1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

Nr 31 2 SÖNDAGEN EFTER PÅSK 1849
nu bakom fårkätten och törstar efter
fårens blod.
O, du Israels Herde! Bevara dessa små
och svaga lamm för snöyra, oväder och
den rovgiriga vargens tänder, för att
vargen inte ska få tillfälle att riva och
sarga dessa små och bävande lamm.
Uppsök även, o, Israels Herde, dina borttappade
får och bär dem till hjorden. Styrk
även dem, som inte orkar gå, och lyft dem
upp ur det gyttjiga kärret, så att de inte dör
av köld och hunger. Förbind även deras
sår, som vargen har slitit och sargat, och
låt dem vila i fårahuset. Föd dem med
mjölk och honung tills de blir vederkvickta
och styrkta. Och lär lammen dia dina
nådedrypande bröst. Hör, Israels Herde,
alla eländas, bävandes och klenmodigas
suckar. Fader vår som är i himlen, o.s.v.
Evangelium: Joh. 10: 11 - 16
Med ledning av vårt heliga evangelium
skall vi genom Guds nåd tala om får
och herdar. För det första om den lejde
herden, och för det andra om den gode
Herden. Give den himmelske Herren
Jesus sin nåd, att de får för vilka den Gode
Herden har gett sitt liv, måtte känna hans
röst och följa honom genom alla faror och
frestelser, plågor och vedermödor. Amen.
Första betraktelsen visar, hur den
lejde herden flyr, när han ser vargen
komma. Den lejde herden är en sådan lejd
herde, som endast för lön vallar får. Men
en sådan herde bryr sig inte om fåren, ty
han tänker, att han inte är ansvarig för
fåren, bara han får sin bestämda lön. Han
låter fåren gå vart de vill, såsom Herren
klagar genom profeten Hesekiel: ”Mina
158
får är förskingrade såsom de som ingen
herde har, de har blivit föda åt alla vilddjur.
De vandrar vilsegångna på alla berg,
och det finns ingen som frågar efter eller
bryr sig om dem.”
Getter finns det nu överallt. De luktar
så illa, i synnerhet under brunsten 2 , att
herden inte kan vistas i samma rum som
dessa vanartiga kreatur, som äter gamle
Adams dynga 3 och sväljer rinnande djävlaträck
4 som de ibland spyr ut och sedan
åter lapar i sig. Deras herdar är inte bättre
än de kreatur som de vallar, ty de smörjer
sin strupe med flytande djävlaträck 5 och
ligger i dyngan 6 tillsammans med getter
och svin. Men getterna tycker mycket om
sådana herdar, som ligger med dem i
dyngan 7 , och åt dem ger de sin mjölk.
Men om fåraherden driver bort getterna
när de stjäl fårens mat, då börjar getterna
stångas. Ty fåraherden ger getterna ris att
tugga och skiljer dem från fårahuset.
Men det är ännu underligare, att
geta- och svinaherdarna inte tål fåren, ty
de är så vana att ligga med getterna i
dyngan 8 och gyttjan, att de inte mer kan
se skillnaden mellan får och getter. Djävulen
har så förvänt deras syn, att de
anser fåren för vargar, men getterna är i
deras ögon vackra kreatur. Särskilt är
hornlösa getter vackra i deras tycke.
Men dessa hornlösa getter har ännu
större benägenhet att stjäla fårens mat än
de som har horn. Härav följer nu att
getternas herde inte duger till fåraherde,
och fåren kan inte äta sådan föda, som
getaherdar kastar åt hundar och svin. För
övrigt är alla getternas herdar lejda. De
bryr sig inte mycket om getterna, än
mindre om fåren som de hatar.