1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

Nr 60 20 SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 1850
förgör dessa mördare och bränner upp stummad, då man frågade, hur han hade
deras stad. Men horor, det är, gränd- blivit kristen. Han torde ha varit en nådeskator,
fyllhundar som ropar i gränderna tjuv som aldrig har avklätt sig naken.
och tjuvar som står vid vägskälen, blir av Men det är i första hand viktigt, att vi
Konungens tjänare inbjudna till bröllopet rätt förstår hur bröllopskläderna blir giv-
och de kommer gärna. Ty sådana fräcka na åt de gäster som klär av sig nakna. I
och grova syndare måste göra bot och Gamla Testamentet hade man sedvänjan,
bättring, då de kristna inte ger dem sam- att när en konung höll bröllop, gav han
vetsfrid. De måste tigga om nåd, efter- även bröllopskläderna åt gästerna. Såsom
de inte har något annat val än förtaplunda gav till exempel Josef högtidspelsen,
om Konungen inte förbarmar sig kläder åt sina bröder. Och Fadern gav den
över dem.
förlorade sonen de bästa högtidskläder-
Tredje betraktelsen. Vem var männa, och en ring på handen. Men innan
niskan som kom utan bröllopskläder? Vi dessa högtidskläder kläddes på, måste
hör i evangeliet, att Konungens tjänare bröllopsgästen klä av sina egna trasor.
samlade alla som de fann, både goda och Men denna bröllopsgäst som nu omtalas i
onda. Och vi hör ofta även sägas, att dagens evangelium brydde sig inte om att
några är uppriktiga men inte alla. Och de, avkläda sig naken och byta om till hög-
som menar att alla inte är uppriktiga, får tidskläder. Han hade så stor heder, att han
nu komma och betrakta gästerna, om de inte tordes klä av sig naken för skam-
kan tala om, vilka som är rätta kristna mens skull och därför blev han stum, när
och vilka som inte är det. Om de tror att Konungen frågade: ”Min vän! Varför
de känner dem, så må de nu komma och kom du hit fast du inte har bröllops-
säga vilka som är goda och vilka som är kläder?” Han kunde inte svara, varför
onda. Men jag tror, att de som säger att han inte hade tagit på sig de bröllops-
alla inte är uppriktiga, är oförmögna att kläder som Konungen hade erbjudit
rannsaka dem. Vi hör visst i evangeliet, honom. Och detta skall vara ett känne-
att alla inte är goda som blir kristna, men tecken för er, att var och en som inte kan
jag undrar om de goda är bättre bröllops- säga, varför han kommit in i bröllopsgäster
än de onda. Fast världens barn tror huset utan bröllopskläder, bär sina egna
att de kristna låtsas vara goda då de före- trasor på sig. Han har så stor heder, att
brår och skäller på världsträlen. Men de han inte vill klä av sig naken. Egen-
kristna är ju riktigt onda, som inte längre rättfärdigheten hos honom är ännu så
duger till supkamrater åt världen, och stor, att han inte behöver Kristi rättfär-
likväl kommer de till det himmelska dighet, som utgör de rätta bröllopskläder-
bröllopet.
na. Men han anser sig vara en rättskaf-
Men vem är den stumma gästen som fens gäst, fast han kommit i sina egna
inte svarade något, när Konungen fråga- svarta, smutsiga och orena kläder. Han
de: ”Min vän! Varför kom du hit fast du tror sig vara en sann kristen, fast hedern
inte har bröllopskläder?” Han blev för- är så stor och tjock, att han förstummas
327