Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

26.07.2013 Views
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 89 dem som drev på för facklig organisering vid de svenska företagen i Sydafrika: – Vi krävde att de svarta arbetarna skulle behandlas som alla andra. Ganska snart kände vi att det största motståndet mot förändringar inte kom från ledningarna i de svenska företagen, utan från de vita arbetsledarna på golvet. Det var mycket svårare att komma åt och att bryta ner den barriären. Företagsledningen visste inte vad som hände på golvet, det kunde vara en vit förman som hade en »svart bok«, där han favoriserade och satte sina egna löner. – Det vi lärde oss av arbetet i Sydafrika är hur oerhört viktigt det är att lära känna och förstå kulturen i olika sammanhang. När jag ser Sydafrika idag så är det som bekymrar mig mest att de »svarta blivit så svarta«, folk sparkas från – eller får inte jobb - för att de inte är svarta. Den styrka de kunde ha fått, går de miste om på grund av den här splittringen. Göran Johansson är fortfarande engagerad i Sydafrikas utveckling, nu genom ett projekt för näringslivsutveckling i Nelson Mandela Bay, som förr kallades Port Elizabeth. Ingen splittring Metalls motstånd mot sanktioner påverkade inte LO. Sanktioner diskuterades sällan inom LO. Man försökte inte ändra Metalls ståndpunkt. Men de förbund som förutom Metall hade mest kontakter med sydafrikanska fack, Gruv och Kommunal, stod på Metalls motsatta sida och stödde sanktioner. Anders Stendalen som var Gruv:s ordförande fick andra råd än Metall: – Den vägledning jag fick av våra kamrater i Sydafrika var mycket viktig för mig. Vi insåg att det var ett effektivt vapen i kampen mot apartheid att vägra företag att göra nyinvesteringar. Det var väl en del som tyckte det var en militant hållning, men vi stod för vår linje. Mandela hade också sagt att man inte skruvar av plattan just innan vattnet ska koka. Johan Peanberg som var internationell sekreterare på Kommunal, menar att även om inte sanktionsfrågan splittrade fackföreningsrörelsen så skadade den dess anseende som antiapartheidkraft. Kommunal var för sanktioner och bojkotter: – Metalls avvikande röst blev så tongivande inom fackföreningsrörelsen därför att exportindustrin är ledande. Men från att tidigare ha haft en gemensam syn förlorade vi som var positiva till sanktioner inflytande och fackföreningsrörelsen anslöt sig till en mjukare linje. – Men efter hand ändrades opinionen och synen på sanktioner och bojkotter blev tuffare igen. Det hände saker i Sydafrika, plus att det kom in ungdomar med allt bättre utbildning och insikter på arbetsplatserna. Kommunal valde att vara aktiva på egen hand. – Vi jobbade lokalt och i nordiskt ong>Uppdragong> ong>Solidaritetong> 89

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 90 solidaritetsarbete och vi hade egna pengar. Det var praktiskt och vi tyckte det gav bäst och snabbast resultat. Det handlade också om att vi var kritiska till amerikanarnas inflytande i internationalen, FFI. Konfliktfritt ute i landet Om det fanns konflikter i Stockholm inom solidaritetsrörelserna så var det annorlunda ute i landet. Där samarbetade oftast alla som var emot apartheid utan problem. I Oskarshamn var Tormod Nesset, aktiv fackligt i Metall och Socialdemokraterna men också i ledningen för ISAK. Att det blev så berodde på LO. Tormod och några vänner beslöt en dag att de ville göra något mot apartheid. De ringde LO som tipsade om ISAK. – ISAK hade enkla stadgar och alla kunde vara med. Vi ville inte heller göra det till ett partiarrangemang. Alla i Oskarshamn visste ju ändå vilka vi var. Var och en arbetade i respektive organisation och fick igång intresse och stöd. Det var flera politiska partier och organisationer, allt från Metalls avd 32 till Döderhults Naturskyddsförening och Emmaus Björkå. ISAK tog Tormod Nesset, aktivist i Oskarshamn. hand om dem som ville vara med och när vi gjorde stora aktioner som »Ungdom mot apartheid« ställde alla upp, kommunen, näringslivet, arbetarkommunen och fackföreningen. Britta Rådström, riksdagskvinna från Västerbotten, var i decennier aktiv inom kvinnoförbundet i internationella frågor. Också hon började sitt engagemang i Sydafrikafrågan genom ISAK i slutet av 70-talet i Skellefteå. Där var det inget problem att jobba ihop över organisationsgränserna. Men när man kom till Stockholm var det annorlunda. Britta Rådström minns ett ABF arrangemang: annorlunda.« – Jag hade en ISAKknapp på rockslaget och någon kom fram till mig och sa att jag inte borde ha det, för kampen skulle föras inom arbetarrörelsen. Det var rätt ovanligt att någon sa så, och jag uppfattade aldrig att det berodde på politiska skillnader, man slog bara vakt om sitt revir. »…inget problem att jobba över organisationsgränserna. Men när man kom till Stockholm var det Verdandis svarta tennisbollar Verdandi i Stockholm hade en »kommandogrupp« som deltog i ISAK:s aktioner. Deltagarna hade varit på Försvarets överskottslager och köpt billiga overaller som de färgade svarta i tvättmaskin. Under kampanjen mot Shell var de ute på 90 ong>Uppdragong> ong>Solidaritetong>

Page 1 and 2: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19











































Page 87: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19

















































Page 187: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19

sida

solidaritet

sydafrika

uppdrag

svenska

sverige

afrika

internationella

apartheid

organisationer

nordic

documentation

liberation

liberationafrica.se

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ... ... View more Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

Delete template?

Save as template ?

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ... Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...