IGÅNGSÄTTNING AV FÖRLOSSNINGEN - HUS
IGÅNGSÄTTNING AV FÖRLOSSNINGEN - HUS
IGÅNGSÄTTNING AV FÖRLOSSNINGEN - HUS
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT<br />
PATIENTANVISNING<br />
GYNEKOLOGISKA OCH BARNMEDICINSKA RESULTATENHETEN 12/2012<br />
MN/LR/TS<br />
<strong>IGÅNGSÄTTNING</strong> <strong>AV</strong> <strong>FÖRLOSSNINGEN</strong><br />
Ibland blir man tvungen att sätta igång förlossningen redan innan den naturligt, spontant kommer<br />
igång av orsaker som antingen beror på mamman eller barnet. Läkaren beslutar när<br />
förlossningen sätts i gång och förklarar orsakerna till det för mamman.<br />
Graviditeten är fullgången, om den startar efter graviditetsvecka 36+6, men före graviditetsvecka<br />
42. Graviditeten är för tidig (prematur), om den startar innan graviditetsvecka 37+0 börjar. Först<br />
då den beräknade tiden har överskridits med 14 dygn, dvs. då graviditetsveckorna överskrider<br />
42, är graviditeten överburen. Ungefär 5-6 procent av alla graviditeter är verkliga överburna<br />
graviditeter.<br />
En igångsättning av förlossningen är alltid en åtgärd som övervägs noggrant och den göras inte i<br />
onödan. Målet är att det föds ett friskt barn samt att trygga att mamman mår bra under<br />
förlossningen. Om en förlossning sätts i gång finns det en något större risk för kejsarsnitt eller<br />
assisterad förlossning, t.ex. med sugklocka.<br />
Många mammor önskar helt förståeligt att föda barnet då den beräknade tiden närmar sig. Det<br />
finns ändå inget enkelt sätt att sätta i gång förlossningen som alltid skulle fungera.<br />
Igångsättningen, precis som alla andra medicinska ingrepp, görs eller görs inte i samråd mellan<br />
mamman och vårdande läkaren. Om förlossningen sätts i gång utan orsak eller för tidigt kan det<br />
leda till att förlossningen stannar upp eller till ett onödigt kejsarsnitt.<br />
Orsaker till igångsättningen<br />
• Blodtryckssjukdom under graviditeten eller pre-eklampsi ( ”graviditetsförgiftning”)<br />
• Överburen graviditet, dvs. graviditeten har pågått 42 graviditetsveckor.<br />
• Leversjukdom under graviditeten, dvs. hepatos<br />
• Insulinbehandlad diabetes<br />
• Blodgruppsimmunisering<br />
• Infektion i fostervattnet dvs. korionamnionit<br />
• Fostervattenavgång vid fullgången graviditet utan sammandragningar<br />
• Minskad fostertillväxt<br />
• Hotande syrebrist för fostret<br />
Misstanke om att barnet är stort, dvs. s.k. makrosomi, är inte i sig ett skäl för igångsättning.<br />
Även om fostret skulle vara stort är det önskvärt att förlossningen startar av sig själv, eftersom<br />
värkarna då med större säkerhet är effektiva.<br />
Olika sätt att sätta i gång förlossningen<br />
Vilket sätt man väljer att sätta i gång en förlossning på beror på livmoderhalskanalens längd, som<br />
utvärderas vid en inre undersökning. Livmoderhalsen är den del av förlossningskanalen som<br />
finns mellan livmodern och slidan och som öppnas under förlossningen. Om livmoderhalskanalen<br />
är mycket omogen talar man om att uppmjuka den och inte om att starta förlossningen.
