You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Flera faktorer<br />
styr slaktkroppens<br />
fettansättning<br />
Förutom utfodring, slaktålder och slaktvikt påverkas<br />
slaktkroppens fettansättning även av ras och djurkategori.<br />
Av Jens Fjelkner, vd för Svensk Köttprövning AB<br />
U<br />
nder uppfödningen kommer<br />
slaktdjuret att först ansätta<br />
muskler. Efterhand som<br />
slaktmognaden närmar sig kommer<br />
fett ansättningen att öka, men det<br />
marmorerade fettet ansätts senare än<br />
utanpåliggande fettlager (det som bedöms<br />
vid konventionell bedömning av<br />
fettgrupp). Generellt kan sägas att ungko<br />
och kviga är de slaktkategorier som har<br />
bäst marmorering, tätt följt av stuten.<br />
Ungtjuren har betydligt mindre marmorering<br />
och allra minst har mellankalven.<br />
Olika raser har också olika förmåga<br />
för marmorering. De flesta raser kan<br />
producera marmorerat kött men för<br />
raser med senare slaktmognad, de tunga<br />
köttraserna, inträder inte marmoreringen<br />
förrän vid högre slaktvikter än vad som<br />
efterfrågas. Enligt USDA (motsvarigheten<br />
till SJV) har Angus mest marmorering<br />
följt av Hereford, Charolais, Simmental<br />
och Limousin.<br />
SELEktERA<br />
De traditionella slaktkroppsegenskaperna<br />
formklass och fettgrupp avelsvärderas<br />
Kom ihåg inför installningen!<br />
Bayofly ®<br />
Pour-on<br />
Mot flugor, knott och fästingar under betesperioden<br />
Mot pälsätande och blodsugande löss<br />
under stallperioden<br />
För mer info<br />
0502-411 31 www.khi.se<br />
20 <strong>team</strong> <strong>UGGLARPS</strong> <strong>tidning</strong> <strong>–</strong> <strong>nr</strong> 3/20<strong>10</strong><br />
redan idag, vilket gör det möjligt att välja<br />
avelstjur för att förbättra dessa egenskaper.<br />
Till exempel har en del uppfödare<br />
av ekologiska ungtjurar problem med<br />
att nå upp i tillräcklig fettgrupp eftersom<br />
tjurarna utfodras på en större andel grovfoder<br />
än konventionella ungtjurar.<br />
Förutom att öka inslaget av lätt köttras,<br />
som har större förmåga att sätta fett vid<br />
extensivare utfodring, går det även att<br />
inom den ras man väljer selektera fram<br />
individer som ger avkommor med högre<br />
fettgrupp än rasens genomsnitt. Ett<br />
avelsvärde över <strong>10</strong>0 motsvarar fetare djur<br />
än rasgenomsnittet. Vilket som är medelvärdet<br />
för de olika rasernas slaktkroppsegenskaper<br />
publiceras kontinuerligt på<br />
www.taurus.mu. Yttre fettansättning (fettgrupp)<br />
och marmorering styrs inte helt<br />
av samma gener. Det är därför möjligt att<br />
bedriva avel för ökad marmorering utan<br />
att fettgruppen ökar lika mycket.<br />
Ny tEkNIk<br />
Som alltid vid val av ras gäller det att inte<br />
enbart titta på en egenskap, utan även<br />
se till hur väl rasen passar under gårdens<br />
Enligt USDA är Angus den ras som har mest<br />
marmo rering. Foto: Per Persson, Svenska Angusföreningen,<br />
Stehag.<br />
specifika förutsättningar. Finns betesmarker<br />
med hög avkastning och tillgång på<br />
billigt vinterfoder bör andelen tung köttras<br />
i korna vara större. Vid omvända förhållanden<br />
bör andelen lätt köttras vara större.<br />
För mjölkproducenten som strävar efter<br />
att producera ett välmarmorerat kött från<br />
ungtjuren är det lämpligt att seminera<br />
med en ras med goda marmoreringsegenskaper.<br />
Om kalven istället skall kastreras<br />
och slaktas inom ett koncept med lite<br />
högre krav på formklass är det istället den<br />
egenskapen som skall prioriteras.<br />
Utöver att välja ras håller en ny teknik<br />
på att introduceras i Sverige och det gäller<br />
genomisk selektion. Det innebär att ett<br />
DNAprov analyseras för att identifiera<br />
vilka gener tjuren har för en rad olika<br />
egenskaper, däribland marmorering men<br />
även mörhet som också är en egenskap<br />
som påverkas av genetiken. En enklare<br />
variant av dessa DNAprov har använts<br />
sedan några år tillbaka, men den nya<br />
kraftfullare tekniken har ännu ej börjat<br />
tillämpas i Sverige. Redan till våren 2011<br />
kan det dock bli möjligt att från vissa raser<br />
köpa tjurar som är testade på detta sätt.<br />
60% av svenska folket<br />
känner till Svenskt<br />
Sigill-märket!<br />
Märket förknippas med hög produktkvalitet, god djuromsorg<br />
och öppna landskap. Vill du också certifiera din<br />
produktion? Läs mer på www.svensktsigill.se/nötkött
Change language