Psykopat kan ha många ansikten - Ekonomisverige.se
Psykopat kan ha många ansikten - Ekonomisverige.se
Psykopat kan ha många ansikten - Ekonomisverige.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
XXXX Ändrad syn<br />
xxxx på pensionspremier<br />
xxxxxx<br />
xxxxx<br />
xxx<br />
<strong>Psykopat</strong> <strong>kan</strong> <strong>ha</strong><br />
xxxx<br />
<strong>många</strong> <strong>ansikten</strong><br />
xxxxx<br />
– kostar företaget tid och pengar<br />
Klara besked<br />
för ofakturerat<br />
arbete<br />
5/2011
FOTOLIA<br />
aktuellt<br />
Lappkast om<br />
premier för<br />
tjänstepensioner<br />
Genom en dom från Högsta<br />
förvaltningsdomstolen ändras<br />
synen på pensionspremier.<br />
s. 4<br />
En ishockeyförening<br />
är<br />
inte ett företag<br />
Föreningens utländska tränare<br />
ansågs i en tidigare dom<br />
vara sådan expert som <strong>kan</strong> få<br />
skattelättnader. Kammarrätten<br />
an<strong>se</strong>r dock att expertskatten<br />
inte är aktuell – en förening<br />
är inte ett sådant företag<br />
som reglerna gäller. s. 8<br />
Delägare till<br />
<strong>ha</strong>ndelsbolag<br />
får nya regler<br />
Beskattningen av <strong>ha</strong>ndelsbolagsdelägare<br />
<strong>ha</strong>r fått vissa<br />
oönskade effekter. I en promemoria<br />
lämnas förslag på<br />
hur detta ska rättas till. s. 16<br />
FOTOLIA<br />
i detta nummer …<br />
Tjänstepensioner – tidpunkt för<br />
avdrag s. 4<br />
Omvänd moms för byggtjänster s. 5<br />
Skattereduktion för gåvor s. 6<br />
Pågående arbeten på löpande<br />
räkning s. 6<br />
Skattekon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r vid fusioner<br />
av fonder s. 7<br />
korsordet s. 30<br />
specialen Vem är det som drar i trådarna?<br />
<strong>Psykopat</strong>er manipulerar sin omgivning och <strong>många</strong> gånger upptäcker företaget<br />
först efteråt att det finns en psykopat bland de anställda. Men det finns vägar<br />
att gå för att göra något åt problemet. Vi <strong>ha</strong>r pratat med Åke Strangnell som<br />
hjälper företag som vill bli av med psykopater. s. 10<br />
Ändrat utfall i fråga om expertskatt s. 8<br />
En psykopat i företaget s. 10<br />
Reko – en trygghet för företaget s. 15<br />
Skatteregler för andelar<br />
i <strong>ha</strong>ndelsbolag s. 16<br />
Tur och skicklighet i poker s. 20<br />
Delade på vinsten, inte på skatten s. 21<br />
Valutakur<strong>se</strong>r sista april s. 22<br />
Avdrag för tjänstepensioner s. 24<br />
Avskrivning på byggnad s. 26<br />
Påslag för indirekta kostnader s. 26<br />
Arbetstidsförkortning s. 27<br />
Omplacering och förmåner s. 27<br />
Halvdag före röd dag? s. 27<br />
ROT-avdrag för markarbete s. 28<br />
Tröghetsregeln s. 29<br />
frågor & svar s. 24 faktasidan s. 32<br />
2 [koncist] • 5/2011<br />
OMSLAGSBILD: FOTOLIA<br />
minneslistan<br />
Maj<br />
25 l Periodisk sammanställning för EU-försäljning under april vid elektronisk<br />
månadsredovisning.<br />
26 l Företag med momspliktig omsättning över 40 miljoner kr:<br />
– Skattedeklaration av<strong>se</strong>ende moms, avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för april.<br />
– Inbetalningen av moms för april ska vara bokförd på Skatteverkets konto.<br />
31 l Inkomstdeklaration för utomlands bosatta.<br />
Juni<br />
13 l Inbetalningen av avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för maj ska vara bokförd<br />
på Skatteverkets konto.<br />
l Inbetalningen av debiterad F-skatt och särskild A-skatt för maj ska vara bokförd<br />
på Skatteverkets konto.<br />
l Företag med momspliktig omsättning om högst 40 miljoner kr:<br />
– Skattedeklaration av<strong>se</strong>ende avdragen skatt, arbetsgivaravgifter för maj.<br />
– Skattedeklaration av<strong>se</strong>ende moms för april vid enmånadsredovisning.<br />
– Inbetalningen av moms för april ska vara bokförd på Skatteverkets konto vid<br />
enmånadsredovisning.<br />
20 l Periodisk sammanställning för EU-försäljning under maj vid månadsredovisning<br />
på blankett.<br />
27 l Periodisk sammanställning för EU-försäljning under maj vid elektronisk månadsredovisning.<br />
l Företag med momspliktig omsättning över 40 miljoner kr:<br />
– Skattedeklaration av<strong>se</strong>ende moms, avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för maj.<br />
– Inbetalningen av moms för maj ska vara bokförd på Skatteverkets konto.<br />
Inflation och konsumentprisindex<br />
Inflationen: +3,3 %<br />
–5 –4 –3 –2 –1 0 +1 +2 +3 +4 +5<br />
Den årliga inflationstakten var 3,3 procent i april. Det är en uppgång från mars då den var 2,9<br />
procent. Från mars till april steg konsumentpri<strong>se</strong>rna med i genomsnitt 0,4 procent.<br />
Förändrade pri<strong>se</strong>r från mars till april:<br />
Procentenheter<br />
l Utrikes flygresor + 0,2<br />
l Drivmedel + 0,1<br />
l Räntor (egnahem) + 0,1<br />
l Hyror + 0,1<br />
l Kläder, skor + 0,1<br />
l Paketresor – 0,1<br />
l El – 0,1<br />
Konsumentprisindex (april)<br />
Basår 1980 311,44<br />
Basår 1949 1778<br />
EU-index (april)<br />
Harmoni<strong>se</strong>rat index för<br />
konsumentpri<strong>se</strong>r (HIKP) 112,63<br />
Europainflationen<br />
Mätt med HIKP<br />
(i HIKP ingår inte egnahemsägares räntekostnader)<br />
EU totalt (mars) 3,1 %<br />
EMU-länderna (mars) 2,7 %<br />
Sverige (mars) 1,4 %<br />
Sverige (april) 1,8 %<br />
[sTATisTiskA CenTrAlBYrÅn]<br />
Statslåneräntan<br />
under april<br />
statslåneräntan under<br />
april och större delen<br />
av maj 2011 framgår av<br />
sammanställningen nedan.<br />
Medelvärdet för statslåneräntan<br />
hittills i år är 3,28<br />
procent.<br />
Datum Räntesats %<br />
1/4 –7/4 3,33<br />
8/4 –14/4 3,31<br />
15/4 –21/4 3,35<br />
22/4 –28/4 3,27<br />
29/4 –5/5 3,20<br />
6/5 –12/5 3,17<br />
13/5 –19/5 3,07<br />
[riksgälden]<br />
sommaren är snart här och med<br />
den feriejobben. Skolungdom som<br />
feriearbetar <strong>kan</strong> i år tjäna upp till<br />
18 199 kronor (inkl. <strong>se</strong>mesterersättning<br />
och kostförmån) utan att betala<br />
skatt. På arbetsinkomster om 18 200<br />
kronor eller mer betalas allmän<br />
pensionsavgift om 7 procent på hela<br />
inkomsten.<br />
Den som tjänar mindre än 18 200<br />
kronor och är studerande och bosatt<br />
i Sverige under hela året, ska skriva<br />
ett intyg (blankett 4301) till arbetsgivaren<br />
för att bekräfta detta. En<br />
arbetsgivare <strong>ha</strong>r dock alltid rätt att<br />
begära att få ett beslut från Skatteverket<br />
istället för intyget. Intygsblanketten<br />
finns i Skatteverkets broschyr<br />
Sommar- och extrajobb, Information<br />
till skolungdom och studerande.<br />
Om inkomsten <strong>se</strong>nare visar sig<br />
uppgå till 18 200 kr eller mer <strong>kan</strong> man<br />
ansöka om jämkning. På så sätt blir<br />
skatten korrekt från början.<br />
Broschyr och blanketter finns<br />
på Skatteverkets webbplats:<br />
www.skatteverket.<strong>se</strong>/jamkning<br />
[koncist] • 5/2011 3<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1
FOTOLIA<br />
Nya besked för<br />
tjänstepensioner<br />
Nu är det bestämt när premier ska dras av<br />
Genom en dom från<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
(HFD) <strong>ha</strong>r det<br />
klarlagts när ett bolag får<br />
dra av premier för tjänstepensionsförsäkringar.<br />
rättsfall Sommaren 2007<br />
konstaterade Regeringsrätten<br />
(numera Högsta förvaltningsdomstolen)<br />
i ett för<strong>ha</strong>ndsbesked<br />
att en förutsättning för<br />
att en arbetsgivares tryggande<br />
av utfästel<strong>se</strong> om pension ska<br />
få dras av som kostnad är att<br />
tryggandet sker på något av<br />
de sätt som anges i inkomstskattelagens<br />
28 kap. 3 §.<br />
Ett sätt är att en premie för<br />
pensionsförsäkring betalas.<br />
I det fall som då prövades<br />
ville ett bolag dra av bokslutsre<strong>se</strong>rverade<br />
upplupna<br />
pensionspremier på <strong>se</strong>mesterlöneskuld.<br />
I domen<br />
konstaterade<br />
dåvarande Regeringsrätten<br />
att<br />
sådant avdrag<br />
inte kunde<br />
godkännas.<br />
Med denna<br />
dom som grund<br />
tolkade Skatteverket<br />
i ett s.k.<br />
ställningstagande rättsläget<br />
som så att en arbetsgivare<br />
i normalfallet ska medges<br />
avdrag för tryggande av<br />
läs mer<br />
l När ska tjänstepensionsförsäkring<br />
dras av?<br />
Nytt från Revisorn<br />
nr 8/9 2008, s. 8.<br />
l När får man dra av<br />
AMF-avgifter?<br />
Nytt från Revisorn<br />
nr 3 2001, s. 6.<br />
pension genom pensionsförsäkring<br />
det beskattningsår<br />
då premien betalas. Enligt<br />
Skatteverket gäller detta<br />
även i det fall<br />
re<strong>se</strong>rvering för<br />
framtida premiebetalningar<br />
skett enligt god<br />
redovisnings<strong>se</strong>d<br />
vid föregående<br />
bokslut.<br />
Frågan om<br />
tidpunkten för<br />
avdrag <strong>ha</strong>r nu<br />
ånyo prövats.<br />
Fallet gäller ett aktiebolag<br />
som omfattas av kollektivavtal,<br />
enligt vilket arbetsgivarens<br />
utfästel<strong>se</strong> om tjänste-<br />
pensioner till sina anställda<br />
tryggas genom betalning av<br />
premier för pensionsförsäkringar.<br />
Premier betalas till tre<br />
olika bolag – Fora, Collectum<br />
och AMF. Fora och Collectum<br />
administrerar kollektivavtalsbunden<br />
tjänstepension<br />
för företag, försäkrade och<br />
försäkringsbolag och <strong>se</strong>r bl.a.<br />
till att inbetalda premier når<br />
rätt mottagare. AMF är ett<br />
försäkringsbolag.<br />
i en ansö<strong>kan</strong> om för<strong>ha</strong>ndsbesked<br />
ville aktiebolaget<br />
få klarlagt när avdrag ska<br />
göras för premiebetalningarna<br />
vid inkomsttaxeringen.<br />
Vidare ville bolaget veta när<br />
4 [koncist] • 5/2011<br />
premiebetalningarna ska ingå<br />
i beskattningsunderlaget för<br />
särskild löneskatt och när den<br />
särskilda löneskatten ska dras<br />
av vid inkomsttaxeringen.<br />
en utgångspunkt för<br />
ansö<strong>kan</strong> är att inbetalningen<br />
av premier till Fora och Collectum<br />
utgör premiebetalning<br />
i den mening som av<strong>se</strong>s i 28<br />
kap. inkomstskattelagen. Andra<br />
utgångspunkter vid prövningen<br />
av för<strong>ha</strong>ndsbeskedet<br />
är att premiebetalningarna<br />
beloppsmässigt inte överskrider<br />
”avdragsramarna” och att<br />
bolagets redovisningsmässiga<br />
<strong>ha</strong>ntering av pensionskostnaderna<br />
sker i enlighet med<br />
god redovisnings<strong>se</strong>d samt att<br />
premierna i samtliga fall är<br />
betalda innan inkomstdeklaration<br />
för beskattningsåret<br />
lämnas.<br />
Prövningen av för<strong>ha</strong>ndsbeskedet<br />
<strong>ha</strong>mnade hos Högsta<br />
förvaltningsdomstolen. I domen<br />
förtydligar HFD rättsläget.<br />
Det aktuella bolaget ska<br />
dra av premier för pensionsförsäkringar<br />
som av<strong>se</strong>r pensioner<br />
som är intjänade under<br />
2009 under förutsättning att<br />
premierna <strong>ha</strong>r betalats <strong>se</strong>nast<br />
när bolaget ska <strong>ha</strong> lämnat sin<br />
självdeklaration för inkomsttaxeringen<br />
2010. Detta gäller<br />
oav<strong>se</strong>tt om lönen <strong>ha</strong>r betalats<br />
ut under 2009.<br />
När det gäller den särskilda<br />
löneskatten instämmer domstolen<br />
i Skatterättsnämndens<br />
för<strong>ha</strong>ndsbesked. Pensionsförsäkringspremierna<br />
ska<br />
ingå i beskattningsunderlaget<br />
för den särskilda löneskatten<br />
för det beskattningsår under<br />
vilket premiebetalningen ska<br />
dras av. Skatten ska dras av<br />
vid inkomsttaxeringen för<br />
samma beskattningsår.<br />
[HÖgsTA FÖrVAlTningsdOMsTOlen,<br />
MÅl nr 6571-10]<br />
Avtal<strong>se</strong>nliga avgifter<br />
– <strong>se</strong> även sidan 25 om<br />
Fora och Collectum<br />
Byggtjänster<br />
med omvänd<br />
moms<br />
regler Normalt är det den<br />
som säljer varor eller<br />
tjänster som tar ut moms<br />
vid en försäljning och<br />
betalar in den till staten.<br />
Vid s.k. omvänd skattskyldighet<br />
är det istället<br />
köparen som är skyldig att<br />
betala moms till staten.<br />
Omvänd skattskyldighet<br />
ska endast tillämpas i vissa<br />
bestämda fall. Syftet med<br />
den omvända skattskyldigheten<br />
är att motverka<br />
skattefusk som innebär att<br />
en köpare gör avdrag för<br />
moms som inte betalas av<br />
säljaren. Ett av de<br />
områden som omfattas av<br />
omvänd skattskyldighet är<br />
bygg<strong>se</strong>ktorn.<br />
exempel på tjänster som<br />
utförs på en fastighet eller<br />
i en anläggning eller byggnad<br />
och som omfattas av<br />
omvänd skattskyldighet är<br />
mark- och grundarbeten,<br />
bygg- och anläggningsarbeten,<br />
bygginstallationer<br />
samt slutbe<strong>ha</strong>ndling av<br />
byggnader.<br />
för att göra det lättare<br />
att <strong>se</strong> vilka tjänster som<br />
mer i detalj <strong>ha</strong>r anknytning<br />
till bygg<strong>se</strong>ktorn <strong>ha</strong>r<br />
Skatteverket tagit fram en<br />
förteckning i bokstavsordning<br />
över tjänster som<br />
enligt verkets uppfattning<br />
är bygg- och anläggningstjänster<br />
och som därför<br />
omfattas av reglerna för<br />
omvänd skattskyldighet.<br />
I förteckningen finns<br />
även tjänster som Skatteverket<br />
an<strong>se</strong>r inte omfattas<br />
av reglerna.<br />
Förteckningen finns på<br />
Skatteverkets webbplats<br />
www.skatteverket.<strong>se</strong>.<br />
