1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter
1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter
1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
N:o 79 SORGEDAGEN EFTER KONUNG OSKAR 1859<br />
allvar ville befordra samvetsfriden i sitt<br />
rike. Därpå arbetade han ivrigt mot<br />
slutet <strong>av</strong> sin levnad. Men uti detta sitt<br />
kristliga bemödande mötte han motstånd<br />
<strong>av</strong> samvetsfridens fiender, som<br />
älskar den falska samvetsfriden; vilka<br />
har påstått, att läsare och pietister stör<br />
samvetsfriden i vårt land, och yrkar därför,<br />
att lagarna emot dem bör skärpas.<br />
Men just det hårda motstånd, som mötte<br />
konungen i hans bemödande att åstadkomma<br />
så kallad religionsfrihet, visar,<br />
att han inte hade för <strong>av</strong>sikt att befordra<br />
den falska samvetsfrid, som alla sorglösa,<br />
och om sin själs välfärd obekymrade<br />
människor älskar. Utan det var<br />
konungens verkliga <strong>av</strong>sikt, att stifta en<br />
sådan lag, som skulle skydda alla religionsbekännare,<br />
så att ingen skulle bli<br />
förföljd för sin tro. Det måtte nu vara<br />
turk eller hedning, papist eller lutheran.<br />
Det var, säger jag, konungens <strong>av</strong>sikt, att<br />
var och en skulle få ha fri religionsövning,<br />
det vill säga, att var och en skulle<br />
få ha sin tro okvald, att ingen skulle<br />
anklagas eller dömas <strong>av</strong> världslig lag<br />
för sin andliga övertygelse. Detta var<br />
den rätta samvetsfriden, som konungen<br />
har lovat hålla i sin konunga ed, enligt<br />
grundlagen, varest det heter: ”konungen<br />
skall ingens samvete kvälja, eller låta<br />
kvälja.” Det vill säga: konungen skall<br />
inte genom världslig lag tvinga någon<br />
att förneka sin tro, eller ändra sin övertygelse<br />
i det som angår själens salighet.<br />
Vi har tyvärr ända från Uppsala möte<br />
1593 inte haft någon samvetsfrid, ty lika<br />
som i påvedömet alla olika trosbekännare<br />
förföljs för sin tro, så har man även<br />
i Sverige förföljt olika trosbekännare,<br />
inte blott katoliker, utan även re-<br />
426<br />
formerta; fastän det i själva huvudsaken<br />
inte är någon stor skillnad mellan lutherska<br />
och reformerta läran. Men vad<br />
som i synnerhet har väckt alla rättsinniga<br />
kristnas förundran utomlands, har<br />
varit den omständigheten, att äkta lutheraner<br />
kommit i misshugg i stället för papister.<br />
Just de, som bekänt lutherska läran,<br />
har blivit förföljda i Sverige för sin<br />
lutherska tro. Den döda trons anhängare,<br />
som bekänner lutherska läran med<br />
munnen, har anställt förföljelser emot<br />
dem som velat antaga den lutherska läran<br />
i sitt hjärta; som inte varit nöjda<br />
med, att ha Luthers tro endast i peruken,<br />
utan önskat, att lutherska läran måtte bli<br />
en sanning i hjärtat. De har nu blivit förföljda<br />
i Sverige, förnämligast under<br />
namn <strong>av</strong> läsare och pietister. Det behövdes<br />
inte mera, än att några personer<br />
samlades i ett rum, för att läsa och hålla<br />
bön, förrän prästen i församlingen<br />
skickade länsman eller fiskalen på dem,<br />
och lät stämma dem för olovliga<br />
sammankomster. Men där två eller tre<br />
var församlade i djävulens namn för att<br />
supa och spela kort, där syntes ingen<br />
fiskal utskickad <strong>av</strong> prästen, för att stämma<br />
dem. Supbröderna och kortspelarna<br />
betraktades som äkta lutheraner, om de<br />
också var församlade på krogen under<br />
pågående gudstjänst i kyrkan. Det var<br />
denna orättvisa lag, som väckte ett stort<br />
uppseende utomlands, så att både regering<br />
och folk kom i vanrykte.<br />
Nu vet man inte, vad som kunde vara<br />
rätta anledningen eller bevekelsegrunden<br />
till konungens handling. Om<br />
det var ropet utomlands, eller om det<br />
var konunga eden, som konungen förstod<br />
annorlunda än föregående regenter.