1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

Nr 48
8 SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET
skorna. Inte har Paulus heller lämnat
föredöme till lättja. Inte heller någon av
lärjungarna har legat lat, utom kanske
Judas som ville med en liten möda vinna
mycket. Nog kan detta oförskämda skällande11
fördärva mångas kristendom. Men
jag kan inte låta bli att skälla, där jag ser
något vara fel, fast gamle Adam är
mycket känslig för sådant här skällande.
Han är så ömtålig, att han knappast tål att
höra att bli kallad med sitt namn.
Men jag är nog inte så länge kvar för
att skälla på er. Snart blir ni kvitt mig,
och då får kanske gamle Adam vara i
fred. Herr gamle Adam får då vara i sin
efterlängtade frid. Min enda tröst är, att
alla de som inte fått sova i fred för detta
skällande, inte skall anklaga mig på domedagen,
att jag låtit deras själar i frid fara
till helvetet. Och om någon genom detta
mitt skällande verkligen12 skulle ha vaknat
ur syndasömnen, så måste han slutligen
tacka mig för detta skällande och
säga: ”Om den hunden inte hade skällt,
så skulle vi alla ha insomnat i en evig
sömn13 Evangelium Matt. 7: 15 - 21
Vi har ofta talat om väckelse, bot,
bättring och tro, men sällan om helgelse
eller de goda gärningarna som kommer av
tron. Vi vill därför denna gång ta helgelsen
till betraktelseämne, vilken är det sista
steget i nådens ordning. Till helgelsen hör
de goda gärningar som kommer av tron.
Vi skiljer här mellan 1. De gärningar som
människan gör av samvetstvång. 2. De gärningar
som människan gör av tro. 3. De
gärningar som människan gör av kärlek.
Må den nåderike Herren Jesus ge oss
sin nåd, för att vi kunde lägga om vårt liv
efter Guds lag så, att vi inte skulle göra
Kristus till syndens tjänare och att vi inte
på nytt skulle korsfästa honom; att vi inte
skulle göra den Helige Ande bedrövad
genom vår vårdslöshet.
1. Låt oss först betrakta de gärningar
som kommer genom samvetstvång. I den
heliga Skrift talas mycket om tro och
goda gärningar, men överallt sätts tron
främst och de goda gärningarna därefter.
.” Och må Väktaren av Sions mur, Därav följer, att tron går före de goda
han som vakar, när andra sover, bevara gärningarna. Därför har Luther lärt, att de
oss för denna eviga sömn. Det är han som goda gärningarna skall komma av tron.
blåser i kopparhornet och ropar: ”Vakna Han säger också, att man ovillkorligen
upp ur sömnen och skaffa er ljusets vapen- måste göra goda gärningar och att det
rustning, ty fienden står för porten!” De inte saknar betydelse om människan gör
få själar som vaknat genom detta rop må goda gärningar eller låter bli att göra dem.
be den store Väktaren av Sions mur, En kristen är sålunda skyldig att göra
honom som vakar medan andra sover, att goda gärningar, fast han inte förtjänar
han skulle bevara de väckta och benåda- något därigenom. Goda gärningar kan
de själarna från att falla i sorglöshet. Hör inte lugna en väckt människas samvete.
Israels Herde, alla bedrövades, eländigas Det visste Luther av egen erfarenhet, då
och betrycktas bön! Fader vår, o.s.v. han var i samvetsnöd och på allt sätt försökte
förtjäna Guds nåd genom gudfruktighet,
egen bättring14 och böner, men
253