Stockholm den 1 juni 2009 Kära vänner Låt mig börja med de ...

Stockholm den 1 juni 2009
Kära vänner
Låt mig börja med de tråkiga nyheterna. Två personer som har gjort fina insatser
för det humanistiska bildningsarbetet i vårt land har gått bort. Det är Jan Risberg
i Helsingborg som under många år ledde vårt lokalförbund där – gymnasielektor
med mycket vida vyer och massor av energi. Han dök ofta upp på våra
årssammankomster och yttrade sig klokt och precist. Och så Olof Dixelius,
docent i litteraturhistoria och universitetslektor i Stockholm. Han var länge
ordförande i Lidingö Humanistiska Sällskap och under en period också
ordförande i riksförbundets valberedning. En gentleman och vältalare. Det är en
förmån att utbyta tankar med sådana människor.
Det finns också anledning att nämna några medlemmar i vårt förbund ur en litet
yngre generation – aktiva och vid god vigör – som har utmärkt sig på ett
hedersamt sätt. Olle Josephson fick nyligen ett fint pris av Kungl. Gustav Adolfs
Akademien för svensk folkkultur och Margareta Attius Sohlman Gefle Dagblads
kulturpris. Kjell Fredriksson i Karlstad, vår hedersledamot, har fått ett
idrottshistorisk utmärkelse och fortsätter envist att vara verksam på många
områden. (Han är bland mycket annat en av landets främsta aforismsamlare.)
Och Svenska Akademien har belönat vår ordförande i Kristianstad sedan ett år
tillbaka, Marie-Louise Rodén, professor i historia. Man har anledning att
gratulera – även sig själv, till sådana bekantskaper.
Jag vill hoppas att ni har prickat in och försöker sprida i god tid information om
vår nästa årssammankomst, den 6 mars 2010. Då är vi åter på Riddarhuset i
Stockholm, liksom enligt planerna 2011. För 2012 undersöks i Göteborg
möjligheterna att förlägga våra förhandlingar och vår årshögtid dit.
Högtidstalare 2010 kommer att bli professor Eva Österberg, en av landets
ledande historiker, nyligen emeriterad i Lund. Temat för hennes anförande ber
jag att få återkomma till – hon har flera ämnen som engagerar henne, och hon
och jag ligger just nu i ”förhandlingar”. Det känns stimulerande att förbereda
saker och ting när man får så god respons som i det här fallet! (Jag har också
övertalats av min styrelse att då stå till förfogande för ytterligare ett år.)
Själv talade jag i Göteborgs Humanistiska Förbund nyligen, om Niccolò
Machiavelli och Peter Forsskål – två republikaner. Och det kom massor av

människor till Ågrenska villan för att lyssna men faktiskt mest för att diskutera.
Så det drog ut på tiden och det är det roligaste för en talare: att går därifrån
klokare än när han kom och nästa gång tvingas hålla ett annorlunda anförande
på samma tema. Tvåvägskommunikation sa man förr i världen; interaktivitet
heter det idag.
På tidiga hösten kan vi vänta vår årsbok, Stig Strömholm essäsamling om
franskt 1600-tal, Inte bara Versailles. Nästa år ger vi ut en bok av idéhistorikern
i Göteborg, professor Bo Lindberg, om Seneca och stoicismen – det var rätt
länge sedan vi hade ett antikt tema, och nu känns detta som en riktig bra lösning
– inte minst för mig personligen, eftersom Bo Lindberg en gång för länge sedan
var min akademiska lärare och jag vet vad han går för. Året därpå, 2011, hoppas
jag att vi ska kunna ge ut en bok av en bekant kvinnlig författare och
litteraturforskare; men eftersom inget beslut ännu är klubbat, så vågar jag inte ge
er något namn. I höst blir det bättre besked. För övrigt håller vårt förbund i
Västerås att ge ut en jubileumsskrift, och jag skulle gärna se att den bleve ett
extranummer i vår skriftserie. – Observera att när ni beställer årsböcker ange
exakt hur många exemplar ni önskar, så slipper ni för stora lager. Överexemplar
kan annars sändas till Johan Hjertén i Skara.
Glädjande nog fungerar nu vår hemsida som den ska. Ytterligare förbättringar av
funktionerna är att vänta. Jag tycker att ni ska använda den aktivt – den är nu ett
gott ansikte utåt, och ett väldigt praktiskt redskap också för personer utanför vår
egen krets.
Tänk på att bemanna och besöka vår monter på Bok- & Biblioteksmässan i
Göteborg! Som vanligt är det styrelsekamraterna Iris Lönnroth och Johan
Hjertén som sköter upplägget. Där kommer vi att sprida vår upplysningsskrift
och sälja böcker ur vårt lager. Det är ett utmärkt tillfälle att – till exempel genom
lokala höstprogram – tala om vad det är som pågår i vår organisation och att
värva nya medlemmar förstås.
Svenska Humanistiska Förbundet är ju också medlemsorganisation i De Svenska
Historiedagarna som i år träffas i finska Vasa. Gunnel Press–Olsson kommer att
företräda styrelsen där och själv ska jag medverka på ett par programpunkter.
Unna er gärna litet bildande avkoppling genom ett besök där. Anmälan kan ske
via Historiedagarnas hemsida (www.dsh.se). Jag ska försöka se till att vår
årsbok kommer att finnas till försäljning där.
Historiedagarna kommer att gå av stapeln i tecknet av Märkesåret 1809. Det
särskilda erbjudandet till lokalförbund inom SHF, att 17/11 få en talare från
Finland – framfört vid årssammankomsten i Västerås av chefen för
tankesmedjan Magma i Helsingfors Nils Erik Forsgård – står så klart fast. Dock