Klicka på Företag & organisationer,<br />
därefter Moms<br />
och <strong>se</strong>dan Nyheter.<br />
[skATTeVerkeT, 5 MAJ 2011]<br />
[koncist] • 5/2011 5
FOTOLIA<br />
Skattereglerna för pågående<br />
arbeten på löpande<br />
räkning är frikopplade<br />
från hur arbetena be<strong>ha</strong>ndlats<br />
i redovisningen.<br />
rättsfall Det kom Högsta<br />
förvaltningsdomstolen<br />
(HFD) nyligen fram till i en<br />
dom. Vi <strong>ha</strong>r tidigare beskrivit<br />
fallet med ett bolag som tog<br />
upp pågående arbeten på<br />
löpande räkning som en<br />
tillgång i sin balansräkning. I<br />
sin självdeklaration yrkade<br />
bolaget avdrag med motsvarande<br />
belopp. Bolaget<br />
hänvisade till 17 kap. 26 §<br />
inkomstskattelagen där de<br />
skattemässiga reglerna om<br />
pågående arbeten på löpande<br />
räkning be<strong>ha</strong>ndlas. I lagrummet<br />
sägs följande:<br />
Värdet av pågående arbeten<br />
som utförs på löpande<br />
räkning behöver inte tas upp<br />
som tillgång. I stället ska de<br />
belopp som den skattskyldige<br />
under beskattningsåret fakturerar<br />
för arbetena tas upp<br />
som intäkt.<br />
bolaget hänvisade<br />
vidare<br />
till en dom från<br />
Regeringsrätten<br />
(numera Högsta<br />
förvaltningsdomstolen)<br />
från<br />
2006. I denna<br />
dom <strong>ha</strong>de ett<br />
aktiebolag som<br />
Pågående<br />
arbeten<br />
på<br />
löpande<br />
räkning<br />
bedrev konsultverksamhet<br />
inte redovisat konsultuppdrag<br />
som utförts på löpande räkning<br />
och som vid räkenskapsårets<br />
slut inte var slutförda<br />
eller fakturerade. Något värde<br />
<strong>ha</strong>de inte tagits upp i balansräkningen.<br />
Detta förfaringssätt<br />
godtogs av högsta instans.<br />
Det nu aktuella fallet<br />
skilde sig emellertid<br />
från 2006<br />
års fall på så sätt<br />
att de pågående<br />
arbetena på löpande<br />
räkning<br />
faktiskt tagits<br />
upp i balansräkning,<br />
men <strong>se</strong>dan<br />
dragits av i<br />
deklarationen.<br />
Skattereduktion för gåvor är på gång<br />
En möjlighet för privatpersoner<br />
att få minskad skatt<br />
vid penninggåvor till ideell<br />
verksamhet bör införas.<br />
förslag Det föreslår<br />
regeringen i en lagrådsremiss.<br />
Skattereduktionen föreslås<br />
omfatta penninggåvor som<br />
uppgår till minst 200 kronor<br />
per tillfälle och sammanlagt<br />
minst 2 000 kronor per<br />
beskattningsår. Maximal skattereduktion<br />
ska vara 1 500<br />
kronor per person och år.<br />
För att skattereduktion<br />
HFD rätar ut frågetecken<br />
kring det kopplade området<br />
läs mer<br />
l Kopplat eller inte<br />
kopplat?<br />
Nytt från Revisorn<br />
nr 1/2011, s.31<br />
l Pågående arbeten på<br />
löpande räkning<br />
Nytt från Revisorn<br />
nr 3/2006, s. 18<br />
för penninggåvor ska kunna<br />
komma ifråga krävs att de<br />
lämnas till mottagare som på<br />
för<strong>ha</strong>nd godkänts av Skatteverket.<br />
Som gåvomottagare<br />
ska godkännas svenska<br />
stiftel<strong>se</strong>r, svenska ideella<br />
föreningar och svenska re-<br />
Enligt bolaget var beskattningen<br />
av pågående arbeten<br />
på löpande räkning frikopplat<br />
från redovisningen.<br />
Både Skatteverket och det<br />
Allmänna ombudet ansåg att<br />
bestämmel<strong>se</strong>rna om löpande<br />
räkning i inkomstskattelagen<br />
tillhör det s.k. kopplade<br />
området, dvs. ett samband<br />
finns mellan redovisning och<br />
beskattning. För att få detta<br />
klarlagt ansökte Allmänna<br />
ombudet om för<strong>ha</strong>ndsbesked.<br />
Enligt Allmänna<br />
ombudet får det genomslag<br />
vid beskattningen om den<br />
skattskyldige valt att i räkenskaperna<br />
aktivera värdet av<br />
pågående arbeten på löpande<br />
räkning. Det finns således en<br />
gistrerade trossamfund. Mottagarna<br />
ska vara inskränkt<br />
skattskyldiga och <strong>ha</strong> som<br />
uttalat ändamål att bedriva<br />
hjälpverksamhet eller främja<br />
vetenskaplig forskning eller<br />
annars helt eller delvis bedriva<br />
sådan verksamhet. Som<br />
6 [koncist] • 5/2011<br />
koppling mellan redovisning<br />
och beskattning, dock med<br />
en möjlighet att<br />
i räkenskaperna<br />
välja mellan de<br />
båda alternativen<br />
men där valet<br />
alltså påverkar<br />
skatteutfallet.<br />
Var detta resonemang<br />
korrekt?<br />
Nej, det ansåg<br />
inte Skatterättsnämnden.<br />
Man<br />
menade att övervägande skäl<br />
talade för att det aktuella<br />
lagrummet ska <strong>se</strong>s som en<br />
frikoppling av beskattningen<br />
från redovisningen när det<br />
gäller pågående arbeten på<br />
löpande räkning. Allmänna<br />
mottagare ska också godkännas<br />
utländska motsvarigheter<br />
inom EES och i stater med<br />
vilka Sverige <strong>ha</strong>r avtal om<br />
informationsutbyte.<br />
förslaget, som kommer<br />
att pre<strong>se</strong>nteras i höstens<br />
vem är<br />
allmänna<br />
ombudet?<br />
Allmänna ombudet<br />
är en funktion hos<br />
Skatteverket med<br />
rätt att överklaga<br />
Skatteverkets beslut<br />
och ansöka om<br />
för<strong>ha</strong>ndsbesked.<br />
ombudet lät sig dock inte<br />
nöja med detta utan överklagade<br />
till Högsta<br />
förvaltnings-<br />
domstolen. Där<br />
gick det inte<br />
bättre. Högsta<br />
förvaltningsdomstolen<br />
fastställde<br />
nämligen Skatterättsnämndens<br />
för<strong>ha</strong>ndsbesked.<br />
Pågående arbeten<br />
på löpande<br />
räkning behöver alltså inte<br />
tas upp till beskattning även<br />
om de aktiverats i balansräkningen.<br />
Endast fakturerade<br />
arbeten beskattas.<br />
[HÖgsTA FÖrVAlTningsdOMsTOlen,<br />
MÅl nr 7156-10]<br />
budgetproposition, är dock<br />
beroende av det ekonomiska<br />
läget, reformutrymmet och<br />
finansieringsbehoven samt<br />
regeringens prioriteringar i<br />
det slutliga arbetet med budgetpropositionen.<br />
[lAgrÅdsreMiss, 12 MAJ 2011]<br />
Sammanslagning av<br />
fonder i olika länder<br />
Svenska fonder ska kunna<br />
flytta ut från Sverige<br />
genom gränsöverskridande<br />
fusioner. Och det<br />
utan skattekon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r<br />
för den överlåtande fonden<br />
eller för delägarna i<br />
fonden.<br />
förslag Det är innebörden<br />
av en proposition som<br />
lämnats nyligen. En<br />
gränsöverskridande fusion<br />
ska inte leda till uttagsbeskattning<br />
av den överlåtande<br />
investeringsfonden.<br />
Den ska inte heller leda till<br />
inkomstbeskattning för<br />
andelsägarna. Om fusionsvederlag<br />
lämnas i pengar ska<br />
däremot det tas upp till<br />
beskattning. Är mottagaren<br />
begränsat skattskyldig ska<br />
vederlaget be<strong>ha</strong>ndlas som<br />
utdelning enligt kupongskattelagen.<br />
Bakgrunden är nya<br />
EU-regler för investeringsfonder<br />
som bl.a. möjliggör<br />
gränsöverskridande fusioner.<br />
Idag är det bara möjligt<br />
att fusionera fonder som<br />
hör hemma i samma land.<br />
Nu vill regeringen anpassa<br />
det svenska skattesystemet<br />
till förändringarna.<br />
Det nya EU-reglerna<br />
kommer även att göra det<br />
möjligt för utländska förvaltningsbolag<br />
att förvalta<br />
svenska investeringsfonder.<br />
Som följd av det lämnas<br />
även förslag om ansvaret för<br />
kupongskatt samt om skyldigheten<br />
att deklarera och<br />
lämna kontrolluppgifter.<br />
förvaltningsbolag ska<br />
vara skyldiga att lämna in<br />
en särskild självdeklaration<br />
för varje av bolaget<br />
förvaltad investeringsfond i<br />
Sverige. Kontrolluppgiftsskyldigheten<br />
när det gäller<br />
avyttring genom inlö<strong>se</strong>n av<br />
fondandelar kompletteras<br />
så att skyldigheten även<br />
omfattar situationen när<br />
det förvaltande bolaget och<br />
investeringsfonden alternativt<br />
fondföretaget finns i<br />
olika länder. Förvaringsinstituten<br />
föreslås ansvara för<br />
innehållande, betalning och<br />
redovisning av kupongskatt<br />
när en investeringsfond<br />
förvaltas av ett förvaltningsbolag.<br />
De förslagna ändringarna<br />
föreslås träda i kraft samtidigt<br />
som de nya EU-reglerna<br />
ska genomföras, dvs. den<br />
1 augusti 2011.<br />
[PrOPOsiTOn 2010/11:131]<br />
[koncist] • 5/2011 7<br />
FOTOLIA
FOTOLIA<br />
I första instans ansågs hockeytränaren vara en expert – nu är det nya puckar som gäller.<br />
Tränare var inte expert<br />
En elit<strong>se</strong>rieklubb i ishockey<br />
anlitade en utländsk<br />
tränare. Eftersom klubben<br />
var en ideell förening och<br />
inte ett företag omfattades<br />
<strong>ha</strong>n inte av den s.k.<br />
expertskatten.<br />
rättsfall Vi <strong>ha</strong>r tidigare<br />
beskrivit fallet med elit<strong>se</strong>rieklubben<br />
i ishockey som <strong>ha</strong>de<br />
målsättningen att åter bli en<br />
av Sveriges absolut bästa<br />
ishockeyklubbar och erbjuda<br />
professionell underhållning<br />
av världsklass. För att uppnå<br />
detta rekryterade klubben en<br />
välmeriterad tjeckisk tränare.<br />
Klubben <strong>ha</strong>de inte lyckats<br />
hitta någon lämplig tränare i<br />
Sverige med den kompetens,<br />
kunskap och erfarenhet som<br />
den tjeckiske tränaren <strong>ha</strong>de.<br />
Då klubben och tränaren<br />
ville att <strong>ha</strong>n skulle omfattas<br />
av den skattelättnad som ”ex-<br />
pertbeskattning”<br />
innebär, ansökte<br />
man om detta hos<br />
Forskarskattenämnden.Nämnden<br />
avslog emellertid<br />
ansö<strong>kan</strong>,<br />
varför klubben och tränaren<br />
överklagade till förvaltningsrätten.<br />
Där gick det bättre.<br />
Enligt domstolen utesluter<br />
varken förarbeten eller praxis<br />
expertskatt – så här säger lagen<br />
Vilka <strong>kan</strong> få skattelättnad?<br />
Experter, forskare eller andra<br />
nyckelpersoner <strong>kan</strong> få skattelättnad<br />
om arbetet av<strong>se</strong>r<br />
1. specialistuppgifter med<br />
sådan inriktning eller på<br />
sådan kompetensnivå att det<br />
innebär betydande svårigheter<br />
att rekrytera inom landet,<br />
2. kvalificerade forsknings- eller<br />
läs mer<br />
utvecklingsuppgifter med<br />
sådan inriktning eller på<br />
sådan kompetensnivå att det<br />
innebär betydande svårigheter<br />
att rekrytera inom landet,<br />
eller<br />
3. företagsledande uppgifter<br />
eller andra uppgifter som<br />
medför en nyckelposition i<br />
ett företag.<br />
l Vad är en expert?<br />
Nytt från Revisorn<br />
nr 12/2010, s. 8.<br />
idrotts<strong>se</strong>ktorn från tillämpning<br />
av reglerna om ”expertbeskattning”.<br />
Man ansåg att<br />
det var visat att tränarens<br />
kompetens varit nödvändig<br />
för klubbens kärnverksamhet.<br />
Enligt förvaltningsrätten<br />
<strong>ha</strong>de <strong>ha</strong>n genom<br />
sina uppgifter,<br />
som i och för sig<br />
inte är företagsledande,<br />
<strong>ha</strong>ft en<br />
nyckelposition<br />
i föreningen. Av<br />
detta skäl <strong>ha</strong>de <strong>ha</strong>n rätt att bli<br />
”expertbeskattad”.<br />
Skatteverket ogillade detta<br />
utslag och överklagade till<br />
kammarrätten. Där blev<br />
Vad innebär skattelättnaden?<br />
Följande beskattas inte:<br />
1. 25 procent av lön, arvode<br />
eller liknande ersättning eller<br />
förmån av arbetet.<br />
2. Ersättningar för utgifter som<br />
arbetstagaren på grund av<br />
vistel<strong>se</strong>n i Sverige <strong>ha</strong>r <strong>ha</strong>ft för<br />
– flyttning till eller från Sverige,<br />
utgången en annan. Kammarrätten<br />
noterar att bestämmel<strong>se</strong>n<br />
endast är tillämplig<br />
när det gäller verksamhet i ett<br />
företag. Syftet med bestämmel<strong>se</strong>n<br />
är att skapa incitament<br />
för företag att förlägga<br />
eller behålla bl.a. koncernledande<br />
funktioner som kräver<br />
utländsk personal i Sverige.<br />
Då klubben är en ideell<br />
förening som bedriver idrottslig<br />
verksamhet på elit- och<br />
breddnivå <strong>kan</strong> den inte an<strong>se</strong>s<br />
vara ett sådant företag som<br />
krävs för att tränaren ska få<br />
tillämpa expertbeskattningen.<br />
[kAMMArräTTen i sTOCkHOlM,<br />
MÅl nr 5606-10]<br />
– resor mellan Sverige och<br />
hemlandet för sig själv och<br />
familjemedlemmar, dock<br />
högst två resor per person<br />
och kalenderår,<br />
– avgifter för barns skolgång i<br />
grund- och gymnasieskola.<br />
8 [koncist] • 5/2011<br />
Halvera dina kostnader<br />
med vårt nya affärspaket.<br />
Det är dags att ta död på myten att det är billigare att ringa och surfa via det fasta nätet.<br />
Med Fasttelefoni och Bredband via mobilnätet <strong>kan</strong> du surfa och ringa för 199 kr/mån!<br />
Då <strong>ha</strong>lverar ni kostnaderna för vad samma tjänster kostar via telejacket. Väljer ni endast<br />
Fasttelefoni via mobilnätet betalar ni bara 69 kr/mån.<br />
Affärspaket Kontor<br />
199 kr/mån Fasttelefoni<br />
och Bredband<br />
Ingen bindningstid men 3 mån uppsägningstid. Samtal till fasta nätet 19 öre/min, till mobiler 59 öre/min. Öppningsavg 59 öre/samtal. Startavg 99 kr tillkommer. Pri<strong>se</strong>rna gäller inom Sverige. Aff ärspaket Kontor (Fasttelefoni och<br />
Bredband) 199 kr/mån: <strong>ha</strong>stighet upp till 6 Mbit/s, <strong>ha</strong>stigheten begränsas upp till 200 Kbit/s om användandet överstiger 10 GB per månad. Endast Fasttelefoni via mobilnätet 69 kr/mån. För utlandspri<strong>se</strong>r <strong>se</strong> tele2.<strong>se</strong>/business.
