1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

N:o 59 19 SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 1853
stor nåd av Gud. Vi tänker att det är en
stor skam, som är en stor ära. Om fienden
har så kunnat förvända människornas
syn, att Guds stora nåd anses för ett
straff, då är nog synen förvänd även i
många andra saker. När fienden har förvänt
människornas syn, betraktas saken
som sker till Guds ära som gudsförsmädelse.
Detta hör vi av dagens
evangelium, där Jesus sade till en förlamad
man: ”Dina synder är dig förlåtna.”
Då sade fariséerna: ”Han hädar
Gud.” Så hade fienden förvänt deras
syn, att de såg alla saker förvänt.
Syndernas förlåtelse var enligt deras
mening gudsförsmädelse. Enligt deras
mening var Jesus en samarit som hade
djävulen, lärjungarna var djävulens
apostlar, de kristna var besatta av onda
andar. När människan själv är under
djävulens våld, har hon fel syn på alla
andliga saker. Då blir sorglöshetens tillstånd
nådatillstånd. Den naturliga människan
anser sig för kristen och de kristna
anser hon för falska profeter.
Alltså, när de kristna tar emot himmelrikets
nycklar från Frälsarens hand
och släpper en botfärdig och tvivlande
själ in i himmelriket genom nåden som
Jesus med sitt blod förvärvat åt botfärdiga
syndare, då säger fariséerna och
skrymtarna, att detta är att häda Gud.
Men när fariséerna själva får himmelrikets
nycklar i sina händer, öppnar de
himmelriket för de sorglösa, för nådetjuvarna
och för de av naturen dygdiga,
men de botfärdiga och bedrövade själarna
utesluter de från himmelriket. Har
inte de stulit himmelrikets nycklar som
fördömer de kristna och menar att de är
falska profeter, skrymtare och fariséer?
317
De som själva är falska profeter, skrymtare
och fariséer, tror alltid, att de sanna
kristna är falska profeter och skrymtare.
Men de sorglösa och fariséerna betraktar
sig själva som Guds barn. Skrymtare
och den döda trons bekännare inbillar
sig ha den rätta tron, men de tycker att
de kristna har fel tro.
Då nu skrymtare och den döda trons
bekännare, samt andra sorglösa människor
tänker att de har den rätta tron
och de kristna har fel tro, då har de
egenmäktigt tagit makten att hata de
kristna och fördöma de kristna efter sina
orätta fördomar. De fördömer de kristna
av hat men inte av kärlek. Men detta
världsmänniskornas hat är ett säkert
tecken på att de har fått nycklarna till
mörkrets rike, men inte till himmelriket.
De som har synbart hat i sina hjärtan
och fördömer de kristna av detta hat,
såsom judarna fördömde Jesus, de har
inget annat än nycklarna till mörkrets
rike, fast svartkonstnären har gjort dem
så blinda, att de har fel syn på alla andliga
saker. De inbillar sig att nycklarna
till mörkrets rike är himmelrikets nycklar.
De inbillar sig, att de gör Gud en
tjänst genom att hata de kristna, fast de
gör djävulen en tjänst genom detta hat.
De bedyrar för sig själva och andra, att
de kristna är falska profeter, skrymtare
och fariséer. Och alla de som själva är
blinda och tror sig vara kristna inbillar
även för andra, att de kristna har fel tro.
De har nycklarna till mörkrets rike, med
vilka de öppnar avgrunden åt sig själva
och sina barn samt åt alla andra som
tror deras lära. Vi borde idag betrakta
och fråga, vem som har makten att öppna
himmelriket och vem som inte har