har intresset visat sig större än väntat från svenskt håll: Tio talare har inte räckt,
men med litet kreativ bokföring tror jag att det ska gå. Nils Erik Forsgård
erbjuder att ställa sig tillförfogande vid två tillfällen, också 18/11. På två platser
samsas två lokalförbund om gemensamt arrangemang. Tre förbund som visat
intresse har tyvärr inte kunnat beredas möjlighet. Jag beklagar detta. Nedan
redovisas utfallet. Jag och Nils Erik Forsgård kommer att kommunicera direkt
med er om talarfördelning. Notera alltså att Magma står för alla kostnader! Jag
tycker det är ett generöst erbjudande. Samma dag ska tio svenska talare uppträda
på finsk mark. Jag har tackat ja till att fara över. Ibland blir det mycket.
Med de allra bästa hälsningar
Anders Björnsson
Riksordförande
De 11 arrangemangen – 10 stycken 17/11: vem är sedan beredd att tinga på
18/11? Svar före 15/6, tacksammast.
De berörda lokalförbunden är:
Gävle, Göteborg, Kalmar, Karlskoga/Kristinehamn, Luleå, Nyköping,
Skara/Skövde, Strängnäs, Vänersborg, Västerås, Östersund.
P.S.
Förbundet har glädjande nog fått möjlighet att delta i arbetet med ett
humanistiskt linjeprogram i en framtida gymnasieskola. I bilaga en rapport
från Olle Josephson.
D.S.

Bilaga
HUMANISTISKT PROGRAM PÅ GYMNASIESKOLAN
Rapport från Skolverket
Regeringen har beslutat att (åter)införa ett humanistiskt program med tydligt
högskoleförberedande prägel. Det nya programmet är en del i gymnasiereformen
2011. Inför arbetet med det nya humanistiska programmet kontaktades Svenska
Humanistiska Förbundet av Skolverket via vår styrelseledamot Johan Hjertén.
Kontakten resulterade så småningom i att jag inbjöds till ett seminarium på
Skolverket, företrädande samtidigt humanistiska fakulteten vid Stockholms
universitet Majoriteten av de knappt tjugo deltagarna kom från olika universitet.
Diskussionerna hade en mycket öppen prägel, och det var inte meningen att
några beslut skulle tas. Men några saker tycktes det råda enighet om, både bland
de inbjudna och från deltagarnas sida:
Det är allmänt problem att gymnasieeleverna kommer till högskolan med alltför
dåliga kunskaper i att hantera svenska i tal och skrift på mer kvalificerad nivå,
det vill säga för utredande, argumenterande och analyserande framställningar.
Likaså är kunskaperna i engelska, utöver den enkla vardagsengelskan, svaga,
och det brister ofta alltför mycket i det som kan kallas allmänbildning. Detta är
inget unikt för humanistiskt program, men måste tas med i planeringen av det
nya programmet. Det behövs alltså ett humanistiskt program som håller god nivå
och förbereder väl för högskolestudier, inte bara i renodlat humanistiska ämnen.
På något sätt kommer det nya humanistiska programmet att finnas i två
varianter, en som innehåller mycket språk och en som har starkare tonvikt på
historiska och filosofiska ämnen. Hur stora skillnaderna ska vara mellan dessa
olika inriktningar – och om det verkligen ska vara två skilda inriktningar –
återstår att reda ut. Innehållet i vissa ämnen diskuterades särskilt, förutom
svenska och engelska (se ovan!) även latin, historia och språkundervisning.
Det fanns tydliga önskemål att undervisningen i främmande språk inte skulle
begränsas till kommunikativ färdighetsträning – även om det naturligtvis är
grunden – utan rymma också realia och vad som kallas metalingvistisk kunskap,
dvs. generell kunskap om hur språk är uppbyggda och fungerar. Huruvida den
senare kunskapen skulle förmedlas inom respektive språkämne eller inom ett
särskilt ämne som allmän språkkunskap (lingvistik) fanns det olika åsikter om.
Det ansågs dock inte vara någon bra idé att ha ett obligatoriskt ämne ”latin med

allmän språkkunskap”. Latin skulle vara möjligt att läsa som ett särskilt språk i
sin egen rätt; de flesta ansåg nog att det inte skulle vara obligatorsikt i någon
huvudvariant. Det rådde enighet om att historia och historiskt inriktade ämnen
skulle ha gott om plats, men diskussionen var oklar huruvida det vore bra med
särskilda ämnen som kulturhistoria och idéhistoria, eller om mycket skulle
rymmas inom ramen för ett brett historieämne. Vidare rådde stor enighet om att
matematik upp till ca 200 gymnasiepoäng (regeringen föreslår bara 100 poäng)
bör ha en given plats på det nya humanistiska programmet; det får inte bli ett
program som eleverna söker sig till pga. det negativa valet att slippa matematik
och inte heller program som många humanistiskt intresserade elever undviker
därför att alltför lite matematik stänger dörren för dem till många framtida
högskoleprogram.
Det var ett bra idérikt seminarium, men många vändor återstår naturligtvis innan
man kan veta om ett bra humanistiskt program kommer på plats.
Ansvarig för arbetet på Skolverket är Torun Rudin, och det är välkommet att
mejla henne synpunkter. (Dock kan man inte förvänta sig personligt svar; hon
har redan mottagit 1200 e-brev.) Den som vill orientera sig kan också läsa
regeringens gymnasieproposition, Framtidsvägen – en reformerad
gymnasieskola, på webbadressen www.regeringen.se/sb/d/108/a/101587.
Det är båda glädjande och klokt att Svenska Humanistiska Förbundet kontaktats
i denna fråga; ända sedan grundandet 1896 har ju förbundet noga följt
utvecklingen för humanistiska studier på gymnasiet. Vi hoppas kunna
återkomma med nya rapporter.
Olle Josephson