En<br />
psykopat<br />
i företaget<br />
Ämnet psykopater är något som fascinerar och förskräcker.<br />
Frågan ”Är din chef psykopat” får drygt 57 000 träffar på<br />
Google. Och att skoja om att kollegan är psykopat är <strong>kan</strong>ske<br />
inget ovanligt – men hur vanligt är det egentligen att någon<br />
är psykopat på riktigt?<br />
Vad ska man göra om det faktiskt<br />
visar sig att man <strong>ha</strong>r en psykopat på<br />
arbetsplat<strong>se</strong>n? Åke Strengnell är en<br />
av dem som vet. Med sin bakgrund<br />
som psykolog, och speciali<strong>se</strong>ring på<br />
ämnet personlighetsstörning, <strong>ha</strong>r <strong>ha</strong>n vid <strong>många</strong><br />
tillfällen kommit i kontakt med psykopater och<br />
narcissister. Han håller föredrag om sina erfarenheter<br />
och <strong>ha</strong>r bland annat en föreläsning med<br />
namnet ”Raskenstam i arbetslivet”.<br />
– Jag lämnade den slutna kriminal- och mentalvården<br />
i slutet av 1970-talet och öppnade eget<br />
eftersom jag kände att jag ville foku<strong>se</strong>ra mer på<br />
och hjälpa offret istället för förövaren. Jag <strong>ha</strong>r<br />
inriktat mig mot både privatpersoner och arbetsgivare<br />
och hjälper ofta till ute på arbetsplat<strong>se</strong>r<br />
om arbetsgivaren misstänker att <strong>ha</strong>n eller hon <strong>ha</strong>r<br />
anställt en psykopat, berättar Åke Strengnell.<br />
Hur definieras då en psykopat? Enligt Åke<br />
Strengnell är det en svår sak att göra och en intelligent<br />
psykopat går ofta inte att avslöja förrän det<br />
är för <strong>se</strong>nt.<br />
– För att diagnosti<strong>se</strong>ras som psykopat finns<br />
en lista med olika kriterier att utgå från. Rekommendationen<br />
är man ska stämma in på hälften av<br />
kriterierna men jag brukar säga att jag tycker att<br />
man ska stämma in på alla. Det finns tio olika diagno<strong>se</strong>r<br />
på personlighetsstörning varav psykopat<br />
och narcissist är de mest kända. Gemensamt för<br />
de båda är att de ställer till ett oproportionerligt<br />
stort elände. Det finns ingen hejd på det, säger<br />
<strong>ha</strong>n.<br />
en sak som kännetecknar psykopaten är att <strong>ha</strong>n<br />
eller hon är mytoman. Och lögnerna <strong>kan</strong> <strong>se</strong> ut<br />
på <strong>många</strong> olika sätt. Ett genomgående mönster<br />
är dock, enligt Åke Strengnell, att de debuterar<br />
väldigt tidigt och ett mycket vanligt sätt att ljuga<br />
är att utelämna detaljer.<br />
– Dessutom <strong>ha</strong>r de en alldeles egen moral och<br />
deras världsbild avviker kraftigt från vår, betonar<br />
<strong>ha</strong>n.<br />
<strong>Psykopat</strong>en lever i sin egen verklighet, vilket<br />
då och då <strong>kan</strong> visa sig i samspel med andra<br />
genom att <strong>ha</strong>n eller hon säger de mest märkliga<br />
saker.<br />
10 [koncist] • 5/2011<br />
BIG cheeSe phOTO<br />
[koncist] • 5/2011 11
Det bästa är att ge dem<br />
enkla rutinjobb där de<br />
ställer till så lite skada<br />
som möjligt. Då brukar de<br />
tröttna efter ett tag och själva ta<br />
initiativ till att lämna arbetsplat<strong>se</strong>n.<br />
”– Ofta fungerar de bra socialt men ibland<br />
kommer något som är helt taget ur det blå och<br />
man undrar vilken planet de lever på, säger Åke<br />
Strengnell.<br />
Att psykopater skulle vara överrepre<strong>se</strong>nterade<br />
bland chefer är en sanning med modifikation,<br />
an<strong>se</strong>r Åke Strengnell. På riktigt höga chefsposter<br />
återfinns få psykopater eftersom de oftast<br />
försvinner på vägen i rekryteringen. Men när<br />
det <strong>ha</strong>ndlar om chefer på mellannivå så <strong>kan</strong> det<br />
finnas desto fler. Förklaringen är att psykopaten<br />
strävar uppåt och inte drar sig för något när det<br />
kriterier som<br />
kännetecknar<br />
en psykopat<br />
l Annorlunda världsbild<br />
– dyrkar styrka,<br />
föraktar svaghet.<br />
l Ser sig själv som<br />
ofelbar och fantastisk<br />
samt saknar<br />
empati för andra än<br />
sig själv.<br />
l Ser allt i svart eller<br />
vitt, allt eller inget.<br />
l Mytomani – utelämnar<br />
information.<br />
l Manipulativt beteende.<br />
l Rudimentär samvetsfunktion.<br />
l Lojalitet endast mot<br />
sig själv.<br />
l Stor differens<br />
mellan ord och<br />
<strong>ha</strong>ndling.<br />
l Mästare att läsa av/<br />
kontrollera mikrouttryck.<br />
l Kortsiktigt agerande<br />
och bristande långsiktig<br />
planering.<br />
l C<strong>ha</strong>rm och vältalighet.<br />
Fakta: Åke Strengnell<br />
samt boken ”<strong>Psykopat</strong>ens<br />
värld” av Robert<br />
D Hare.<br />
gäller att nå sitt mål.<br />
En vanlig missuppfattning om psykopater är<br />
att de är iskalla odjur. Så är inte fallet, menar Åke<br />
Strengnell. De <strong>ha</strong>r gott om känslor, dock bara för<br />
sig själva och deras världsbild skiljer sig helt från<br />
omvärldens.<br />
– De dyrkar styrka, och styrka är att vinna,<br />
det är deras samvete och deras moral. Allt som är<br />
svagt föraktar de och då <strong>kan</strong> man göra vad som<br />
helst. Ett vanligt resonemang bland psykopater<br />
är att det finns vanliga människor och riktiga<br />
människor. De känner inte medkänsla på samma<br />
sätt som vi gör, säger <strong>ha</strong>n.<br />
vissa yrken attraherar dock i större utsträckning<br />
psykopater. Åke Strengnell säger att<br />
psykopater är överrepre<strong>se</strong>nterade inom bland<br />
annat finansbranschen, marknadsföring och på<br />
säljjobb. I <strong>många</strong> fall <strong>ha</strong>r de också lämnat större<br />
arbetsplat<strong>se</strong>r och driver istället eget, exempelvis<br />
som konsult.<br />
Men vad gör man då om man börjar misstänka<br />
att det finns en psykopat på arbetsplat<strong>se</strong>n? Det<br />
första kännetecknet på att något inte står rätt till<br />
brukar vara att det uppstår en konstig stämning<br />
på arbetsplat<strong>se</strong>n och att <strong>se</strong>dan nyckelpersonerna<br />
försvinner en efter en.<br />
– Man kliar sig i huvudet och undrar hur det<br />
gick till, och <strong>se</strong>dan blir man rädd. Det <strong>kan</strong> vara<br />
svårt att göra något åt en psykopat men det man<br />
ska tänka på är att göra motstånd. Undvik att<br />
inta en offerroll.<br />
Åke Strengnell beskriver psykopati som en<br />
personlighetsstörning som är beroende av olika<br />
stimuli. <strong>Psykopat</strong>en <strong>ha</strong>r ofta ett starkt behov av<br />
att höra skit om andra och behöver det för att<br />
hålla den undermedvetna ångesten på plats.<br />
– Han eller hon gräver upp så mycket skit<br />
man <strong>kan</strong>. Det är få psykopater som missbrukar<br />
alkohol, däremot är exempelvis träning, spel eller<br />
ekonomiska missbruk vanliga, säger <strong>ha</strong>n.<br />
det bästa sättet att <strong>ha</strong>ntera en psykopat är alltså<br />
att göra motstånd och att ta bort stimuli. En psykopat<br />
går också att hålla på mattan genom straff<br />
och belöning. Enligt Åke Strengnell fungerar hot<br />
bra eftersom en psykopat är van vid att omgivningen<br />
fogar sig.<br />
– Säger man då emot psykopaten så är <strong>ha</strong>n eller<br />
hon inte van vid det, konstaterar <strong>ha</strong>n.<br />
12 [koncist] • 5/2011<br />
När Åke blir kontaktad av företag för att hjälpa<br />
dem att bli av med en psykopat brukar <strong>ha</strong>n alltid<br />
börja med att träffa vd:n och ägaren för att klura<br />
ut vad det är för person det <strong>ha</strong>ndlar om. Nästa<br />
steg är hur man ska bli av med personen ifråga.<br />
– Hot, hot och lite muta brukar vara bra. Att<br />
konfrontera personen och säga att man vet hur<br />
allt ligger till, säga upp honom eller henne med<br />
omedelbar ver<strong>kan</strong> och erbjuda en årslön eller<br />
något liknande brukar vara effektivt, säger <strong>ha</strong>n.<br />
De vanligaste brotten som en psykopat begår<br />
är förtroendebrott som att exempelvis sälja<br />
företagshemligheter till konkurrenten. Man ska<br />
därför aldrig anförtro en psykopat något som<br />
<strong>ha</strong>ndlar om ekonomiskt förtroende, marknadsföring<br />
etc.<br />
– Det bästa är att ge dem enkla rutinjobb där<br />
de ställer till så lite skada som möjligt. Då brukar<br />
de tröttna efter ett tag och själva ta initiativ till att<br />
lämna arbetsplat<strong>se</strong>n.<br />
åke strengnell menar att genom bättre rekrytering<br />
skulle man kunna undvika att anställa<br />
psykopater. Många gånger är psykopaterna så<br />
slipade och så intelligenta att de klarar sig genom<br />
rekryteringen på mindre företag.<br />
– För den som ska rekrytera finns mycket<br />
att tänka på. En sak är att faktiskt lita till sin<br />
magkänsla, då är mycket vunnet. Avsätt tid till<br />
intervjun och nöj dig inte med en timme. Lyssna<br />
på vad den du intervjuar verkligen säger, men<br />
framför allt – lita på din magkänsla.<br />
”Hot, hot och lite muta<br />
brukar vara bra.” Åke<br />
Strengnell <strong>ha</strong>r en metod<br />
för företag som vill bli av<br />
med en psykopat.<br />
[koncist] • 5/2011 13<br />
chArLOTTA DAnIeLSSOn
En kurs för dig som arbetar som ekonomi- eller<br />
redovisningsassistent på en redovisningsbyrå eller på<br />
ett företags ekonomiavdelning. Kur<strong>se</strong>n ger dig en bra<br />
förståel<strong>se</strong> för helheten i bokslutsproces<strong>se</strong>n och är en bra<br />
förberedande genomgång av de delar som ingår i våra<br />
bokslutskur<strong>se</strong>r.<br />
De olika delarna varvar gemensamma genomgångar med<br />
grupparbeten och bikupor.<br />
Huvudinnehåll<br />
• Associationsformer<br />
• Bokföringslagen<br />
• Redovisningssystemet och kontoplanen<br />
• Kontering<br />
• Årsredovisningslagen<br />
• Avstämningar och felsökningar<br />
• Grundläggande om periodi<strong>se</strong>ring<br />
• Omsättningstillgångar<br />
• Anläggningstillgångar<br />
• Skulder<br />
• Sociala kostnader – innebörd<br />
• Praktikfall<br />
Förkunskaper<br />
Du bör <strong>ha</strong> grundläggande kunskaper i bokföring och<br />
närmat dig arbetsuppgiften att upprätta ett enklare<br />
bokslut eller varit en medarbetare behjälplig med detta.<br />
Kur<strong>se</strong>n är också utmärkt för dig som arbetar som<br />
ekonomi/redovisningsassistent på en redovisningsbyrå<br />
eller på ett företags ekonomiavdelning.<br />
Tid och plats<br />
Stockholm 21–23 <strong>se</strong>ptember<br />
Malmö 19–21 oktober<br />
Göteborg 24–26 oktober<br />
Umeå 21–23 november<br />
Stockholm 5–7 december<br />
Lärare<br />
Bengt Petersson, auktori<strong>se</strong>rad revisor, KPMG<br />
Pris<br />
9 800 kr exkl. moms<br />
Ny kurs!<br />
Bokslutsredovisning<br />
– förberedande<br />
Information och anmälan<br />
farakademi.<strong>se</strong>/bokslutsred_forbered<br />
08 506 112 80<br />
Våra andra<br />
bokslutskur<strong>se</strong>r<br />
hittar du på<br />
farakademi.<strong>se</strong><br />
FOTOLIA, pernILLA hALLInG<br />
Reko – en trygghet<br />
för företaget<br />
Lena slår ett slag för redovisning med kvalitetsstämpel<br />
En väl fungerande kommunikation,<br />
ett tydligt<br />
uppdrag och en konsult<br />
som följer Reko lägger<br />
grunden till ökad trygghet<br />
för företagaren och dennes<br />
verksamhet.<br />
Att driva ett litet företag ställer<br />
stora krav på ägaren, både<br />
ifråga om kompetens och<br />
engagemang. Företagarens<br />
bokföringsskyldighet, och<br />
ansvaret för den, vilar alltid<br />
på företagaren och <strong>kan</strong> inte<br />
tas över av redovisningskonsulten.<br />
Däremot <strong>kan</strong> <strong>ha</strong>n eller<br />
hon <strong>se</strong> till så att lagar och<br />
regler uppfylls.<br />
– Men det yttersta ansvaret<br />
ligger alltid hos företagaren<br />
och det är viktigt att det är<br />
en kompetent redovisningskonsult<br />
som anlitas. En bra<br />
konsult bidrar med kvalitet,<br />
trygghet och säkerhet, säger<br />
Lena Sjöblom som själv arbetat<br />
som redovisningskonsult<br />
i 20 år.<br />
<strong>se</strong>dan en tid tillbaka är hon<br />
anställd av Far, branschorganisationen<br />
för revisorer och<br />
rådgivare, som ansvarig för<br />
redovisningstjänster till små<br />
och medelstora företag.<br />
– Under mina år som<br />
redovisningskonsult <strong>ha</strong>r<br />
jag <strong>ha</strong>ft förmånen att träffa<br />
<strong>många</strong> av småföretagarna och<br />
fått förtroendet att <strong>ha</strong>ntera<br />
deras redovisning och<br />
rapportering. En företagare<br />
som väljer att<br />
anlita en kompetent<br />
redovisningskonsult<br />
gör ett klokt val, säger<br />
Lena Sjöblom.<br />
Sedan årsskiftet gäller<br />
en ny kvalitetsstandard för<br />
landets redovisningskonsulter<br />
– Reko. Är konsulten<br />
auktori<strong>se</strong>rad ska <strong>ha</strong>n eller<br />
hon i sitt arbeta följa Svensk<br />
standard för redovisningstjänster,<br />
Reko. De som inte<br />
är auktori<strong>se</strong>rade uppmuntras<br />
också att följa Reko, men de<br />
<strong>ha</strong>r ingen skyldighet att göra<br />
det.<br />
– Kraven i Reko innebär<br />
att redovisningen sköts<br />
professionellt, minskar företagarens<br />
risker och stödjer<br />
verksamheten. Genom att<br />
anlita en auktori<strong>se</strong>rad redovisningskonsult<br />
som följer<br />
Reko <strong>kan</strong> företagaren uppnå<br />
högre säkerhet i sin verksamhet<br />
och få ett bra stöd, säger<br />
Lena Sjöblom.<br />
Konsulten <strong>ha</strong>r bl.a. krav<br />
på sig att vara uppdaterad<br />
på de lagar och regler som<br />
gäller, att arbeta strukturerat,<br />
<strong>ha</strong>ntera risker samt <strong>ha</strong> en rutin<br />
för backup vid exempelvis<br />
sjukdom. Uppdraget ska vara<br />
Lena Sjöblom, redovisningsspecialist<br />
på Far.<br />
