Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

More documents

Recommendations

Info

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 79 de skulle dra sig ur växte. LO/TCO hade innan resan till Sydafrika bjudit in företagsledningarna för att höra hur de såg på att stödja facklig organisering på sina företag Företagen var diplomatiska och höll i princip med men sa att de inte kunde avvika från mönstret inne i Sydafrika. Efter resan tog facket upp förhandlingar med Atlas Copco, Alfa Laval, ASEA, Electrolux, Sandvik och SKF. Facken hade med sig en lista hem på åtgärder. Erik Karlsson var biträdande internationell sekreterare på LO 1975: – Vi kunde inte se att svenska företag som accepterade fackliga organisationer i Sverige och på andra ställen inte skulle göra det i Sydafrika. – De tyckte det var onödigt, deras anställda hade det så bra. Jag minns särskilt att ASEA framhärdade i att deras svarta arbetare hade det så bra. – Men företagen var heller inte fientliga. Hans Werthén var smidig och full i fan, han var mer resonabel än t ex Tom Wachtmeister på Atlas Copco. – Vi hade många träffar med företagen, men vi kom egentligen inte fram till något. Det var bara SKF i Uitenhage som hade erkänt en svart fackförening – eller Samordningskommitté som det kallades (Liaison Committé) och LO beslutade att omedelbart ge stöd för facklig organisering vid de svenska företagen genom metallfacket MAWU. »Det var bara SKF i Uitenhage som hade erkänt en svart fackförening.« Från intryck till stöd Intrycken från Sydafrika skulle efter resan omvandlas till konkret samarbete. Kristina Persson, nuvarande vice ordförande i Riksbanken och då folkhögskolelärare, fick uppdraget. – Jag var där i 6 veckor 1976 och jobbade oerhört intensivt med att kartlägga den fackliga verksamheten och organisationerna. Jag träffade både dem som verkade öppet och andra. Det var inte förbjudet att organisera, utan det var först när facket började syssla med politisk verksamhet som medlemmar riskerade att arresteras och fängslas. – Men, apartheidregimen var också känslig för hoten från omvärlden om bojkotter och sanktioner. Den kunde inte bete sig hur som helst. Att strypa en legalt arbetande fackföreningsrörelse skulle dra på sig det internationella samfundets missnöje. Det gav facket ett visst utrymme som det förstod att utnyttja. Den nya fackföreningsrörelsen hade ännu inte mycket kontakter utomlands och Kristina Persson och den svenska fackföreningsrörelsen var pionjärer. Det var överhuvudtaget ovanligt med utlänningar i Sydafrika och säkerhetspolisen var intresserad. – Jag reste ensam runt – till Johannesburg, Kapstaden, Port Elisabeth, Durban. När jag kom till Durban väntade Alec Erwin från metall på flygplatsen. – »Kristina, you are not alone« sa Alec. <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong> 79
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 80 Svarta arbetare i Sydafrika fick inte vara med i fackliga organisationer före 1979. Efter det hade jag hela tiden ett 10-tal gubbar som skuggade mig, tre bilar, en massiv uppvaktning hela tiden. Därför träffade jag bara såna som öppet var fackliga organisatörer formellt och tydligt. Någon gång när vi skulle prata lite känsligare saker som hur vårt stöd skulle organiseras gick Alec Erwin och jag utefter sandstranden i Durban och prata- de om hur vi skulle kunna slussa över pengar. Om vi skulle göra det öppet, via internationalerna eller kyrkorna. – Jag var inte rädd utan räknade med att det skulle vara pinsamt för regimen att fängsla eller skada en ung vit kvinna från internationell fackföreningsrörelse. Det skulle väcka för mycket uppmärksamhet. 80 <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong>
Page 1 and 2:
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 77: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187:
show all

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?