Huvud<br />
Livmoderhals<br />
omogen<br />
Slida<br />
Olika metoder att starta/uppmjuka<br />
• Utvidgning av livmodermunnen med ballongmetoden<br />
• Prostaglandintablett i slidan eller via munnen<br />
• Punktering av fostervattenhinnorna (KP)<br />
• Enbart oxytocin<br />
Uppmjukning av livmoderhalskanalen<br />
Förlossningen sätts numera mycket ofta i gång genom att livmoderhalsen utvidgas med den s.k.<br />
ballongmetoden där en kateter vid en inre undersökning förs in i livmodern mellan väggen på<br />
fostervattenhinnorna och livmodern. Ballongen som finns i spetsen på katetern fylls med vätska<br />
varvid ballongen placerar sig mellan fostrets huvud och inre livmodermunnen. Den här mjuka<br />
vätskeballongen gör att livmodermunnen mognar och utvidgas lokalt utan läkemedel och när<br />
ballongen lossnar är livmodermunnen mogen för en punktering av hinnorna. Ballongen kan<br />
orsaka lindrig värk i nedre buken och smärta som liknar menstruationssmärtor. Det är mycket<br />
sällan nackdelar med metoden och patienten kan beroende på orsaken till igångsättningen också<br />
välja att vara hemma det första dygnet. Ballongmetoden är den primära metoden i synnerhet när<br />
patienten har genomgått en operation som omfattat livmodermuskeln (t.ex. kejsarsnitt). Efter<br />
omdöme kan ballongmetoden ibland också användas när fostervattnet har gått och<br />
livmoderhalsen är omogen.<br />
Man får livmoderhalskanalen att mogna också med hjälp av prostaglandin-tablett<br />
(misoprostol) som sätts i slidan eller tas via munnen. Misoprostol-tabletten doseras vanligen<br />
med 4 timmars mellanrum dagtid. Medicinen orsakar vanligen lite magont, värk som liknar<br />
mensvärk och livmodersammandragningar. Man försäkrar sig om att fostret mår bra genom att<br />
följa med fostrets hjärtljudskurva (CTG) både före och efter medicinen.<br />
Det beror på livmoderhalskanalens mognad hur länge det tar för förlossningen att komma igång.<br />
Då livmoderhalskanalen är mycket omogen kan det ta flera dagar att få den att mogna. Det<br />
kräver tålamod av mamman.<br />
Punktering av fostervattenhinnorna<br />
Då livmoderhalsen är tillräckligt mogen, d.v.s. mjuk, har utplånats och sedan öppnat sig lite (1-3<br />
cm), startar man förlossningen genom at ta häl på hinnorna. Vid ingreppet görs ett hål i<br />
fosterhinnorna i samband med den inre undersökningen och då kan fostervattnet rinna ut. Det<br />
gör inte ont då hinnorna punkteras och det skadar inte barnet eller mamman.<br />
Efter att fostervattenhinnorna har punkterats börjar sammandragningarna spontant inom ett dygn<br />
hos 70 % av föderskorna. Om sammandragningarna inte börjar spontant är det vanligt att<br />
effektivera dem intravenöst med hjälp av oxytocinhormonet. Om en allvarlig<br />
graviditetskomplikation konstateras kan oxytocin ges redan tidigare (1–2 timmar efter att hinnorna<br />
har punkterats) för att effektivera sammandragningarna.<br />
HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT<br />
Livmoderhals mogen<br />
för punktering av<br />
fostervattenhinnorna
Oxytocin kan också ges för att sätta i gång förlossningen, till exempel om det är länge sedan<br />
fostervattnet har gått (mer än 24 h), men värkarna har inte börjat av sig själva och livmoderhalsen<br />
är mogen.<br />
Smärtlindring<br />
En förlossning som satts i gång är inte mer smärtsam än en naturlig förlossning. Smärta är dock<br />
en mycket individuell upplevelse och man kan inte jämföra smärta mellan olika föderskor eller<br />
olika förlossningar. För att lindra förlossningssmärta efter igångsättningen används precis samma<br />
metoder som annars vid förlossningar.<br />
Kommer också nästa förlossning att sättas i gång?<br />
Även om förlossningen har satts i gång behöver man vanligtvis inte göra det vid följande<br />
graviditeter. Varje graviditet och förlossning är olika. Behovet av igångsättningen utreds skilt vid<br />
varje graviditet.<br />
Om den föregående graviditeten har avslutats med ett kejsarsnitt och man har planerat att<br />
följande förlossning ska vara vaginal, kan man då vid behov använda de ovannämnda mognads-<br />
och igångsättningsmetoderna. Då är man försiktig när man försöker få livmoderhalsen att mogna<br />
och med mediciner som förbättrar sammandragningarna. Då förlossningen har startat kan man<br />
sätta in en kateter i livmodern som registrerar trycket i livmodern. Med den följer man med hur<br />
starka sammandragningarna är.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Ta kontakt om du har några frågor eller önskar mer information:<br />
KVINNOKLINIKEN, Haartmansgatan 2, Helsingfors<br />
Jourpolikliniken, tfn (09) 471 72913 eller 050 427 0398<br />
Moderskapspolikliniken, tfn (09) 471 72854<br />
Förlossningsavdelningen, tfn (09) 471 73488<br />
Avdelning 42, tfn (09) 471 72914, (09) 471 72915<br />
BARNMORSKEINSTITUTETS SJUK<strong>HUS</strong>, Sofielundsgatan 5 A, Helsingfors<br />
Jouravdelning 4, tfn (09) 471 65325 eller 050 427 0326<br />
Moderskapspolikliniken, tidsbeställning och rådgivning vard. kl. 8–15 tfn (09) 471 65200<br />
Avdelning 14/förlossningsavdelningen, tfn (09) 471 65360 eller 050 427 2878<br />
Avdelning 15/Storkboet, (09) 471 65365<br />
JORV SJUK<strong>HUS</strong>, Åbovägen 150, 02740 Esbo<br />
Moderskapspolikliniken, tfn (09) 471 83201, screening med hjälp av ultraljud, tidsbeställning kl. 13-15, tfn (09) 471 83202<br />
Förlossningsavdelningen/jour, tfn (09) 471 82111<br />
Avdelning N6, tfn (09) 471 82160<br />
HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT
Change language