1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

N:o 23 MIDFASTOSÖNDAGEN 1854
Andra betraktelsen. Låt oss nu betrakta,
varför Jesus inte vill bli det sorglösa
folkets konung. Vi förstår väl, att
det sorglösa folket inte har bytt sin natur
ännu, fast detta sorglösa folk följer Jesus
i yttre mening, och kommer till Jesus
av nyfikenhet och tror sig vara Jesu
bästa vänner. Deras avsikt är dock att få
världens gods och ära samt en lyckobringande
regering i Messias rike, då
Jesus är så nådig att han inte dömer någon.
Må nu alla horor och tjuvar komma,
må alla drinkare och krögare komma,
må alla svärjare och slagskämpar
komma, må alla komma, som troget tjänar
den onde och världen med tankar,
ord och gärningar, må nu alla den ondes
trälar komma och göra Jesus till konung.
Han skall föda dem gratis och låta
dem supa och slåss, bedriva hor och
stjäla, ty han är så nådig, att han inte
dömer någon.
Månne Jesus tar emot smörjelsen
samt kronan på huvudet av den ondes
trälar och ropar för världen: ”Jag är
världens konung!” Jag tror, att Jesus låter
den onde ha äran och går bort i skogen,
skiljer sig från deras sällskap, och
ifall världens hop kommer nästa dag
och söker honom, måste han säga: ”Ni
följer inte efter mig för det ords skull
som jag har talat till er, utan ni söker
mig därför att ni blev mättade igår.” Vad
tänker det sorglösa folket därom, att Jesus
flyr från deras sällskap och inte vill
bli deras konung? Torde inte det vara ett
tecken därpå, att världens furste är
lämplig som konung för dem. Och ifall
det uppstår brist på konungar, så låt det
sorglösa folket gå och leta. Låt dem
göra världens furste, den onde, till ko-
115
nung. Nog tar han kronan på huvudet
och ropar: ”Jag är världens konung, jag
är den store fursten vilken hela världen
tjänar.” Men Jesus vill inte bli det sorglösa
folkets konung. Varför? Jo, därför,
att de inom kort skall korsfästa honom.
Om de ännu på palmsöndagen ropar
Hosianna Davids Son, så ropar de på
långfredagen, ta bort, korsfäst. Sådan är
världens hop. Om de får leva i dryckenskap
och vällust, så tar de Jesus till konung.
Men om han bestraffar dem för
deras ogudaktiga leverne och kallar
dem för ett horiskt släkte, så vredgas de.
När det sorglösa folket ropar, korsfäst,
frågar Pilatus: ”Skall jag korsfästa er
konung?” Därför vill inte Jesus bli deras
konung, då de redan har en konung och
världens herre, som regerar dem, nämligen
världens furste, som är världens
husfader och överbefälhavare. Vi hörde
honom säga till Jesus: ”Hela världen ger
jag dig, om du tjänar mig.” Självklart är
han världens härskare. Utan tvivel härskar
han över hela världen, då han kallas
för världens furste. Fast de sorglösa vill
göra Jesus till konung och har den tron,
att Jesus är deras konung, så stämmer
det inte, utan det är världens furste som
är deras konung, och det är han som regerar
världen.
Men likväl är Jesus konung såsom
han själv har bekänt, när Pilatus frågade
honom: Alltså är du en konung? Han
svarade: ”Jag är en konung, därför har
jag kommit till världen, att jag bekänner
sanningen. Var och en, som är av sanningen,
hör min röst.” (Joh. 18: 37). Här
hör nu alla sorglösa, att Jesus är konung,
men de sorglösas konung är han
inte, ty när det sorglösa folket vill göra