1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

Nr 15 4 SÖNDAGEN EFTER TRETTONDAGEN 1855
otrogna barnen. Och om den anden inte
har så stor makt i det naturliga vädret, så
har den ande som är verksam i de otrogna
barnen i sanning en så stor makt i världens
vind, att han nog kan framkalla en väldig
storm på denna världens böljande hav för
att dränka Jesu lärjungar, om de inte hade
Jesus sovande i båten, han som kan stilla
denna hårda storm så snart lärjungarna
väcker honom med sitt nödrop. I sanning
skulle nog alla djävulens änglar gärna se,
att lärjungarna skulle drunkna i denna
hårda storm, och de skulle dessutom
önska, att Gud hade framkallat detta
oväder. Den ondes änglar ids inte höra, att
den ande som har makten i vinden, skulle
ha framkallat detta väder, ty därav följer,
att det är den onde som vill förgöra Jesu
lärjungar och inte Gud.
Men fienderna till Jesu kors har den
tron, att det är Gud som har framkallat
detta oväder, och därav sluter de, att det
är Gud och inte djävulen som har vredgats
på dem. Om nämligen den onde
hade vredgats på Jesu lärjungar, vilket
han verkligen har gjort, så skulle fienderna
till Jesu kors ha anledning att tvivla
på om det är Gud som har vredgats på
Jesu lärjungar. Fast förföljarna, som tror
sig göra Gud en tjänst, då de dräper Jesu
lärjungar, har alltid trott, att det är Gud
som har blivit förbittrad på dem då
världen har vredgats på dem. De har
tänkt, att även Gud hatar dem eftersom
världen hatar dem. Men Guds ord motsäger
detta så tydligt, att inte ens den
ondes änglar kan så vrida och vränga
Bibelns ord, att även Gud hatar dem som
världen hatar. Ty världen har aldrig
kunnat älska de kristna, utan överallt där
76
sann kristendom har uppenbarat sig, där
har även uppstått hat och förföljelse från
världens sida. Och därför har också denna
världens gud vredgats på Jesu lärjungar,
och den ande, som har makt i
världens vind, har framkallat detta oväder.
Och denna ande är densamma som i de
otrogna barnen verkar hat och förföljelse
mot de kristna. Och dessa skulle sannerligen
få stor glädje, om Jesu lärjungar
skulle förgås i detta oväder. Men fienderna
till Jesu kors har ingen anledning att
glädja sig för tidigt, ty Jesus är ännu i
båten. Och om han än sov, nog kan han
ännu snart vakna och stilla detta oväder,
fast de stackars lärjungarna har en sådan
otro, att de fruktar. Men jag har dock den
tron, att Jesus vaknar så snart de ropar i
sin nöd. Och jag vet säkert, att de ropar,
och jag tror även, att Jesus hör deras rop
och vaknar och stiger upp och stillar
stormen, som har framkallats av den
ande som har makten i världens vind.
Och jag hoppas, att Jesu lärjungar skall
oskadda nå den andra stranden på andra
sidan av havet, och må sedan världens
vind dåna på denna världens böljande
hav så mycket den vill.
Andra betraktelsen. Vad skulle
världens hop ha gjort, om Jesu lärjungar
hade drunknat? Vi förstår väl, att världens
hop skulle få stor glädje, om Jesu
lärjungar drunknade i detta oväder, som
fienden har framkallat över dem. Vad
önskar väl den ondes trälar hellre än att
de som med stor fruktan och bävan ror
emot världens vind skulle förgås. Den
ondes trälar fruktar aldrig, att de drunknar
på denna världens böljande hav, ty
de har för det första en stor båt, varmed