Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 79<br />
de skulle dra sig ur växte. LO/TCO hade innan<br />
resan till Sydafrika bjudit in företagsledningarna<br />
för att höra hur de såg på att stödja facklig organisering<br />
på sina företag<br />
Företagen var diplomatiska och höll i princip<br />
med men sa att de inte kunde avvika från mönstret<br />
inne i Sydafrika.<br />
Efter resan tog facket upp förhandlingar med<br />
Atlas Copco, Alfa Laval, ASEA, Electrolux, Sandvik<br />
och SKF. Facken hade med sig en lista hem på<br />
åtgärder. Erik Karlss<strong>on</strong> var biträdande internati<strong>on</strong>ell<br />
sekreterare på LO 1975:<br />
– Vi kunde inte se att svenska<br />
företag som accepterade fackliga<br />
organisati<strong>on</strong>er i Sverige<br />
och på andra ställen inte skulle<br />
göra det i Sydafrika.<br />
– De tyckte det var <strong>on</strong>ödigt,<br />
deras anställda hade det så<br />
bra. Jag minns särskilt att ASEA framhärdade<br />
i att deras svarta arbetare hade det så bra.<br />
– Men företagen var heller inte fientliga.<br />
Hans Werthén var smidig och full i fan, han<br />
var mer res<strong>on</strong>abel än t ex Tom Wachtmeister<br />
på Atlas Copco.<br />
– Vi hade många träffar med företagen,<br />
men vi kom egentligen inte fram till något.<br />
Det var bara SKF i Uitenhage som hade erkänt en<br />
svart fackförening – eller Samordningskommitté<br />
som det kallades (Liais<strong>on</strong> Committé) och LO<br />
beslutade att omedelbart ge stöd för facklig organisering<br />
vid de svenska företagen genom metallfacket<br />
MAWU.<br />
»Det var bara SKF i<br />
Uitenhage som hade<br />
erkänt en svart fackförening.«<br />
Från intryck till stöd<br />
Intrycken från Sydafrika skulle efter resan<br />
omvandlas till k<strong>on</strong>kret samarbete. Kristina Perss<strong>on</strong>,<br />
nuvarande vice ordförande i Riksbanken och<br />
då folkhögskolelärare, fick uppdraget.<br />
– Jag var där i 6 veckor 1976 och jobbade<br />
oerhört intensivt med att kartlägga den fackliga<br />
verksamheten och organisati<strong>on</strong>erna. Jag<br />
träffade både dem som verkade öppet och<br />
andra. Det var inte förbjudet att organisera,<br />
utan det var först när facket började syssla<br />
med politisk verksamhet som medlemmar<br />
riskerade att arresteras och fängslas.<br />
– Men, apar<strong>the</strong>idregimen var<br />
också känslig för hoten från omvärlden<br />
om bojkotter och sankti<strong>on</strong>er.<br />
Den kunde inte bete sig hur som<br />
helst. Att strypa en legalt arbetande<br />
fackföreningsrörelse skulle dra på sig<br />
det internati<strong>on</strong>ella samfundets missnöje. Det<br />
gav facket ett visst utrymme som det förstod<br />
att utnyttja.<br />
Den nya fackföreningsrörelsen hade ännu inte<br />
mycket k<strong>on</strong>takter utomlands och Kristina Perss<strong>on</strong><br />
och den svenska fackföreningsrörelsen var<br />
pi<strong>on</strong>järer. Det var överhuvudtaget ovanligt med<br />
utlänningar i Sydafrika och säkerhetspolisen var<br />
intresserad.<br />
– Jag reste ensam runt – till Johannesburg,<br />
Kapstaden, Port Elisabeth, Durban. När jag<br />
kom till Durban väntade Alec Erwin från<br />
metall på flygplatsen.<br />
– »Kristina, you are not al<strong>on</strong>e« sa Alec.<br />
<str<strong>on</strong>g>Uppdrag</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Solidaritet</str<strong>on</strong>g> 79