i sådant skick att konsulten<br />
<strong>kan</strong> lämna över till en annan<br />
konsult om något händer.<br />
– En auktori<strong>se</strong>rad redovisningskonsult<br />
måste dessutom<br />
genomgå kvalitetskontroll.<br />
Branschorganisationerna<br />
Far och SRF kontrollerar<br />
med viss regelbundenhet<br />
att en auktori<strong>se</strong>rad redovisningskonsult<br />
följer Reko<br />
och därmed bevakar sina<br />
kunders intres<strong>se</strong>n, säger Lena<br />
Sjöblom.<br />
en auktori<strong>se</strong>rad redovisningskonsult<br />
<strong>ha</strong>r möjligheten<br />
att lämna en bokslutsrapport<br />
till sina kunder. Den rapporten<br />
är ett kvitto på att<br />
redovisningskonsulten utfört<br />
sitt arbete enligt Reko.<br />
Den som anlitar en auktori<strong>se</strong>rad<br />
redovisningskonsult<br />
<strong>kan</strong> känna förtroende och<br />
lita på att konsulten arbetar<br />
för kundens bästa, i enlighet<br />
med svenska lagar och<br />
regler. Redovisningskonsulten<br />
rapporterar direkt till<br />
sin uppdragsgivare och <strong>ha</strong>r i<br />
övrigt tystnadsplikt.<br />
ett mindre aktiebolag <strong>ha</strong>r<br />
bara en offentlig finansiell<br />
rapport årligen och det<br />
är årsredovisningen. För<br />
enskilda firmor och <strong>ha</strong>ndelsbolag<br />
finns det inte några<br />
offentliga rapporter, där är<br />
det årsboksluten som gäller.<br />
Under löpande år är det i<br />
normalfallet endast en, eller<br />
ett fåtal, ägare som är mottagare<br />
av rapporteringen från<br />
redovisningskonsulten.<br />
– Syftet med redovisning<br />
är att ge tillförlitlig information<br />
och vara ett bra beslutsunderlag.<br />
Det är något en<br />
redovisningskonsult aldrig<br />
får glömma. Som företagare<br />
<strong>ha</strong>r du mycket att vinna på<br />
att köpa en tjänst av hög<br />
kvalitet. Då <strong>kan</strong> du foku<strong>se</strong>ra<br />
på att utveckla din<br />
verksamhet och göra<br />
det som du är bäst<br />
på. Det ska vara en<br />
trygghet för dig att<br />
anlita en konsult som<br />
följer Reko, säger Lena<br />
Sjöblom.<br />
[koncist] • 5/2011 15
Nyheter för delägare i <strong>ha</strong>ndelsbolag<br />
När <strong>ha</strong>ndelsbolag infogades<br />
i systemet med skattefria<br />
utdelningar och<br />
kapitalvinster på näringsbetingade<br />
andelar uppkom<br />
ett antal oönskade effekter.<br />
För att komma till rätta<br />
med dessa föreslås i en<br />
promemoria från Finansdepartementet<br />
därför<br />
vissa ändringar som rör<br />
beskattningen av delägare<br />
i <strong>ha</strong>ndels och kommanditbolag.<br />
förslag Den 1 januari 2010<br />
inordnades andelar i <strong>ha</strong>ndelsbolag<br />
i det befintliga systemet<br />
med skattefria utdelningar<br />
vad?<br />
l Oönskade effekter av <strong>ha</strong>ndelsbolags<br />
infogning i systemet<br />
med näringsbetingade andelar<br />
rättas till.<br />
l Förtydligas att avdragsbegränsningen<br />
för kapitalförluster<br />
i <strong>ha</strong>ndelsbolag endast<br />
gäller delägarrätter.<br />
l En utvidgning sker av reglerna<br />
som innebär att utdelningsbeskattning<br />
inte ska ske när<br />
och kapitalvinster på<br />
näringsbetingade andelar. En<br />
andel i ett <strong>ha</strong>ndelsbolag<br />
be<strong>ha</strong>ndlas numera på samma<br />
sätt som en näringsbetingad<br />
andel, om delägaren är ett<br />
företag. En kapitalvinst på en<br />
sådan andel är således<br />
skattefri. Ett <strong>ha</strong>ndelsbolag<br />
<strong>kan</strong> nu även sälja sitt eget<br />
inne<strong>ha</strong>v av andelar skattefritt<br />
till den del kapitalvinsten<br />
<strong>ha</strong>de varit skattefri om<br />
delägaren själv <strong>ha</strong>de sålt<br />
andelen. Motsvarande<br />
kapitalförluster får inte dras<br />
av. På samma sätt <strong>kan</strong> ett<br />
<strong>ha</strong>ndelsbolag ta emot<br />
skattefri utdelning om<br />
näringsbetingade andelar<br />
säljs till underpris. Bestämmel<strong>se</strong>rna<br />
ska även tillämpas<br />
vid försäljning av sådana<br />
andelar i <strong>ha</strong>ndelsbolag eller i<br />
utlandet delägarbeskattade<br />
juridiska personer inom EES,<br />
som be<strong>ha</strong>ndlas som näringsbetingade<br />
andelar.<br />
l Reglerna ändras så att<br />
direkt och indirekt inne<strong>ha</strong>v<br />
utdelningen <strong>ha</strong>de varit<br />
skattefri om den tagits emot<br />
direkt av delägaren.<br />
dessa nya regler <strong>ha</strong>r emellertid<br />
i vissa fall fått ett<br />
icke önskat resultat. I en<br />
promemoria från Finansdepartementet<br />
föreslås därför<br />
vissa ändringar. Det är alltså<br />
fråga om följdändringar till<br />
reglerna om skattefri kapitalvinst<br />
och utdelning på<br />
andelar inom <strong>ha</strong>ndelsbolags<strong>se</strong>ktorn.<br />
Samtliga ändringar<br />
föreslås träda i kraft den 2<br />
januari 2012.<br />
[PrOMeMOriA,<br />
FinAnsdePArTeMenTeT]<br />
be<strong>ha</strong>ndlas på samma sätt vid<br />
karaktärsbyte.<br />
l Skalbolagsdeklaration ska<br />
lämnas inom 60 dagar.<br />
l Reglerna förtydligas när<br />
det gäller skattefriheten för<br />
utdelningar och kapitalvinster<br />
när <strong>ha</strong>ndelsbolagsandel <strong>ha</strong>r<br />
sålts under året. Motsvarande<br />
gäller för avdrag för kapitalförluster.<br />
Otydlig lagtext rättas till<br />
Begränsningsregeln för<br />
avdrag för kapitalförluster<br />
liksom underlåten<br />
utdelningsbeskattning<br />
vid underprisöverlåtel<strong>se</strong>r<br />
är områden där lagtexten<br />
föreslås förtydligas, enligt<br />
Finansdepartementets<br />
promemoria. Även för<br />
karaktärsbyte vid indirekt<br />
inne<strong>ha</strong>v och när skalbolagsdeklaration<br />
ska lämnas<br />
in föreslås ändringar.<br />
förslag För att motverka<br />
befarad skatteplanering finns<br />
en begränsning i rätten att<br />
dra av kapitalförluster som<br />
uppkommer i <strong>ha</strong>ndelsbolag.<br />
Sedan denna begränsning<br />
infördes <strong>ha</strong>r den emellertid<br />
tillämpats alltför omfattande.<br />
Avsikten var inte att begränsa<br />
avdragsrätten för kapitalförluster<br />
på svenska fordringsrätter,<br />
utan endast på<br />
delägarrätter. I promemorian<br />
föreslås därför en ändring så<br />
att det klart framgår att<br />
bestämmel<strong>se</strong>n bara gäller<br />
förluster på delägarrätter.<br />
Bestämmel<strong>se</strong>r finns som<br />
innebär att en underprisöverlåtel<strong>se</strong><br />
enligt vissa angivna<br />
villkor inte ska uttagsbeskattas.<br />
Om ett företag överlåter<br />
en tillgång ska överlåtel<strong>se</strong>n<br />
inte leda till att någon som<br />
direkt eller indirekt äger<br />
andelar i det överlåtande<br />
företaget tar upp skillnaden<br />
mellan marknadsvärde och<br />
ersättning som utdelning.<br />
Överlåtel<strong>se</strong>n ska inte heller<br />
medföra att förvärvaren, eller<br />
den som direkt eller indirekt<br />
äger en kvalificerad andel i<br />
det förvärvande företaget, tar<br />
upp skillnaden som intäkt i<br />
inkomstslaget tjänst. Om ett<br />
företag förvärvar tillgången<br />
får skillnaden inte räknas som<br />
utgift för förbättring av en<br />
andel i företaget.<br />
när andelar i <strong>ha</strong>ndelsbolag<br />
infogades i systemet med<br />
skattefria kapitalvinster på<br />
näringsbetingade andelar var<br />
tanken att även sådana skattefria<br />
avyttringar skulle omfattas<br />
av ovanstående bestämmel<strong>se</strong>r.<br />
Lagtexten återspeglar<br />
dock inte detta fullt ut. I<br />
promemorian föreslås därför<br />
att bestämmel<strong>se</strong>rna tillämpas<br />
även på avyttring av sådana<br />
andelar i <strong>ha</strong>ndelsbolag eller<br />
16 [koncist] • 5/2011<br />
i utlandet delägarbeskattade<br />
juridiska personer inom EES,<br />
som be<strong>ha</strong>ndlas som näringsbetingade<br />
andelar.<br />
formellt <strong>se</strong>tt <strong>kan</strong> ett <strong>ha</strong>ndelsbolag<br />
inte äga näringsbetingade<br />
andelar. Reglerna om<br />
skattefrihet för utdelning och<br />
kapitalvinst, samt förbud mot<br />
avdrag för kapitalförlust, <strong>ha</strong>r<br />
i stället utformats på så sätt<br />
att det är delägarens ställning<br />
som är avgörande. Om<br />
kapitalvinsten eller utdelningen<br />
inte skulle <strong>ha</strong> tagits<br />
upp om delägaren själv <strong>ha</strong>de<br />
sålt andelarna eller tagit emot<br />
utdelningen, så ska dennes<br />
del av utdelningen/kapitalvinsten<br />
inte tas upp. Indirekt<br />
inne<strong>ha</strong>v be<strong>ha</strong>ndlas alltså som<br />
ett direkt inne<strong>ha</strong>v.<br />
I promemorian noteras<br />
att problem <strong>kan</strong> uppstå vid<br />
karaktärsbyte, dvs. när en<br />
näringsbetingad andel upphör<br />
att vara näringsbetingad.<br />
Andelen ska då an<strong>se</strong>s vara<br />
anskaffad för marknadsvärdet<br />
vid denna tidpunkt. Eftersom<br />
ett <strong>ha</strong>ndelsbolag inte<br />
<strong>kan</strong> inne<strong>ha</strong> näringsbetingade<br />
andelar, blir denna regel inte<br />
tillämplig vid ett indirekt<br />
inne<strong>ha</strong>v. Detta <strong>ha</strong>r betydel<strong>se</strong><br />
vid beräkningen av om en<br />
kapitalvinst <strong>ha</strong>de tagits upp,<br />
om delägaren själv <strong>ha</strong>de sålt<br />
motsvarande andelar.<br />
för att komma till rätta med<br />
att direkt och indirekt inne<strong>ha</strong>v<br />
be<strong>ha</strong>ndlas olika vid ett<br />
karaktärsbyte, föreslås därför<br />
ändrade regler i promemorian.<br />
Vid ett karaktärsbyte ska det<br />
indirekta inne<strong>ha</strong>vet an<strong>se</strong>s <strong>ha</strong><br />
anskaffats till marknadsvärdet<br />
vid denna tidpunkt för den<br />
berörda delägaren.<br />
Avslutningsvis föreslås att<br />
skalbolagsdeklaration ska<br />
lämnas inom 60 dagar (för<br />
närvarande inom 30 dagar).<br />
Vid alla typer av skalbolagstransaktioner<br />
ska det vara<br />
möjligt att räkna tiden för<br />
deklarationslämnandet,<br />
och det särskilda bokslutet,<br />
antingen från avyttringstidpunkten<br />
eller från tillträdet<br />
till andelarna.<br />
Skattefriheten vid<br />
avyttrad andel<br />
i <strong>ha</strong>ndelsbolag<br />
klargörs – vänd!<br />
[koncist] • 5/2011 17<br />
FOTOLIA
Skattefriheten vid avyttrad andel klargörs<br />
Hur ska skattefriheten för<br />
utdelningar och kapitalvinst<br />
bedömas om en <strong>ha</strong>ndelsbolagsandel<br />
<strong>ha</strong>r sålts<br />
under året? Och vad gäller<br />
om avdrag för kapitalförluster<br />
i motsvarande läge?<br />
I Finansdepartementets<br />
promemoria lämnas förslag<br />
till klargöranden.<br />
förslag Huvudregeln för<br />
beskattning av ett <strong>ha</strong>ndelsbolags<br />
resultat är att den som är<br />
delägare i <strong>ha</strong>ndelsbolaget vid<br />
beskattningsårets utgång ska<br />
ta upp sin andel av hela<br />
resultatet. Detta gäller även<br />
om <strong>ha</strong>ndelsbolaget <strong>ha</strong>r sålts<br />
till nya ägare under året. Det<br />
finns dock möjlighet att<br />
avtala om en annan fördelning,<br />
t.ex. att säljaren och<br />
köparen tar upp resultatet för<br />
den period de var delägare i<br />
<strong>ha</strong>ndelsbolaget. Men frågan<br />
är hur skattefriheten för<br />
utdelningar och kapitalvinst<br />
ska bedömas om andelen sålts<br />
under året.<br />
ett exempel <strong>kan</strong> illustrera<br />
problematiken.<br />
l Ett aktiebolag X köper en<br />
andel i ett <strong>ha</strong>ndelsbolag<br />
från en fysisk<br />
person i december<br />
2010.<br />
l Handelsbolaget<br />
<strong>ha</strong>r kalenderår som<br />
räkenskapsår.<br />
l Aktiebolaget X<br />
ska redovisa hela<br />
resultatet från<br />
<strong>ha</strong>ndelsbolaget.<br />
l I resultatet ingår en<br />
utdelning från ett onoterat<br />
aktiebolag och en kapitalvinst<br />
på sålda andelar i<br />
detta bolag. Utdelningen<br />
<strong>ha</strong>r tagits emot och försäljningen<br />
<strong>ha</strong>r skett innan ak-<br />
Böcker att lita på.<br />
Regelsamlingar för hela <strong>Ekonomisverige</strong>.<br />
tiebolag X köpte sin andel i<br />
<strong>ha</strong>ndelsbolaget.<br />
l Den fråga som uppkommer<br />
i exemplet är hur utdelningen<br />
och kapitalvinsten ska<br />
be<strong>ha</strong>ndlas i aktiebolag X.<br />
när det gäller utdelningen<br />
spelar redovisningen en viktig<br />
roll. Av förarbetena<br />
till den lag som<br />
infogade andelar i<br />
<strong>ha</strong>ndelsbolag i det<br />
befintliga systemet<br />
med skattefria utdelningar<br />
och kapitalvinster<br />
på näringsbetingade<br />
andelar,<br />
framgår nämligen<br />
att tidpunkten för<br />
att pröva om utdelningen är<br />
skattefri avgörs av vad som<br />
följer av god redovisnings<strong>se</strong>d.<br />
Det innebär att tidpunkten<br />
bestäms av när det är sannolikt<br />
att företaget får utdel-<br />
Information och beställning: tel. 08 402 75 00, order@far.<strong>se</strong>, www.farakademi.<strong>se</strong><br />
ningen och den <strong>kan</strong> beräknas<br />
på ett tillförlitligt sätt. Normalt<br />
är detta när bolagsstämman<br />
beslutar om utdelningen.<br />
I exemplet ovan skulle det<br />
betyda att utdelningen ska<br />
beskattas hos aktiebolaget X.<br />
När utdelningen beslutades<br />
var den skattepliktig, eftersom<br />
andelen då inne<strong>ha</strong>des av<br />
den fysiska personen.<br />
I Finansdepartementets<br />
promemoria konstateras<br />
emellertid att lagen inte är<br />
helt tydlig när det gäller hur<br />
utdelningen ska be<strong>ha</strong>ndlas,<br />
om <strong>ha</strong>ndelsbolagsandelen<br />
säljs efter det att utdelningen<br />
beslutades, men före räkenskapsårets<br />
utgång. Det bör<br />
därför förtydligas att en<br />
utdelning som var skattefri<br />
