1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

N:o 51 11 SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET
likanen gick hem rättfärdigare än den
andre. Inte därför, att han redan hade
förbättrat sitt leverne, utan därför, att
han slog sig för bröstet och suckade:
”Gud, förbarma dig över mig syndare!”
Han hade nämligen ett ödmjukt och
förkrossat hjärta.
Det är faktiskt ett huvudstycke i nådens
ordning, att botfärdiga syndare
måste ha ett ödmjukt och förkrossat
hjärta. Det fordrar den himmelske Föräldern,
att ett botfärdigt barn måste ha
en sann ånger och sorg över synden.
Och den som inte har den sorg som är
efter Guds sinne, är ännu inte i det tillståndet,
att nåden skulle hjälpa honom
ur hans olyckliga tillstånd. Men nu tänker
många väckta människor, att de
först måste bättra sitt leverne, innan de
flyr till Frälsarens sköte. Men hur kan
människan bättra sitt leverne innan hon
blivit försonad 13 ? Genom Guds nådiga
tuktan har hon redan fått nog av det
yttre ogudaktiga levernet. En väckt
människa är inte så dristig att smäda
Gud, då hon har blivit slagen genom
samvetskval. Men hjärtats tankar och
syndiga frestelser som en väckt 14 människa
känner i sin själ även om de inte
kommer ut 15 , dem kan ingen väckt
människa hålla i styr förrän hon blir
försonad med Gud. Om hjärtat inte är
försonat, är människans kamp fåfäng.
Men av nåden får man bättre kraft att
kämpa mot syndafrestelser 16 .
Detta märker inte en väckt människa
strax, utan med egen kraft brottas hon
med synder, alla onda begärelser och
lustar. Men det är inte annat än
egenrättfärdigheten som inger sådana
tankar i människohjärtat, att Jesus inte
274
tar emot botfärdiga syndare innan de
har bättrat sitt leverne. Människan kan
dock inte förtjäna nåd med levernets
förbättring. Men många människor
tänker likväl, att de borde förbättra sitt
leverne och först därefter tror de sig bli
värdiga att få Guds nåd. Den som har
mycket egenrättfärdighet tänker ofta så:
”Varför har jag så mycket synd? Om jag
blev av med dessa synder, då skulle jag
kunna tro, att Gud är mig nådig.” Men
hur tror du dig bli av med syndafrestelserna
17 ? Tror du att du genom levernets
bättring blir av med syndafrestelserna 18 ?
Men det är en fåfäng tanke. Alla, som
har försökt bättra sitt leverne innan de
blivit försonade, har blivit värre men
inte bättre. Ju mer de har försökt, dess
sämre har de blivit. Syndafrestelserna 19
blir värre och värre, ju mer man med
egen kraft kämpar mot dem.
Om du vill bli av med syndafrestelserna
20 , så fly snarast till Frälsarens sköte.
Du är ensam på fältet som ett sårat
får bland vargar. Vad gör du allena i
skogen bland onda andar? Det är omöjligt,
att ett förkrossat hjärta som ännu
inte är försonat, skulle kunna undvika
den onde andens brinnande pilar. Fly
snarast till Frälsarens sköte, så får du
känna, att djävulen flyr. Men egenrättfärdigheten
är stor även i de väckta,
fast de inte inser det. Andra synder känner
de hos sig, men egenrättfärdigheten
är fördold. De kan inte tänka sig, att det
är den största synden de gör mot Frälsaren,
då de genom att bättra sitt leverne
vill göra kraften av hans försoning ogiltig,
liksom Frälsarens blod inte skulle
utgöra full betalning för alla synder,
både stora och små, hemliga och uppen-