1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

Nr 37
PINGSTDAGEN 1854
denna tids hedningar tar ett starkt bevis
därav, att det är få som har blivit kristna,
och ännu färre torde de vara som består.
Men nu ser man ju därav, hur trångt
ställe den trånga porten är, och med hur
stor fruktan och bävan de få själar som
har funnit livets väg måste vandra på den,
ty den onde har inte sovit. Inte är han
heller särskilt ljuvlig mot dem som vill
förminska hans rike. Han har visat sina
tänder för var och en, som inte ger honom
samvetsfrid. Och om denna väckelse hade
inträffat på annat håll, där det finns
många överstepräster och världsherrar,
nog skulle den onde redan för länge
sedan ha hudflängt de kristna.
Men den Helige Ande har även ett
annat ämbete, och därför kallas han för
Tröstaren. Han tröstar Jesu bedrövade
lärjungar, när de blir hatade och förföljda
av världen. När den onde anfaller dem
som ett rytande lejon sökande vem han
uppsluka må, när egenrättfärdighetsdjävulen
angriper deras tro och vill jaga
deras själar bort från Jesu kors, då tröstar
den Helige Ande de botfärdiga, bedrövade
och med tvivel kämpande själar, så
som Jesus har sagt i dagens evangelium:
”Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er,
inte ger jag såsom världen ger, må era
hjärtan inte vara bedrövade, frukta inte
heller. Ni hörde mig säga, jag går bort
och kommer åter till er.”
Hör dessa ord, ni bedrövade och botfärdiga.
Om Jesus ibland går bort, så har
han lovat att komma igen. Det händer
ofta för en bedrövad Jesu lärjunge, att
Jesus går bort för en kort tid, att han
döljer sitt ansiktes nåd, att en kristen inte
alltid känner Jesu nådiga närvaro. Och
197
just då anfaller den onde den kristne
grymt med frestelserna, och egenrättfärdighetsdjävulen
vill förstöra hans tro.
Men Jesus har ämnat komma åter och
trösta de bedrövade lärjungarna, och då
ger han dem åter sin frid som övervinner
världens frestelser. Och jag vet, att de
rätta lärjungarna har fått denna frid. Men
den onde vill inte låta dem njuta denna
frid, utan han anfäktar dem förskräckligt
och vill beröva friden som Jesus har gett
dem. Då kommer Tröstaren, den Helige
Ande, och påminner dem allt vad Jesus
har sagt till dem om himmelriket, vad
ögat inte sett, örat inte hört, inte heller
uppstigit i någons hjärta, utom deras,
vilka känner himmelrikets försmak. När
nu världen är så fruktansvärd, och djävulen
så förskräcklig, och köttet så svagt,
och döden så nära, borde vi be den store
Korsbäraren, som har lidit och dött, att
han skulle ge oss den Helige Ande, att vi
skulle orka kämpa i den stora striden och
kampen, att vi skulle orka krypa fram till
nådastolen, då döden storligen förskräcker
oss, och att den nådige Herren Jesus,
som med sitt eget blod stridit och övervunnit
världen, skall ge oss kraft och
styrka att strida och kämpa i vår dyrbaraste
2 tro, och övervinna djävulen och
världen, för att vi slutligen måtte nå fram
och få sjunga segersång. Amen.
_________________________________
KP 267 (=källan) / P 795 / B 182
1 Enligt finsk bibelöversättning
2 B: allra heligaste