Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 81<br />
Vänstervåg i Sydafrika<br />
Under de sex veckorna i Sydafrika grundlade Kristina<br />
Perss<strong>on</strong> ett samarbete som fick stor betydelse<br />
för både den svenska och den nya sydafrikanska<br />
fackföreningsrörelsen. Det var ett samarbete<br />
byggt på förtroendet för Sverige men det handlade<br />
också om apar<strong>the</strong>idmotståndets psykologi<br />
som skapade starka band och gemenskap mellan<br />
människor. En upplevelse som många inom den<br />
svenska solidaritetsrörelsen kan vittna om.<br />
Kristina Perss<strong>on</strong>:<br />
– Kampen för samman människor på ett<br />
fascinerande sätt. Efter bara några veckor så<br />
var jag tydligt en del av den sydafrikanska<br />
befrielsekampen. Jag identifierade mig med<br />
dem jag mötte och de visade mig väldigt<br />
mycket förtroende.<br />
– Det här var ju 70-tal även i Sydafrika,<br />
det fanns en ung vänster. Att jobba med<br />
facket var ett sätt att stärka det politiska. Jag<br />
mötte unga akademiker, Alec Erwin var en<br />
av dem, Bernie Fanaroff en annan som jobbade<br />
på precis samma sätt som jag, av ideella<br />
skäl.<br />
Innan Kristina Perss<strong>on</strong> reste hem med rekommendati<strong>on</strong>er<br />
till LO och TCO om hur samarbetet<br />
skulle utformas, träffade h<strong>on</strong> ett gäng fackliga<br />
organisatörer som kommit från Port Elizabeth<br />
och Durban och sammanfattade sina intryck:<br />
– Jag upptäckte att facken var splittrade och<br />
misstänksamma mot varandra och jag tog<br />
upp en diskussi<strong>on</strong> om de inte kunde hitta ett<br />
sätt att samarbeta – det skulle också under-<br />
lätta k<strong>on</strong>takterna i framtiden och istället för<br />
svenska fackföreningsrörelsen kunde de själva<br />
fördela medel. Det höll de med om. Sen<br />
hade jag bara varit hemma någ<strong>on</strong> vecka så<br />
hörde de av sig och sa; »nu har vi diskuterat<br />
det här och vi ska kalla till ett möte med<br />
organisati<strong>on</strong>erna och föreslå att vi bildar<br />
FOSATU«. Det samtalet blev grunden till det<br />
som blev FOSATU 1979 och därefter COSA-<br />
TU 1985.<br />
Fundamentet för samarbetet var pengar från LO<br />
och TCO:s solidaritetsf<strong>on</strong>der och Sidabidrag. Det<br />
senare var anledningen till att man beslöt man att<br />
bilda LO/TCO:s biståndsnämnd. LO hade tidigare<br />
inte tagit emot statliga medel för fackligt<br />
bistånd. Åke Wedin, Sven Matss<strong>on</strong>, Erik Karlss<strong>on</strong><br />
och Kristina Perss<strong>on</strong> blev de första fackliga<br />
biståndshandläggarna.<br />
– Jag försökte också hitta fackliga organisati<strong>on</strong>er<br />
att arbeta med i Angola, Moçambique<br />
och Zimbabwe. I Zimbabwe hade vi en del<br />
stöd genom Silveira House som var kyrkligt<br />
och jobbade med facket. Men i Angola och<br />
Moçambique hade det kommunistiska synsättet<br />
slagit rot och de fackliga organisati<strong>on</strong>erna<br />
var helt partistyrda apparater. Det<br />
fanns egentligen inget fack att stödja.<br />
Samarbete med djävulen<br />
LO/TCO:s resa till Sydafrika och stödet till den<br />
inre fackföreningsrörelsen väckte stark kritik från<br />
Afrikagrupperna i Sverige som hävdade att det<br />
var den förbjudna SACTU som var den enda<br />
<str<strong>on</strong>g>Uppdrag</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Solidaritet</str<strong>on</strong>g> 81