1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

Nr 30
1 SÖNDAGEN EFTER PÅSK
är för deras skull som Gud straffar hed- förtjänt straff. Men den stygga kvinnan
ningarna. Fast några sorglösa har den som hade gjort en sådan förskräcklig
tron, att världen skonas för de kristnas gärning, slapp undan allt straff.
skull. Men en del hedningar tror, att Gud Sådan är en hednings tro och salig-
bevarar dem från all olycka, inte för de hetsordning: en kristen som uppmanar
kristnas skull, men tack vare hedningar- till bättring måste dödas, men den som
nas dygd, ty hedningarna tror, att de inte gör fruktansvärda ting slipper undan allt
är värre än de kristna. Och hedningarna straff. Hedningen vredgas på den kristne
anser inte alls de kristna för människor så för den goda lärdomens skull, men på
länge de kristna fördömer hedningarna. fienden och de övriga hedningarna som
Men om de kristna slutade med att döma gör förskräckliga ting vredgas han inte.
hedningar, och började supa, bedriva hor Denne onde konung riktade all sin vrede
och slåss med hedningarna, då först skul- mot profeten, som var oskyldig, men på
le hedningarna tro, att de kristna är riktiga mördaren vredgades han inte, som hade
människor. Och hedningarnas vrede skul- kokat och ätit upp sin son. Vi får också ett
le genast upphöra, om de kristna började annat exempel av konungens befälhava-
tro och leva som hedningar.
res otro, vilket visar, att han inte alls trod-
Profeten Elisa hade bestraffat Israels de, att Herren kan rädda folket ur hungern
folk för ogudaktigt liv, och även konungen och fiendens förtryck. Denna befälhavare
var arg på honom. Likväl fick Guds tjä- uppenbarade sin otro även med ordet, då
nare leva så länge som den yttre nöden han sade: ”Se, detta onda kommer från
var rådande, och profeten hade även å Herren, varför skall jag mer vänta på
Guds vägnar lovat, att fienderna inte kan Herren?” Han tänkte visst att det inte
ödelägga staden. Men allt tålamod tog längre lönar sig att förtrösta sig på Her-
slut så snart denna elaka och samvetslösa ren, då Herren straffar så hårt, att för-
kvinna dräpte sin son och åt upp honom äldrarna äter upp sina barn för hungerns
för hungerns skull. Konungens förnuft skull.
tog anstöt därav, och nu drog han med sitt Men ännu ett annat ord uppenbarade
blinda förnuft den slutsatsen, att profeten hans otro: när profeten gav honom löftet,
var en falsk profet, då hjälp inte anlände att mjölet blir på den andra dagen så
strax enligt profetens löfte. Nu var han billigt, som aldrig förr, sade konungens
tvungen att undervisa den falska pro- befälhavare till profeten: ”Se, fast Gud
feten, som enligt hans tycke hade ljugit, skulle göra fönster till himlen, hur skulle
när han hade uppmanat konungen och det ske?” Detta var endast en jordisk sak,
folket att vänta på hjälp från ovan, och och därför mer möjlig än de andliga ting
denna hjälp anlände inte så fort som som man med möda tror; fast många
konungen önskade. Sedan var det slut säger, att människan inte kan överlämna
med allt tålamod, all tro, allt hopp. Och sin kropp i Guds vård. Men hur kan hon
den falska profeten, som enligt hans överlämna sin själ i Guds vård, om hon
tycke hade ljugit, måste nu få ett väl inte kan överlämna sin kropp i Guds
151