Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

More documents

Recommendations

Info

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 55 studentorter som Lund, Göteborg och Uppsala som drev den nya radikala linjen. Ulf-Göran Widqvist var student i Göteborg och blev senare redaktör för Brevskolan och den person som skrivit mest utbildningsmaterial om södra Afrika för arbetarrörelsen: – Frågan om stöd till väpnad kamp var stor och viktig. Det gick en skiljelinje i arbetarrörelsen mellan oss på studentorterna och etablissemanget. När Palme tog tag i frågan blev han en murbräcka. Han visade hur det moraliska dilemmat såg ut och pekade på samarbetet mellan fascistdiktaturer och koloniala makter och hur bristen på agerade var ett ställningstagande för en förtryckarpart som med maktmedel sköt ihjäl sina undersåtar i kolonierna. Uppluckring av kalla kriget mentaliteten Det fanns inom delar av arbetarrörelsen en misstänksamhet mot befrielserörelserna eftersom de hade nära relationer med det kommunistiska östblocket. Johan Peanberg före detta internationell sekreterare för Kommunal och med flera uppdrag i arbetarrörelsen under åren var student i Lund på 60-talet och med i SSU: – Palme luckrade upp kalla kriget-mentaliteten. Palme och Schori hade en genuin syn på icke inblandning av kalla kriget i stödet till befrielserörelserna. Men inom partiet, ända in i riksdagen fanns en latent syn, som var präglad av den mentaliteten och att ANC var en kommunistisk organisation. Den nya aktivare solidaritetspolitiken innebar också att Socialdemokraterna började föra en mer självständig politik i förhållande till sina systerpartier i världen. Fram till mitten av 60-talet hade partiet i stor utsträckning utformat sina internationella ställningstaganden utefter den politik som dominerande i Socialistinternationalen. Men också inom Socialistinternationalen fanns en misstänksamhet mot ANC och befrielserörelserna i södra Afrika, inte minst från partier från forna kolonisatörer. 1966 tog Pierre Schori kontakt med Frelimo-ledaren Eduardo Mondlane, som ledde befrielserörelsen i Moçambique. Schori rådfrågade honom om hur man skulle förhålla sig till den politiska opposition som växte fram mot diktaturen i Portugal. Att på så sätt gå utanför de sedvanliga internationella systerpartikanalerna visade att den svenska socialdemokratin ville staka ut sin egen internationella politiska väg. Det svenska stödet till befrielserörelserna i de portugisiska kolonierna stack i ögonen på regimen i Portugal och när Frelimo ville öppna ett representationskontor i Sverige sågs det som ett »Den nya aktivare solidaritetspolitiken innebar också att Socialdemokraterna började föra en mer självständig politik i förhållande till sina systerpartier i världen.« <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong> 55
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 56 officiellt svenskt erkännande av Frelimo som representant för Moçambique. Det ställde till protokollärt huvudbry, men löstes praktiskt genom att Erlanderfonden bjöd in Frelimorepresentanterna att komma hit för att »studera fackföreningsrörelsen och politiska organisationer« som det hette formellt. Cabora Bassa – ett test I slutet av 60-talet ställdes frågan om ekonomiska sanktioner för första gången på sin spets. Det handlade om företaget ASEA:s medverkan i ett projekt i Moçambique som skulle producera vattenkraft som kunde försörja nästan hela södra Afrika. Projektet innebar att en stor damm och kraftverk skulle byggas vid Cabora Bassa vid Zambezifloden och ledningar dras till Sydafrika. Dammen skulle bli den femte största i världen, och förse Sydafrikas gruv-och tillverkningsindustri med el. Men projektet berörde hela södra Afrika – elektriciteten skulle vara ett välkommet tillskott till ekonomierna i de länder där vita Aftonbladet.« minoritetsregimer styrde och därmed stärka deras fortsatta makt och förtryck. ASEA ingick i en företagsgrupp, ZAMCO, som bestod av företag från 15 länder med sydafrikanska Anglo American i spetsen. ASEA:s del av ordern var bara 10 procent men det var ändå en »SSU Stockholm var en av de första som krävde att regeringen skulle stoppa ASEA:s medverkan i projektet. SSU fick uppbackning av Studiematerial om de portugisiska kolonierna var populärt. av de största beställningar företaget någonsin haft. ASEA var världsledande på sitt område och därför en attraktiv partner. SSU Stockholm var en av de första som krävde att regeringen skulle stoppa ASEA:s medverkan i projektet. SSU fick uppbackning av Aftonbladet. Cabora Bassa ledde snart till att det inom arbetarrörelsen uppstod två helt motsatta åsikter; å ena sidan SSU och å andra sidan LO och dess 56 <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong>
Page 1 and 2:
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 3 and 4: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 53: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187:
show all

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?