när den beslutades inte är<br />
skattefri vid räkenskapsårets<br />
utgång, om <strong>ha</strong>ndelsbolagsandelen<br />
säljs under året till<br />
Beställ på<br />
farakademi.<strong>se</strong><br />
18 [koncist] • 5/2011<br />
någon som inte <strong>kan</strong> lyfta<br />
skattefri utdelning och som<br />
ska ta upp resultatet från<br />
<strong>ha</strong>ndelsbolaget.<br />
när det gäller kapitalvinster<br />
bör, enligt promemorian,<br />
anläggas ett motsvarande<br />
synsätt som i fråga om<br />
utdelningar. Det innebär att<br />
det bedöms som rimligt att<br />
det är förhållandena både vid<br />
tidpunkten för försäljningen<br />
och vid beskattningsårets<br />
utgång som ska vara avgörande<br />
för om kapitalvinsten<br />
ska tas upp.<br />
Eftersom <strong>ha</strong>ndelsbolagsandelen<br />
i exemplet ovan<br />
ägdes av en fysisk person vid<br />
försäljningen, ska aktiebolaget<br />
X ta upp kapitalvinsten<br />
vid årets utgång. Liksom vid<br />
utdelningar behöver det inte<br />
vara samma företag som äger<br />
andelen vid beskattningsår-<br />
ets utgång som då den säljs.<br />
Om andelen <strong>ha</strong>r sålts från<br />
ett företag som omfattas av<br />
reglerna om skattefrihet till<br />
ett annat sådant företag, är<br />
kapitalvinsten skattefri även<br />
om försäljningen skett innan<br />
<strong>ha</strong>ndelsbolagsandelen såldes.<br />
För att undvika tillämpningsproblem<br />
föreslås i<br />
promemorian att tidpunk-<br />
ten för bedömningen förtydligas.<br />
Även för avdrag för kapitalförluster<br />
innehåller promemorian<br />
ett klargörande.<br />
Bestämmel<strong>se</strong>n innebär att en<br />
kapitalförlust måste <strong>ha</strong> kunnat<br />
dras av både hos den som<br />
var delägare i <strong>ha</strong>ndelsbolaget<br />
vid tidpunkten för försäljningen<br />
och hos den som är<br />
delägare vid räkenskapsårets<br />
utgång, om de själva <strong>ha</strong>de<br />
sålt delägarrätten vid dessa<br />
tidpunkter.<br />
Hyr ett bättre arbetsliv<br />
Köp inte nya möbler till kontoret. Hyr istället. Att hyra kopiator,<br />
kaffemaskin och tjänstebil är en självklarhet. Visste du att du lika enkelt och<br />
förmånligt <strong>kan</strong> hyra hela kontorsinredningen hos Kinnarps Interior? Vi hjälper<br />
dig med en inredning som passar dina behov idag.<br />
Kontakta oss så berättar vi mer. Läs mer på: www.kinnarpsinterior.<strong>se</strong>/hyra<br />
ett exempel <strong>kan</strong> åskådliggöra<br />
tillvägagångssättet.<br />
l En fysisk person äger ett<br />
<strong>ha</strong>ndelsbolag, som i sin tur<br />
äger andelar i ett onoterat<br />
aktiebolag.<br />
l Andelarna i aktiebolaget<br />
säljs med förlust i början av<br />
räkenskapsåret (kalenderåret).<br />
l I augusti säljer den fysiska<br />
personen samtliga sina<br />
andelar i <strong>ha</strong>ndelsbolaget till<br />
aktiebolag A för marknadsvärdet.<br />
Aktiebolag A ska<br />
redovisa hela årets resultat<br />
från <strong>ha</strong>ndelsbolaget.<br />
l Den fråga som uppkommer<br />
vid räkenskapsårets utgång<br />
är hur kapitalförlusten på<br />
de onoterade andelarna ska<br />
be<strong>ha</strong>ndlas. Två hypotetiska<br />
tester ska då göras.<br />
1. Om den fysiska personen<br />
<strong>ha</strong>de sålt andelarna själv<br />
vid tidpunkten för avyttringen<br />
<strong>ha</strong>de hon/<strong>ha</strong>n fått<br />
dra av förlusten.<br />
2. Om aktiebolag A <strong>ha</strong>de<br />
sålt andelarna själv vid<br />
räkenskapsårets utgång<br />
<strong>ha</strong>de förlusten inte kunnat<br />
dras av, eftersom andelarna<br />
<strong>ha</strong>de varit näringsbetingade<br />
för bolaget.<br />
Slutsats: Kapitalförlusten <strong>kan</strong><br />
inte dras av eftersom båda<br />
testerna måste innebära en<br />
avdragsrätt.<br />
kinnarpsinterior.<strong>se</strong><br />
[koncist] • 5/2011 19<br />
FOTOLIA, jeSper kArLSSOn
Slumpen<br />
spelar roll<br />
Poker är ett skicklighetsspel<br />
när det spelas i turneringsform.<br />
Kortvarigare<br />
kontantspel an<strong>se</strong>s däremot<br />
vara ett spel som beror på<br />
slumpen. Det konstaterar<br />
Högsta domstolen i en<br />
dom.<br />
rättsfall Rättsfallet gällde en<br />
pokerturnering som anordnades<br />
på västkusten under<br />
2007. Tävlingarna, som<br />
lockade nästan 700 deltagare,<br />
skulle pågå i tre dagar men<br />
stoppades av poli<strong>se</strong>n och <strong>se</strong>x<br />
personer åtalades för grovt<br />
dobbleri. Målet gick vidare<br />
genom domstolarna och när<br />
det <strong>ha</strong>mnade hos Högsta<br />
domstolen (HD) var knäckfrågan<br />
hur stort inslag av<br />
slumpen kortspelet <strong>ha</strong>r.<br />
Texas Hold’em kallas den<br />
pokervariant som spelades<br />
och domstolen bedömde de<br />
tre olika spel som ägt rum:<br />
huvudturneringen, sidotur-<br />
… men spelar<br />
man <strong>många</strong> givar<br />
avgör skicklighet<br />
neringar (s.k. sit-and-go) och<br />
kontantspel (s.k. cash-games).<br />
För att de åtalade skulle<br />
fällas krävdes att det kunde<br />
fastställas att pokerspelet helt<br />
eller till vä<strong>se</strong>ntlig del styrs<br />
av slumpen. HD konstaterade<br />
att det är längden på<br />
kortspelandet som avgör hur<br />
stor betydel<strong>se</strong> slumpen <strong>ha</strong>r.<br />
Ju fler omgångar som hinner<br />
spelas, desto större möjlighet<br />
att påverka utgången genom<br />
skickligt spel.<br />
Huvudturneringen, som<br />
spelades över flera dagar, ansågs<br />
med god marginal pågå<br />
så länge att slumpen spelade<br />
en underordnad roll. Även sidoturneringarna,<br />
som tog två<br />
till tre timmar att spela klart,<br />
pågick tillräckligt länge.<br />
Kontantspelen bedömdes<br />
däremot annorlunda. Till<br />
skillnad från turneringarna<br />
kunde spelarna lämna spelet<br />
när de önskade och nya<br />
marker kunde även köpas<br />
vid behov. Då spelarna själva<br />
kunde bestämma hur <strong>många</strong><br />
omgångar som skulle spelas<br />
kom HD fram till att det inte<br />
gick att bestämma någon<br />
längre spelperiod än en omgång<br />
i taget – varje giv ansågs<br />
vara ett <strong>se</strong>parat spel. Och med<br />
sådant synsätt ansågs kortspelandet<br />
vara ett slumpspel.<br />
[HÖgsTA dOMsTOlen,<br />
MÅl nr B 2760-09]<br />
A e r w o r k , rådgiva, skriva en revisionsberättel<strong>se</strong>, hämta tidigare på dagis, gå på bio eller <strong>se</strong>minarium, gå nio hål,<br />
skriva ett pm, äta en sjurätters, läsa Koncist, ta en välförtjänt tupplur, gå på ett spinningpass.<br />
Vårt namn är Bolagssti arna. Två timmar är allt vi behöver för att bilda ett bolag eller ge dig en avvecklingso ert.<br />
Vår nansiella styrka och långa erfarenhet gör oss till en gedigen samarbetspartner.<br />
Läs mer på bolagssti arna.com<br />
bolagsstiftarna ab | box 12086, 402 41 göteborg | tel 031-704 10 50 | fax 031-14 84 10 | e-post bolags@stiftarna.com<br />
20 [koncist] • 5/2011<br />
kapitalskatt<br />
på pokervinster<br />
utanför eu<br />
Svenska lotterivinster är<br />
skattefria för vinnaren.<br />
Efter en dom från EUdomstolen<br />
gav Skatteverket<br />
ut ett ställningstagande<br />
där det slogs fast<br />
att skattefriheten även<br />
gäller lotterivinster inom<br />
EU/EES. Pokervinster utanför<br />
EU an<strong>se</strong>s däremot<br />
vara sådana lotterivinster<br />
som ska beskattas<br />
som inkomst av kapital<br />
om vinsten överstiger<br />
100 kronor. Utgifter för<br />
att delta i turneringarna<br />
an<strong>se</strong>s inte avdragsgilla.<br />
FOTOLIA<br />
Högt spel att<br />
dela på vinsten<br />
Vinstdelningsavtal i poker<br />
saknar betydel<strong>se</strong> när skatten<br />
ska betalas. Den som<br />
på pappret står som vinnare<br />
ska betala hela skatten<br />
– avdrag får inte göras<br />
för den del som vinnaren<br />
inte behåller själv.<br />
rättsfall Det framgår av en<br />
dom från kammarrätten.<br />
Målet gällde en pokerspelare<br />
som vunnit pengar i pokerturneringar<br />
i USA. Det rörde<br />
sig om pokervinster på nästan<br />
fem och en <strong>ha</strong>lv miljon<br />
kronor vunna under 2006. Av<br />
dessa vinster deklarerade<br />
spelaren ungefär 1,5 miljon<br />
kronor. Skatteverket ville<br />
därför öka spelarens inkomst<br />
med mellanskillnaden (ca<br />
fyra miljoner kronor).<br />
Spelaren invände att <strong>ha</strong>n<br />
inte vunnit så mycket som<br />
Skatteverket anförde.<br />
Han <strong>ha</strong>de i och för sig<br />
placerat sig så bra i de aktuella<br />
pokerturneringarna att<br />
beloppen stämde – däremot<br />
<strong>ha</strong>de <strong>ha</strong>n ingått civilrättsligt<br />
bindande vinstdelningsavtal<br />
med ett antal finansiärer som<br />
bl.a. bekostade anmälningsavgifterna<br />
som krävdes för<br />
turneringarna.<br />
detta upplägg är vanligt<br />
inom turneringspoker och<br />
vinstdelningen sker redan vid<br />
uthämtningen av prispengarna<br />
då de olika finansiärerna<br />
får kvittera ut sin del av<br />
vinsten direkt från kasinot.<br />
Med andra ord menade spelaren<br />
att <strong>ha</strong>n aldrig fått, eller<br />
ens kunnat få, större del av<br />
vinsterna än <strong>ha</strong>n redan <strong>ha</strong>de<br />
deklarerat.<br />
Invändningarna vann<br />
ingen framgång, vare sig vid<br />
Skatteverkets omprövning eller<br />
i förvaltningsrätten. Även<br />
kammarrätten kom fram till<br />
att spelaren skulle beskattas<br />
för hela vinstsummorna.<br />
Vinstdelningsavtalen ansågs<br />
inte kunna jämföras<br />
med exempelvis delägande<br />
av en lott i ett lotteri. Om<br />
flera personer gemensamt<br />
äger en lott <strong>kan</strong> alla delägarna,<br />
inte bara inne<strong>ha</strong>varen av<br />
lotten, göra anspråk på en ev.<br />
vinst. Men det var alltså inte<br />
aktuellt här.<br />
domstolen ifrågasatte inte<br />
att det fanns bindande civilrättsliga<br />
avtal mellan spelaren<br />
och <strong>ha</strong>ns finansiärer. Avtalen<br />
spelade däremot ingen roll<br />
för turneringsarrangörerna.<br />
Det var spelaren som personligen<br />
registrerats som deltagare<br />
och följaktligen kunde<br />
de berörda kasinona med<br />
befriande ver<strong>kan</strong> betala ut<br />
hela prispengen till spelaren.<br />
Spelaren ansågs <strong>ha</strong> vunnit<br />
hela beloppen och därefter<br />
betalat respektive finansiär<br />
från sina prispengar. De<br />
belopp <strong>ha</strong>n betalat ut pga.<br />
vinstdelningsavtalen fick <strong>ha</strong>n<br />
inte göra avdrag för.<br />
Domstolen ansåg vis<strong>se</strong>rligen<br />
att bekostandet av en<br />
deltagaravgift kunde an<strong>se</strong>s<br />
vara en typisk utgift för att<br />
förvärva inkomster. Däremot<br />
finns det ett uttryckligt<br />
avdragsförbud för just dessa<br />
deltagaravgifter i lagtexten.<br />
Hela vinstsummorna<br />
skulle alltså tas upp till beskattning<br />
och spelaren ansågs<br />
<strong>ha</strong> lämnat oriktiga uppgifter.<br />
domstolen fann inga<br />
förmildrande omständigheter<br />
som helt eller delvis befriade<br />
spelaren från skattetillägg.<br />
Följaktligen måste <strong>ha</strong>n även<br />
betala ett tillägg motsvarande<br />
40 procent av skatten.<br />
[kAMMArräTTen i sTOCkHOlM,<br />
MÅl nr 976-10]<br />
[koncist] • 5/2011 21
Valutakur<strong>se</strong>r sista april<br />
land kod köp sälj<br />
Albanien, 100 Lek ALL 6,1425 6,3725<br />
Algeriet, 100 Dinar DZD 8,2783 8,5483<br />
Angola, 100 Kwanza AOA 6,3271 6,5601<br />
Argentina, 1 Peso ARS 1,4469 1,5019<br />
Armenien, 100 Dram AMD 1,5732 1,6302<br />
Aruba, 100 Gulden AWG 330,78 340,78<br />
Australien, 1 Dollar AUD 6,5290 6,5810<br />
Azerbajdzjan, 1 New Manat AZN 7,4517 7,6617<br />
Ba<strong>ha</strong>mas, 1 Dollar BSD 5,9228 6,0978<br />
Bahrain, 1 Dinar BHD 15,7129 16,1729<br />
Bangladesh, 100 Taka BDT 8,1170 8,3720<br />
Bermuda, 1 Dollar BMD 5,9228 6,0978<br />
Bolivia, 1 Boliviano BOB 0,8449 0,8699<br />
Bosnien och Hercegovina, 1 Marka BAM 4,5016 4,6516<br />
Botswana, 1 Pula BWP 0,9249 0,9599<br />
Brasilien, 1 Real BRL 3,777 3,817<br />
Brunei, 1 Dollar BND 4,8337 4,9637<br />
Bulgarien, 1 New Leva BGN 4,4895 4,6325<br />
Burma, 1 Kyat MMK 0,920 0,948<br />
Burundi, 100 Francs BIF 0,4822 0,4972<br />
Centralafrika, 100 Francs XAF 1,3376 1,3826<br />
Chile, 100 Peso CLP 1,2842 1,3242<br />
Colombia, 100 Peso COP 0,3351 0,3451<br />
Costa Rica, 100 Colón CRC 1,1904 1,2258<br />
Danmark, 100 Kroner DKK 119,21 120,01<br />
Domini<strong>kan</strong>ska Republiken, 1 Peso DOP 0,1564 0,1616<br />
Egypten, 1 Pound EGP 0,9941 1,0271<br />
El Salvador, 1 Colon SVC 0,6771 0,6971<br />
Etiopien, 1 Birr ETB 0,3465 0,3665<br />
Euro, 1 EUR 8,8945 8,9460<br />
Fiji, 1 Dollar FJD 3,4079 3,5279<br />
Filippinerna, 1 Peso PHP 0,1323 0,1363<br />
Franska territoriet i sydvästra<br />
Stilla <strong>ha</strong>vet, 100 Francs XPF 7,3696 7,6096<br />
Förenade Arabemiraten, 1 Dir<strong>ha</strong>m AED 1,6123 1,6603<br />
land kod köp sälj<br />
Gambia, 1 Dalasi GMD 0,2101 0,2201<br />
Georgien, 1 Lari GEL 3,6103 3,7303<br />
G<strong>ha</strong>na, 1 Cedi GHS 3,9262 4,1062<br />
Gibraltar, 1 Pound GIP 9,8321 10,1821<br />
Guatemala, 1 Quetzal GTQ 0,7796 0,8036<br />
Guinea, 100 Francs GNF 0,0888 0,0928<br />
Guyana, 100 Dollar GYD 2,8912 2,9812<br />
Honduras, 1 Lempira HNL 0,3131 0,3231<br />
Hongkong, 1 Dollar HKD 0,7625 0,7825<br />
Indien, 100 Rupee INR 13,25 13,90<br />
Indonesien, 100 Rupiah IDR 0,0687 0,0720<br />
Irak, 1 Dinar IQD 0,0049 0,0053<br />
Iran, 100 Rial IRR 0,0562 0,0582<br />
Island, 100 Króna ISK 4,91 5,91<br />
Israel, 1 New Shekel ILS 1,7530 1,7830<br />
Jamaica, 1 Dollar JMD 0,0692 0,0718<br />
Japan, 100 Yen JPY 7,3420 7,4005<br />
Jemen, 1 Riyal YER 0,0275 0,0285<br />
Jordanien, 1 Dinar JOD 8,4271 8,5271<br />
Kanada, 1 Dollar (Check) CAD C 6,2810 6,3310<br />
Kanada, 1 Dollar (Transfer) CAD T 6,2910 6,3310<br />
