1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter
1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter
1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
N:o 64 24 SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 1850<br />
derlig man, vill han alltid tillägna sig<br />
den äran, att han är en dygdig, ärlig<br />
och hederlig man. Om någon bekänner<br />
hans synder, förnekar han blankt och<br />
säger: ”Du ljuger!” Han tar absolut inte<br />
några synder på sig. När den första<br />
kvinnan bekände hans synder, vredgades<br />
han på kvinnans Säd. Och han vill<br />
förgöra dem som bringar hans verk i<br />
ljuset. Med ett ord sagt: den onde har<br />
så stor ära, att han förnekar och fördöljer<br />
sina egna verk för att världen skulle<br />
tänka gott om honom. Men de Guds<br />
verk som han inte kan fördärva, förändra<br />
eller bortförklara, tillägnar han<br />
sig själv och inger sina trälar den tron,<br />
att Guds Andes verkningar är <strong>av</strong> den<br />
onde. Och fast han inte kan förmå de<br />
väckta att tro, att Guds Andes verkningar<br />
är <strong>av</strong> den onde, får han dem<br />
dock att skämmas, för att de inte skulle<br />
uppenbara Guds Andes verkningar.<br />
Om nämligen de väckta själarna började<br />
ropa för världen vad de har förnummit<br />
<strong>av</strong> Guds Andes verkningar, så<br />
skulle Gud därigenom få äran. Men den<br />
onde har så stor <strong>av</strong>undsjuka, att han ingalunda<br />
skulle tillåta, att någon själ på<br />
jorden skulle ge Gud äran och öppet bekänna,<br />
att Guds Ande har varit verksam<br />
i honom. Därför sätter fienden de nyligen<br />
väckta att skämmas över Guds Andes<br />
verk. De törs inte uppenbara åt någon,<br />
vad Guds Ande har verkat i deras<br />
hjärtan. Om de nämligen uppenbarade<br />
Guds Andes verkningar för världen, så<br />
skulle världens barn börja smäda de<br />
väckta och säga: ”Ni berömmer er själva.<br />
Ni gör er själva goda.” Såsom Moses<br />
bror Aron och syster Mirjam sade:<br />
Ӏr det blott genom Moses som Gud ta-<br />
343<br />
lar?” De blev <strong>av</strong>undsjuka och <strong>av</strong>undens<br />
djävul satte dem att smäda Moses, för<br />
att han gjorde sig själv god. Andra<br />
världsträlar förtörnades på Moses och<br />
sade: ”Ni gör alltför mycket, ty hela<br />
folket är heligt. Varför upphöjer ni er<br />
över Herrens församling?” (4 Mos. 16:<br />
3). De ville beskylla Moses för högmod,<br />
då de själva var högmodiga.<br />
Om åter en väckt människa inte kan<br />
hemlighålla Guds Andes verkningar, så<br />
säger den ondes trälar: ”Nu blev även<br />
han tokig. Hundsjukan har smittat<br />
honom. Nu blev även han en villoande.”<br />
På grund <strong>av</strong> denna världens smälek<br />
och förföljelse förmår fienden somliga<br />
väckta att skämmas över Guds<br />
verk och hemlighålla Guds Andes<br />
verkningar för att Gud inte skulle få<br />
äran, utan den onde.<br />
Men nu hör vi <strong>av</strong> ovannämnda ord<br />
som finns upptecknade hos Tobias 12:<br />
7, att ängeln bad honom förkunna Guds<br />
verk då han sade: ”Konungars och furstars<br />
råd och hemlighet skall förtigas,<br />
men Guds verk skall högt prisas och<br />
förkunnas.” Var nu ängeln i andligt högmod,<br />
då han bad Tobias ropa för världen,<br />
vilken stor nåd som hade skett för<br />
honom? Nu medger somliga nådetjuvar,<br />
att den som talar om Guds nåd inte är i<br />
andligt högmod, ty även de själva kan<br />
bekänna, att de varje dag ligger vid<br />
foten <strong>av</strong> Frälsarens blodiga kors. Och<br />
nog tillåter fienden att de ropar detta för<br />
världen, ty han vet, att nådetjuvarna är<br />
hemliga fiender till Jesu kors. Fast de<br />
själva tror sig vara vid foten <strong>av</strong> hans<br />
kors, men de förnekar helt syndabekännelsen<br />
och säger, att ingen behöver ropa<br />
sina synder för världen.