Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

More documents

Recommendations

Info

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 87 ter med personer i den nya fackföreningsrörelsen inne i landet. Metall var emot ensidiga sanktioner, men stödde FN-sanktioner. Enskilda svenska sanktioner var ineffektiva och fick motsatt verkan, ansåg man; svenska företags tillgångar skulle bara hamna i fickorna på apartheidregimen om de tvingats ut ur landet. Istället, menade Metall, borde företagen »övervintra« och facket bidra till att stärka de fackliga organisationerna och säkra jobben, både i de svenska företagen i Sydafrika och hemma i Sverige. Debatten mellan dem som var för sanktioner och emot var ibland hätsk. Bengt Jakobsson, som var internationell sekreterare på Metall, var övertygad motståndare till sanktioner. Men, menar han, man måste också se det utifrån den situation som rådde för förbundet och dess medlemmar i slutet av 70talet: Bengt Jakobsson. – 70-talet var ett krisdecennium för Metall. Vi »Debatten mellan hade haft stora företags- dem som var för nedläggningar,exempelvis varven, som hade drabbat oss hårt. – Våra medlemmar hade en osäker situation, som gjorde att de mer än sanktioner och emot var ibland hätsk.« tidigare satte egenintresset i förgrunden. – När sanktionsdebatten kom blev det en konflikt med dem som vi såg som idealister medan vi såg oss själva som pragmatiker. Folk frågade sig, vad vinner vi på detta? Ska vi släppa iväg jobb som går till Tyskland istället? Vad är det för mening med det för kampen mot apartheid? En egen bild Sydafrikafrågan var viktig för Metall. Förbundet tillsatte en Sydafrikagrupp och fackrepresentanter från moderbolagen reste till Sydafrika och sydafrikaner kom till Sverige. Bengt Jakobsson: – Vi fick en annan bild, vi såg hur det var på plats och vi tyckte att det fanns utrymme att förända med fredliga metoder. Innan dess hade det varit svårt för oss att ta debatten mot de revolutionära grupperna. Att lokala metallrepresentanter faktiskt varit i Sydafrika innebar en styrka i debatten: – Vårt Sydafrikaarbete var förankrat i hela landet. De bedrev opinion, talade på klubbmöten och var ledande opinionsbildare i frågan. Man måste åka till platsen och se själv, ta reda på själv. Det gjorde vi. Ett viktigt argument som metallarna kom tillbaka med hem från resor i Sydafrika var att deras fackliga kamrater där ville ha företagen kvar. Bengt Jakobsson: – Folk därnere ville ha företagen kvar, det sa våra fackliga kamrater till oss. En person <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong> 87
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 88 Två fackliga ledare på SKF i början av 80-talet, Göran Johansson från Göteborg och Daniel Dube, Uitenhage. som gruvfackets ordförande Cyril Ramaphosa talade med kluven tunga. Det var ok att dra bort företag, men han ville inte stänga några gruvor. – De satt vid våra bord, och vi frågade dem rätt ut: de sa nej till oss, men sa också att vi måste förstå att de var tvungna att glida på argumenten i Sydafrika. Det var politik. – Detta var våra kontakter, andra grupper i Sverige hade andra kontakter. Vi trodde på vår metod och efter Mandelas fredliga revolution så tycker jag det visar att vi hade rätt. Bernie Fanaroff, från sydafrikanska MAWU var en av Metalls viktigaste kontakter: – Våra rekommendationer var blandade; å ena sidan trodde vi inte att sanktioner var effektiva och vi ville inte att våra medlemmar skulle förlora jobben. Men vi ville inte säga det öppet eftersom vi redan var så kritiserade av ANC och kommunisterna och inte ville utsätta oss för ännu mer. För dem fanns det bara två lägen, antingen var man för – eller emot – dem. Vita arbetare motståndare Göran Johansson, nuvarande kommunalråd, var metallordförande på SKF i Göteborg och en av 88 <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong>
Page 1 and 2:
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 85: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187:
show all

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?