1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

N:o 22 3 SÖNDAGEN I FASTAN 1849
Så gör den starke beväpnade världsfursten,
som nu fått hela världen under
sitt välde. Och stridsvapen som han här
förlitar sig på, är grannlåt och prål,
dryckenskap och hordom, brännvin och
sprithandel 7 . Då nämligen världens barn
inte får samvetsro för de kristna, som
uppmanar dem till sann ånger och bättring
innan döden och domen kommer,
uppreser fienden en sådan vrede i sina
tjänares hjärtan, att de börjar förbanna
och smäda de kristna. Och då de genom
förbannelse, smädande och andligt hat
inte vinner något, så börjar de i harmen
supa brännvin för att på detta sätt söka
bedöva det gnagande samvetet. Men ju
mer de dricker och vredgas, dess djupare
i helvetet sjunker de. Den starke beväpnade
har beklagligtvis intill denna
dag beskyddat sitt hus, och hans egna
har förblivit i frid 8 , nämligen i
dryckenskap, svordom och slagsmål,
grannlåt, otukt och vällust. I synnerhet
förblir hans egna i frid, då de hittills
haft den tron, att yttre dygd och skenhelighet
eller död tro frälsar dem från helvetets
förtappelse, fast de lever som
kreatur och dör som kreatur.
Nog förblir den ondes egna i frid på
detta sätt, när de får vara i fred, eftersom
ingen plågar dem med bättringsrop
eller vållar dem samvetsoro, så att de
skulle börja känna i vilket bedrövligt
tillstånd de är. Visst får den ondes egna
vara i fred, då de ligger under dygdens
täckmantel och inbillar sig ha levt dygdigt,
medan de super, svär och slåss, bedriver
hor och säljer sprit, samt gör
vinst genom orättvisa, och likväl går till
nattvarden såsom vilka bedrövade och
botfärdiga syndare som helst. De går dit
110
och stjäl nåd för att riktigt djärvt kunna
bespotta det allra heligaste. Ty djävulen
har lett dem till den tron, att de enbart
genom den yttre gudstjänsten och nattvardsgången
förtjänar saligheten, oavsett
hur snuskigt och odugligt deras
hemliv än vore. Nog söver fienden säkert
deras samveten genom denna skenhelighet
och för dem vackert till helvetet.
Dessutom har den onde förvänt deras
syn genom död tro så att de missförstår
alla andliga böcker och på så vis
bedrar sig själva 9 . Dessa är alltså de
bästa stridsvapnen, vilka den starke beväpnade
i denna tid litar på, nämligen
den naturliga dygden och döda tron.
Och dessutom är dessa ting så blandade
i den naturliga människans skalle, att
vad som fattas från dygden det lappas
med nåden, som de sorglösa och
obotfärdiga tillägnar sig utan ringaste
tecken till ånger och bättring.
Andra betraktelsen. Men när den
starkare kommer, så tar han bort alla
stridsvapen, som den starke beväpnade
förlitade sig på. Hittills har nog hans
egna förblivit i fred så länge han hade
de stridsvapen, som han förlitade sig på,
nämligen de stridsvapen, vilka vi nyss
talade om, nämligen den naturliga dygden
och döda tron. Men nu kommer den
starkare och berövar dessa stridsvapen.
Fast världsfursten är så beväpnad som
den store Goliat, som hade kopparskjorta,
kopparsköld, kopparhjälm och kopparstrumpor,
så hade han dock ett ställe
av kroppen blottat, och mot detta ställe,
nämligen skallen, siktade David, och
träffade på rätt punkt. Men med vems
kraft började David strida mot den förskräcklige
Goliat? Ingalunda besegrade