Kazakstan, 100 Tenge KZT 4,0734 4,1734<br />
Kenya, 1 Shilling KES 0,0705 0,0735<br />
Kina, 1 Yuan CNY 0,9165 0,9435<br />
Komorerna, 1 Franc KMF 0,0177 0,0183<br />
Korea, 100 Won KRW 0,5590 0,5630<br />
Kroatien, 1 Kuna HRK 1,2018 1,2218<br />
Kuwait, 1 Dinar KWD 21,7374 22,0374<br />
Laos, 100 Kip LAK 0,0738 0,0758<br />
Lesotho, 1 Maluti LSL 0,8962 0,9192<br />
Lettland, 1 Lats LVL 12,38 12,76<br />
Libanon, 100 Pund LBP 0,3940 0,4060<br />
Litauen, 1 Litas LTL 2,575 2,590<br />
Macao, 1 Pataca MOP 0,7397 0,7617<br />
Madagaskar, 100 Ariary MGA 0,3048 0,3158<br />
Snabbavveckling - nu ÄNNU enklare<br />
Snabbavveckling <strong>ha</strong>r varit det enkla sättet att avveckla vilande bolag <strong>se</strong>dan vi skapade tjänsten på 1990-talet. Nu förenklar vi<br />
ytterligare bl a genom att antalet <strong>ha</strong>ndlingar vid överlåtel<strong>se</strong>n blir rejält färre. Sänd balans- och resultatrapport för snabb offert.<br />
Kontakta oss så hjälper vi dig!<br />
FALUN<br />
MALMÖ<br />
023 - 79 23 00<br />
040 - 720 20<br />
STOCKHOLM<br />
GÖTEBORG<br />
08 - 23 41 15<br />
031 - 17 12 25<br />
E-POST: info@standardbolag.<strong>se</strong><br />
HEMSIDA: www.standardbolag.<strong>se</strong><br />
LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954<br />
22 [koncist] • 5/2011<br />
land kod köp sälj<br />
Makedonien, 1 Denar MKD 0,1425 0,1475<br />
Malawi, 1 Kwac<strong>ha</strong> MWK 0,0392 0,0406<br />
Malaysia, 1 Ringgit MYR 2,0131 2,0431<br />
Maldiverna, 1 Rufiya MVR 0,4625 0,4765<br />
Marocko, 1 Dir<strong>ha</strong>m MAD 0,74 0,82<br />
Mauretanien, 100 Ougiya MRO 2,1682 2,2432<br />
Mauritius, 1 Rupee MUR 0,2171 0,2241<br />
Mexiko, 1 Peso MXN 0,5145 0,5255<br />
Mocambique, 1 Metical MZN 0,1883 0,1963<br />
Moldavien, 100 Leu MDL 51,52 53,22<br />
Mongoliet, 100 Tugrik MNT 0,4695 0,4845<br />
Namibia, 1 Dollar NAD 0,8962 0,9192<br />
Nepal, 1 Rupee NPR 0,0833 0,0863<br />
Nigeria, 1 Naira NGN 0,0381 0,0397<br />
Norge, 100 Kroner NOK 114,09 115,01<br />
Nya Zeeland, 1 Dollar NZD 4,7960 4,8410<br />
Oman, 1 Rial OMR 15,5110 15,7110<br />
Pakistan, 1 Rupee PKR 0,0695 0,0725<br />
Papua Nya Guinea, 1 Kina PGK 2,4437 2,5087<br />
Paraguay, 100 Guarani PYG 0,1501 0,1551<br />
Peru, 1 Nuevo Sol PEN 2,0977 2,1627<br />
Polen, 1 Zloty PLN 2,2300 2,2825<br />
Qatar, 1 Rial QAR 1,6404 1,6604<br />
Rumänien, 1 New Leu RON 2,1775 2,2075<br />
Rwanda, 100 Francs RWF 0,9862 1,0192<br />
Ryssland, 100 Rubel RUB 21,38 22,38<br />
Salomonöarna, 1 Dollar SBD 0,7795 0,8025<br />
Samoa, 1 Tala WST 2,6169 2,6919<br />
Sao Tomé & Principe, 100 Dobra STD 0,0338 0,0352<br />
Saudiarabien, 1 Riyal SAR 1,5725 1,6275<br />
Schweiz, 100 Francs CHF 686,80 690,80<br />
Serbien, 1 Dinar RSD 0,0887 0,0907<br />
Seychellerna, 1 Rupee SCR 0,4800 0,5020<br />
Sierra Leone, 100 Leone SLL 0,1354 0,1414<br />
Singapore, 1 Dollar SGD 4,87 4,92<br />
Lagerbolag<br />
Ett lagerbolag är ett färdigregistrerat aktiebolag<br />
som aldrig <strong>ha</strong>r bedrivit någon verksamhet. Den<br />
stora fördelen med ett lagerbolag är att samma<br />
dag du köper lagerbolaget <strong>kan</strong> du komma igång<br />
med verksamheten.<br />
land kod köp sälj<br />
Somalia, 100 Shilling SOS 0,3695 0,3825<br />
Sri Lanka, 1 Rupee LKR 0,0538 0,0556<br />
Storbritannien, 1 Pound GBP 9,9685 10,0640<br />
Sudan, 1 Pound SDG 2,2002 2,2902<br />
Surinam, 1 Gulden SRD 1,7892 1,8542<br />
Swaziland, 1 Lilangeni SZL 0,8961 0,9191<br />
Sydafrika, 1 Rand ZAR 0,89 0,93<br />
Syrien, 1 Pound SYP 0,1247 0,1283<br />
Taiwan, 1 Dollar TWD 0,2080 0,2100<br />
Tanzania, 100 Shilling TZS 0,3904 0,4054<br />
T<strong>ha</strong>iland, 1 Baht THB 0,1960 0,2050<br />
Tjeckien, 100 Koruna CZK 36,62 37,22<br />
Tongaöarna, 1 Pa Anga TOP 3,4098 3,5098<br />
Trinidad/Tobago, 1 Dollar TTD 0,9234 0,9534<br />
Tunisien, 1 Dinar TND 4,4551 4,5151<br />
Turkiet, 1 New Lira TRY 3,8380 4,0380<br />
Turkmenistan, 1 New Manat TMT 2,0641 2,1641<br />
Uganda, 100 Shiling UGX 0,2470 0,2580<br />
Ukraina, 100 Hryvnia UAH 74,27 76,67<br />
Ungern, 100 Forint HUF 3,3250 3,4300<br />
Uruguay, 1 Peso UYU 0,3139 0,3239<br />
USA, 1 Dollar (Check) USD 5,9625 6,0400<br />
USA, 1 Dollar (Transfer) USD 5,9725 6,0400<br />
Uzbekistan, 100 Sum UZS 0,3478 0,3628<br />
Vanuatu, 100 Vatu VUV 6,5596 6,7596<br />
Venezuela, 1 Bolivar Fuerte VEF 1,3595 1,4395<br />
Vietnam, 100 Dong VND 0,0285 0,0297<br />
Vitryssland, 100 Rubel BYR 0,1953 0,2035<br />
Västafrika, 100 Francs XOF 1,3376 1,3826<br />
Zambia, 100 Kwac<strong>ha</strong> ZMK 0,1257 0,1307<br />
Östra Karibien, 1 Dollar XCD 2,2060 2,2710<br />
Källa: S-E-Banken<br />
LagerboLag • Likvidation • SnabbavveckLing<br />
FuSion & FiSSion • boLagSJuridik • SkatteJuridik<br />
www.formabolag.<strong>se</strong><br />
• kompletta <strong>ha</strong>ndlingar<br />
• Leverans inom 2 timmar<br />
• Bolagspärm<br />
• Hjälp med firmanamnet<br />
box 1030, 851 11 Sundsvall. Tel: 060-17 55 60, 060-17 55 63. Fax: 060-17 11 35<br />
[koncist] • 5/2011 23
frågor & svar<br />
… om redovisning<br />
Avdrag för<br />
tjänstepensions-<br />
försäkring – när?<br />
Jag <strong>ha</strong>r hört att<br />
Skatteverkets ställningstagande<br />
om<br />
avdragsrätten för exempelvis<br />
Fora-avgifter <strong>ha</strong>r ändrats<br />
genom en dom i Högsta<br />
förvaltningsdomstolen.<br />
Stämmer detta? Hur påverkar<br />
domen redovisningen av<br />
sådana avgifter i framtiden?<br />
Ja, det är riktigt. Frågan om<br />
avdrag för premier för<br />
pensionsförsäkringar <strong>ha</strong>r<br />
nyligen aktuali<strong>se</strong>rats i ett<br />
för<strong>ha</strong>ndsbesked från Högsta förvaltningsdomstolen<br />
(<strong>se</strong> s. 4 i detta nummer).<br />
Den skattemässiga be<strong>ha</strong>ndlingen av<br />
premier för tjänstepensionsförsäkringar<br />
<strong>ha</strong>r hittills styrts av ett ställningstagande<br />
från Skatteverket. Med stöd av en dom<br />
från 2007 i Regeringsrätten (numera<br />
Högsta förvaltningsdomstolen) pre<strong>se</strong>nterade<br />
Skatteverket 2008 ett ställningstagande<br />
som be<strong>ha</strong>ndlade frågan om<br />
avdragsrätt för pensionsförsäkringspremier<br />
på löneskulder. Enligt ställningstagandet<br />
kunde en avsättning i sig inte<br />
grunda rätt till avdrag. För avdrag krävdes<br />
att försäkringspremien <strong>ha</strong>de betalats<br />
(<strong>se</strong> Nytt från Revisorn nr 8/9 2008 s. 8).<br />
Ställningstagandet fick till följd att Basgruppen<br />
uppdaterade Bas-kontoplanen<br />
med ett flertal nya konton (<strong>se</strong> Nytt från<br />
Revisorn nr 5 2009 s. 18).<br />
Skatteverket ansåg det således<br />
klarlagt att de avtal<strong>se</strong>nliga pensionsavgifterna<br />
som inte <strong>ha</strong>de betalats under<br />
räkenskapsåret inte heller var avdragsgilla.<br />
Företag med Fora-avgifter kunde<br />
därmed inte yrka avdrag för den del av<br />
årsavräkningen för 2008 som avsåg pensionsavgifter<br />
och som inte <strong>ha</strong>de betalats<br />
under 2008. Företaget var därför tvunget<br />
att kontrollera om det fanns någon<br />
obetald faktura från Fora och dessutom<br />
om man <strong>ha</strong>de re<strong>se</strong>rverat för Fora-avgift<br />
på <strong>se</strong>mesterlöneskulder. Pensionsdelen<br />
av dessa var inte avdragsgill.<br />
Genom den nyligen avkunnade domen<br />
i Högsta förvaltningsdomstolen <strong>ha</strong>r ett<br />
förtydligande skett när det gäller kravet<br />
på betalning. I det aktuella fallet fann<br />
domstolen att ett bolag fick dra av premier<br />
för pensionsförsäkringar som av<strong>se</strong>r<br />
pensioner som är intjänade under 2009<br />
– oav<strong>se</strong>tt om lönen <strong>ha</strong>r betalats ut under<br />
det året. Avdragsrätten krävde emellertid<br />
att premierna <strong>ha</strong>de betalats <strong>se</strong>nast när<br />
bolaget skulle <strong>ha</strong> lämnat sin självdeklaration<br />
för inkomsttaxeringen 2010.<br />
domen från Högsta förvaltningsdomstolen<br />
innebär att avtal<strong>se</strong>nliga pensionspremier<br />
såsom Fora blir avdragsgilla det<br />
år de av<strong>se</strong>r, dvs. det år då pensionen <strong>ha</strong>r<br />
tjänats in. Det gäller både de preliminära<br />
betalningarna och slutavräkningen<br />
för året. Förutsättningen är att dessa<br />
<strong>ha</strong>r betalats innan företaget lämnar sin<br />
självdeklaration. Domen innebär att<br />
företagen slipper mycket av arbetet med<br />
att återföra premier för tjänstepensioner<br />
till beskattning. Be<strong>ha</strong>ndlingen av pensionsförsäkringspremier<br />
i redovisningen<br />
kommer således<br />
att ändras. I fortsättningen<br />
behöver<br />
inte dessa premier delas<br />
upp och särredovisas<br />
på egna konton.<br />
Det är dock viktigt att<br />
lägga märke till att domen inte<br />
tar upp re<strong>se</strong>rveringen för Foraavgifter<br />
som enligt god redovisnings<strong>se</strong>d<br />
ska göras på <strong>se</strong>mesterlöneskuld. Dessa<br />
avgifter kommer inte att vara betalda då<br />
företaget lämnar sin självdeklaration.<br />
Följaktligen kommer dessa att behöva<br />
delas upp på en del som av<strong>se</strong>r pensionspremien<br />
och en som av<strong>se</strong>r övriga försäkringar<br />
som ingår i Fora-avgiften.<br />
när det gäller avgifter till Collectum<br />
fann Skatterättsnämnden att avdragsrätt<br />
24 [koncist] • 5/2011<br />
föreligger om betalning av premien för<br />
pensionsförsäkringar ba<strong>se</strong>ras på löner<br />
som betalats under året, under förutsätt-<br />
ning att de avsåg pensioner<br />
som tjänats in under<br />
året. Högsta förvaltningsdomstolen<br />
ändrade detta till att avdragsrätt<br />
föreligger för premier för pensionsförsäkringar<br />
som av<strong>se</strong>r pensioner som<br />
tjänats in under året. Krav på att den<br />
underliggande lönen skulle vara utbetald<br />
togs alltså bort i Högsta förvaltningsdom<br />
stolens dom. Kravet på att premierna<br />
ska vara betalda innan självdeklarationen<br />
lämnas kvarstår dock.<br />
kort och allmänt<br />
om avtal<strong>se</strong>nliga avgifter<br />
Avtal<strong>se</strong>nliga avgifter administrerade av<br />
Fora<br />
Så kallade Fora-avgifter omfattar i huvudsak<br />
kollektivanställd personal. I avgiften<br />
inkluderas bl.a. avtalsgruppsjukförsäkring,<br />
omställningsförsäkring, tjänstegrupplivförsäkring,<br />
trygghetsförsäkring vid<br />
arbetsskada samt avtalspension. Avgiftsunderlaget<br />
är utbetald bruttolön inklusive<br />
övertid<strong>se</strong>rsättning, sjuklön, <strong>se</strong>mesterlön<br />
samt <strong>se</strong>mesterersättning. Fora debiterar<br />
företaget under året preliminära avgifter<br />
varje jämn månad. De preliminära<br />
debiteringarna grundas på tidigare<br />
inrapporterade löneuppgifter. Efter<br />
kalenderårets slut görs en slutavräkning<br />
utifrån faktiskt utbetalda löner<br />
under kalenderåret. Denna slutavräkning<br />
<strong>kan</strong> innebära antingen<br />
att en inbetalning av ytterligare<br />
avgifter ska göras eller att företaget<br />
ska få en återbetalning.<br />
Enligt god redovisnings<strong>se</strong>d ska ett<br />
företag som <strong>ha</strong>r kalenderår beakta<br />
denna slutavräkning vid bokslutet.<br />
Eftersom Fora-avgiften enbart av<strong>se</strong>r<br />
under året utbetald lön <strong>ha</strong>r praxis<br />
och god redovisnings<strong>se</strong>d utvecklats så<br />
att Fora-avgiften även <strong>ha</strong>r re<strong>se</strong>rverats<br />
på löneskulder i bokslutet samt på <strong>se</strong>mesterlöneskulder.<br />
Enligt K2-regelverket<br />
ska dock, av förenklingsskäl, avtal<strong>se</strong>nliga<br />
sociala avgifter inte re<strong>se</strong>rveras på <strong>se</strong>mesterlöneskulden.<br />
Avtal<strong>se</strong>nliga avgifter administrerade av<br />
Collectum<br />
Collectum administreras i huvudsak på<br />
samma sätt som Fora, men för tjänstemän.<br />
Till skillnad från Fora ska företaget<br />
rapportera in en årslön för sina anställda<br />
och denna årslön inkluderar <strong>se</strong>mesterlön.<br />
Någon avräkning på årsbasis sker inte<br />
eftersom premien ba<strong>se</strong>ras på aktuell<br />
årslön. Vid ändring av löner ska företaget<br />
rapportera in detta och en debitering <strong>kan</strong><br />
ske i efter<strong>ha</strong>nd om företaget rapporterat<br />
in uppgifterna i efter<strong>ha</strong>nd. Premien består<br />
av både pensionsavgifter samt också<br />
andra försäkringar som sjukpension och<br />
tjänstelivgruppförsäkring. Premien betalas<br />
månadsvis mot faktura.<br />
Enligt god redovisnings<strong>se</strong>d görs inte<br />
någon re<strong>se</strong>rvering på <strong>se</strong>mesterlöneskulder<br />
för dessa avgifter, eftersom avgiften<br />
inte är direkt kopplad till faktisk total lön<br />
under året. Kopplingen finns bara efter att<br />
den totala lönesumman rapporterats in.<br />
[koncist] • 5/2011 25<br />
IMAGeSOurce
frågor & svar … om redovisning<br />
… om personal<br />
Avskrivning på byggnad FOTOLIA<br />
På ett styrel<strong>se</strong>möte i<br />
vår bostadrättsförening<br />
diskuterades<br />
om föreningen behöver göra<br />
avskrivningar på byggnaden.<br />
Den ökar ju i värde och<br />
det är bara tillgångar som<br />
förlorar i värde som ska<br />
skrivas av. Enligt uppgift är<br />
det endast framtida renoveringar,<br />
t.ex. byte av stammar,<br />
som ska skrivas av. Vad är<br />
det som gäller?<br />
Av årsredovisningslagen (4<br />
kap. 4 §) framgår att avskriv -<br />
ning ska ske av alla anläggningstillgångar<br />
som <strong>ha</strong>r en<br />
begränsad nyttjandeperiod. En bostadsbyggnad<br />
an<strong>se</strong>s <strong>ha</strong> en begränsad nyttjandeperiod.<br />
Avskrivning sker som en<br />
fördelning av tillgångens värde över den<br />
period som företaget använder tillgången.<br />
