Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

More documents

Recommendations

Info

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 57 medlemsförbund Metall, som organiserade arbetarna på ASEA i Västerås. För metallarbetarna handlade det om 300 arbetstillfällen under tre år. Regeringen ville inte lägga sig i. Handelsminister Gunnar Langes position var att man skulle bedriva opposition mot Sydafrikas och Portugals politik på andra sätt än genom handelskrig med enskilda länder. Inte heller Olof Palme och den socialdemokratiska partiledningen var beredd att ställa sig bakom ekonomiska sanktioner vid den här tidpunkten. Det socialdemokratiska partiet var splittrat ända in i riksdagen. Vid ett socialdemokratiskt möte i Stockholm vintern 1969 antogs enhälligt en resolution som gick emot partiledningens position. Initiativet hade tagits av riksdagsmannen Oskar Lindqvist. ASEA drog sig så småningom ur projektet hösten 1969 sedan riksdagen antagit FN:s lag om sanktioner mot Rhodesia. Med hjälp av den skulle regeringen ha kunnat stoppa ASEA. Nu prövades det aldrig eftersom företaget själv hoppade av projektet. 60-talsröster minns: Det var radikala tonåringar, i ungdomsorganisationer och på studentorter som Uppsala, Lund och Göteborg som under 60-talet var kärnan i solidaritetsarbetet. De var opinionsbildare och de hade kontakt med flyktingar och studenter som kom till Sverige. En av dem som tidigt engagerade sig i solidaritetsarbetet för södra Afrika var Birgitta Dahl. Hon blev senare minister i flera socialdemokratiska regeringar och också talman innan hon pensionerades. Hon studerade och arbetade i Uppsala: – Det var en väldigt spännande brygd som kokade där i slutet av 50-talet och 60-talet. Det var radikala studentföreningar i Uppsala, som Laboremus, Verdandi, SHS, Studenternas Helnykterhetssällskap och några till. Vänsterrörelsen var stark, vi slog också för enprocentsmålet i biståndet och för jämställdhet, före alla andra. Jag träffade min man Enn Kokk på ett möte mellan ett antal studentföreningar som skulle organisera bojkott mot sydafrikanska varor för 45 år sedan. Han var ordförande i Laboremus och jag i Studenternas Helnykterhetssällskap. Birgitta Dahl drev särskilt stödet till befrielserörelserna i de portugisiska kolonierna; Guinea- Bissau, Angola och Moçambique. – Vi fick tidigt kontakt med befrielserörelserna och hjälpte dem att få komma till Sverige och tala på offentliga möten. Så träffade jag också tidigt Amílcar Cabral, befrielserörelsen PAIGC:s ledare i Guinea Bissau. – De som kom till Sverige från befrielserörelserna var inte många, de kom som flyktingar men de var studenter, ofta med en halvfärdig utbildning bakom sig som de behövde fullfölja. Deras länder skulle behöva deras kompetens när de blev självständiga. Jag agiterade för att biståndet skulle kunna användas till att de fick den utbildningen. <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong> 57
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 58 Mötet med flyktingarna, studenterna, blev ofta inledningen på livslång vänskap och förtroende. – Vi förstod att de som kom hit var illa medfarna människor som behövde mänskligt stöd och vi inlemmade dem i vår privata gemenskap. Ingvar Carlsson, före detta statsminister, var ordförande i SSU under 60-talet. – 60-talet var ett genombrott för det internationella solidaritetsarbetet inom SSU, den socialdemokratiska studentrörelsen och arbetarrörelsen som helhet. PAIGC-ledaren Amílcar Cabral från Guinea Bissau och Birgitta Dahl. – Vi i SSU hade våra kontakter med internationalen, IUSY och vid den här tiden började det komma ungdomar inte bara från europeiska länder utan också från Södra Afrika, Indien och Latinamerika. Vi fick också många kontakter genom studenter och flyktingar i Sverige. När jag kom på det första officiella besöket till Sydafrika och Namibia på 90-talet kom parlamentsledamöter fram och talade svenska. Det var människor som jag hade träffat på 60 – och 70 –talet. Det var känslomässigt väldigt starkt. – Det var inte alltid enkelt att veta vilka vi 58 <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong>
Page 1 and 2:
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 3 and 4:
Page 5 and 6: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 55: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187:
show all

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?