1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter
1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter
1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Nr 74 ALLA HELGONS DAG 1858<br />
tigdomen följer sorg, och efter sorgen<br />
kommer saktmodet, och sedan kommer<br />
hunger och törst efter rättfärdighet. När<br />
egenrättfärdigheten som länge följer de<br />
väckta upphör, kommer hunger och törst<br />
efter rättfärdighet. Varifrån kommer nu<br />
rättfärdighet till dem, som inte har egen<br />
rättfärdighet? Varifrån får dessa hungrande<br />
och törstande näring? Vet ni hungrande<br />
och törstande varifrån ni skall få<br />
föda, när hunger och törst hårt ansätter<br />
er? I denna öken får vandrarna ofta känna<br />
hunger och törst efter rättfärdighet, där<br />
det inte finns bröd på jorden, frukt på<br />
träden, inte heller rent vatten på många<br />
ställen. Jesus har lovat ge er, hungrande<br />
och törstande, näring <strong>av</strong> sin rättfärdighet,<br />
om all egenrättfärdighetens surdeg tagit<br />
slut hos er.<br />
Femte saligheten. Saliga är de barmhärtiga,<br />
ty dem skall ske barmhärtighet.<br />
Barmhärtig är den som förbarmar sig<br />
över 25 en annans själ, när han ser att den är<br />
i nöd 26 . Det är en annorlunda barmhärtighet<br />
som kallas andlig barmhärtighet. Det<br />
är inte krögarens barmhärtighet som förbarmar<br />
sig över de törstiga. Det är inte<br />
horans 27 barmhärtighet som förbarmar sig<br />
över horkarlarna. Men den andliga barmhärtigheten<br />
förbarmar sig särskilt över en<br />
annans själ, och hjälper även sin nästa i<br />
timlig brist. Den som är så barmhärtig,<br />
han skall även <strong>av</strong> ljusets Fader få barmhärtighet<br />
från ovan.<br />
Sjätte saligheten. Saliga är de renhjärtade,<br />
ty de skall se Gud! Om denna<br />
hjärtats renhet råder stort tvivel, hur den<br />
bör förstås, då alla väckta har den erfarenheten<br />
att det känns som om hjärtat<br />
alltid vore fullt <strong>av</strong> ondska 28 och orenhet.<br />
402<br />
Men de sorglösa och nådetjuvarna känner<br />
inte hjärtats ondska 29 . Har de rena<br />
hjärtan? Och de väckta orena hjärtan?<br />
Jag vet att den onde har renat nådetjuvarnas<br />
hjärtan, och deras hjärtan är<br />
renade i drakens blod. Men de väcktas<br />
hjärtan är inte renade i drakens blod.<br />
Därför känns hjärtat styggt och orent.<br />
Vem skall nu rena era hjärtan, ni botfärdiga,<br />
som känner, hur styggt och orent<br />
hjärtat är? Jag tror att era hjärtan är renade<br />
med Jesu blod, om ni tror trots att<br />
ni känner annorlunda. Men här gör egenrättfärdigheten<br />
motstånd och frågar: ”Hur<br />
kan du tro att hjärtat är rent, då du känner<br />
att hjärtat är orent? Du börjar ljuga i<br />
ditt hjärta, om du tror tvärt emot vad du<br />
känner! Tro först då att hjärtat är renat<br />
med Jesu blod, när du känner att det är<br />
renat!” Vet du, vem som predikar så? Jo,<br />
så predikar egenrättfärdigheten för de<br />
botfärdiga. Men Guds Ande predikar så<br />
här: ”Genom tron blir ditt hjärta renat<br />
med Jesu blod! Och då är du salig och<br />
får se Gud.”<br />
Sjunde saligheten. Saliga är de som<br />
stiftar frid, ty de skall kallas Guds<br />
söner 30 . Detta ställe förklarar nådetjuvarna<br />
så, att dygdiga hedningar blir fridsstiftare,<br />
men de kristna blir ofridsstiftare<br />
som inte ger hedningarna samvetsfrid.<br />
Men om de kristna är stiftare <strong>av</strong> ofrid, så<br />
är förstås hedningarna fridsstiftare som<br />
strider och slåss. Jag tror att de kristna,<br />
för vilkas skull ofriden kom i världen<br />
genast under Kristi och apostlarnas tid,<br />
ändå är fridsamma, ty genom dem har<br />
friden kommit till många ställen, där man<br />
förut levde i ofrid, och för den fridens<br />
skull kallas de för Guds söner 31 .