1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

N:o 34 5 SÖNDAGEN EFTER PÅSK 1848
Men den döda tron ligger varje dag i
Frälsarens sköte. Den är Jesu bästa vän.
Den har inte sådana frestelser som de
väckta plågas av. Varför har den döda
trons bekännare så fridfulla samveten?
Varför klagar de aldrig över djävulens
frestelser? Därför förstås, att fienden låter
dem vara ifred. Inte vill han fresta 20
dem som är helt i hans våld. Men väckta
själar försöker han riktigt koka och steka
genom onda tankar och mångahanda
frestelser och särskilt genom tvivel, för
att förmå dem att återvända till den breda
vägen, så att de skulle sluta att sträva
framåt.
Sjätte betraktelsen. Det förkrossade
hjärtats suckar är enligt Bibelns vittnesbörd
Gud behagliga. På flera ställen i
Gamla Testamentet talar profeterna om
ett ödmjukt och förkrossat hjärta, varav
vi förstår, att hjärtat måste bli ödmjukt
och förkrossat innan en botfärdig själ
kan rätt be och ta emot nåd. Men frågan
är: hur skall hjärtat bli förkrossat? Då
det ibland är hårt, ibland kallt, ibland
ont, ibland brinnande och ibland
uppblåst, så är det förståeligt, att en
väckt människa under så många förändringar
känner sitt hjärta bli sjukt
och betryckt, så att hon till sist inte vet
någon annan råd än att fly till Frälsaren
och be honom om hjälp. Detta var just
den Helige Andes avsikt, att den väckta
måste komma i nöd, så att hon inte
längre kan komma någon annanstans
än till Frälsaren.
Egenrättfärdigheten har så länge pinat
de väckta, att de slutligen ser döden
och förskräckelsen 21 inför sina ögon,
om Frälsaren inte kommer till hjälp.
Men de får inte rätt kraft till bönen för-
179
rän i sista livsnöden. De försöker först
gå förbi Frälsaren. De skulle nämligen
vilja bli värdiga att ta emot nåd. De
skulle vilja förtjäna nåden, ibland med
egen bättring, ibland med ånger. Och då
det inte går att förtjäna nåden, faller de
slutligen i tvivel och tänker, att det inte
mer är möjligt att försöka, då människan
aldrig blir värdig. Men om du,
botfärdiga själ, inte vill ta emot nåd som
gåva, så var utan, och du får gå till förtappelsen.
Ettdera måste du göra, antingen
går du till förtappelsen eller böjer
dig under nåden. Det finns ingen annan
utväg. Ta därför emot nåden av nåd,
men inte efter förtjänst.
Slutsats. I alla dessa förändringar
som en väckt människa känner, ser vi
den Helige Andes verkningar, frånsett
tvivlet som inte är den Helige Andes
utan egenrättfärdighetens verkning.
Men att en väckt människa känner sitt
hjärta hårt, kallt, brinnande, elakt, ont,
uppblåst, styggt, motsträvigt, högmodigt,
argt, horiskt 22 , allt detta är målat
i Bibeln.
Och fast Gamla Testamentets människor
redan förut har erfarit, att människohjärtat
är listigt och illfundigt, att
människohjärtat är ont ifrån barndomen,
att från hjärtat kommer alla
onda tankar, och så vidare, hade människan
ingalunda trott detta, innan hon
själv genom den Helige Andes verkan
får känna och erfara det. Detta är just
den Helige Andes avsikt, att människan
genom egen erfarenhet måste känna
sitt hjärta. Annars hade hon inte
trott, att människan är så ond som hon
är. Inte hade hon trott, att det är endast
genom nåden och försoningen som