1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

Nr 6
JULDAGEN 1859
liv igen, om du inte tror detta med samma nade ögonen på honom, att han fick se
sinnes beskaffenhet och med samma för- den falska salighetsgrund, varpå påvesmak
av den himmelska saligheten som dömet vilade.
lärjungarna kände på påskdagen, när de Ni må tro, att i påvedömet fordrar
såg honom levande igen, stående framför man också omvändelse, bättring och på-
sina ögon? Ja, till och med om du tror, att nyttfödelse likaväl som i Lutherdömet.
han blev så där plågad och korsfäst för Men det är en liten, fin skillnad emellan
dina synders skull, inte tjänar den tron till den lutherska pånyttfödelsen och den
någonting, om du fortfar att leva som en pånyttfödelse som fordras i påvedömet.
hedning.
Ty Luther lär oss, att människan blir rätt-
Ty meningen med Frälsarens oskyldifärdiggjord och salig genom tron allena
ga lidande och död var ju den, att detta utan gärningar, men i påvedömet drivs
skulle gå dig så till hjärtat, att du däri- den läran, att människan inte blir salig
genom skulle bliva omvänd och pånytt- genom tron allena, utan gärningarna hör
född. Ty inte kan det vara dig till någon med till rättfärdiggörelsen. Detta är just
nytta, om du tror allt som är skrivet om huvudpunkten i påvedömet, att kärleken
Kristus, om du därav inte känner någon måste vara trons grund.
märkbar förändring i ditt eget hjärta. Om Men denna fina skillnad i läran är
du fortfar att vara samma hedning som dock så stor, att Luther omöjligen kan
du har varit. Ty om du betraktar Guds ord förlikas med påven. Ja, denna fina skill-
rätt, så skall du förnimma, att lärjungarna nad i läran är så stor, att då Luthers vän-
undergick en märkbar förändring under ner ville ställa till så, att Luther skulle
den tiden, då Frälsaren låg i graven. Först förlikas med påven, så skriver Luther till
föll de i förtvivlan. De måste under detta sina vänner: Ni har tagit er före, att
tillstånd gråta och jämra sig. Denna för- förlika Luther med påven, men se till, att
tvivlade sorg var den första förändringen jag inte kan förlika Kristus med Belial.
som deras hjärtan måste erfara och kän- Men denna Luthers lära om tron skall
na. Denna lärjungarnas sorg och förtviv- inte uppfattas så att människan får leva
lan svarar nu emot ångern och synda- som hon vill, om hon endast tror, att hon
sorgen, eller ruelsen som Luther fordrar blir salig. Ty Luther var inte den man,
av alla sina anhängare, emedan Luther som levde så ogudaktigt som man nuför-
själv har haft en allvarlig syndasorg, intiden lever i Lutherdömet, utan Luther
nan han kunde komma till tro. Eller är ni fordrade först en sann bättring, en upp-
så dumma, att ni inte kan begripa, att riktig syndaånger, en sann omvändelse
Luther har grubblat, och just detta och pånyttfödelse. Och inte blott en så-
Luthers grubblande var orsaken till hans dan pånyttfödelse som alla laglärare
omvändelse och pånyttfödelse. Och hade yrkar och fordrar, nämligen den egna
inte Luther grubblat, så hade vi ännu i bättringen, utan Luther fordrar en sådan
denna dag varit i påvedömet. Det var pånyttfödelse som är kännbar i hjärtat,
detta Luthers grubblande som först öpp- han fordrar en sådan tro, som gör
33