1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

Nr 30
1 SÖNDAGEN EFTER PÅSK
till de kristnas sammankomst, och om de blev till föda åt alla odjur. Därtill måste
övriga lärjungarna talar något om Kristi han få sorg över Tomas, som också hade
uppståndelse för honom, säger han blivit bedrövad, som dock älskar honom
genast: ”Om jag inte ser hålen efter och skulle vilja tro, men tror ändå inte, ty
spikarna i hans händer och sticker mitt egenrättfärdigheten har stigit i huvudet
finger i spikhålen och sticker min hand i och predikar där i förnuftet
hans sida, så tror jag inte.” Olycklig är du,
stackars Tomas, då du inte alls tror, att de
andra lärjungarna har sett Herren. Du tror
inte ens att de är kristna. Du tror inte att
de övriga lärjungarna har en gnista av
levande tro. Du tror inte, att de övriga
lärjungarna nu har glädje över Kristi
uppståndelse i sina hjärtan, fast du har
ingenting annat än tvivel, sorg och otro.
Ve, dig! Ve, dig! Stackars Tomas! Olycklig
är du med denna otro. Och om Jesus
inte hade så stor kärlek till dig, att han
ännu vill dra även dig upp ur detta
bedrövliga otrons tillstånd, skulle du med
din otro troligen fara till helvetet. Du
skulle troligen gå och följa Judas spår.
Och om du visste, stackars Tomas, hur
mycket du plågar Jesus med din otro,
skulle du genast gå i en vrå och skämmas.
Men nu säger Tomas: ”Jag vet att
Jesus verkligen är död, men jag förmår
inte tro, att han verkligen är uppstånden,
vem som än skulle säga det till mig.” Men
vet du, Tomas, hur stor plåga Jesus har av
dig för din otros skull? Då du inte kan
eller vill tro, vad de övriga lärjungarna
vittnar om Jesu uppståndelse, blir ditt
bedrövliga själstillstånd en stor plåga för
Jesus. Du pinar Jesus så mycket genom
din otro, att du gör honom bedrövad. Han
har redan fått en stor sorg över den
olycklige Judas, som svek den lilla
skaran, och på det viset gick det olyckliga,
vilsegångna fåret i syndens skog och
6 : ”Inte är
Jesus uppstånden,” och: ”Om jag inte ser
spikhålen i hans händer och sticker mitt
finger i spikhålen, så tror jag inte.” Och,
Tomas, varför tror du inte, att Jesus är
uppstånden? Ja, därför är du så otroende,
att du har alltför stort förnuft7 i skallen.
Egenrättfärdigheten och själviskheten steg
i huvudet, och nu tror du vad egenrättfärdigheten
predikar i förnuftet, men du
tror inte vad Bibeln vittnar.
Du tror inte vad de andra lärjungarna
betygar. Tror du, att de andra lärjungarna
har sett Herren? Inte vill du tro ens det.
Eller känner du dig ovärdig att se
honom? Nåväl, visserligen är du inte
värdig att se honom, men du måste ändå
se honom, för att du slutligen skulle tro,
ty annars far du med otron till helvetet.
Och, Tomas, om du visste, hur mycket du
plågar Jesus med din otro, skulle du
genast gå och skämmas i en vrå. Men då
du har hotat, Tomas, att du inte tror
förrän du sticker ditt finger i spikhålet, så
försök nu, Tomas, hur dristigt du kan
sticka, då Jesus kommer och ber dig att
sticka. Kanske vågar du ändå inte sticka,
fast du har hotat. Torde du ha så rena
fingrar, att du med dem skulle våga
känna på Frälsarens sår. Se efter, Tomas,
hur rena fingrar du har, innan du går och
känner på Jesu sår. Du skall komma ihåg,
Tomas, innan du går och känner på Jesu
sår med dina fingrar, du skall komma
ihåg, att du med dessa fingrar har ibland
153