1. Nya Evangeliepostillan av Lars Levi Laestadius ... - laestadiustexter

N:o 22 3 SÖNDAGEN I FASTAN 1849
Evangelium: Lukas 11: 17 - 23
Frälsaren säger i dagens heliga evangelium:
”Då en stark beväpnad beskyddar
sitt hus, förblir hans egna i fred. Men
när den som är starkare än han kommer,
skall han ta bort hans vapen, på vilka han
förtröstade sig, och delar hans byte.” I
följd härav skall vi denna stund besinna
och betrakta, hur den starke beväpnade
beskyddar sitt hus och hur den starkare
besegrar honom och delar hans byte.
Första betraktelsen visar, hur den starke
beväpnade beskyddar sitt hus. Andra
betraktelsen visar, hur den starkare tar
bort hans vapen och delar hans byte. Må
Gud ge sin nåd och välsignelse till denna
stora andliga strid, som nu börjat
mellan den starke beväpnade och den
starkare Krigshjälten, så att den starke
beväpnade redan idag måtte få ett stort
sår, och att den starkare snart måtte besegra
honom och dela hans byte.
Första betraktelsen visar, hur den
starke beväpnade beskyddar sitt hus och
hans egna 2 förblir i fred så länge de får
vara i fred, eller tills den starkare kommer.
Men vi måste först förklara för
dem, som är i den starke beväpnades
tjänst, att denne starke beväpnade, om
vilken Frälsaren talar, inte är någon annan
än världens furste, eller den gamla
draken som nu rivit sig lös i världen och
stigit ned på jorden i stor vrede, då han
vet att han inte har lång tid kvar. Nu har
han fått så stor makt i världen, att hans
undersåtar dräper varandra såsom det är
förutsagt i Bibeln. Och om det inte snart
blir en ändring i världen, så skall den
snart upplösas och världens ände kommer.
Stridsvapen som världens furste li-
109
tar på, är för det första andligt mörker,
brist på kristendom hos alla samhällsklasser,
och för det andra naturligt högmod
och köttslig frihet, som alla djävulens
undersåtar vill ha. Detta naturliga
högmod verkar så mycket, att människorna
inte längre är överheten underdåniga,
utan envar vill vara sin egen
herre och leva efter sin egen lag. Och
när överheten vill hindra deras självsvåld,
gör de uppror mot överheten, så
att herrarna ger sig på konungen,
bönderna på herrarna, tjänarna på husbonden
och barnen på föräldrarna. Då
de inte får leva efter sin onda vilja, uppeggar
fienden dem att dräpa varandra,
så att herrarna dräper konungar och kejsare,
bönderna dräper herrar, tjänarna
dräper bönder och barnen dräper sina
föräldrar, och den som är starkare dräper
de svagare. På detta sätt får den starke
beväpnade, som från början var en
mandråpare, tillfälle att stoppa korv och
slicka människoblod 3 . Så gör han i de riken,
där all kristendom har utrotats,
eller förvandlats till vidskepelse eller
skrymteri och trolldom.
På de orter åter, där en gnista av kristendom
har upptänts, uppeggar världens
furste sina tjänare att hata de kristna 4 .
Han uppeggar sina tjänare att anklaga
de kristna, att de är en förbannad hop 5 ,
som inte ger hederliga människor samvetsfrid.
Världsfursten uppeggar sina
tjänare att med kniv slakta de kristna,
att slå dem med vedträn, knytnävar eller
stavar, för att på detta sätt kunna stoppa
korv och suga de kristnas blod 6 , för vi
vet, att de kristnas blod smakar gott i
hundturkens mun, och de kristnas kött
smakar väl för honom.