1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

Nr 31
2 SÖNDAGEN EFTER PÅSK 1849
skall föda sig själva, jag skall frälsa mina dig inte, du tjuv! Inte är du svag, du som
får ur deras mun, att de inte mer skall har horn på huvudet. Vi måste säga, att
uppäta dem.” Hes. 34: 10.
getterna har ingen nöd så länge de orkar
Herren visar även, hur de lata her- stjäla. Och inget djur är så ivrigt att
darna gör. Han säger: ”De svaga stöder ni stångas som geten.
inte, de sjuka botar ni inte, de sårade Men den är svag, som knappast
förbinder ni inte, de vilsegångna åter- orkar gå. Men herden som vill beskydda
hämtar ni inte, de borttappade söker ni de svaga, påskyndar de svaga med mjukt
inte, men råder över dem med hårdhet ris, så att även de skulle hinna hem till
och stränghet.” Beklagligtvis har nog kvällen. Ty om de magra fåren lämnas
denna tids herdar gjort just så som Gud efter, så kommer vargen och river dem.
här säger. Men de förstår inte själva, att Med detta påskyndande menas något helt
de är lata och vårdslösa herdar, som inte annat än med de feta fårens stångande, i
bryr sig om fåren, utan råder över dem vilket även getterna blandar sig. Såsom
med hårdhet och stränghet. Och hur stora hundar kommer rusande och blandar
skulle de kunna valla fåren, då de hatar sig i valparnas slagsmål, så kommer även
dem, men älskar getterna? De ger getter- getterna för att stånga där de feta fåren
na den bästa mat som finns i ladan, men stångar de svagare. Jag har sett, hur får
fåren ger de ruttet starrhö. Säkert tycker och getter slåss. Geten reser sig på två
getterna mycket om sådana herdar som ben, men fåret går baklänges och stångar
ger dem lindhö.
geten i bröstet medan geten yvs på två
Men vad får fåren, då getterna föds ben. Av detta fårets stångande får geten
väl? De får svälta. Om inte Överherden till slut ont i bröstet.
själv hade omsorg om fåren, skulle de Det är inget under, att getterna stångar
säkert för denna tids herdar få svälta fåren, men det kan inte herden tåla, att de
ihjäl. Men Herren säger genom samme feta fåren stångar de svagare och trampar
profet: ”Jag skall själv ta vara på mina får lammen ned i gyttjan. Sådana skall Herren
och jag vill uppsöka dem och föra dem förgöra. Det finns också sådana hornlösa
till det bästa betet. De borttappade vill getter, som inte alls stångar eftersom de
jag uppsöka och de vilsegångna vill jag har tappat hornen. Men de är ändå inte får,
återhämta, de sargade vill jag förbinda, utan getter. Och de som föder endast getter
de svaga förstärka, de feta och starka vill och svin, uppskattar de hornlösa getterna
jag förgöra och råda över dem med högt.
förstånd.” Av dessa ord hör vi, att de feta Vi får ett lägligt tillfälle att med led-
fåren skall förgöras. Nu frågas det, vilka ning av dagens evangelium tala om herdar
är de feta fåren? Och varav känns de och får. Men låt oss först be Israels
igen? De feta fåren förtrampar betet och Herde, att han måtte bevara sina egna får
stångar de svagare. Här kvicknar getterna för den rovlystna vargens tänder, så att
till och säger: ”Vi är eländiga och för- vargen inte skulle få tillfälle att riva och
aktade, därför stångar de oss.” Slingra sarga dem. Ty den hungriga vargen sitter
157