Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

More documents

Recommendations

Info

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 61 värd och det ingick i programmet att de fick träffa antingen Tage Erlander eller Olof Palme och ibland Ingvar Carlsson, Anders Thunborg och senare Pierre Schori och Bernt Carlsson. Vi arrangerade också så att de fick träffa andra partier. Tack vare min bakgrund i SSU hade de god tillgång till Socialdemokratiska partiet. Då var det ungdomarna som drev kampanj mot Sydafrika med visst stöd från partiet. Vi lyssnade på befrielseledarna Tambo, Mondlane, Neto. Konkurrens om solidariteten I mitten av 60-talet inträffade en rad händelser som gjorde att södra Afrika inte längre stod ensamt på den internationella solidaritetsagendan. Vietnam, militärkuppen i Grekland, invasionen av Tjeckoslovakien, var stora internationella händelser som den svenska arbetarrörelsen engagerade sig i. Inom arbetarrörelsen var Vietnamfrågan särskilt stor i SSU. Ingvar Carlsson: – När Vietnamkriget kom så flyttades all opinion till kampen för Vietnam. Jag minns ett möte i verkställande utskottet där jag sa att vi faktiskt måste ta moralisk ställning. SSU var utsatt för tryck att lägga alla resurser Nelson Mandela och Ingvar Carlsson, i förgrunden Alfred Nzo. på Vietnam och ta bort solidaritetsaktioner för Sydafrika. Men vi bestämde att vara kvar i Afrika. Senare blev SSU kritiserat för att vi inte var tillräckligt aktiva i Vietnam, men jag tycker att det var ett riktigt beslut. – Jag tror det var otroligt viktigt att vi höll ut och inte drog oss tillbaka. Jag minns Mandelas ord när jag träffade honom, både här och i Afrika: »det är positivt med alla som <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong> 61
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 62 vill träffa oss idag, men vi glömmer aldrig de som under de svåra åren ville hålla kontakt med oss och dit hörde i främsta rummet Sverige. Hade vi övergett Sydafrika då, hade Sverige och Palme inte haft samma position som vi sen fick. Portugal ut ur Afrika I slutet av 60-talet var befrielsekampen i södra Afrika inne i ett svårt skede. I Sydafrika hade apartheidregimen i det närmaste lyckats krossa motståndet sedan ANC och PAC förbjudits och många tvingats i landsflykt. Portugal skickade 120 000 soldater till Angola, Guinea Bissau och Moçambique. 1969 mördades Frelimoledaren Eduardo Mondlane i exilen i Tanzania och 1972 gick PAIGC-ledaren i Guinea Bissau, Amílcar Cabral samma öde till mötes. Portugal hade sedan 30-talet styrts med järnhand av diktatorn Salazar, som avled 1968 vilket dock inte satte punkt för diktaturen. I Sverige hade Portugals roll i södra Afrika blivit alltmer uppmärksammad i och med protesterna och uppmärksamheten mot Cabora Bassa 1968-69. SSU, men också andra organisationer inom arbetarrörelsen, startade kampanjer för att mobilisera stöd för befrielsekampen i de portugisiska kolonierna. Birgitta Dahl, som också varit engagerad mot Cabora Bassa, hade just kommit in i riksdagen 1970 när hon blev inbjuden att besöka PAIGC i Guinea Bissau. Hon var den första parlamentarikern från ett demokratiskt land som träffade PAIGC på plats. Birgitta Dahl reste tillsammans med Gunnar Hofring, Lars Rudebeck och Knut Andreasson som var fotograf från Norge. – Det var ett dramatiskt besök. Portugiserna gick till storanfall medan vi var där. Vi vandrade på nätterna mellan byarna eftersom de jagade oss. Vi gick till midjan i smutsigt vatten och det fanns inte aktiva vacciner mot allt. Jag drabbades av löss och diarréer. – Vi besökte sjukhus och skolor och bodde i vanliga hyddor på träbritsar. Vi intervjuade människor och såg hur de arbetade. Samtal och diskussioner fick ibland tolkas i tre–fyra led; portugisiska, franska och i byarna bara stamspråk. – Jag mötte PAIGC-ledaren Amílcar Cabral och blev vän för livet med honom och andra som jag mötte där. 1972 var Cabral gästtalare på partikongressen – bara ett halvår innan han blev mördad. Han gick igenom sitt tal med mig kvällen innan. Han var en av 1900-talets största ideologer, med väldigt genomtänkta idéer om hur samhället skulle byggas upp med respekt för mänskliga rättigheter och landets kultur. Han bröt med synen på kvinnans ställning. I de befriade områdena i Guinea Bissau kunde man exempelvis inte gifta bort kvinnor. Generade generaler 1975 kom två av generalerna från portugisernas krig i Guinea Bissau till Sverige som gäster. Birgitta Dahl fick i uppgift av Olof Palme att vara värd för dem en dag. 62 <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong>
Page 1 and 2:
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 59: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187:
show all

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?