27.07.2013 Views

1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

N:o 79 SORGEDAGEN EFTER KONUNG OSKAR 1859<br />

allvar ville befordra samvetsfriden i sitt<br />

rike. Därpå arbetade han ivrigt mot<br />

slutet <strong>av</strong> sin levnad. Men uti detta sitt<br />

kristliga bemödande mötte han motstånd<br />

<strong>av</strong> samvetsfridens fiender, som<br />

älskar den falska samvetsfriden; vilka<br />

har påstått, att läsare och pietister stör<br />

samvetsfriden i vårt land, och yrkar därför,<br />

att lagarna emot dem bör skärpas.<br />

Men just det hårda motstånd, som mötte<br />

konungen i hans bemödande att åstadkomma<br />

så kallad religionsfrihet, visar,<br />

att han inte hade för <strong>av</strong>sikt att befordra<br />

den falska samvetsfrid, som alla sorglösa,<br />

och om sin själs välfärd obekymrade<br />

människor älskar. Utan det var<br />

konungens verkliga <strong>av</strong>sikt, att stifta en<br />

sådan lag, som skulle skydda alla religionsbekännare,<br />

så att ingen skulle bli<br />

förföljd för sin tro. Det måtte nu vara<br />

turk eller hedning, papist eller lutheran.<br />

Det var, säger jag, konungens <strong>av</strong>sikt, att<br />

var och en skulle få ha fri religionsövning,<br />

det vill säga, att var och en skulle<br />

få ha sin tro okvald, att ingen skulle<br />

anklagas eller dömas <strong>av</strong> världslig lag<br />

för sin andliga övertygelse. Detta var<br />

den rätta samvetsfriden, som konungen<br />

har lovat hålla i sin konunga ed, enligt<br />

grundlagen, varest det heter: ”konungen<br />

skall ingens samvete kvälja, eller låta<br />

kvälja.” Det vill säga: konungen skall<br />

inte genom världslig lag tvinga någon<br />

att förneka sin tro, eller ändra sin övertygelse<br />

i det som angår själens salighet.<br />

Vi har tyvärr ända från Uppsala möte<br />

1593 inte haft någon samvetsfrid, ty lika<br />

som i påvedömet alla olika trosbekännare<br />

förföljs för sin tro, så har man även<br />

i Sverige förföljt olika trosbekännare,<br />

inte blott katoliker, utan även re-<br />

426<br />

formerta; fastän det i själva huvudsaken<br />

inte är någon stor skillnad mellan lutherska<br />

och reformerta läran. Men vad<br />

som i synnerhet har väckt alla rättsinniga<br />

kristnas förundran utomlands, har<br />

varit den omständigheten, att äkta lutheraner<br />

kommit i misshugg i stället för papister.<br />

Just de, som bekänt lutherska läran,<br />

har blivit förföljda i Sverige för sin<br />

lutherska tro. Den döda trons anhängare,<br />

som bekänner lutherska läran med<br />

munnen, har anställt förföljelser emot<br />

dem som velat antaga den lutherska läran<br />

i sitt hjärta; som inte varit nöjda<br />

med, att ha Luthers tro endast i peruken,<br />

utan önskat, att lutherska läran måtte bli<br />

en sanning i hjärtat. De har nu blivit förföljda<br />

i Sverige, förnämligast under<br />

namn <strong>av</strong> läsare och pietister. Det behövdes<br />

inte mera, än att några personer<br />

samlades i ett rum, för att läsa och hålla<br />

bön, förrän prästen i församlingen<br />

skickade länsman eller fiskalen på dem,<br />

och lät stämma dem för olovliga<br />

sammankomster. Men där två eller tre<br />

var församlade i djävulens namn för att<br />

supa och spela kort, där syntes ingen<br />

fiskal utskickad <strong>av</strong> prästen, för att stämma<br />

dem. Supbröderna och kortspelarna<br />

betraktades som äkta lutheraner, om de<br />

också var församlade på krogen under<br />

pågående gudstjänst i kyrkan. Det var<br />

denna orättvisa lag, som väckte ett stort<br />

uppseende utomlands, så att både regering<br />

och folk kom i vanrykte.<br />

Nu vet man inte, vad som kunde vara<br />

rätta anledningen eller bevekelsegrunden<br />

till konungens handling. Om<br />

det var ropet utomlands, eller om det<br />

var konunga eden, som konungen förstod<br />

annorlunda än föregående regenter.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!