Att marknadsvärdet på en bostads-<br />
fastighet går upp eller ner <strong>ha</strong>r ingenting<br />
med avskrivningen att göra. Om marknadsvärdet<br />
på tillgången sjunker måste<br />
nedskrivning göras enligt årsredovisningslagen<br />
(4 kap. 5 §). Det finns även<br />
möjligheter i årsredovisningslagen att<br />
skriva upp en tillgång (4 kap. 6 §). Du<br />
skriver att byggnaden ökar i värde, det<br />
<strong>kan</strong> ifrågasättas om det är just byggnaden<br />
som ökat i värde. Det är oftast<br />
marken som byggnaden står på som<br />
ökar i värde, inte byggnaden.<br />
om en bostadsrättsförening köper<br />
en helt nyuppförd bostadsbyggnad<br />
kommer delar av byggnaden genom åren<br />
att behöva bytas ut. Efter ett tiotal år<br />
behöver exempelvis tvättstugan renoveras<br />
och byggnadens trädelar behöver<br />
målas om. Senare behövs byte av fönster,<br />
renovering av trapphus, renovering av<br />
balkonger. Därefter kommer stambyten,<br />
byte eller renovering av fasaden och<br />
omläggning eller byte av tak.<br />
Vad finns då kvar av den ursprungliga<br />
byggnaden efter femtio år? Ja, troligen<br />
bara grunden och stommarna. I princip<br />
är allt annat utbytt.<br />
Påslag för indirekta kostnader<br />
Jag <strong>ha</strong>r en fråga<br />
som rör indirekta<br />
kostnader vid tillverkning<br />
av varor, t.ex.<br />
avskrivningar på maskiner<br />
som används vid produktionen<br />
och hyra av lokaler där<br />
tillverkningen sker osv.<br />
Stämmer det att årsredovisningslagen<br />
<strong>ha</strong>r ändrats när<br />
det gäller det påslag som<br />
man ska göra för indirekta<br />
kostnader?<br />
Det är riktigt att årsredovisningslagen<br />
<strong>ha</strong>r ändrats. I<br />
årsredovisningslagens 4 kap.<br />
3 § tredje st. står<br />
numera att i anskaffningsvärdet<br />
för en tillverkad<br />
tillgång får skälig andel av<br />
indirekta tillverkningskostnader<br />
räknas in. Tidigare<br />
stod det ska. Den nya<br />
lydel<strong>se</strong>n tillåter dock att så<br />
sker.<br />
Av förarbetena till lagändringen<br />
sägs emellertid att i vissa fall – särskilt<br />
för större företag – <strong>kan</strong> det t.o.m. vara<br />
nödvändigt att räkna in indirekta till-<br />
När en förening köper en byggnad in-<br />
går exempelvis både stammar, tak och<br />
fasad. Dessa förbrukas och ska då skrivas<br />
av över den tid som är kvar fram till dess<br />
det är dags att göra ett byte. Detta kal-<br />
las med ekonomiska termer för komponentavskrivning.<br />
Det är en ytterst<br />
lämplig avskrivningsmetod för en<br />
bostadsrättsförening. På detta sätt visar<br />
resultaträkningen hur mycket av byggnaden<br />
som <strong>ha</strong>r förbrukas under året och<br />
som <strong>se</strong>dan ska ersättas med framtida renoveringar<br />
eller byten. Följaktligen stämmer<br />
det inte att enbart framtida renovering,<br />
t.ex. byte av stammar, renovering<br />
av fasad, ska skrivas av under den period<br />
som styrel<strong>se</strong>n beräknar att dessa håller.<br />
Att underlåta avskrivning i en bostadsrättsförening<br />
innebär att styrel<strong>se</strong>n i<br />
föreningen, förutom att man bryter mot<br />
årsredovisningslagen, skjuter alla kostnader<br />
och deras finansiering för underhåll<br />
och bibehållande av byggnaden till<br />
framtida ägare av andelarna i föreningen.<br />
Rätteligen ska det vara de som brukar<br />
och bor i byggnaden idag som ska vara<br />
med och finansiera föreningens kostnader<br />
för förslitningen.<br />
verkningskostnader i anskaffningsvärdet<br />
för att balans- och resultaträkningen<br />
ska ge den rättvisande bild av företagets<br />
ställning och resultat som<br />
årsredovisningslagen kräver.<br />
Det gäller <strong>många</strong> gånger när<br />
de indirekta kostnaderna<br />
utgör en inte ovä<strong>se</strong>ntlig del<br />
av den sammanlagda utgiften<br />
för tillverkningen eller<br />
uppgår till ett inte obetydligt<br />
belopp för företaget.<br />
Som en följd av den aktuella ändringen<br />
i årsredovisningslagen <strong>ha</strong>r Bokföringsnämnden<br />
i sin tur ändrat i det frivilliga<br />
regelverket för mindre aktiebolag<br />
26 [koncist] • 5/2011<br />
– K2 (<strong>se</strong> Nytt från Revisorn nr 4/2011,<br />
s. 5). I detta allmänna råds kapitel 12<br />
punkten 10 sägs numera att ett företag<br />
som ”tillämpar detta råd får inte räkna<br />
in indirekta tillverkningskostnader i<br />
anskaffningsvärdet för egentillverkade<br />
varor, trots det som anges i 4 kap. 3 §<br />
tredje stycket årsredovisningslagen”.<br />
Det innebär att om ett företag <strong>ha</strong>r valt<br />
att tillämpa K2-regelverket får det inte<br />
ta upp skälig andel av indirekta tillverkningskostnader<br />
i anskaffningsvärdet för<br />
en tillverkad tillgång. Ett företag som<br />
inte följer K2-reglerna får dock göra det.<br />
Samma ändring <strong>ha</strong>r även gjorts i K2reglerna<br />
för ekonomiska föreningar.<br />
Gå ner i arbetstid<br />
En anställd vill gå<br />
ner på deltid på<br />
grund av att<br />
hennes dotter <strong>ha</strong>r problem<br />
i skolan. Ett sådant arrangemang<br />
skulle innebära<br />
att jag måste omfördela<br />
arbetsuppgifter i<br />
gruppen och eventuellt<br />
även anställa en person<br />
till på deltid. Måste jag gå<br />
med på detta?<br />
Föräldrar <strong>ha</strong>r rätt att<br />
förkorta sin arbetstid ned<br />
till 75 procent av normal<br />
arbetstid till dess barnet<br />
<strong>ha</strong>r fyllt åtta år eller <strong>ha</strong>r<br />
avslutat sitt första<br />
skolår. Med normal<br />
arbetstid menas den<br />
arbetstid som gäller<br />
för heltid på arbetsplat<strong>se</strong>n<br />
eller i branschen.<br />
Ansö<strong>kan</strong> om deltid ska lämnas till<br />
arbetsgivaren <strong>se</strong>nast två månader<br />
innan deltiden ska börja gälla.<br />
Om barnet är över åtta år <strong>ha</strong>r den<br />
anställda inte någon rätt att förkorta<br />
sin arbetstid, så länge det inte finns ett<br />
anställnings- eller kollektivavtal som<br />
ger honom eller henne den rätten.<br />
Dag före röd dag<br />
Stämmer det att<br />
arbetstiden är<br />
kortare dag före<br />
röd dag?<br />
Nej, det stämmer inte. Dag<br />
före röd dag är en helt vanlig<br />
arbetsdag med samma<br />
regler som för alla andra<br />
arbetsdagar. Däremot <strong>kan</strong> sådana<br />
överenskommel<strong>se</strong>r förekomma.<br />
Omplacering och<br />
förmåner<br />
Har en omplacerad<br />
anställd rätt till<br />
samma förmåner<br />
som tidigare, dvs. som före<br />
omplaceringen och spelar<br />
det någon roll varför omplaceringen<br />
gjordes? Jag<br />
tänker exempelvis på förmåner<br />
som dator, mobiltelefon,<br />
pensionsförsäkring<br />
och lunchkuponger.<br />
Skälet till omplaceringen<br />
<strong>ha</strong>r ingen betydel<strong>se</strong> när det<br />
gäller vilka förmåner den<br />
anställda ska få. Det som<br />
är avgörande är vad ni kom överens<br />
om i samband med eller inför omplaceringen.<br />
Om ingenting annat sagts än att<br />
personen ifråga skulle byta arbetsuppgifter,<br />
enhet, arbetsort eller liknande<br />
kvarstår som huvudregel övriga villkor<br />
som arbetstider, lön och andra<br />
förmåner.<br />
En arbetsgivare <strong>ha</strong>r i och för sig<br />
inom ramen för anställningsavtalet rätt<br />
att ”ensidigt leda och fördela arbetet”.<br />
Detta innebär dock inte att arbetsgivaren<br />
ensidigt <strong>kan</strong> ändra anställningsvillkoren<br />
för en anställd. Det är som<br />
huvudregel inte tillåtet att omplacera<br />
en person och förändra villkoren i anställningen.<br />
Enligt praxis krävs i sådant<br />
fall godtagbara skäl eller att omplaceringen<br />
inte är alltför ingripande.<br />
[koncist] • 5/2011 27<br />
jeSper kArLSSOn
frågor & svar<br />
… om skatter<br />
ROT-avdrag<br />
för markarbete<br />
Vissa markarbeten<br />
<strong>kan</strong> ge rätt till<br />
skattereduktion (s.k.<br />
ROT-avdrag). Kan sådan<br />
skattereduktion även ges för<br />
arbetskostnader när ett<br />
uppgrävt område fylls igen?<br />
Och om så är fallet hur lång<br />
tid <strong>ha</strong>r man på sig för att<br />
återställa marken? Hur<br />
beräknar man arbetskostnaden<br />
för ett markarbete?<br />
Skattereduktion för<br />
ROT-arbete <strong>kan</strong> medges för<br />
markarbete som utförs på en<br />
småhusfastighet som ägs och<br />
används av den som ansöker om<br />
skattereduktion. Det är endast den<br />
faktiska arbetskostnaden som <strong>kan</strong><br />
komma ifråga för skattereduktionen.<br />
Markarbete som ger rätt till skattereduktion<br />
<strong>kan</strong> av<strong>se</strong><br />
l el-, vatten- och avloppsledningar,<br />
l dränering av husgrund,<br />
skattereduktion för markarbete<br />
Exempel 1<br />
Jesper <strong>ha</strong>r anlitat en firma för att gräva en<br />
brunn på tomten. I samband med att marken<br />
kring brunnen läggs igen, anlägger Jesper en<br />
ny plantering. Eftersom det är fråga om ett<br />
anläggningsarbete <strong>kan</strong> Jesper inte få skattereduktion<br />
för den nya planteringen.<br />
Exempel 2<br />
I <strong>se</strong>ptember 2009 utfördes ett omfattande<br />
grävarbete på Pernillas tomt. Skälet var att<br />
avloppet till Pernillas fastighet behövde bytas<br />
l ledningar för elektronisk kommunikation,<br />
l anläggning för värmeförsörjning,<br />
l borrning och grävning för berg- och<br />
jordvärme, samt<br />
l arbete med borrning eller grävning av<br />
brunn.<br />
En förutsättning för skattereduktion är<br />
att arbetet utförs i nära anslutning till<br />
bostadshu<strong>se</strong>t, på småhu<strong>se</strong>ts tomt, och att<br />
värme, vatten, avlopp, elektricitet och<br />
elektronisk kommunikation ska tillföras<br />
bostadshu<strong>se</strong>t eller komplementhu<strong>se</strong>t.<br />
Skattereduktion <strong>kan</strong> inte medges för<br />
markarbete till byggnad på ofri grund.<br />
Skattereduktion för markarbete på tomt<br />
som inne<strong>ha</strong>s med tomträtt <strong>kan</strong> medges,<br />
förutsatt att övriga förutsättningar för<br />
skattereduktion är uppfyllda.<br />
ett markarbete medför normalt att den<br />
befintliga tomtmarken eller trädgården<br />
skadas när arbetet utförs. Arbetet som<br />
sådant ger rätt till skattereduktion. Men<br />
även återfyllnad av den uppgrävda marken<br />
ger rätt till skattereduktion. Ett sådant<br />
arbete utförs i normalfallet i direkt<br />
anslutning till att markarbetet slutförts.<br />
Övrigt återställande av tomtmarken<br />
ut. Entreprenören fyllde igen den uppgrävda<br />
marken men eftersom Pernilla åkte<br />
utomlands på lång<strong>se</strong>mester återställdes inte<br />
marken ytterligare. I juni 2010 bestämmer sig<br />
Pernilla för att återställa marken i ursprungligt<br />
skick. Eftersom så lång tid förflutit, mer<br />
än <strong>se</strong>x månader, <strong>se</strong>dan det markarbete som<br />
ger rätt till skattereduktion utfördes, <strong>kan</strong><br />
skattereduktion inte medges för anläggningsarbetet<br />
med att återställa tomten<br />
i ursprungligt skick. Anläggningsarbete i trädgård<br />
ger inte rätt till skattereduktion.<br />
eller trädgården där grävarbetet utförts,<br />
t.ex. återläggning av gräsmattan och<br />
återplantering av de växter som tidigare<br />
växte där grävarbetet utfördes, <strong>kan</strong> ge<br />
rätt till skattereduktion. Detta förutsätter<br />
att det arbetet utförs i direkt anslutning<br />
till det utförda grävningsarbetet,<br />
dock <strong>se</strong>nast inom <strong>se</strong>x månader.<br />
Skattereduktion medges inte för<br />
trädfällning, plantering och anläggning<br />
av trädgård. Det innebär att skattereduktion<br />
inte <strong>kan</strong> medges för nyanläggning<br />
av trädgård eller plantering av nya<br />
växter även om sådant arbete skulle<br />
ske i samband med att markarbete som<br />
Exempel 3<br />
Lars <strong>ha</strong>r anlitat en firma för att gräva och<br />
lägga ner ett nytt avloppsrör. Arbetet utförs<br />
på Lars tomt och företaget utför grävarbetet<br />
med hjälp av en grävmaskin. I samband<br />
med att marken läggs igen, återplanteras de<br />
vinbärsbuskar som grävdes upp i samband<br />
med markarbetet. Eftersom återställningen<br />
enbart av<strong>se</strong>r plantering av sådana växter<br />
som fanns innan arbetet startade <strong>kan</strong> skattereduktion<br />
medges för hela återställningsarbetet.<br />
28 [koncist] • 5/2011<br />
ger rätt till skattereduktion <strong>ha</strong>r utförts.<br />
Skattereduktion <strong>kan</strong> inte heller medges<br />
för exempelvis trädfällning som måste<br />
ske innan markarbetet <strong>kan</strong> påbörjas.<br />
markarbete utförs <strong>många</strong> gånger med<br />
dyrbara maskiner, där maskinkostnaden<br />
ofta är en större del av den totala<br />
kostnaden för arbetet. Eftersom skattereduktion<br />
endast medges för arbetskostnaden<br />
måste denna specificeras. Arbetskostnaden<br />
bör beräknas per arbetad<br />
timme och den bör inte beräknas högre<br />
än timpri<strong>se</strong>t för en <strong>ha</strong>ntverkare.<br />
[skATTeVerkeT, dnr 131 113498-11/111]<br />
Exempel 4<br />
Arbetet på Lars tomt tog tio timmar inklusive<br />
grävarbete (med maskin). Lars betalade<br />
20 000 kr för hela arbetet, material inräknat.<br />
Arbetskostnaden <strong>ha</strong>r beräknats till 450<br />
kr inkl. moms per timme vilket innebär en<br />
total arbetskostnad om 4 500 kr (10 x 450).<br />
Lars <strong>ha</strong>r rätt till en skattereduktion med<br />
2 250 kr, vilket innebär att <strong>ha</strong>n ska betala<br />
17 750 kr till utföraren och att utföraren som<br />
i sin tur <strong>kan</strong> få ytterligare 2 250 kr från Skatteverket<br />
när Lars <strong>ha</strong>r betalat sin räkning.<br />
