You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
I tider av varierande spannmålspriser<br />
är det viktigt att på gårdsnivå<br />
se över produktionen så att<br />
gårdens ekonomi inte påverkas<br />
negativt vid en prisuppgång. Det<br />
är klokt att ha strategier för att<br />
på både kort och lång sikt kunna<br />
hantera prisvariationer.<br />
Av Sofie Johansson och Anett Seeman, Taurus<br />
Strategierna viktiga<br />
vid växlande spannmålspriser<br />
Vikten av ett bra grovfoder kan<br />
aldrig nog betonas. Djuren får i<br />
sig mycket näring i varje tugga<br />
och orkar dessutom äta mer av ett bra<br />
grovfoder jämfört med ett sämre, vilket<br />
ger en dubbel vinst. Nu finns det mesta<br />
av årets grovfoder hemma på gården och<br />
under den kommande stallsäsongen ska<br />
detta grovfoder användas på bästa sätt.<br />
Ge djuren möjlighet att växa så mycket de<br />
kan genom att analysera grovfodret och<br />
komplettera med lämpliga kraftfoder. På<br />
längre sikt är det intressant att se över vallfröblandningarna<br />
och skördestrate gierna,<br />
så att vallarna är väl anpassade efter de<br />
djurkategorier som finns på gården.<br />
Med ett bra grovfoder som bas<br />
kan andelen kraftfoder i foderstaten<br />
minskas. Detta minskar åtgången av<br />
spannmål, men förutsätter att det finns<br />
tillräckligt med ensilage av rätt kvalitet<br />
på gården. Djurens konsumtionsförmåga<br />
är begränsad och ett ensilage<br />
av dålig kvalitet kan medföra att de inte<br />
orkar äta tillräckliga mängder för att<br />
uppfylla näringsbehovet.<br />
ökA UPPFöDNINGSINtENSItEtEN<br />
Djurens energibehov kan delas in i energi<br />
för underhåll och energi för tillväxt. Vid<br />
en extensiv uppfödning går det åt mer<br />
16 <strong>team</strong> <strong>UGGLARPS</strong> <strong>tidning</strong> <strong>–</strong> <strong>nr</strong> 3/20<strong>10</strong><br />
energi för att täcka underhållsbehovet<br />
än vid en intensiv uppfödning. Aktuell<br />
slaktstatistik visar att de mjölkrastjurar<br />
som slaktas i Sverige i medeltal är 18,8<br />
månader och väger 315 kg. Detta innebär<br />
att de i genomsnitt växer cirka 1 000 g/<br />
dag. Om man tänker sig att dessa tjurar<br />
istället växte i genomsnitt 1 500 g/dag<br />
skulle den totala foderkostnaden kunna<br />
minska med 460 kronor/tjur! Detta trots<br />
att en intensiv uppfödning innebär att det<br />
ingår mer kraftfoder i foderstaten än vid<br />
en mer extensiv uppfödning. När uppfödningstiden<br />
minskar behöver djurens<br />
energibehov för underhåll täckas under<br />
färre dagar. Då blir den totala åtgången<br />
och därmed kostnaden för foder under<br />
uppfödningstiden lägre.<br />
ANväND ANDRA FoDERMEDEL<br />
Majsensilage kan vara ett alternativ som<br />
tillskott i foderstaten. Om foderkostnaden<br />
minskar med majs i foderstaten beror<br />
naturligtvis på vad man utgår ifrån och<br />
vilket pris som sätts på majsen. Väl ensi lerat<br />
majsensilage har hög smaklighet, vilket<br />
gör att djurens foderkonsumtion ökar. Är<br />
foderstaten väl balanserad kan även tillväxten<br />
öka något. Kom dock ihåg att majs<br />
är ett stärkelserikt foder, samtidigt som<br />
fibrerna har låg smältbarhet i vommen.<br />
Detta i kombination med att majs har ett<br />
lågt innehåll av råprotein gör att det är<br />
viktigt att balansera foder staterna och att<br />
följa upp djurens tillväxt.<br />
HANtERINGSMöjLIGHEtER<br />
Även lite mer otraditionella fodermedel<br />
så som potatis, andra rotfrukter, bröd<br />
eller godis kan vara ett alternativ. Dessa<br />
fodermedel ersätter främst spann målen<br />
i foderstaten och har oftast ett lågt inköpspris.<br />
En förutsättning för att kunna<br />
använda dessa fodermedel är dock att det<br />
finns hanteringsmöjligheter på gården,<br />
så att inte transport och hanteringskostnaden<br />
blir högre än vad det ger tillbaka i<br />
form av minskat inköpspris. Hur mycket<br />
av spannmålen som kan ersättas med<br />
dessa otraditionella fodermedel och<br />
samtidigt ge ekonomisk bärighet är svårt<br />
att säga. Istället handlar det om att i varje<br />
enskilt fall följa upp djurens tillväxt och<br />
sätta denna i relation till kostnaderna.<br />
Glöm dessutom inte att följa foderlagen.<br />
Det finns många begränsningar när det<br />
gäller användandet av biprodukter som<br />
fodermedel.<br />
Sist, men inte minst, var noggrann vid<br />
utfodringen och följ kontinuerligt upp<br />
produktionen så att foderåtgången per<br />
djur inte blir för hög eller för låg!