10 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010

Recommendations

Info

I tider av varierande spannmålspriser är det viktigt att på gårdsnivå se över produktionen så att gårdens ekonomi inte påverkas negativt vid en prisuppgång. Det är klokt att ha strategier för att på både kort och lång sikt kunna hantera prisvariationer. Av Sofie Johansson och Anett Seeman, Taurus Strategierna viktiga vid växlande spannmålspriser Vikten av ett bra grovfoder kan aldrig nog betonas. Djuren får i sig mycket näring i varje tugga och orkar dessutom äta mer av ett bra grovfoder jämfört med ett sämre, vilket ger en dubbel vinst. Nu finns det mesta av årets grovfoder hemma på gården och under den kommande stallsäsongen ska detta grovfoder användas på bästa sätt. Ge djuren möjlighet att växa så mycket de kan genom att analysera grovfodret och komplettera med lämpliga kraftfoder. På längre sikt är det intressant att se över vallfröblandningarna och skördestrate gierna, så att vallarna är väl anpassade efter de djurkategorier som finns på gården. Med ett bra grovfoder som bas kan andelen kraftfoder i foderstaten minskas. Detta minskar åtgången av spannmål, men förutsätter att det finns tillräckligt med ensilage av rätt kvalitet på gården. Djurens konsumtionsförmåga är begränsad och ett ensilage av dålig kvalitet kan medföra att de inte orkar äta tillräckliga mängder för att uppfylla näringsbehovet. ökA UPPFöDNINGSINtENSItEtEN Djurens energibehov kan delas in i energi för underhåll och energi för tillväxt. Vid en extensiv uppfödning går det åt mer 16 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010 energi för att täcka underhållsbehovet än vid en intensiv uppfödning. Aktuell slaktstatistik visar att de mjölkrastjurar som slaktas i Sverige i medeltal är 18,8 månader och väger 315 kg. Detta innebär att de i genomsnitt växer cirka 1 000 g/ dag. Om man tänker sig att dessa tjurar istället växte i genomsnitt 1 500 g/dag skulle den totala foderkostnaden kunna minska med 460 kronor/tjur! Detta trots att en intensiv uppfödning innebär att det ingår mer kraftfoder i foderstaten än vid en mer extensiv uppfödning. När uppfödningstiden minskar behöver djurens energibehov för underhåll täckas under färre dagar. Då blir den totala åtgången och därmed kostnaden för foder under uppfödningstiden lägre. ANväND ANDRA FoDERMEDEL Majsensilage kan vara ett alternativ som tillskott i foderstaten. Om foderkostnaden minskar med majs i foderstaten beror naturligtvis på vad man utgår ifrån och vilket pris som sätts på majsen. Väl ensi lerat majsensilage har hög smaklighet, vilket gör att djurens foderkonsumtion ökar. Är foderstaten väl balanserad kan även tillväxten öka något. Kom dock ihåg att majs är ett stärkelserikt foder, samtidigt som fibrerna har låg smältbarhet i vommen. Detta i kombination med att majs har ett lågt innehåll av råprotein gör att det är viktigt att balansera foder staterna och att följa upp djurens tillväxt. HANtERINGSMöjLIGHEtER Även lite mer otraditionella fodermedel så som potatis, andra rotfrukter, bröd eller godis kan vara ett alternativ. Dessa fodermedel ersätter främst spann målen i foderstaten och har oftast ett lågt inköpspris. En förutsättning för att kunna använda dessa fodermedel är dock att det finns hanteringsmöjligheter på gården, så att inte transport och hanteringskostnaden blir högre än vad det ger tillbaka i form av minskat inköpspris. Hur mycket av spannmålen som kan ersättas med dessa otraditionella fodermedel och samtidigt ge ekonomisk bärighet är svårt att säga. Istället handlar det om att i varje enskilt fall följa upp djurens tillväxt och sätta denna i relation till kostnaderna. Glöm dessutom inte att följa foderlagen. Det finns många begränsningar när det gäller användandet av biprodukter som fodermedel. Sist, men inte minst, var noggrann vid utfodringen och följ kontinuerligt upp produktionen så att foderåtgången per djur inte blir för hög eller för låg!
