1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

Nr 52 12 SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 1859
rättfärdiggörelsen blir kärleken utesluten
från tron, så att intet annat hör till rättfärdiggörelsen
än endast nåd från Guds
sida och endast tro från människans sida.
Ni få själar som känner brist på kärlek,
ni måste dock sträva i er allra dyrbaraste
tro och komma till Jesus som
syndiga, eländiga, bedrövade och botfärdiga
i avsaknad av kärlek. Om Jesus
säger: ”Denna bedrövade själ älskade
mycket, därför får hon mycket förlåtet”,
då får ni tro, att ni har kärlek, fast ni
själva inte känner det. Hör nu, du trons
upphovsman och fullkomnare, du nådige
Frälsare, de botfärdigas och betrycktas
suckan. Fader vår o.s.v.
Evangelium: 1 Joh. 2: 3
Tredje böndagens text är skriven i 1.
Joh. 2: 3 där orden lyder så: ”Därav vet
vi, att vi känner honom, om vi håller hans
bud.” Aposteln Johannes skriver dessa
ord till de kristna, när förföljelse var på
väg. Han var den lärjunge som Jesus älskade,
och denne lärjunge skriver också
mer om kärleken än de andra lärjungarna,
och han ger de kristna ett kännetecken,
varav de kan avgöra, om de rätt känner
Gud. I följd därav skall vi denna heliga
stund genom Guds nåd tala om Guds
kännedom och undersöka, vem som rätt
känner Gud. När vår Frälsare säger:
”Detta är evigt liv att känna dig, den ende
Guden och den du har sänt, Jesus
Kristus”, så måste vi besinna den allvarliga
sanningen, att ingen blir salig som
tror på en okänd gud. Inte skulle Paulus
ha behövt predika om den okände guden,
om atenarna hade blivit saliga genom den
280
tro de hade på en okänd gud. Hedningarna
tror på den okände guden 2 och
offrar åt den okände samt bygger altare åt
den okände guden, såsom Paulus såg i
Aten, att de hade byggt ett altare åt den
okände guden. Jesus sade även till sina
lärjungar, att den tiden skall komma, då
de skall bannlysa er, och envar som
dräper er, tror sig därmed göra Gud en
tjänst. Och detta gör de därför, att de
känner varken Fadern eller mig. Sålunda
hör vi, att de kristnas förföljare känner
varken Fadern eller Kristus. Det är alltså
ytterst nödvändigt att rätt känna Gud och
hans ende Son. Jesus sade även till Filippus:
”Så länge har du varit med mig och
känner mig inte.” Man har ingen nytta av
att tro på Josefs son, såsom några blinda
stackare ännu tror på Josefs son.
Att känna Gud har för de första kristna
varit det högsta målet. Och de rannsakade
ständigt hurudan Guds natur var 3 .
Och under denna rannsakan uppstod
även strid mellan de kristna. Men omkring
fyrahundra år 4 efter Kristus började
de kristna studera hurudan människans
natur är. Då var Augustinus de
kristnas ledare. Han sade att människan
inte har fri vilja i andliga ting, och att det
utanför församlingen inte finns någon
salighet och han lärde även att odöpta
barn inte blir saliga. Luther tvistade också
med de påviska, att människan inte har
fri vilja och att människan inte har kraft
att bättra sig själv. Men vad som Guds
kännedom beträffar, så blev det ingen
ändring på den punkten på Luthers tid,
utan man godtog vad de kristna tidigare
hade utstuderat och beslutat: att Fadern
har fött Sonen före evigheten och att