1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter
1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter
1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
N:o 23 MIDFASTOSÖNDAGEN 1854<br />
Jesus till konung, går han bort till ensamheten<br />
i skogen. Han vill inte bli sådana<br />
hedningars konung, vilka ändå inte<br />
lyder honom, utan må världens furste<br />
vara deras konung som hittills. Likväl är<br />
Jesus konung. Förstår de sorglösa nu,<br />
vems konung han är? Inte tror de sorglösa,<br />
att Jesus är de kristnas konung, ty<br />
profeterna säger, att Kristus regerar hedningarna<br />
med järnris.<br />
Men inte kan dessa hedningar vara<br />
kristna, då Kristus är så hård, att han<br />
regerar dem med järnris. Men dessa<br />
hedningar som Kristus regerar med<br />
järnris, torde bli kristna därigenom, att<br />
Kristus regerar dem med järnris. Och<br />
detta järnris betyder samvetskval, vilket<br />
kommer över de hedningar som låter<br />
sig tuktas. Detta järnris är ett förskräckligt<br />
ord, och det uppenbarar, att<br />
Kristus inte är så nådig som hedningarna<br />
tror. Men hedningarna tror att det är<br />
den onde som plågar dem som kommer<br />
i samvetskval. Inte tror de, att Kristus<br />
på det sättet regerar hedningarna med<br />
järnris. Men vi har nu sett, att det järnris<br />
varmed Kristus regerar hedningarna,<br />
är en nådig tuktan och Faders ris,<br />
varmed den himmelske Föräldern tuktar<br />
dem, som tar emot tuktan. Den himmelske<br />
Föräldern uppfostrar några till<br />
människor genom en nådig tuktan, och<br />
dessa som genom denna faderliga tuktan<br />
blir så ödmjuka, att de kysser<br />
fadersriset, tar Föräldern i sin famn<br />
och kysser dem, och låter dem dia hans<br />
nådedrypande bröst, samt torkar <strong>av</strong> deras<br />
tårar och föder dem med mjölk. Så<br />
här blir Kristus de kristnas konung, och<br />
han regerar dem slutligen med kärlekens<br />
järnris.<br />
116<br />
Men de sorglösa förstår inte, att<br />
Kristus är en sådan konung, som regerar<br />
över hedningarna med järnris, utan<br />
de tror, att Kristus är så nådig, att han<br />
låter hedningarna leva efter sin egen<br />
onda vilja. Horor och tjuvar tror, att<br />
Kristus är så god och nådig, att han<br />
inte tuktar någon med järnris. Fyllhundar<br />
och krögare tror, att Kristus föder<br />
dem utan besvär. Alla trasdjävlar tror,<br />
att de blir rika i Kristi rike. Därför vill<br />
de göra honom till konung. Men till<br />
sist ropar de: ”Korsfäst.”<br />
Nu ser alla sorglösa judar, att Jesus<br />
inte vill bli det sorglösa folkets konung.<br />
Och hur skulle Jesus duga till<br />
konung för det sorglösa folket? De lever<br />
ju ändå inte efter Kristi lag. Men<br />
världens furste får vara de sorglösa judarnas<br />
konung såsom de redan förut<br />
har varit i världsfurstens rike, vilken är<br />
så nådig, att han inte dömer någon,<br />
o<strong>av</strong>sett hur ogudaktigt man lever. Tro<br />
inte, att världens furste är sträng att<br />
döma dem som tjänar honom. Horor<br />
och tjuvar är de bästa vännerna till en<br />
sådan furste. Fyllhundar och krögare<br />
får leva fritt i världsfurstens rike.<br />
Svärjare och slagskämpar är världsfurstens<br />
bästa vänner. Han är även den<br />
bäste konungen för det sorglösa folket.<br />
Men Kristus vill inte bli konung åt ett<br />
sådant sorglöst folk, ty de ropar ändå<br />
inom kort: ”Korsfäst.” Kristus har blivit<br />
de kristnas konung på det sättet, att<br />
han med sitt eget blod vunnit, friköpt<br />
och förlossat dem från syndens, dödens<br />
och djävulens våld. Han har återlöst de<br />
fångar, som världens furste hade fängslat.<br />
Han har vunnit deras själar med sitt<br />
eget dyra blod.
Change language