1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

Nr 32
3 SÖNDAGEN EFTER PÅSK
begrava8 Jesu kropp, och de lägger ytterligare
ett hållfast lock på graven. Och
detta lock är gjort av idel hållfast dygd,
som är så glänsande inför världen, att
även världens barn, det vill säga, uppenbara
fiender till Jesu kors, sätter sitt sigill
på dygdens sten och säger: ”Om inte
dygden duger inför Gud, vad skall då
duga?” Det har nog varit en gammal hednisk
tro, att dygden är en hållbar salighetsgrund.
Och ännu är denna falska salighetsgrund
så hållfast i somliga människors
skalle9 , att den ligger där som stenlocket
på Frälsarens grav.
Den som har begravt10 vånda än hon har, så ligger den hemliga
tanken fördold i hjärtat, att hon med den
våndan vill förtjäna något av Guds nåd.
Men ingalunda förtjänar du nåden,
du bedrövade själ, hur stor vånda du än
hade. Du kan inte heller själv åstadkomma
större ånger än vad den Helige
Ande verkar i dig. Men om din ånger är
större eller mindre, tyngre eller lättare,
längre eller kortare, detta inverkar inte
mycket på denna kristendomens sak,
blott hjärtat har blivit ödmjukt och förkrossat,
så är du färdig att ta emot nåden,
som ges dig för intet, inte för bättringens
Frälsaren skull, inte heller för ångerns skull, utan
under dygden, är fjärran från den glädje för Jesu pinas och döds skull, för hans
och salighet som Jesu bedrövade lär- stora smärtas skull, för hans blodiga
jungar känner då fridens ängel kommer svetts skull, för hans tårars skull, för hans
från himlen och vältrar bort dygdens sten suckars skull, för hans höga rops skull,
från gravens dörr. Vi kan säga, att ängeln för hans sårs och blodsutgjutelses skull.
vältrar bort stenen från graven, då väckta Inte för någonting annat.
själar inser hur skadlig den egna bätt- Men må inte den döda tron och
ringen är, varmed de någon tid har försökt nådetjuven tränga sig in i fårahuset. Den-
bygga en grav åt Frälsaren. Frälsaren na stora nåd är inte för dig, du obotfärdiga
uppstår inte i de väcktas hjärtan förrän ande, sovande samvete och förhärdade
trons ängel vältrar bort denna sten från hjärta. Du får nog återvända med den
gravens dörr.
samma onde andes heder, varmed du har
Några väckta själar går vilse även kommit hit. Genom vilket hål håller du på
genom denna egenrättfärdighetens före- att tränga dig in i fårahuset, då din
vändning, att de ännu inte haft rätt ånger. skepnad visar, att din gamle Adam ännu är
Denna tanke som hindrar somliga ång- lika stor som du själv är? Träng dig inte
rande att komma till Frälsaren, är enligt genom fönstret, nådetjuv, utan kom gen-
vår mening lik Petrus och Johannes, som om dörren, om du verkligen vill komma
sprang till graven och började där söka in. Kom blott ihåg Frälsarens ord: ”Den
efter Frälsarens kropp, fast han redan var port är trång och den väg är smal, som för
uppstånden. Fann de Frälsarens kropp till livet, och få är de som finner den.” Var
där? Nej, de fann ingenting annat än eller genom vilket hål tränger du dig in,
svettduken och linnebindlarna. Men först nådetjuv? Är det med den döda tron du
efteråt fick de en större sorg. Och om en avser att komma till himlen? Eller genom
väckt människa önskar sig ännu större dygden, fattigdomen, världens kors eller
167