Slutgödning ibland nödvändig Ett djur anses vara slaktmoget när det uppnått den storlek och fettansättning som gör att en vidare uppfödning skulle vara olönsam. Mängden foder som djuret ska ha styrs av konsumtionsförmågan och ibland måste djuret slutgödas. Av Helena Stenberg, Taurus T jurar, kvigor och stutar av mjölkras eller lätt köttras ansätter generellt fett vid en lägre levande vikt än vad tunga köttrasdjur gör. Inom ras ansätter alltid kvigor fett tidigare än tjurar. Stutar intar en mellanställning. De ansätter fett senare än kvigor, men tidigare än tjurar. Ju snabbare ett djur växer desto fortare börjar det ansätta fett. Detta gäller generellt inom alla raser. Underhudsfett och fett i bukhålan kommer först. Fett insprängt i musklerna ansätts däremot sent. ENERGI ocH PRotEIN Djuren behöver energi, både för underhåll av kroppsvävnaderna och för tillväxt. Underhållsbehovet ökar med vikten på djuret. En tjur på 100 kg kräver 15 MJ i underhåll medan en tjur på 500 kg behöver 50 MJ. Det går åt mycket foder per dag (10–15 kg ensilage) bara till underhåll när djuren är stora. Muskler består till stor del av protein. Hos ett litet djur, där tillväxten nästan enbart består av muskelvävnad, är behovet av protein i förhållande till behovet av energi högre än hos stora djur som börjat ansätta fett. En tjur, stut eller kviga kan bara äta en viss mängd foder per dag. Konsumtionsförmågan, i kg torrsubstans/dag, hos en 100 kg tung mjölkrastjur ligger på cirka 3,5 procent av levandevikten, det vill säga 3,5 kg. Konsumtionsförmågan sjunker med ökad levandevikt och ligger runt 2 procent hos en slaktfärdig tjur. SLUtGöDNING Ibland när djuren växt sämre än beräknat kan en slutgödning vara nödvändig för att få djuren att ansätta tillräckligt med fett. Räkna med en period på minst tre månader för att få någon effekt. Spannmål, till exempel korn, är ett utmärkt slutgödningsfoder. Det finns även färdigfoder att köpa som är speciellt komponerade för ändamålet. Djur som ska slutgödas måste få en spannmålsgiva som motsvarar minst 1 procent av levandevikten, det vill säga att om tjuren/stuten väger 550 kg bör den få minst 5,5 kg spannmål. Komp lettera med fri tillgång på grovfoder. Har djuren inte fått någon spannmål förut kan man börja med cirka 2 kg per dag och sedan öka successivt med 0,5–1 kg/vecka. Även andra energi och stärkelserika fodermedel än spannmål kan fungera bra. Diskutera med en foder rådgivare om du känner dig osäker. EkoLoGISk PRoDUktIoN Föder du upp djur ekologiskt blir en slutgödning mer komplicerad eftersom det oftast inte är möjligt att öka kraftfodergivorna så mycket som skulle vara önskvärt. Om behov av slut gödning uppstår så höj kraftfodergivorna så mycket det går och byt, om möjligt, till ett näringsmässigt bättre grovfoder. För den ekologiske producenten är det extra viktigt att försöka undvika att hamna i en situation där slutgödning behövs genom att satsa på bra vallfoder, hög tillväxt på bete med hjälp av noggrann betesplanering samt anpassat djurmaterial. Foto: Janne Pettersson, Svensk Mjölk team UGGLARPS tidning – nr 3/2010 17
Page 1 and 2: Förmedlingen - hjärtat i verksamh
Page 3 and 4: Erfarenhet + energi = oslagbart! De
Page 5 and 6: Kom och väx med oss! Therese Mårt
Page 7 and 8: Mat för mysiga höstkvällar Team
Page 9 and 10: först när det är dags för slutg
Page 11 and 12: Satsningen på robotdrift har under
Page 13 and 14: Lyckad ekologisk satsning på Björ
Page 15: Revolutionerande och prisbelönt sy
Page 19 and 20: Tjurarna kom till Gunnarp i mitten
Page 21 and 22: Ringorm sprids som ringar på vattn
Page 23 and 24: Vem är du? Arash eller Petra? 00:0

10 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?