FOTOLIA<br />
Vad innebär tröghetsregeln?<br />
Jag <strong>ha</strong>r hört att<br />
det finns en s.k.<br />
tröghetsregel för<br />
privatbostäder. Vad innebär<br />
den?<br />
Det är riktigt att det<br />
finns en tröghetsregel för<br />
privat bostäder. Regeln är<br />
tillämp lig när det är aktuellt<br />
att klassificera om en privatbostad.<br />
Ett småhus, dvs. ett en- eller<br />
tvåfamiljshus, <strong>kan</strong> antingen vara en<br />
privatbostadsfastighet eller en näringsfastighet.<br />
För att ett småhus ska vara<br />
en privatbostadsfastighet måste det<br />
användas, eller vara av<strong>se</strong>tt att användas,<br />
på sådant sätt att det <strong>kan</strong> an<strong>se</strong>s som en<br />
privatbostad. Här av<strong>se</strong>s användningen<br />
av hu<strong>se</strong>ts yta.<br />
För att ett enfamiljshus ska vara en<br />
privatbostad måste det till övervägande<br />
del, dvs. mer än 50 procent, användas<br />
eller vara av<strong>se</strong>tt att användas av ägaren<br />
eller närstående som permanentbostad<br />
eller fritidsbostad. För ett tvåfamiljshus<br />
räcker det med vä<strong>se</strong>ntlig del, dvs.<br />
minst 40 procent.<br />
Frågan om en bostad ska räknas som<br />
privatbostad under ett visst kalenderår<br />
bestäms på grundval av förhållanden<br />
vid året utgång.<br />
Omständigheter <strong>kan</strong> emellertid<br />
uppkomma som gör att bostaden<br />
inte längre ska räknas som privatbostad.<br />
Om småhu<strong>se</strong>t delvis används i<br />
en näringsverksamhet eller hyrs ut<br />
<strong>kan</strong> fastigheten förlora karaktären av<br />
privatbostad. Skulle kraven för privatbostad<br />
inte längre vara uppfyllda,<br />
ska dock bostaden ändå räknas som<br />
privatbostad under det år då ändringen<br />
inträffar samt det följande året, om inte<br />
ägaren begär annat.<br />
Detta är den s.k. tröghetsregeln eller<br />
tvåårsfristen.<br />
Tanken bakom regeln är att ägaren<br />
ska få en tvåårig rådrumstid för att<br />
kunna ordna sina förhållanden.<br />
Om ägaren säljer privatbostadsfastigheten<br />
det påföljande året räknas<br />
den som privatbostad även under<br />
tiden fram till försäljningen och vid<br />
försäljningen. Men om ägaren <strong>ha</strong>r kvar<br />
fastigheten vid utgången av det året,<br />
klassificeras den om till näringsfastighet<br />
vid årsslutet.<br />
exempel<br />
l En person äger och bor i ett småhus.<br />
l Den 1 juli 2010 flyttar <strong>ha</strong>n därifrån<br />
och hyr ut småhu<strong>se</strong>t till en icke närstående<br />
person.<br />
l För kalenderåren 2010 och 2011<br />
klassificeras småhu<strong>se</strong>t som privatbostadsfastighet,<br />
om inte ägaren begär<br />
omklassificering.<br />
l Det är först vid utgången av 2012<br />
som omklassificering aktuali<strong>se</strong>ras.<br />
Och då med hänsyn till förhållanden<br />
vid 2012 års utgång.<br />
l Om fastighetsägaren säljer hu<strong>se</strong>t<br />
<strong>se</strong>nast den 31 december 2012 räknas<br />
alltså småhu<strong>se</strong>t som privatbostadsfastighet<br />
t.o.m. försäljningstillfället.<br />
tröghetsregeln gäller även för ägarlägenheter<br />
och privatbostadsrätter.<br />
[koncist] • 5/2011 29<br />
FOTOLIA
after work<br />
SKATTAD<br />
SKATT<br />
FÖREBUD<br />
MEDEL-<br />
TAL<br />
KONSULT-<br />
BRANSCH<br />
ÄR<br />
IRONIKER<br />
RAMS-<br />
FLÖDEN<br />
FÖRE<br />
ÅR<br />
KUNG-<br />
LIGT<br />
STÄLLE<br />
TAL--<br />
PEDAGOG<br />
GAMLE<br />
SVARTEN<br />
RUNT<br />
HAR<br />
TVÅAN I<br />
ETTAN<br />
JÄRN-<br />
VERK<br />
?<br />
8<br />
13<br />
SKATT FÖR SYSTEM-<br />
NÄRINGS- VETAR-<br />
IDKARE BRANSCH<br />
BLYTON<br />
FLOD<br />
KLIPPET<br />
SOM SKA<br />
DRA<br />
1014<br />
VAR HAM<br />
IX KUMPAN<br />
GER<br />
SJÖFART<br />
KLÄ<br />
KORT FÖR<br />
VERK<br />
FÖRR<br />
LOPPET<br />
NATUR<br />
ÅTER-<br />
PREFIX<br />
VÄDRA<br />
ÄNDE<br />
11<br />
TVISTA<br />
10<br />
ETT<br />
SLAGS<br />
VARV<br />
LÅTER<br />
ELEVERNA<br />
STYRA<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15<br />
SVAR<br />
PIANO<br />
DI<br />
ONOSON<br />
GÖR<br />
INTE<br />
STARKARE<br />
EXIS-<br />
TERAR<br />
FORMGER<br />
BESVIKET<br />
UTROP<br />
OND<br />
BJÖRKORT<br />
©<br />
SAMSON<br />
021-13 74 10<br />
30 [koncist] • 5/2011<br />
6<br />
LÖFTES-<br />
RIK<br />
PERIOD<br />
2<br />
BASAR<br />
BILDT<br />
FÖR<br />
TJUREN<br />
ÖKAR<br />
KUND-<br />
STRÖM<br />
STANS-<br />
CENTRUM<br />
VÄG-<br />
DELARE<br />
ARAB<br />
TITEL I<br />
ÖSTER<br />
TIDSDE-<br />
LARE MED<br />
PUNKT<br />
DE SES<br />
VID<br />
KURER<br />
12<br />
DOM-<br />
PLATS<br />
LUNDA-<br />
LAG<br />
5<br />
UT-<br />
LOPPEN<br />
UPP-<br />
SATTA<br />
LEDER<br />
I<br />
LEDER<br />
MINNES-<br />
ENHET<br />
BÄR BÄR<br />
TITTAR-<br />
PLATS<br />
FISK<br />
PÅ<br />
LÄPPEN<br />
HAR<br />
TALL-<br />
RÖTTER<br />
9 15<br />
DESS UPP-<br />
HOV ÄR<br />
SNORRE<br />
OLLE I FIL-<br />
MEN APAN<br />
PRISAD<br />
JAPAN<br />
7<br />
ITJÄTTE<br />
ATLANT-<br />
SEGLARE<br />
KOKOS-<br />
BULLE UTAN<br />
KOKOS<br />
14<br />
PLATT-<br />
FORM<br />
SKENUN-<br />
DERLAG<br />
TVIVLET<br />
JÄTTE-<br />
GOTT<br />
I ÄN-<br />
DARNA<br />
PÅ EKER<br />
KRÄVER<br />
FÖRSTÄRK-<br />
NING<br />
?<br />
EFTER<br />
ODEN<br />
HD<br />
REHAB<br />
4<br />
1<br />
3<br />
Aftonbladet frågade en gång om det var sant att jag var emot engångsglas.<br />
Inte alls, sa jag, tycker bara de är svåra att diska. [ingVAr kAMPrAd, kAMPrAds lillA gulBlÅ (ekerlid)]<br />
Året var 1902<br />
vid <strong>se</strong>kelskiftet fanns två punktskatter eller acci<strong>se</strong>r, en på<br />
brännvin och en på socker. Dessa två punktskatter stod för ca<br />
20 procent av statens inkomster. Det framgår av Kongl. Maj:ts<br />
prop. n:o 1 från 1902.<br />
Detta år genomfördes också en taxeringsreform. Den<br />
direkta beskattningen överfördes till staten och självdeklarationsplikt<br />
infördes. För första gången infördes progressiv statlig<br />
inkomstskatt. Progressiviteten begränsades till maximalt<br />
4 procent. [skATTesTATisTisk ÅrsBOk 2010]<br />
koncist ges ut av Far Akademi AB,<br />
ett dotter bolag till Far.<br />
Far är organisationen för revisions-<br />
och rådgivningsbranschen.<br />
copyright: Far Akademi AB 2011<br />
redaktionens adress:<br />
Box 6417, 113 82 Stockholm<br />
Tel: 08-402 75 00<br />
Fax: 08-402 75 25<br />
e-post: lars.waldengren@far.<strong>se</strong><br />
ansvarig utgivare: Jesper Karlsson<br />
tryck: Sörmlands Grafiska 2011,<br />
ISSN 1104–2982<br />
REVISORN<br />
[koncist] • 5/2011 31<br />
NYTT<br />
FRÅN<br />
– Aktuellt för företag och företagare –<br />
Nr 4<br />
2011<br />
Tull<strong>ha</strong>nteringen allt<br />
viktigare för företagen<br />
XXXX Ändrad syn<br />
xxxx på pensionspremier<br />
xxxxxx<br />
xxxxx<br />
redaktion: Lars Waldengren (chefredaktör),<br />
C<strong>ha</strong>rlotta Danielsson,<br />
Maria Elg, Jesper Karlsson, Lena Sjöblom<br />
grafisk form: Magnus Ekberg,<br />
Tidningsmakarna<br />
prenumerationer: Kund<strong>se</strong>rvice<br />
Tel: 08-402 75 14, E-post: koncist@far.<strong>se</strong><br />
prenumerationspris: 475 kr exkl. moms<br />
för 12 nr/år varav 2 dubbelnummer<br />
annon<strong>se</strong>r: Lars Falk, Falk Media<br />
Tel: 08-766 01 40, Mob: 070-686 35 35<br />
Fax: 08-766 01 42<br />
E-post: larsfalk@falkmedia.eu<br />
spontanitetens dag kommer i år att högtidlighållas<br />
den 20 november. Det är nu hög tid att börja detaljplanera<br />
firandet, manar organisationskommittén i ett<br />
pressmeddelande.<br />
xxx<br />
xxxx<br />
xxxxx<br />
<strong>Psykopat</strong> <strong>kan</strong> <strong>ha</strong><br />
<strong>många</strong> <strong>ansikten</strong><br />
– kostar företaget tid och pengar<br />
Klara besked<br />
för ofakturerat<br />
arbete<br />
5/2011<br />
Redigeringen av detta nummer avslutades<br />
19 maj 2011. Nummer 6–7/2011 utkommer<br />
i vecka 26–27/2011.<br />
Koncist lagras och publiceras digitalt.<br />
Externa skribenter an<strong>se</strong>s samtycka till sådan<br />
digital publicering och arkivering.<br />
far akademi ab <strong>ha</strong>r inget ansvar för<br />
direkt eller indirekt förlust eller skada av<br />
vad slag det vara må som grundar sig på<br />
använ dandet av informationen i Koncist.<br />
ts-upplaga: 86 200 (2010)<br />
Medlem av<br />
nytt från<br />
revisorn<br />
blev<br />
[koncist]<br />
Ett projekts<br />
olika fa<strong>se</strong>r:<br />
1. Entusiasm.<br />
2. Besvikel<strong>se</strong>.<br />
3. Panik.<br />
4. Efterforskning<br />
av de<br />
skyldiga.<br />
5. Bestraffning<br />
av de<br />
oskyldiga.<br />
6. Belöningar<br />
och hedersbetygel<strong>se</strong>r<br />
till de<br />
helt ovid-<br />
kommande.<br />
7. Projekt-<br />
resultats-<br />
glädje.
Konsumentprisindex: Basår Basår<br />
1980 (= 100) 1949 (= 100)<br />
2010 Februari 301,59 1 722<br />
Mars 302,32 1 726<br />
April 302,36 1 726<br />
Maj 302,92 1 730<br />
Juni 302,97 1 730<br />
Juli 302,04 1 725<br />
Augusti 302,06 1 725<br />
September 304,60 1 739<br />
Oktober 305,57 1 745<br />
November 306,58 1 751<br />
December 308,73 1 763<br />
2011 Januari 306,15 1 748<br />
Februari 308,02 1 759<br />
Mars 310,11 1 771<br />
April 311,44 1 778<br />
Skatteskala 2011<br />
Beskattningsbar Skatt inom skiktet<br />
inkomst (skiktgräns) vid kommunal skatt 32 kr<br />
–383 000 kr 32 %<br />
383 001 kr–548 300 kr 52 %<br />
548 001 kr– 57 %<br />
Den nedre skiktgrän<strong>se</strong>n (383 000 kr) motsvarar en taxerad<br />
inkomst före grundavdrag (brytpunkt), om 395 600 kr och den övre<br />
skiktgrän<strong>se</strong>n (548 300 kr) en taxerad inkomst före grundavdrag<br />
(brytpunkt) om 560 900 kr.<br />
Statslåneränta %<br />
2003-11-30 4,71<br />
2004-11-30 3,95<br />
2005-11-30 3,26<br />
2006-11-30 3,54<br />
2007-11-30 4,16<br />
2008-11-30 2,89<br />
2009-11-30 3,20<br />
2009-12-31 3,12<br />
2010-04-30 2,80<br />
2010-06-30 2,55<br />
2010-08-31 2,28<br />
2010-11-30 2,84<br />
2010-12-31 3,20<br />
2011-04-30 3,20<br />
Basränta<br />
1/6 2009–31/10 2010 0 %<br />
1/11 2010–31/1 2011 1 %<br />
1/2 2010– 2 %<br />
Genomsnittlig<br />
statslåneränta %<br />
Används vid beräkning av<br />
avkastningsskatt; avkastningen<br />
är den genomsnittliga<br />
statslåneräntan kalenderåret<br />
närmast före beskattnings året<br />
2007 4,13<br />
2008 3,88<br />
2009 3,10<br />
2010 2,76<br />
Referensränta %<br />
2010-01-01 0,5<br />
2010-07-01 0,5<br />
2011-01-01 1,5<br />
Basbelopp<br />
Pris- Förhöjt Inkomstbasbelopp<br />
prisbasbelopp basbelopp<br />
2008 41 000 41 800 48 000<br />
2009 42 800 43 600 50 900<br />
2010 42 400 43 300 51 100<br />
2011 42 800 43 700 52 100<br />
Traktamenten – inrikes resa 2011 Övernattning krävs<br />
Heldagstraktamente 210 kr Sc<strong>ha</strong>blon för natt: 105 kr<br />
Halvdagstraktamente 105 kr Traktamente efter 3 mån 147 kr<br />
avresa kl. 12.00 eller <strong>se</strong>nare,<br />
hemkomst kl. 19.00 eller tidigare<br />
Sc<strong>ha</strong>blonavdrag för ökade levnadskostnader<br />
210 kr 147 kr 105 kr 63 kr<br />
Minskning för:<br />
Frukost, lunch och middag 189 kr 132 kr 95 kr 57 kr<br />
Lunch och middag 147 kr 103 kr 74 kr 44 kr<br />
Lunch eller middag 74 kr 51 kr 37 kr 22 kr<br />
Frukost 42 kr 29 kr 21 kr 13 kr<br />
Traktamenten – utrikes resa 2011 Övernattning krävs<br />
Logikostnad + fastställt dagtraktamente för aktuellt land<br />
(Nytt från revisorn nr 12/2010 sid. 14)<br />
Minskning av dagtraktamente vid:<br />
Helt fri kost 85 % Lunch eller middag 35 %<br />
Lunch och middag 70 % Frukost 15 %<br />
Kostförmån 2011<br />
Helt fri kost 190 kr<br />
frukost, lunch och middag<br />
Fri lunch eller middag 76 kr<br />
Fri frukost 38 kr<br />
Skattefria gåvor från<br />
arbetsgivare 2011 (inkl. moms)<br />
Julgåva 450 kr<br />
Jubileumsgåva 1350 kr<br />
företagets jubileum<br />
Minnesgåva 10 000 kr<br />
Överskrids beloppen blir allt<br />
skatte pliktigt.<br />
Repre<strong>se</strong>ntation 2011 exkl. moms<br />
Extern och intern 90 kr<br />
lunch, middag, supé<br />
Andra måltider än ovan 60 kr<br />
Revision, bolagsstämma,<br />
föreningsstämma 60 kr<br />
Arbetsgivaravgifter/Egenavgifter 2011 %<br />
Födda 1937 och tidigare Födda 1938–1945 Födda 1946–1984 Födda 1985–<br />
Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg.<br />
Ålderspensionsavgift – – 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21<br />
Efterlevandepensionsavgift – – – – 1,17 1,17 0,29 0,29<br />
Sjukförsäkringsavgift – – – – 5,02 5,11 1,25 1,27<br />
Arbetsskadeavgift – – – – 0,68 0,68 0,17 0,17<br />
Föräldraförsäkringsavgift – – – – 2,20 2,20 0,55 0,55<br />
Arbetsmarknadsavgift – – – – 2,91 0,37 0,72 0,09<br />
Allmän löneavgift – – – – 9,23 9,23 2,30 2,30<br />
Summa – – 10,21 10,21 31,42 28,97 15,49 14,88<br />
Bilresor 2011<br />
avdrag i tjänsten och till och från arbetet<br />
Egen bil 18,50 kr/mil<br />
Förmånsbil 9,50 kr/mil (bensin)<br />
6,50 kr/mil (die<strong>se</strong>l)<br />
Bilförmån 2011<br />
13 568 kr<br />
+<br />
2,13 % av nybilspri<strong>se</strong>t<br />
+<br />
9 % av nybilspri<strong>se</strong>t t.o.m. 321 000 kr<br />
+<br />
20 % av nybilspri<strong>se</strong>t överstigande<br />
321000 kr<br />
Teater och golf vid<br />
extern repre<strong>se</strong>ntation 180 kr<br />
Personalfest 180 kr<br />
kringkostnader t.ex. lokalhyra<br />
Räntefördelning<br />
Taxering Positiv Negativ<br />
2011 8,20 % 4,20 %<br />
2012 7,84 % 3,84 %<br />
Periodi<strong>se</strong>ringsfond<br />
Räntebeläggning för juridiska personer<br />
Taxering Räntesats %<br />
2010 2,0808<br />
2011 2,3040<br />
2012 2,0448<br />
Särskild löneskatt<br />
2011<br />
24,26 %<br />
Betalas på<br />
pensionskostn.,<br />
vissa försäkring<strong>se</strong>rsättn.,<br />
överf.<br />
till vinstandelsstiftel<strong>se</strong><br />
och<br />
passiv näringsverksamhet<br />
32 [koncist] • 5/2011
Change language