Virkon S, och låt det torka ordentligt innan djuren släpps dit igen. En rekommendation är att i akutskedet tvätta stallet två gånger med två till tre team UGGLARPS tidning – nr 3/2010 >> 21
Page 1 and 2: Förmedlingen - hjärtat i verksamh
Page 3 and 4: Erfarenhet + energi = oslagbart! De
Page 5 and 6: Kom och väx med oss! Therese Mårt
Page 7 and 8: Mat för mysiga höstkvällar Team
Page 9 and 10: först när det är dags för slutg
Page 11 and 12: Satsningen på robotdrift har under
Page 13 and 14: Lyckad ekologisk satsning på Björ
Page 15 and 16: Revolutionerande och prisbelönt sy
Page 17 and 18: Slutgödning ibland nödvändig Ett
Page 19: Tjurarna kom till Gunnarp i mitten
Page 23 and 24: Vem är du? Arash eller Petra? 00:0

10 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?