1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

N:o 71 JOHANNES DÖPARENS DAG 1856
Se på Guds Lamm som borttager
världens synder, ni tvivlande, otroende,
med egenrättfärdigheten kämpande, ni
under syndabördan nedtryckta. Guds
Lamm tar bort världens synder. Bär era
bördor till foten av Jesu kors men inte
till foten av drakens kors. De som är renade
i drakens blod har burit sina bördor
till foten av drakens kors. Men de
har inte fått del av salighetens kännedom,
och kommer inte heller att få
del därav vare sig i denna eller i den
kommande världen.
Tredje betraktelsen. Johannes har
kommit för att upplysa dem som sitter i
dödsskuggan. Stort mörker rådde på jorden
då Johannes kom och predikade
bättring. Inte blott fel nådens ordning
som framställdes av prästerna för folket,
varigenom folket hade blivit lärt att lita
på sin egen helighet, så att inga andra
ansågs för syndare än horor och publikaner
som visserligen hade ett grovt och
ogudaktigt leverne, men ogudaktigheten
var inte så tygellös som kan ses på
många håll här. Horor och publikaner
har inte varit drinkare, inte heller sabbatsförbrytare
som folket här, ty här
spelar man kort och slår boll på söndagen.
Du skall inte finna sådana fåfänga
ting nämnda i Bibeln. Den syndiga handeln
som drevs kring templet var mot
lagen. Därför tog Frälsaren en piska och
drev ut två och fyrbenta kreatur ur
templet. Samvetena var också förskräckligt
blinda, då ingen hade ett
väckt samvete. Alla präster predikade
om den egna skenheligheten, men inte
ett ord om ångern. Om Kristus eller den
kommande Frälsaren predikade man
sällan, och även då på så vis, att han
385
skulle bli en jordisk Frälsare som tar
makten i alla riken. Visserligen väntade
då alla på den kommande Frälsarens
tillkommelse, men de trodde att han
skulle befria judarna från romarnas välde,
men inte från djävulens välde. Ty de
insåg inte, att hela mänskligheten hade
hamnat under djävulens välde.
Då nu Johannes genom lagpredikan
började väcka folk ur syndasömnen, så
lät hans stränga lagpredikningar som
hundskall. Det var så okänd röst, att
prästerna började fråga Johannes: ”Vem
är du? Är du Kristus, eller är du Elias?”
Och slutligen sade de: ”Johannes har
djävulen:” Han är i andligt högmod. Det
är förståeligt, att Johannes inte kunde
upplysa hela folket på en gång. Men de
få själar som vaknade genom Johannes
lagpredikningar fick upplysning. De
själar som satte i andligt mörker, fick en
sådan upplysning, att de började bekänna
sina synder. Mörkrets gärningar togs
fram i ljuset. De började göra bättring.
Och åt dem som låg i dödskuggan, nämligen
de tvivlande själarna eller otrons
fångar, pekade han med sitt finger på
Guds Lamm som borttager världens
synder.
Men inte vill alla otrons fångar och i
dödsskuggan sittande se på honom, utan
de ser hellre på sina många synder och
på sin egen uselhet än på Guds Lamm,
vars blodådror de med syndens vassa
kniv har öppnat. De bryr sig inte om att
ta tillvara Guds Lamms blod i ett orent
kärl, men om kärlet vore rent så skulle
de kunna ta tillvara detta blod. Det är
många som även på dessa tider tänker,
att det torde vara synd, om man låter
kreaturets blod rinna ned på marken,