1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

N:o 53 13 SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 1850
som fariséen bär i sitt hjärta börjar
sparka, då de inte längre får sova i
fred. Nu tar den gamle kristne stenar 7
från marken, en käpp eller vedträn och
ämnar med dem lära Samariten som
inte ger honom samvetsfrid. Den gamle
kristne vredgas så mycket av nitälskan
för sanningen, att till och med gallan
spricker. Egenrättfärdighetens svarta
blod jämte gallan dryper från levern
och hedern dryper från mjälten. Girigheten
börjar även röra på sig i ändtarmen,
då Samariten fordrar att fariséen
måste försona sina gamla brott och
kasta från sig sin grannlåt 8 .
Fariséens heder är så stor, att han alls
inte vill bekänna sina missgärningar.
Alla dessa den ondes änglar som bor i
fariséens kött, nämligen andligt hat i
gallan, egenrättfärdigheten i levern, äredjävulen
i mjälten, girighetsdjävulen i
ändtarmen, hordomsdjävulen på sitt
håll, 9 stiger endräktigt upp i fariséens
skalle och gör honom så blind att han
inte längre vet vem som är hans nästa.
Men Samariten som 10 inte ger honom
samvetsfrid måste dräpas och utrotas
från landet 11 , ty han stiftar ofrid i landet
och fördärvar fariséens kristendom.
Vet du nu, gode farisé, vem som är
din nästa? Ingalunda är Samariten din
nästa, han som skäller på dig och
dömer dig. Men de är fariséens nästa
och trosbröder som går fina och håller
kalas, dopöl och gravöl, som anser
brännvin för lovligt, som välsignar i
kyrkan och svär på krogen, är gudfruktiga
i kyrkan och ogudaktiga 12 bakom
kyrkan, är dygdiga i kyrkan och bedriver
hor bakom kyrkan, är nyktra i
kyrkan och berusade bakom kyrkan.
287
Se, sådana människor är fariséens
nästa och trosbröder! Men Samariten
som 13 är en villoande, en falsk profet
och stadd i andligt högmod och därtill
skäller på fariséen och inte ger honom
samvetsfrid, han är inte fariséens nästa
utan en dålig och stygg människa, den
ondes ängel, Guds och människors fiende
som borde dräpas och utrotas från
landet 14 , ty han har sagt: ”Jag är Guds
Son.” Känner du nu, gode farisé, vem
som är din nästa? Är Samariten din
nästa? Nej, nej, utan dygdiga horor 15
som kysser dig, ärliga tjuvar som skyler
din ondska, barmhärtiga krögare som
svalkar din tunga med djävlaträck 16 ,
nyktra fyllhundar som inbjuder dig på
bröllop, världsherrar och hederliga
bönder som ger dig samvetsfrid, de är
fariséens nästa. Men Samariten som anklagar
och dömer hederliga människor,
han torde vara djävulens nästa. ”Du är
Samarit och du har djävulen”, sade fariséerna
till Frälsaren, när han började
skälla på dem genom att kalla dem för
skrymtare, huggormars avföda och ett
horiskt släkte. Om denne Samarit hade
lovat och prisat dem, skulle de kanske ha
erkänt honom som sin nästa. Men då
han började anklaga och döma dem, fick
han höra namnet Samarit. Och detta var
nu i andlig mening den nådige Samarit
som förbarmade sig över den eländige
mannen som hade fallit i rövarhänder.
Andra betraktelsen. Vem är den
människa som hade fallit i rövarhänder?
Låt oss nu betrakta denne man, i vilket
bedrövligt tillstånd han är, innan Samariten
kommer och förbarmar sig över
honom. Frälsaren har inte nämnt varför
denne man begav sig ensam på en sådan